Vårbogrind. Stenåldersboplats vid Letälvens strand Närke, Nysund socken, Vårbo 1:39, RAÄ 200 Jenny Holm och Kalle Thorsberg

Transkript

1 UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2006:15 ARKEOLOGISK UTREDNING Vårbogrind Stenåldersboplats vid Letälvens strand Närke, Nysund socken, Vårbo 1:39, RAÄ 200 Jenny Holm och Kalle Thorsberg

2

3 UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2006:15 ARKEOLOGISK UTREDNING Vårbogrind Stenåldersboplats vid Letälvens strand Närke, Nysund socken, Vårbo 1:39, RAÄ 200 Dnr Jenny Holm och Kalle Thorsberg

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Bergslagen Box 1406, ÖREBRO Besöksadress: Drottninggatan 18 b Tel Fax uvbergslagen@raa.se 2006 Riksantikvarieämbetet UV Bergslagen, rapport 2006:15 ISSN Kart- och ritmaterial Jenny Holm Utskrift UV Bergslagen

5 Innehåll Inledning... 4 Miljön... 4 Syfte... 4 Metod... 5 Resultat... 5 Fyndmaterialet... 5 Flinta... 6 Kvarts... 6 Övriga fynd... 6 Paralleller... 7 Sammanfattning... 7 Referenser... 7 Administrativa uppgifter... 8 Bilagor Bilaga 1. Schakttabell... 9 Bilaga 2. Fyndlista Figurer Fig. 1. Utsnitt ur blå kartan med boplatsens läge Fig. 2. Utsnitt ur ekonomiska kartans blad 10E 0d. Skala 1: Fig. 3. Schaktplan. Skala 1: Fig. 4. Plan med fyndens fördelning i utredningsschakten. Skala 1: Fig. 5. Utredningsområdet sett från sydväst Fig. 6. Exempel på fynd. Mikrospån i flinta och avslag i kvarts Vårbogrind 3

6 Inledning Bakgrunden till ärendet är att Arnold Karlsson har för avsikt att sälja hemmanet Vårbogrind och i samband därmed stycka av en tomt och bygga ett mindre hus för sin ålders höst. Den del av Vårbo 1:39 som är aktuell för avstyckning ligger inom RAÄ 200 fyndplats för stenyxor. Inom fyndplatsen, som är markerat som ett meter stort område strax norr om gården Vårbogrind, har enligt fornminnesregistret 16 stenyxor påträffats. Det skall ha varit fem trindyxor, åtta lihultyxor, en limhamnsyxa, en tjocknackig yxa och en obestämd stenyxa, alla av bergart. Det framgår inte om yxorna hittats jämt spritt över den markerade ytan eller om vissa delar gett fler fynd. RAÄ 200 omsluter RAÄ 98, en stenåldersboplats. Denna är markerad som ett långsträckt, meter stort, område i nordväst-sydostlig riktning norr om gården Vårbogrind. Inom det som stenåldersboplats markerade området har tio stenyxor påträffats. Dessa ska ha varit fyra trindyxor, två lihultyxor, en limhamnsyxa, två spetsnackiga yxor och ett yxämne. Samtliga dessa yxor, från både RAÄ 98 och RAÄ 200, är numera förkomna. Arnold Karlsson har under sin tid på gården hittat ytterligare stenyxor, både inom och utanför RAÄ 200. Däremot har han aldrig påträffat något inom den yta som nu är aktuell för avstyckning. Miljön Boplats och fyndplats vid Vårbogrind ligger nära Letälvens utlopp i sjön Skagern på älvens östra sida. Området består av flack åkermark med en markerad slänt ner mot vattendraget. En svag förhöjning i topografin markerar boplatsen, RAÄ 98. Skagern är reglerad vilket påverkar vattenståndet i Letälven och det idag breda och stilla vattnet var tidigare en betydligt smalare och mer forsande å. Platsen ligger på drygt 70 meter över nuvarande havsyta. Enligt uppgift ska undersökningsområdet ha varit vattensjukt och krävt ordentlig dikning för att bli användbar som åkermark. Detta framgick också vid schaktningen då matjorden i partier innehöll torv och på ett par platser fanns torvlager under ploglagret. I övrigt bestod markunderlaget av sand. I sluttningen ner mot väster var sanden under matjorden mörkt brunfärgad, något som kan ha samband med att marken tidigare varit vattensjuk och att t.ex. humusämnen silats genom sanden av vattnet på dess väg mot älven. Vid undersökningstillfället var det aktuella området gräsbevuxen hagmark. Runt sjön Skagern har ett flertal stenyxor hittats och det finns också ett antal kända boplatser. Bland annat har en mesolitisk boplats vid Labacka i Rudskoga socken undersökts på 1970-talet av Värmlands museum. Lokalen vid Vårbogrind har via vattensystemet kontakt med både västkusten och inlandsboplatser av norrländsk karaktär i Värmland, Dalarna och nordvästra Västmanland. Syfte Syftet med utredningen var att avgöra om det inom de cirka m 2, som skulle komma att beröras av avstyckningen, fanns några spår efter 4 Vårbogrind

7 eventuell stenåldersbosättning. Om lämningar från stenåldern fanns skulle om möjligt ytor som var fria från sådana ringas in som lämpliga platser för den planerade byggnationen. Förutom själva huskroppen skulle även läge för till exempel tillfartsväg, avlopp och ledningar beaktas. Metod Sökschakt grävdes med maskin. Vegetationsskikt och eventuellt matjordslager banades av ner till av senare tiders verksamhet orörd nivå. Ställvis banades även djupare för att fastställa om det fanns några överlagringar, från för exempel översvämningar längs Letälven, som dolde äldre markhorisonter med boplatslämningar. De framschaktade nivåerna undersöktes förhand och delar av det uppgrävda materialet sållades i handsåll med 3 mm maskstorlek. Inmätningar av schakt, sållade grävenheter och fynd gjordes med GPS. Topografin och markförhållandena i schakten beskrevs. Miljön och intressanta lämningar fotograferades med digitalkamera. Samtliga data lagras i Intrasis. Resultat I några av de sökschakt som vi grävde vid Vårbogrind fanns lämningar från stenåldersbosättningar på platsen. Det är ett litet fyndmaterial i främst flinta och kvarts som framkom i de västra delarna av området. Fynden gjordes dels i matjordslagret, dels i den underliggande sanden. I ett av schakten fanns även en mindre mängd spridda skärvstenar. Lämningarna fanns inom en meter stor yta som sammanföll med en svagt markerad kulle i hagmarken. De flesta fynden fanns i sluttningen ner mot Letälven. Fyndmaterialet Materialet har sorterats enligt det västsvenska sorteringsschemat. Det slagna stenmaterialet är begränsat men uppvisar trots detta några intressanta egenskaper, väl värda att kommentera. Minst tre olika råmaterial har använts: En klassisk kritflinta, en högkvalitativ kvarts och en (eller flera) flintliknande bergarter, med tydliga sprickzoner som i brist på bättre här kallas för hälleflinta. Bergarten är troligen vulkanisk men utan bergartsanalys kan det inte uteslutas att den faktiskt utgörs av en äldre flinta (chert). Det är dock helt klart att bergarten inte är silurflinta från Kinnekulle. På ett rent teoretiskt plan finns i Närke en lokal äldre flinta, påträffad på stort djup vid borrningar i berggrunden (Werner 1974). Att denna bergart har varit tillgänglig under stenåldern är osannolikt, men det är knappast utrett. Vårbogrind 5

8 Material Antal Vikt i gram Flinta 11 2,4 Hälleflinta 5 23,5 Kvarts 13 24,6 Porfyr (knacksten) Summa: 30 Tabell 1. Fördelningen mellan de olika material som förekom på boplatsen. Flinta Minst tre olika reduktionssätt finns representerade. Det finns spåntillverkning från koniska kärnor med liten plattformsdiameter. De här spånen är troligen avspaltade med tryckteknik. Två distinkta spånfragment av kritflinta kommer från en sådan reduktion. I en mekanisk klassificering av materialet skulle dessa spånfragment klassificeras som mikrospånfragment på rent metriska grunder. De har dock teknologiskt inget gemensamt med mikrospån från handtagskärnor att göra. Det finns mikrospån från handtagskärnor, representerat av ett helt, typiskt, exemplar av kritflinta. Plattformspreparering, tear-out och geometri visar klart att detta kommer från en handtagskärna och att det avspaltats med tryck. Resten av flinta, och hälleflintan, representerar en anonym sönderdelning. Inget förståeligt mönster finns att iaktta i sönderdelningen. Inget tyder på sönderdelning på städ, till exempel bipolärt, vilket man skulle kunna förvänta sig med tanke på fragmenteringsgraden. Ett större material hade behövts för att öka förståelsen av teknologin. Flintan representerar teknologiskt två distinkta faser. Den äldsta är tidig- eller mellanmesolitisk (Yngre Maglemose/Sandarna) och bör dateras till före cirka 8500 BP. Den yngre fasen tillhör en typisk senmesolitisk mikrospånfas (Lihult/Nöstved) och bör dateras som yngre än cirka 8500 BP. I det övriga flintliknande materialet finns inget som teknologiskt tillhör en yngre fas, som till exempel från neolitikum, vilket man skulle kunna förvänta sig utifrån exempel bland de lösfunna yxorna. Kvarts Kvartsen är av utomordentlig kvalitet, med relativt få kristallplan och sprickzoner. Ett relativt tydligt exempel på sönderdelning på städ finns, troligen bipolärt. Betydligt vanligare är avslagsfragment med tydlig böjning och i ett fall en bevarad plattformsrest. Dessa avslag har med stor sannolikhet producerats från plattformskärnor. Kvartsen är intressant och sönderdelningen dominerad av plattformskärnor känns tidig och kan mycket väl vara samtidig med den mesolitiska flintan. Övriga fynd I övrigt framkom en knacksten av röd porfyr. 6 Vårbogrind

9 Paralleller Den äldsta fasen är, såvitt vi känner till, det första exemplet ett så pass gammalt fyndmaterial från regionen. Övriga publicerade mesolitiska material förefaller vara senmesolitiska. Ett möjligen samtida eller äldre material finns från Flosjöhyttan, i Grythyttan socken, Västmanland, längre norrut i det tidigare nämnda vattensystemet. Boplatsen vid Knutstorp, Hidinge socken, Närke är visserligen samtida med de äldre mikrospånen från Vårbogrind, men Knutstorpsboplatsen saknar helt fyndmaterial. Sammanfattning Utredningen har visat att det inom RAÄ 200, tidigare registrerat som fyndplats för stenyxor även innehåller andra lämningar. Slagen sten, kvarts flinta och olika flintliknande bergarter förekommer dels i matjorden, dels i den underliggande sanden. Inom utredningsområdet gjordes dessa fynd främst inom en meter stor yta i sluttningen ner mot Letälven i väster. Trots att det är ett mycket litet fyndmaterial som tagits tillvara kan man utläsa att det representerar två åtskilda faser under mesolitikum. Referenser Werner, Margit Flintförekomsterna på svenska västkusten. GUNI rapport 7. Göteborg. Vårbogrind 7

10 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer: Undersökningstid: 1-2 juni Projektgrupp: Jenny Holm och Kalle Thorsberg. Underkonsulter: Hallafors Schakt AB. Exploateringsyta: cirka m 2. Undersökt yta: 260 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 10E 0d, edition 3, Nov. 1981, Koordinatsystem: RT 90, 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: - Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Digitala foton med Unr 4073:1 7. Fynd: Fynd med Fnr 1 26 är inlämnade för fyndfördelning. 8 Vårbogrind

11 Bilagor Bilaga 1. Schakttabell Namn Längd Plog djup Jordart Fynd Anmärkning Schakt ,20 Sand Ett kvartsfnyk Schakt ,20 Sand Knacksten Torvig matjord Schakt ,20 Sand Ett kvartsfnyk Torvig matjord Schakt ,20 Sand Torv under 0,05 m sand mitt i schaktet. Djupschakt Schakt ,25 Sand Ngt torvig matjord Schakt ,20 Sand Ngt torvig matjord Schakt ,20 Grusig sand Schakt ,20 Sand och grus Schakt ,25 Sand, grusig i V Flinta och hälleflinta Kvarts och flinta 0,45 m torv över sand i Ö änden Fynd i matjorden och fläckar strax under den Skärvsten i östra delen av schaktet. Brun sand i V Schakt ,25 Sand En hälleflinta Brun sand i V Schakt ,25 Sand Torvig matjord Schakt ,25 Sand Ngt torvig matjord Schakt ,25 Sand och grus Torvig matjord Schakt ,25 Sand och grus Torvig matjord Vårbogrind 9

12 Bilaga 2. Fyndlista Fnr Material Typ Antal Vikt i g Anmärkning F1 Flinta Avslag 1 0,1 F2 Flinta Splitter 1 0,1 F3 Flinta Avslag 1 0,3 F4 Flinta Övrig slagen 2 0,8 F5 Flinta Kort spånfragment 1 0,3 Metriskt mikrospån F6 Flinta Kort spånfragment 1 0,3 Metriskt mikrospån F7 Flinta Övrig slagen 2 0,2 Passning, recent brott F8 Hälleflinta Avslag 1 8,7 F9 Kvarts Avslag 1 1,7 F10 Kvarts Övrig slagen 2 1,6 F11 Kvarts Splitter 1 0,1 F12 Kvarts Övrig slagen 1 6,3 F13 Hälleflinta Avslag 1 2,5 F14 Flinta Mikrospån 1 0,2 F15 Kvarts Övrig slagen 1 1,1 F16 Flinta Splitter 1 0,1 F17 Hälleflinta Övrig slagen 1 2,3 F18 Kvarts Splitter 1 0,1 F19 Kvarts Avslag 1 3,2 F20 Hälleflinta Övrig slagen 1 8,3 F21 Kvarts Övrig slagen 1 3,3 Bipolärt sönderdelad F22 Kvarts Övrig slagen 1 1,6 F23 Porfyr Knacksten F24 Hälleflinta Övrig slagen 1 1,7 Bränd? F25 Kvarts Avslag 1 5,5 F26 Kvarts Splitter 2 0,1 10 Vårbogrind

13 Figurer Fig. 1. Utsnitt ur blå kartan som visar boplatsens läge. # Vårbogrind 11

14 Fig. 2. Utsnitt ur ekonomiska kartans blad 10E 0d med fornlämning RAÄ 98 och 200, samt undersökningsområdet och ytan med fynd. Skala 1: Undersökningsområde RAÄ 200 RAÄ 98 Område med fynd 12 Vårbogrind

15 Fig. 3. Schaktplan. Skala 1:1000. N Schakt 14 Schakt 13 Schakt 10 Schakt 9 Schakt 8 Schakt 1 Schakt 2 Schakt 3 Schakt 12 Schakt 11 Schakt 7 Schakt 6 Schakt 5 Schakt Meter Vårbogrind 13

16 Fig. 4. Plan som visar fyndens fördelning i utredningsschakten. Skala 1:1000. N # & #' # # && ' ## # & ''# &' ' ' # x # Meter Undersökningsområde Schakt # Kvarts # Flinta # Hälleflinta? # Knacksten av porfyr 14 Vårbogrind

17 Fig. 5. Utredningsområdet sett från sydväst. Foto Jenny Holm. Fig. 6. Exempel på fynd. Mikrospån i flinta och avslag i kvarts. Scannad. Vårbogrind 15