UV Väst Rapport 2009:32. Arkeologisk undersökning. Skee 1607

Transkript

1 UV Väst Rapport 2009:32 Arkeologisk undersökning Skee 1607 En plats besökt under mellanmesolitikum, senmesolitikum och mellanneolitikum Bohuslän, Skee socken, Bastekärr 1:18, fornlämning 1607 Kalle Thorsberg

2

3 UV Väst Rapport 2009:32 Arkeologisk undersökning Skee 1607 En plats besökt under mellanmesolitikum, senmesolitikum och mellanneolitukum Bohuslän, Skee socken, Bastekärr 1:18, fornlämning 1607 Kalle Thorsberg

4 Riksantikvarieämbetet, arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Tel.: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2009:32 ISSN Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /2394. Bildredigering Eva Crafoord Layout Lena Troedson Omslag Hjälm med frost. Foto: Lisa Larsson. Tryck/utskrift Intellecta Infolog, Göteborg, 2009

5 Innehåll Inledning 7 Bakgrund 7 Topografi och fornlämningsmiljö 7 Arbetsmetodik och dokumentation 10 Resultat 10 Anläggningar 10 Fynd 10 Sammanfattning och tolkning 17 Utvärdering utifrån undersökningsplan 18 Materialets potential 19 Referenser 20 Administrativa uppgifter 21 Bilagor 22 Bilaga 1. Fyndtabell 22 Bilaga 2. Korstabell Grävenhet Ruta 27 Figurförteckning 29 Tabellförteckning 29

6 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad. 6 UV Väst Rapport 2009:32. Arkeologisk undersökning

7 Under några tidiga höstveckor utfördes under hösten 2007 en arkeologisk undersök ning av lokalen Skee Fyndmaterialet är avsatt under tre delar av stenåldern. Under yngre mellanmesolitikum har man vistats tillfälligt i ett inre skärgårdslandskap i närheten av den dåtida stranden. Under senmesolitikum har platsen återigen besökts tillfälligt. Den låg då i ett indraget läge, kanske 10 meter över den dåtida stranden i närheten av en bäck. Under sent mellanneolitikum har platsen använts som en jaktstation eller slaktplats mitt i skogen, i ett skyddat läge invid en bäck. Inledning Under fyra veckor hösten 2007 utförde Riksantikvarieämbetet UV Väst en arkeologisk undersökning av fornlämningen Skee 1607 på fastigheten Bastekärr 1:18 i Skee socken. Arbetet utfördes med anledning av Vägverkets planerade utbyggnad av väg E6 i Bohuslän, delen Lugnet Skee. Bakgrund Fornlämning 1607 i Skee socken upptäcktes i samband med provgropsgrävning vid arkeologiska utredningar inför byggandet av väg E6, delen Lugnet Skee, år 2002 (Hernek & Streiffert 2002). Platsen förundersöktes 2005 och tolkades då som en mer eller mindre strandbunden lokal daterad till sent mellanmesolitikum senmesolitikum (Hernek 2006) Vid förundersökningen påträffades ett litet material av slagen flinta och tre fragment av två olika slipstenar. Fyndmaterialets datering avvek inte från strandlinjedateringen. Topografi och fornlämningsmiljö Skee 1607 ligger i ett stort utmarksområde, bestående mest av kala berg med mindre sprickdalar och mossar. Boplatsen ligger på en relativt flack yta i en högt belägen meter bred dalgång. Genom den flacka dalbottnen rinner en liten bäck som strax öster om boplatsen rinner ner i en djupt nedskuren bäckravin. Området i anslutning till bäcken var fuktigt med tendenser till mossmark. Huvuddelen av boplatsen ligger på en torrare naturlig terrass i dalgångens norra sida. Av registrerade lokaler i närheten har den delvis samtida Skee 1610 undersökt inom ramen för samma vägprojekt. Platsen, belägen på samma fastighet som Skee 1607, har använts under en stor del av förhistorien. En delvis samtida komponent från senmesolitikum finns i materialet (jfr Loeffler 2008). I övrigt är närområdet relativt fattigt på registrerade lämningar, de befintliga är betydligt yngre än Skee Skee

8 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 91 Strömstad, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: UV Väst Rapport 2009:32. Arkeologisk undersökning

9 0 500 m Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 9A 8h, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Skee

10 Arbetsmetodik och dokumentation Undersökningen påbörjades med att grästorv togs bort och matjorden skiktvis banades av med en grävmaskin ner till en underliggande sand (För schaktplan jfr fig. 4). Ytan rensades därefter med norgehacka och grävsked där så behövdes. De fynd som påträffades vid avbaningen mättes in och registrerades som fyndenheter (jfr fig. 5). Utifrån dessa fyndområden lades sedan ett nät av ungefär kvadratmeterstora rutor ut över ytan (jfr fig. 6). Dessa grävdes ner till fyndtomt djup, vilket var högst 30 centimeter. Ett urval av rutor grävdes i stick om 5 eller 10 centimeter för att kontrollera om någon stratigrafi kunde iakttas. Ingen fördelning i djupled som sammanfallande med olika faser upptäcktes. De flesta fynden påträffades i de översta 10 centimetrarna. Utifrån fyndmängd i de undersökta rutorna förtätades sedan rutnätet. Eftersom de första rutorna lades ut efter fynden på den avbanade ytan fick några rutor, grävda i slutet för att knyta ihop grävda ytor, något oortodox form. Rutorna handgrävdes med skärslev. Sållning var inte effektiv på grund av regn och frost i kombination med en tämligen stor del finmaterial i san den, Någon andra schaktning av ytan med maskin i jakt på urlakade an lägg ningar gjordes inte. Inget framkom som indikerade förekomsten av sådana. I flera av rutorna kom berg i botten och i andra kunde berget anas i det sista grävda sticket. Förutsättningarna för urlakade anläggningar på större djup bedömdes därför som dåliga. Fotodokumentation gjordes med digitalkamera. Rutor, grävningsenheter, fyndenheter (avbaningsfynd) och upptagna ytor mättes in med totalstation i Intrasisprojektet V2007:064. Flintmaterialet har registrerats enligt GAM:s Sorteringsschema för flinta. Foton har arkiverats på CD, enligt direktiv från ATA. Resultat Anläggningar Inga anläggningar påträffades vid undersökningen. Möjligheten av urlakade anläggningar på större djup kan betraktas som mycket små eftersom berget kan anas i det sista sticket som grävdes eller finns i botten av ett antal rutor. Vid förundersökningen påträffades skörbränd sten. I undersökningsplanen togs detta som en indikation på förekomst av anläggningar. Vid slutundersökningen konstaterades endast enstaka skörbrända stenar spridda över ytan. Djupschaktning bedömdes därför som mindre meningsfull. Fynd Fyndmaterialet utgörs helt av slagen sten. Flinta dominerar fullständigt. Fyndens fördelning på olika kontexter framgår av bilaga 1. I de fall fynden kommer från en grävenhet framgår enhetens tillhörighet till ruta av bilaga 2. Fynden fördelar sig på kategorier enligt tabell UV Väst Rapport 2009:32. Arkeologisk undersökning

11 Ruta Område Fyndenhet 0 10 m Fig. 4. Schaktplan. Skala 1:300. Skee

12 0 10 m Fig. 5. Fyndenheter. Skala 1: UV Väst Rapport 2009:32. Arkeologisk undersökning

13 Tabell 1. Sammanställning av fynd från Skee Material Sakord Antal Flinta Spånpilspets med tånge 3 Flinta Avslagsborr 1 Flinta Segmentkniv 1 Flinta Spån med retusch 6 Flinta Avslag med retusch 7 Flinta Avslag med inhak 1 Flinta Plattformskärna 2 Flinta Mikrospånkärna 6 Flinta Bipolär kärna 10 Flinta Komebwakärna 1 Flinta Övrig kärna 5 Flinta Kärnfragment 4 Flinta Spån 2 Flinta Kort spånfragment 23 Flinta Mikrospån 14 Flinta Avslag 444 Flinta Övrig slagen 513 Flinta Splitter 114 Bergart Trindyxa 2 Bergart Avslag med slipning 1 Bergart Avslag 4 Bergart Övrig slagen 1 Sandsten Sandstenskniv 3 Kvarts Övrig slagen 6 Kvarts Splitter 4 Spånpilspetsarna är fragment av typen C eller D och hör till yngre mellanneolitikum. Två av fragmenten, ett tånge- (F57) och ett medialfragment (F184) (från två olika spetsar), har typiska skjutskador. Det tredje fragmentet (F57) kommer från en troligen ej färdig spets som gått sönder vid tillverkningen. Möjligen hör ett litet avslag med retusch från samma grävenhet (F58) samman med samma aktivitet. Avslaget kommer troligen från ett tresidigt retuscherat föremål. De fyra fragmenten är upplysande. De två med skjutskador har hamnat i materialet på olika sätt. Tångefragmentet har suttit kvar i pilskaftet efter en träff där spetsen fragmenterats. Medialfragmentet har troligen suttit i ett bytesdjur och hamnat på platsen genom slakt. De två andra fragmenten hör i sin tur ihop med tillverkning av spetsar och möjligen även med ersättande av skadade spetsar i pilskaft. Spetsarna med skjutskador kommer från ett eller två bytesdjur. Ett avslag med retusch (F49) tillhör en typ som inte normalt skiljs ut vid sortering, men som är relativt vanlig i mellanneolitiska material. Typen kan beskrivas som ett spånliknande avslag med tillhuggning, liknande en Skee

14 0 5 m Fig. 6. Rutor i norra delen av ytan. Skala 1: UV Väst Rapport 2009:32. Arkeologisk undersökning

15 0 5 m Fig. 7. Rutor i södra delen av ytan. Skala 1:200. kölformig kärna, men med mindre dimensioner. Sådana spånliknande avslag kan ha utgjort utgångspunkten för C/D-spetsar. Avslagen är ofta tillformningsavslag från koniska kärnor. Bland de övriga avslagen och spånen med retusch dominerar inhak av olika sorter. Inhak är normalt ovanliga i stenåldersmaterial från Bohuslän, men detta kan hänga samman med att det vanligen använda sorteringsschemat inte känner en tämligen vanlig typ ( notch, där själva inhaket åstadkommits genom en enda avspaltning och inte genom flera retuscher), som därmed blir underrepresenterad. Flera av artefakterna från Skee 1607 är av just denna typ. En annan mera intressant tolkning är att inhak inte finns i alla miljöer. Detta skulle kunna höra samman med att platsen under mellanmesolitikum legat i en innerskärgård eller under mellanneolitikum i skogen. Typen är i nuläget svårdaterad. Bland övriga spån med retusch finns exempel på spån med facetterad plattformsrest som sannolikt är mellanneolitiska. Bland de retuscherade Skee

16 16 UV Väst Rapport 2009:32. Arkeologisk undersökning eggarna finns exempel på föremål som påminner om spånskrapor, en typ som är ovanlig i Sandarnamaterial (med reservationen att det inte finns många yngre sådana). Samtliga fragment av mikrospånkärnor utom ett kommer från fragmenterade handtagskärnor. Bland fragmenten finns exempel på reparation av kärnor, såväl som fragmentering av uttjänta sådana. Sammanhörande med det sista finns dessutom ett antal bipolära kärnor av vilka tre kan komma från fragmenterade handtagskärnor. Ett exempel på ett under perioden vanligt resuktionsförlopp som troligen hör ihop med råvaruknapphet. En mikrospånkärna är av en helt annan typ och troligen mellanmesolitisk (jfr nedan). Avslagsborren kan höra samman med såväl mesolitikum som neolitikum. En helt typisk Komebwakärna (F59) finns i materialet. Typen verkar i Bohuslän i princip endast förekomma i TRB-material. Den här aktuella kärnan kommer från samma grävenhet som två av pilspetsfragmenten och är rimligen mellanneolitisk. Sammanhörande med det senmesolitiska materialet är vidare en segmentkniv (jfr nedan), tre fragment av sandstensknivar och ett antal mikrospån tillverkade från handtagskärnor. På samma vis hör de två trindyxorna troligen ihop med det mellanmesolitiska materialet. En ensam subcylindrisk kärna har producerat spånliknade avslag med facetterade plattformsrester. Den hör möjligen till det senmesolitiska materialet, sannolikt till det mellanneolitiska. Bland flintan finns delar av några intressanta teknologiska system representerade. Spån har tillverkats med två olika metoder. En kärna (F123) kan ses som en föregångare till de senmesolitiska handtagskärnorna. Den har däremot inte producerat mikrospån utan relativt smala raka spån. Liknande kärnor finns i andra sena Sandarnamaterial och teknologin hör rimligen samman med denna fas. Den andra spånteknologin har producerat spån från koniska kärnor som haft facetterade plattformar. Facettering förekommer i låg frekvens på koniska kärnor i Sandarnamaterial, men då alltid som en sista fas i spånreduktionen när problem med avspaltningsvinkeln uppstått. Typiska spån från perioden har mycket sällan facetterad plattformsrest. De som har det hör till en sen del av reduktionen. De har därför en geometri som hör ihop med kraftigt överlappande avspaltningar för att lösa problem med höga ryggar på grund av kärnans ringa diameter. De spån som har facetterad plattformsrest i materialet från Skee 1607 kommer även från tidiga delar av spånproduktionen, vilket indikerar ett annat beteende. Spånen har dessutom en relativt kraftig krökning, något som inte heller är typiskt för mellanmesolitiska spån. Detta, tillsammans med en hypotes om hur spån från yngre mellanneolitikum bör se ut (Thorsberg 2007) och det faktum att sådana spån verkligen existerar i materialet från den mellanneolitiska möddingen vid Ånneröd, gör en tolkning av teknologin som mellanneolitisk sannolik.

17 Flera av de retuscherade spånen är dessutom tillverkade på detta vis vilket gör en koppling av dessa till den mellanneolitiska fasen möjlig. Dessa tolkningar kan utvärderas genom jämförelser med lämpliga yngre Sandarnamaterial som dock hittills varit relativt ovanliga. År 2008 undersökte undertecknad två sådana lokaler vid Sundskogen utanför Uddevalla. Det är troligt att bearbetningen av dessa material kommer att möjliggöra tydligare slutsatser gällande fasindelningen av materialet från Skee Sammanfattning och tolkning Materialet från Skee 1607 är på flera sätt pedagogiskt. Flintorna har deponerats under tre faser. Som det verkar har ytterst litet material deponerats vid varje tillfälle. Lokalen är därför troligen ett gott exempel på hur specialiserade aktiviteter i tre helt olika naturomgivningar finns på en plats som vi oftast skulle tolka som en strandbunden lokal. Under sent mellanmesolitikum har lokalen varit en sådan plats i närheten av stranden i en innerskärgård. Intressant är avsaknaden av pilspetsar, men dessa förekommer å andra sidan sparsamt i yngre mellanmesolitiska material över huvud taget. Till fasen hör även en speciell spånteknologi, trindyxorna och möjligen inhaken. Vad som hör till fasen måste utvärderas med hjälp av andra material. Den senmesolitiska komponenten har avsatts i en indragen havsnära miljö. Materialet är litet och därför svårt att utvärdera gentemot andra samtida lokaler. Förekomsten av en segmentkniv, som hittills är okänd (eller mycket ovanlig) i denna del av Bohuslän kan möjligen höra ihop med terrängläget, men typen förekommer längre söderut även på strandnära lokaler. Till fasen hör även en typisk sönderdelning av flintan med handtagskärnor, mikrospån och bipolära kärnor samt sandstensknivar och slipstenar. Det mellanneolitiska materialet har avsatts på en plats i skogen på långt avstånd från den dåvarande stranden. Samtida material har hittills endast påträffats i strandnära möddingar i närområdet. Flintan är en signal på att man under yngre mellanneolitikum utnyttjat en större del av terrängen än vad vi normalt (oreflekterat) räknar med. Material med denna datering är ovanliga och förekommer mest som inslag av pilspetsar på stora neolitiska strandboplatser med stort tidsdjup. Skee 1607 är en indikation på att samtida material kan ingå i mesolitiska material och då på inlandsjaktplatser. I det mer eller mindre slumpmässig insamlade flintmaterialet från det medeltida och senare Vålle, Lur 361, som ligger vid stranden under mellanneolitikum finns möjligen ett fragmentariskt samtida material påträffat relativt nära Skee Tyvärr är materialet allt för litet för att säkra slutsatser skall kunna dras, intrycket är att det hör samman med en tidigare fas av mellanneolitikum. Skee

18 Utvärdering utifrån undersökningsplan Inför undersökningen fanns den övergripande målsättningen att Skee 1607 tillsammans med sju andra boplatser från stenåldern skulle avslöja andra typer av aktiviteter och landskapsutnyttjande än vad hittills dokumenterats i någon större utsträckning. Målsättningen grundade sig på dels förundersökningens resultat samt det faktum att urlakade anläggningar påträffats på stenålderslokaler under senare år i området. Vad gäller lokalen Skee 1607 framhölls även att platsen legat i en skydda innerskärgård under mesolitikum, till skillnad från flertalet tidigare undersökta lokaler som legat i en ytterskärgård. Från dessa förutsättningar formulerades fem frågor som skulle besvaras genom undersökningarna. Hur dessa frågor kunnat besvaras redovisas nedan. Vilken tidsepok representerar boplatsen? Kan den preliminära dateringen till sen Sandarnatid/tidig Lihulttid verifieras? Stenmaterialet kan genom sin sönderdelning dateras till tre faser: Sen mellanmesolitikum, senmesolitikum och yngre mellanneolitikum. Den preliminära dateringen kan alltså delvis verifieras. Vilken karaktär har aktiviteterna på platsen haft och hur passar detta in i ett antaget mönster om boplatser i inre skärgårdsmiljö? Platsen har under mellanmesolitikum och delar av senmesolitikum mycket riktigt legat i en innerskärgård, knappas så under mellanneolitikum. De olika faserna har avsatt så litet material att en tolkning om mycket tillfälliga, troligen specialiserade lokaler är rimlig. Om detta går att tolka som ett mönster för terrängutnyttjande är för de mesolitiska faserna en komplicerad fråga. De strandnära lokalerna kan ju till exempel vara en produkt av ett flertal liknande aktiviteter som de här tolkade. Problemet med det yngre Sandarnamaterialet är att det inte finns så många att jämföra med. Den relativt höga frekvensen av inhak och avsaknaden av pilspetsar kan vara delar av en funktionell variation som hör ihop med platsens läge i en innerskärgård. Det senmesolitiska materialet avviker i sin sammansättning inte från lokaler vid stranden med undantag av segmentkniven, som å andra sidan finns i strandlägen längre söderut. Under mellanneolitikum har platsen inte mycket att göra med en innerskärgård. Hur passar materialet in vid en jämförelse med samtida boplatser i norra och södra Bohuslän? Det sena Sandarnamaterialet är självklart intressant ur många synvinklar eftersom samtida material är ovanliga. Den atypiska spånkärnan, en slags grövre handtagskärna, är antingen en tillfällighet eller en indikation på en delvis annorlunda spånteknologi än vad som tidigare diskuterats. När det gäller övrigt flintmaterial som skulle kunna höra samman med fasen, finns 18 UV Väst Rapport 2009:32. Arkeologisk undersökning

19 problemet med den mellanneolitiska komponenten. På nuvarande kunskapsnivå är det ogörligt att skilja ut vad som hör till vilken fas. Ett yngre Sandarnamaterial utan mellanneolitiska inslag behövs för detta. Lihultmaterialet är litet men typiskt. Fynden av en segmentkniv är troligen det hittills nordligaste fyndet i Bohuslän av typen. Utbredningen av segmentknivar har framkastats som en möjlig grund att indela materialet i en nordlig och en sydlig del. Gränsen mellan dessa hypotetiska grupper gick förut vid Kville. Den är numera flyttad så långt norrut att indelningen möjligen har förlorat en del av sitt innehåll. Oavsett detta är segmentknivar fortfarande ovanliga i nordligaste Bohuslän och Östfold. Det mellanneolitiska materialet är utan tvivel det mest intressanta. Inget motsvarande material har hittills identifierats. Problemet är att det är blandat med ett yngre Sandarnamaterial som också är litet känt. Spånteknologin med spån tillverkade från relativt stora koniska kärnor med facetterade plattformar hör med stor sannolikhet ihop med fasen, lika så spån med olika sorters retusch. Yngre mellanneolitiskt material finns hittills från de båda möddingarna Sandhem och Ånneröd (egna observationer). I Ånnerödsmaterialet finns spån som tillverkats på samma sätt som de här aktuella. Huruvida teknologin också finns under sent mellanmesolitikum är en öppen fråga. Undersökningen av två sena Sandarnalokaler vid Sundskogen 2008 kommer möjligen att underlätta förståelsen. Kan ett näringsfång belysas av redskap och anläggningar? Inga anläggningar påträffades vid undersökningen. Vad gäller redskapsuppsättningen indikerar pilspetsfragmenten från yngre mellanneolitikum, tillsammans med platsens dåtida belägenhet, med stor sannolikhet en dåtida jaktboplats i skogen på relativt långt avstånd från det dåvarande havet. Lihultmaterialet är alltför litet för att belysa näringsfång och för det mellanmesolitiska materialet finns problemet med att identifiera vad som tillhör fasen. Är Skee 1607 en boplats i bokstavlig mening, eller speglar lämningarna i stället en begränsad och speciell typ av aktiviteter? Den ringa fyndmängden och fyndutbredningen indikerar mindre aktivitet (till exempel kortare tid, färre besök eller färre människor). Faserna representerar med stor sannolikhet tillfälliga aktiviteter på platsen. Det mellanneolitiska materialet representerar några jaktrelaterade händelser och kan därför tolkas som en tillfällig jaktstation i skogen. Materialets potential Undersökningen resulterade i material från tre skilda perioder. Materialen från mellanmesolitikum och mellanneolitikum är ovanliga. Just detta faktum gör dem svårhanterliga. Att avgöra exakt vad som hör till vilken fas är svårt. Här behövs jämförelser med andra sena Sandarnamaterial för att avgöra vad Skee

20 som hör till mellanneolitikum. Om sådana jämförelser görs kommer helt ny kunskap om yngre mellanneolitikum att utvinnas. Oavsett detta är redan förekomsten av ett mellanneolitisk material i detta terrängläge en ny företeelse och detta ändrar redan i sig förståelsen av perioden och dess boplatser. Fångstlokaler i strandområdet är redan kända i området (Ånneröd och Sandhem) och därmed en del av ekonomin anknuten till havsfångst. Skee 1607 kan här bidra med en komponent av jakt på landdjur och möjligen även insamling av vegetabilier. Vissa delar av teknologin i stenmaterialet hör rimligen samman med det mellanneolitiska materialet, som spånteknologin med facetterade plattformar och framställningen av komebwaavslag. Detta är ny kunskap. (Komebwa metoden innebär i detta fall att avspaltningar görs in över motsidan på ett stort avslag. De resulterade avslagen har därför två avspaltningssidor, är platta, tunna, jämntjocka och helt i avsaknad av ryggar på motsidan. Benämningen komebwa härrör från en fyndplats i Afrika, som givit upphov till denna speciella typ av avslag.) Det senmesolitiska materialet är alltför litet och fragmentariskt för att kunna bidra i någon högre utsträckning till ny kunskap. Referenser Hernek, R. & Streiffert, J E6 Bohuslän, Lugnet Skee. Arkeologisk utredning. UV Väst Rapport 2002:25. Riksantikvarieämbetet. Hernek, R Några gravar men mest stenålder. Förundersökningar inför ny E6, sträckorna Lugnet Vik, Vik Skee samt ny lokalväg för Lur samhälle. Bohusläns museum rapport 2006:14. Loeffler, D Skee En mångkulturell boplats med fynd och anläggningar från mesolitisk till historisk tid. UV Väst Rapport 2008:13. Riksantikvarieämbetet. Streiffert, J Skee Lämningar från neolitikum till tidig medeltid. UV Väst Rapport 2008:37. Riksantikvarieämbetet. Thorsberg, K Något om spån, cylindriska kärnor och mellanneolitikum. I: Vistelser vid vatten (red. M. Lönn P. Claesson). Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar Skrifter UV Väst Rapport 2009:32. Arkeologisk undersökning

21 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: (f.d ). Intrasisprojekt: V2007:064. Undersökningstid: 15/10 2/ Projektgrupp: Lisa Larsson, Kalle Thorsberg, Linda Andersson och Lotta Karlsson. Exploateringsyta: 1400 kvadratmeter. Undersökt yta: 900 kvadratmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 9A 8h, x y Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V. Höjdsystem: RH 70. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 8 foton med Unr 4889:1 8. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: fynd med Fnr Skee

22 Bilagor Bilaga 1. Fyndtabell Fnr Material Sakord Antal Grävenhet Fyndenhet 1 Flinta Bipolär kärna Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter Kvarts Övrig slagen kvarts Flinta Avslag med retusch Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter Flinta Övrig slagen flinta Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter Flinta Mikrospån Flinta Bipolär kärna Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter Flinta Bipolär kärna Flinta Kort spånfragment Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter Kvarts Splitter Flinta Bipolär kärna UV Väst Rapport 2009:32. Arkeologisk undersökning

23 Fnr Material Sakord Antal Grävenhet Fyndenhet 40 Flinta Mikrospån Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter Kvarts Övrig slagen kvarts Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter Flinta Övrig slagen flinta Flinta Avslag med retusch Flinta Kort spånfragment Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter Kvarts Övrig slagen kvarts Flinta Kort spånfragment Flinta Avslag Flinta Spånpilspets med tånge Flinta Avslag med retusch Flinta Komebwakärna Flinta Bipolär kärna Flinta Spån Flinta Kort spånfragment Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter Kvarts Splitter Flinta Avslag med inhak Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter Kvarts Splitter Flinta Avslag Flinta Splitter Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter Flinta Kort spånfragment Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Skee

24 Fnr Material Sakord Antal Grävenhet Fyndenhet 82 Flinta Splitter Flinta Avslag med retusch Flinta Bipolär kärna Flinta Kort spånfragment Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter Flinta Spån med retusch Flinta Övrig kärna Flinta Kärnfragment Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter Kvarts Övrig slagen kvarts Sandsten Sandstenskniv Flinta Bipolär kärna Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter Kvarts Övrig slagen kvarts Bergart Trindyxa Flinta Spån med retusch Flinta Kärnfragment Flinta Mikrospån Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Bergart Avslag Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter Bergart Övrig slagen bergart Flinta Spån med retusch Flinta Kort spånfragment Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter Bergart Avslag Bergart Trindyxa Flinta Mikrospånkärna UV Väst Rapport 2009:32. Arkeologisk undersökning

25 Fnr Material Sakord Antal Grävenhet Fyndenhet 124 Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter Bergart Avslag med slipning Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter Flinta Spån med retusch Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Avslag Flinta Avslagsborr Flinta Kort spånfragment Flinta Mikrospån Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Segmentkniv Flinta Övrig kärna Flinta Kärnfragment Flinta Mikrospånkärna Flinta Kort spånfragment Flinta Mikrospån Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter Flinta Plattformskärna Flinta Spån Flinta Kort spånfragment Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Bergart Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Spån med retusch Flinta Kärnfragment Flinta Mikrospånkärna Flinta Kort spånfragment Flinta Mikrospån Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Skee

26 Fnr Material Sakord Antal Grävenhet Fyndenhet 166 Flinta Splitter Flinta Mikrospån Flinta Avslag Flinta Avslag med retusch Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter Flinta Övrig slagen flinta Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Övrig slagen flinta Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter Flinta Spånpilspets med tånge Flinta Avslag med retusch Flinta Avslag Flinta Övrig slagen flinta Flinta Splitter UV Väst Rapport 2009:32. Arkeologisk undersökning

27 Bilaga 2. Korstabell Grävenhet Ruta Grävenhet Stick Största tjocklek Ruta , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,1 613 Skee

28 Grävenhet Stick Största tjocklek Ruta , , , , , , UV Väst Rapport 2009:32. Arkeologisk undersökning

29 Figurer Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad... 6 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 91 Strömstad, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 9A 8h, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Fig. 4. Schaktplan. Skala 1: Fig. 5. Fyndenheter. Skala 1: Fig. 6. Rutor i norra delen av ytan. Skala 1: Fig. 7. Rutor i södra delen av ytan. Skala 1: Tabeller Tabell 1. Sammanställning av fynd från Skee Skee

30

31

32 Under några tidiga höstveckor utfördes under hösten 2007 en arkeologisk undersökning av lokalen Skee Fyndmaterialet är avsatt under tre delar av stenåldern. Under yngre mellanmesolitikum har man vistats tillfälligt i ett inre skärgårdslandskap i närheten av den dåtida stranden. Under senmesolitikum har platsen återigen besökts tillfälligt. Den låg då i ett indraget läge, kanske 10 meter över den då tida stranden i närheten av en bäck. Under sent mellanneo litikum har platsen använts som en jaktstation eller slaktplats mitt i skogen, i ett skyddat läge invid en bäck. ISSN