Skaveröd II, RAÄ 432 stenåldersboplats

Transkript

1 UV VÄST, DOKUMENTATION AV FÄLTARBETSFASEN 2006:4 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Skaveröd II, RAÄ 432 stenåldersboplats Bohuslän, Hogdal socken, Skaveröd 1:6, RAÄ 432 Kalle Thorsberg

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Växel: Fax: e-post: e-post: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2006:4 ISSN 1650-xxxx Utskrift Intellecta Docusys, Västra Frölunda, UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2006:4. Arkeologisk undersökning

3 Innehåll Inledning... 4 Undersökningens förutsättningar... 4 Terräng... 4 Metod... 4 Resultat... 5 Södra delen av platån, den egentliga boplatsytan... 5 Nedanför boplatsen: Sluttningen och ytan mot nordväst... 5 Kvartsbrott i söder... 5 Fynd... 6 Kronologiska slutsatser utifrån fyndmaterialet... 6 Utvärdering av undersökningsplan... 6 Materialets potential... 8 Administrativa uppgifter... 9 Figurer... 9 Bilagor Bilaga 1. Fyndtabeller, Bohuslän, Hogdal socken, RAÄ Yxor Mikrospån och mikrospånkärnor Retuscherade föremål av flinta Kärnor utöver mikrospånkärnor Övrig flinta Sandstensknivar Slipstenar, malstenar, knackstenar Bergart, övrig Kvarts, kvartsit och bergkristall Övrigt Bilaga 2. Vedartsanalys, Bohuslän, Hogdal socken, RAÄ Bilaga 3. Osteologisk analys, Bohuslän, Hogdal socken, RAÄ Identifieringar Bilaga 4. Makrofossilanalys, Bohuslän, Hogdal socken, RAÄ Skaveröd II, RAÄ 432 stenåldersboplats 3

4 Inledning Slutundersökningen av av stenåldersboplatsen RAÄ 432 i Hogdal socken skedde under perioden 1 juli till 31 augusti Undersökningen var ett led i arbetet kring byggandet av väg E6 mellan Hogdal och Nordby i norra Bohuslän (fig. 1 4). Undersökningen bekostades av Vägverket region Väst efter beslut av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Projektledare var Eva Schaller Åhrberg (RAÄ UV Väst) och Stig Swedberg från Bohusläns Museum. Övriga deltagare var Anna Aulin, Betty-Ann Munkenberg och Kalle Thorsberg (alla RAÄ UV Väst). Fyndregistreringen har utförts av Kalle Thorsberg. Delar av kvartsmaterialet har sorterats av Jenny Holm. Undersökningens förutsättningar Fornlämningen påträffades vid den arkeologiska utredningen 1992 som ett resultat av en riktad insats för att lokalisera boplatser i ovanliga lägen. I 13 provgropar på en väl avgränsad bergshylla hittades kärnor, mikrospån, avslag och avfall av flinta. Vägverket genom Lennart Johansson bistod med bodar, el vatten och framkomlighet på ett föredömligt sätt. Terräng Boplatsen ligger i skogsmark på en svagt nordsluttande bergshylla i ett tunt sediment bestående av grus och sand. Vegetationen utgörs av barrträd och ljung. Hyllan ligger relativt sett 7 8 meter över en dalgång med mossmark och barrskog i väster. Platsen ligger i norra änden av det forntida ed i vars södra ände de två övriga undersökta boplatserna (RAÄ 178 och 431) ligger. Höjden över havet för hela det undersökta området varierar mellan 43 och 55 meter över nuvarande havsnivå. Den egentliga boplatsytan är dock knuten till 50-metersnivån. Metod Förnan avlägsnades med grävmaskin, ett glest slumpmässigt spritt nät av kvadratmeterstora grävenheter grävdes i början. Utvidgning skedde där fynd i större mängd påträffades. Grävenheterna grävdes i stick om 10 cm, tills fynden upphörde. I de flesta fall skedde detta inom ett stick. I ett mindre antal fall grävdes ytterligare stick. Marken fingrävdes med skärslev och jorden sållades, en mindre mängd vattensållades. Delar av ytan maskingrävdes och fynd insamlades. Viss ytplockning förekom också. Totalt maskinavbanades ungefär 2000 kvadratmeter. I denna yta fingrävdes 120 grävenheter och cirka 1 kvadratmeter styck. Den maskingrävda ytan var cirka 530 kvadratmeter. 4 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2006:4. Arkeologisk undersökning

5 Resultat Södra delen av platån, den egentliga boplatsytan Huvuddelen av den fingrävda ytan sammanfaller med den största koncentrationen av fynd. Ytan tolkas som den egentliga boplatsytan. Fyndkoncentrationen täcker ca 600 kvadratmeter och inom denna yta grävdes 84 av de totalt 120 grävenheterna. I öster avgränsas ytan av berg i dagen med naturliga sänkor, delvis med ett tunt jordtäcke. I två av dessa sänkor påträffades en större mängd mycket små flintor, samt en atypisk bergartsyxa. Det fyndförande skiktet hade i de flesta fall en tjocklek av endast några centimeter. Fynden utgjordes till största delen av slagen flinta, men även bergart och en mindre mängd kvarts. Större delen av den fyndförande ytan banades i slutet ner med maskin för att undersöka om översandade anläggningar kunde identifieras. Tre tveksamma anläggningar påträffades i form av två små skärvstenskoncentrationer och en grop. Inget daterbart organiskt material påträffades i en god nog kontext för att motivera radiometrisk datering. En mindre fosfatkartering om 35 prover utfördes. Fosfathalten varierade mellan 8 och 170 fosfatgrader. En enkel spridningsanalys visar att höga fosfathalter sammanföll med stora fyndmängder. Nedanför boplatsen: Sluttningen och ytan mot nordväst I sluttningen ned mot dalbotten i nordväst grävdes sammanlagt 14 stycken grävenheter. Fyndmängden var genomgående mindre i detta område och fyndmaterialet uppfattas som likartat med det som påträffats inom den centrala koncentrationen. Inom området undersöktes dessutom ca 125 kvadratmeter med maskin för att lokalisera anläggningar. Fynd samlades in i dessa enheter. Inga anläggningar påträffades i sluttningen. Nedanför sluttningen i ett planare parti djupschaktades ett 150 kvadratmeter stort område och här påträffades tre diffusa mörkfärgningar A1002, A1020 och A1040. Den största, A1002, var ca 1,80 0,6 meter stor, med djupet ca 0,25 meter. I fyllningen påträffades några små bitar horn och en bergkristallsbit. En datering på kol föreligger från anläggningen 4635±60 (Ua 26474). Tolkningen är problematisk och dateringen sammanfaller ej med den arkeologiska dateringen av fyndmaterialet från den mesolitiska bosättningen. Kvartsbrott i söder På nordsidan av en berghäll i sydligaste delen av den fyndförande platån, påträffades i undersökningens slutskede i en häll ett antal kvartsgångar där kvarts uppenbarligen brutits. En större mängd kvartsavfall påträffades i sluttningen omedelbart väster om hällen. Kvartsgångarna som uppvisade spår av brytning dokumenterades genom inmätning och fotografering. Fyra enheter grävdes för att samla in kvarts och daterande material. Vid grävningen gjordes fynd av ett fåtal typiskt mesolitiska föremål som en slipsten och mikrospån, varför en preliminär samtidighet mellan boplatsmaterialet och kvartsbrottet antogs. Skaveröd II, RAÄ 432 stenåldersboplats 5

6 Kvartsen har sorterats tillsammans med Jenny Holm, UV Bergslagen. Endast en mindre del av kvartsen uppfattas som slagen. Inget reguljärt avfallsmaterial från sönderdelning i syfte att producera råämnen till kärnor, kärnor eller avslag påträffades. Tolkningen blir därför att kvarts brutits i något annat syfte än för sönderdelning för framställning av avslag. Sammanlagt fyra dateringar föreligger från området nedanför brottet. De är relativt samstämmiga och daterar aktiviteten till sen bronsålder tidig järnålder. P3337 Ua ±45 BP P9500 Ua ±45 BP P9501 Ua ±50 BP P9502 Ua ±45 BP Även om minst två händelser dateras är resultatet rimligt i förhållande till det mesolitiska materialet eftersom en mycket liten mängd slagen kvarts som påträffades i boplatsmaterialet. Fynd Fyndmaterialet från Hogdal 432 är på många sätt ett typiskt lihultmaterial. De flesta föremål som normalt anses defniera teknokomplexet finns företrädda i materialet. Flintan är måhända använd litet hårdare än normalt vilket innebär att materialet delvis är kraftigt fragmenterat. Exempel finns på handtagskärnor som i ett senare reduktionssteg kluvits bipolärt (jfr fig. xx). Förfaringssättet indikerar en råmaterialekonomi och reduktionsstrategi där kärnor i sista stadiet sönderdelarts bipolärt. Mera ovanligt är det påträffade kvartsbrottet, som daterats till yngre bronsålder/äldre järnålder. Ett urval av kvartsen har samlats in och bedömts tillsammans med Jenny Holm vid UV Bergslagen. Materialet är svårförståeligt eftersom det inget finns som tyder på att kvartsen sönderdelats i syfte att producera avslag. Endast en mindre mängd gick att förstå på detta vis. Kvartsen har helt enkelt brutits och sönderdelats i något annat syfte. Kronologiska slutsatser utifrån fyndmaterialet Boplatsmaterialet från Hogdal 432 är ett typiskt lihultmaterial. En mindre mängd slagen kvarts är insamlad från kvartsbrottet, som dateras till yngre bronsålder äldre järnålder. Med undantag från ett större spånliknande avslag av flinta är boplatsmaterialet homogent, inga identifierade inslag från yngre perioder finns. Det spånliknande avslaget är antingen en tillfällighet eller hör ihop med aktiviteterna på platsen i samband med kvartsbrytningen. Utvärdering av undersökningsplan I undersökningsplanen framhålls bristen på nyansering i bilden av samhällsstrukturen under de sista 2500 åren av mesolitisk tid. De här under- 6 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2006:4. Arkeologisk undersökning

7 sökta platsernas egenskaper skulle möjliggöra en sådan nyansering utifrån några centrala idéer. Boplatserna ingår i ett större system (socialt territorium). Bilden av detta territorium skulle fördjupas eftersom två av platserna (Hogdal 431 och 432) ligger i ovanliga och litet undersökta lägen. Denna lokalisering implicerar en skillnad i användning av lokalerna, som hittills är okänd. Genom att undersöka större sammanhängande ytor på en basboplats, skulle strukturering av verkligheten kunna studeras (Hogdal 178). Vad gäller mera konkreta aspekter på undersökningen framhålls att Hogdal 431 och 432 är av en karaktär som sällan undersökts. De har därför en potential att ge någon form av ny inramning av välkänt källmaterial. Undersökningens resultat överensstämmer helt med undersökningsplanens mål vad gäller möjligheten att belysa dessa något abstrakta idéer. Undersökningen av en boplats i vad som uppfattats som udda terrängläge har tvärtemot vad man förväntat sig den mest typiska lihultmaterialet. Resultatet visar mycket tydligt att variationen i boplatsmaterial under senmesolitikum är avsevärt mera komlicerat än vad man normalt föreställer sig. Detta är ett viktigt bidrag till förståelsen av teknokomplexets interna variation. Undersökningsplanen i kortform: Målet var en totalundersökning av platsen. Ytan uppskattades till 1500 kvadratmeter. Undersökningen visade att det fyndförande området var drygt en tredjedel så stort. Eftersom den fingrävda ytan omfattar ca 120 kvadratmeter var målet, om fingrävning eftersträvades, inte realistiskt. Om totalundersökning uppfattas som att ytan skulle undersökas med varierande metodik uppnås det eftersom den fyndförande ytan som inte fingrävdes till allra största delen undersöktes med maskin och plockning av fynd. Platsens relativa otillgänglighet gjorde att det bedömdes som ogörligt att använda grävmaskin. Ytan skulle därför avbanas för hand. Turligt nog visade sig dessa farhågor felaktiga. Om ytan hade handavbanats skulle andelen undersök yta blivit avsevärt mindre. Undersökningen skulle ske med meterrutor och torrsållning. Detta genomfördes enligt plan. En mindre yta med en större mängd små flintor vattensållades dessutom. Terrängmodeller, fosfatkartering och makrofossil skulle användas och strukturer ansågs vara speciellt viktiga. Förutom resultatet av makrofossilanalysen har vi genomfört detta. Hogdal 432 ansågs på grund av ett udda terrängläge troligen vara resultatet av en eller flera specialiserade aktiviteter. Tanken var att Hogdal 178 som en antagen basboplats skulle kontrasteras mot den förväntade specialiseringen på Ho 432. Resultatet visade sig dock bli det omvända. Hogdal 432 kan användas för att förstå den extremt rika Hogdal 178. Skaveröd II, RAÄ 432 stenåldersboplats 7

8 Hogdal 178 ansågs vara en basboplats. Den skulle användas för att svara på frågor om användningstid och användningsfrekvens samt gruppsammansättning. Ett försök att operationalisera tid är en uppskattning av sönderdelningens omfattning genom jämförelse med Hogdal 432, dvs. hur många Hogdal 432 ryms så att säga inom materialet. Materialets potential Materialet från Hogdal 432 har i samband med övriga undersökta senmesolitiska lokaler, på båda sidor om Svinesund en stor potential att belysa utnyttjandet av ett något större område än vanligt är möjligt. Det är just det stora antalet samtida undersökta platser som kan ge ny information. Vi tror att det kan vara vettigt att studera materialen på (teknisk) sönderdelningsnivå, man kan då göra jämförelser mellan lokalerna och dellokaler. Detta kommer kanske inte att ge några resultat av den karaktär som eftersträvades ( synliga och mentala strukturer ) och detta är en produkt av tre saker: Avsaknad av teoretiska redskap, budgetsituation, samt trots allt viktigast den arkeologiska kontexten konstruktioner saknas. Det finns fortfarande grundfrågor som är obelysta som t.ex. kronologi och ren deskription/definition. 8 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2006:4. Arkeologisk undersökning

9 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer: Intrasisprojekt: V2001:11. Undersökningstid: 1/7 31/ Projektledare: Eva Schaller Åhrberg (UV Väst) och Stig Swedberg (Bohusläns Museum). Projektgrupp: Anna Aulin, Betty-Ann Munkenberg och Kalle Thorsberg (alla UV Väst). Kvartsmaterialet har diskuterats med Jenny Holm, UV Bergslagen. Underkonsulter: Erik Danielsson, Glava Vedlab, Ångströmslaboratoriet Uppsala, Fosfatlaboratoriet, Gotlands länsmuseum Visby, Leif Jonsson, Arkeologiska Naturvetenskapliga laboratoriet, Universitetet i Göteborg, Håkan Ranheden RAÄ UV Mitt (makrofossilanalys). Exploateringsyta: 4000 kvadratmeter. Undersökt yta: 2000 kvadratmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 10 1h. Koordinatsystem: RT R05 7,5 gon V65:-1. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: RH70. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: Fnr förvaras på Bohusläns Museum. Figurer Figurerna finns i en separat figurbilaga. Skaveröd II, RAÄ 432 stenåldersboplats 9

10 Bilagor Bilaga 1. Fyndtabeller, Bohuslän, Hogdal socken, RAÄ 432 Yxor Lihultyxa 7 Trindyxa 1 Mejsel 1 Summa 9 Mikrospån och mikrospånkärnor Handtagskärna 5 Övrig m. med en plattform 4 Fragment av mikrospånkärna 9 Mikrospån 261 Summa 279 Retuscherade föremål av flinta Avslag med retusch 58 Avslagsskrapa, enkel 2 Borrspets 13 Dubbel borrspets 1 Kniv 2 Spånkniv 1 Spånskrapa, enkel 1 Övrig retuscherad spets 1 Summa 79 Kärnor utöver mikrospånkärnor Kärnfragment, plattformsavslag 3 Kärnfragment, ryggspån 2 Bipolär kärna 85 Kölformig kärna 1 Övrig kärna m en plattform 2 Övrig kärna med 2 el. flera plattformar 1 Övrig kärna 11 Summa UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2006:4. Arkeologisk undersökning

11 Övrig flinta Avslag 2707 Övrig slagen flinta 5880 Splitter 2907 Stycke med tillhuggning 3 Spån 7 Kort spånfragment 34 Summa Sandstensknivar Sandstenskniv 12 Slipstenar, malstenar, knackstenar Bergart Knacksten 3 Bergart Slipsten 7 Kvartsit Knacksten 1 Sandsten Slipsten 30 Summa 41 Bergart, övrig Avslag 35 Rund sten 7 Övig slagen 2 Avslag, diabas 2 Stycke, pimpsten 1 Avslag, porfyr 1 Stycke med slipning, sandsten 1 Summa 49 Kvarts, kvartsit och bergkristall Bergkristall Övrig slagen 1 Kvarts Avslag 1 Kvarts Splitter 30 Kvarts Övrig slagen 391 Kvartsit Avslag 7 Kvartsit Splitter 2 Kvartsit Övrig slagen 23 Summa 455 Skaveröd II, RAÄ 432 stenåldersboplats 11

12 Övrigt Fossil 2 Harts 1 Keramik 1 12 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2006:4. Arkeologisk undersökning

13 Bilaga 2. Vedartsanalys, Bohuslän, Hogdal socken, RAÄ 432 Erik Danielsson Anl./ Ruta ID Typ Vikt Analyserad mängd Trädslag 3950 <0,1 g <0,1 g, 1 st. 1 st. tall Ej hasselnötsskal ,8 g 0,2 g, 11 st. 10 st. tall 1 st. asp/salix Småkvistar av tall ,1 g <0,1g, För små för analys ,9 g 0,6 g, 10 st. 1 st. björk 6 st. gran 3 st. tall ,3 g 0,9 g, 10 st. 10 st. tall ,3 g Ej vedstruktur Möjl. tjära/kåda eller amorft kol ,2 g <0,1 g, 3 st. 2 st. tall 1 st. bark/näver 1002 Grop 0,1 g 0,1 g, 2 st. 1 st. ek 1 st. bark/näver ,3 g <0,1 g, 2 st. 1 st. björk 1 makro (kottefjäll) ,7 g 0,4 g, 6 st. 6 st. tall ,3 g 0,2 g, 11 st. 10 st. tall 1 makro(kottefjäll) Skaveröd II, RAÄ 432 stenåldersboplats 13

14 Bilaga 3. Osteologisk analys, Bohuslän, Hogdal socken, RAÄ 432 Leif Jonsson Rapport ANL 2002:21 ANL, Institutionen för arkeologi Göteborgs universitet Det undersökta materialet omfattar endast fyra fyndposter men tre av dessa visade sig vara stenar. Det enda fyndet är en icke frambruten underkäkskindtand av får eller get. Identifieringar ID 50294, F332 :1 sten. ID 50341, F379: 2 benfragment. Får/get: 1 obränt fragment av höger underkäkes första eller andra kindtand (M1/M2) av ett ungdjur (<1 år), 1,3 g. Djurben?: 1 gråaktigt bränt? fragment, 0,1 g. ID 50342, F380: 1 sten. ID 50343, F381: 1 sten. 14 UV Väst, Dokumentation av fältarbetsfasen 2006:4. Arkeologisk undersökning

15 Bilaga 4. Makrofossilanalys, Bohuslän, Hogdal socken, RAÄ 432 Håkan Ranheden PM7087 PM7089 PM7089 PM7228 PM7230 PM7235 PM7236 PM7237 PM7239 PM7240 PM7241 PM7715 PM7720 PM7721 PM7721 PM7721 PM7723 PM7785 PM10281 PM10282 Id Rubus idaeus (hallon), enstaka förekomst, ej brända Skaveröd II, RAÄ 432 stenåldersboplats 15