Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

Transkript

1 UV RAPPORT 2012:148 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus Boplatslämningar från mellan- och senmesolitikum samt neolitikum på södra Hisingen i Göteborg Västergötland, Göteborgs kommun/socken, Biskopsgården 830:12, RAÄ Göteborg 330 Petra Nordin med bidrag av Jens Heimdahl, Glenn Johansson, Håkan Ranheden och Ulf Strucke

2

3 UV RAPPORT 2012:148 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus Boplatslämningar från mellan- och senmesolitikum samt neolitikum på södra Hisingen i Göteborg Västergötland, Göteborgs kommun/socken, Biskopsgården 830:12, RAÄ Göteborg 330 Dnr Petra Nordin med bidrag av Jens Heimdahl, Glenn Johansson, Håkan Ranheden och Ulf Strucke

4 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) Kvarnbygatan Mölndal Tel.: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:148 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /3669. Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslag Petra Nordin rensar fram ett stolphål på avsatsen i norr. Foto, från norr: Jörgen Streiffert. Tryck/utskrift E-Print, Stockholm 2012

5 Innehåll Inledning 5 Topografi 7 Fornlämningsmiljö 8 Äldre stenålder 8 Yngre stenålder 12 Brons- och järnålder samt medeltid/nyare tid 12 Syfte 13 Metod 13 Resultat 16 Anläggningar 16 Huskonstruktioner 16 Fyndmaterial 26 Analyser och 14 C-dateringar 29 Utvärdering av undersökningsplan 31 Sammanfattning 33 Referenser 34 Administrativa uppgifter 36 Bilagor 37 Bilaga 1a. Anläggningsplaner 37 Bilaga 1b. Anläggningslista 39 Bilaga 2a. Fyndspridningsplan 41 Bilaga 2b. Fyndlista 43 Bilaga 3. Plan över grävenheter 57 Bilaga 4a. Vedartsanalys 59 Bilaga 4b. Makroanalys 67 Bilaga C-dateringar 69 Bilaga 5. Profilplaner 73 Figur- och tabellförteckning 75

6 Göteborg 330 NORGE Göteborg Göteborg 330 Figur 1. Platsen för undersökningen markerad på utsnitt ur Vägkartan, blad 61 Göteborg (skala 1: ), och GSD-Sverigekartan. 4 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

7 På uppdrag av Skanska Vikans Kross och enligt beslut fattat av länsstyrelsen i Västra Götalands län har Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst), under augusti och september månad 2010 undersökt boplatsen Göteborg 330 på Hisingen i Göteborg. Vid undersökningen dokumenterades avtrycken efter en tvåskeppig byggnad från yngre stenålder, en hydda från senmesolitikum och en fyrstolpshydda från mellanmesolitikum. Därtill observerades ett mellanmesolitiskt, senmesolitiskt och ett neolitiskt flintmaterial. Inledning På uppdrag av Skanska Vikans Kross och enligt beslut fattat av länsstyrelsen (dnr ) i Göteborg slutundersökte Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) under hösten 2010 boplatsen Göteborg 330, som var belägen på ön Hisingen i nordvästra Göteborg. Uppdraget föranleddes av att Skanska planerade att vidga sin täktverksamhet på Vikans Kross industriområde. Fornlämningen upptäcktes vid en utredning år 2004 (von der Luft 2004). Vid en förundersökning 2009 iakttogs boplatslämningar från bronsålder och ett rikt flintmaterial från mellanmesolitikum (Nordin 2009). Vid den arkeologiska slutundersökningen dokumenterades avtrycken efter ett tvåskeppigt hus och två hyddlämningar. Fem 14 C-dateringar från bland annat fyra stolphål i den tvåskeppiga byggnaden har daterats till tidigneolitikum. Träkol från ett stolphål i den yngsta hyddlämningen har daterats till senmesolitikum. Under den yngsta hyddan dokumenterades avtrycken efter en mindre fyrstolpshydda. Inget daterande träkol från hyddan fanns, men fyndmaterialet var från mellanmesolitikum, den så kallade sandarnaperioden. På den sydvästra delen av boplatsen dokumenterades en överlagrad härd, A19. Tall från härden har daterats till 7810±25 BP, som omräknat i kalenderår motsvarar före Kristus. De stratigrafiska iakttagelserna och fyndmaterialet tillsammans med 14 C-dateringen talar för att den mindre hyddan, kan ha varit samtida med den överlagrade härden. Sammanlagt dokumenterades 52 anläggningar. Merparten av dem var belägna på en avsats i den norra delen av boplatsen. Totalt insamlades 6359 fynd och merparten av fynden var flintavslag. Flintmaterialet var i huvudsak mellanmesolitiskt och låg koncentrerat där avtrycken efter bebyggelse dokumenterades. I övrigt framkom kärnyxor, spånborrar, avslagsskrapor, mikroliter, sticklar, knivar och ett hundratal skärnor. Därutöver observerades ett fåtal senmesolitiska och neolitiska fynd. Flera överlagrade härdar dokumenterades inom den södra delen av boplatsen. På samma nivå påträffades också bland annat mellanmesolitiska sandarnaspån och en kärnyxa. Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 5

8 Lundby 35:1 Björlanda 602 Lundby 289:1 Björlanda 291:1 Lundby 291:1 Lundby 290:1 Lundby 256:1 Björlanda 376:1 Skjutbana Björlanda 377:1 Stenbrott Motorbana Björlanda 172:1 Lundby 292:1 Göteborg 329 Lundby 258:1 Lundby 293:1 Lundby 321:1 anda 171:2 Björlanda 171:1 Björlanda 378:1 Göteborg 330 Lundby 267:1 Lundby 268:1 Lundby 309:1 Lundby 295:1 Lundby 259:1 Göteborg 326 Göteborg 323 Lundby 310:1 da 170:1 undby 241:1 Lundby 158:1 Göteborg 345 Lundby 160:1 Lundby 159:1 Göteborg 331 Lundby 314:1 Göteborg 328 Göteborg 324 Göteborg 468 Göteborg 325 Lundby 312:1 Göteborg 327 Figur 2. Fornlämningen Lundby 161:1 Göteborg 330 markerad på Lundby utsnitt 335:1 ur GSD-Fastighetskartan, blad 64D 0bS Biskopsgården. Lundby 313:1 Skala 1: Lundby 4:1 Lundby 316:1 Lundby 334:1 Lundby 230:1 Lundby 5:2 Lundby 144:1 Lundby 155:1 Göteborg 330 Motorbanor Lundby 307:1 Lundby 5:1 Lundby 308:2 Figur 3. Vy över boplatsen Göteborg 330 inne på Vikans Kross Industriområde. Täktverksamheten är i full gång och 20 meter av berget i bakgrunden har redan sprängts bort. Foto, från västnordväst: Jörgen Streiffert. 6 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

9 Topografi Hisingen är en ö belägen i den nordvästra delen av Göteborgs kommun och omges av vattendragen Göta Älv i söder samt Nordre Älv i norr. Slutundersökningsområdet var beläget på den södra delen av Hisingen, utmed inloppet till Göteborgs Hamn. Boplatsen låg på den östra sidan i en dalgång mellan två högre bergspartier. Den berörda fornlämningen låg på Vikans Kross industriområde och avgränsades i öster av ett högt berg. Väster och norr om boplatsen har stora bergsmassiv jämnats med marken eller ner till under marknivå. Miljön såg helt annorlunda ut i början av 1900-talet. Då var boplatsen belägen utmed den östra kanten av en dalgång där en bäck slingrade sig fram i nord-sydlig riktning ut mot en havsvik i söder. Under perioden BP har boplatsen varit belägen på en större ö vid flodmynningsområdet där Göta Älvs söta vatten blandades med det salta havet. Hisingen var då uppsplittrad i några större öar och mindre skär. Rakt söder ut, på andra sidan mynningsområdet, låg den boplats som har fått ge Figur 4. Vy över den södra delen av boplatsen Göteborg 330, Lundby 268 och hällkistan Lundby 267. Fotografiet är taget av Johan Alin i början av 1900-talet. Foto, från nordnordväst: Johan Alin (Göteborgs arkeologiska museums arkiv). Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 7

10 namn åt perioden: Sandarnaboplatsen. Nedan ses en karta med en strandlinje på 15 meter över havet. På kartan har överlagrade sandarnaboplatser markerats (figur 43, Fångstfolk och bönder 2005). Mellan Arendalshalvön i sydväst och boplatsen fanns ett mindre sund. Det låglänta området i väster utgjorde då ett större sund som går under benämningen Syrahålasundet. På ömse sidor om Syrahålasundet finns flera överlagrade boplatser från mellanmesolitikum. Göteborg 330 var belägen meter över havet. De norra och nordöstra delarna av boplatsen har aldrig berörts av den transgression som ägde rum 7200 BP. Transgressionen medförde att vattnet steg till en nivå av 22 meter över havet. Västra delen av boplatsen, belägen på en nivå av 20 meter över havet, har legat under vatten under perioden. Efter vattenhöjningen sjönk sedan havsnivån successivt. Under yngre stenålder torrläggs sundet mellan Arendalshalvön och boplatsen. Utmed Syrahålasundet i väster finns rikligt med gravar och boplatser från bronsålder. Därför kallas också sundet Bronsålderssundet. Detta har varit en viktig kommunikationsled fram tills runt 500 före Kristus, då landhöjningen i kombination med sänkningen av havsnivån ledde till att sundet torrlades. Fornlämningsmiljö Hisingen har varit attraktiv för människan under hela förhistorien och är så än idag. Ön är belägen i en brytzon där sött vatten från Göta älv möter havets salta vatten. Generellt domineras fornlämningsbilden av boplatser med ett flintmaterial från både äldre och yngre stenålder. Vid senare tiders undersökningar har boplatslämningar från såväl förhistoriens alla tre perioder som medeltid/nyare tid dokumenterats i närområdet (Gustavsson 2010, Nordin 2008, 2009, 2011a c, 2012). Äldre stenålder Som nämnts ovan så domineras fornlämningsbilden av boplatslämningar från stenåldern. I närområdet har flera undersökts. Boplatserna Björlanda 290, 291, 376, 377, 621, 622 och 623 återfinns i en dalgång väster om den aktuella boplatsen. Björlanda 290 och 291 undersöktes i slutet av 1960-talet (FYND-rapporter 1970 I). Björlanda 376 är registrerad som en boplats med lämningar från både äldre och yngre stenålder. Under hösten 2011 förundersöktes boplatsen Björlanda 377 tillsammans med de nyupptäckta fornlämningarna 621, 622 och 623 (Nordin 2012). Inom Björlanda 377 och 621 observerades ett flintmaterial från mellanmesolitikum, senmesolitikum och yngre stenålder. När Björlanda 290 (FYND-rapporter 1970 I, s ) och 291 (FYNDrapporter 1970 I, s ) undersöktes i slutet av 1960-talet noterade man att boplatserna, båda belägna över 25 meter över havet, överlagrades av ett stenrikt sandlager. Man tolkade detta som att transgressionen avsatt lagret och att lämningarna var överlagrade. Enligt Tore Påsse (muntlig uppgift) 8 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

11 Göteborg 330 Figur 5. Göteborgsområdet med en strandlinje på 15 meter över havet. Röda punkter markerar överlagrade boplatser från perioden BP. Den aktuella boplatsen Göteborg 330 har lagts till med en vit punkt. Karta ur boken Fångstfolk och bönder (figur 43, s. 50). Göteborgs stadsmuseum, Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 9

12 Göteborg 330 Figur 6. Boplatser från senmesolitisk tid, BP. Boplatsen Göteborg 330 har lagts till med en vit punkt. Karta ur boken Fångstfolk och bönder (figur 55, s. 59). Göteborgs stadsmuseum, Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

13 Figur 7. Utdrag ur FMIS (Fornminnesinformationssystem). Skala 1: är det stenrika lagret inte ett transgressionslager, utan ett utkastlager som avsatts under en längre tid med början vid tiden för transgressionen och fram till vår tid. Sannolikt härrör stora delar av stenlagret från aktiviteter under nyare tid och den sentida berg täkts verksamheten, som pågått intensivt de senaste sextio åren undersöktes boplatsen Lundby 160, som var belägen på Arendalshalvön sydväst om exploateringsområdet. Vid utgrävningen påträffades ett mesolitiskt flintmaterial med bland annat flera kärnyxor och mikrospånkärnor av lihultkaraktär på en nivå av meter över havet. Här dokumenterades också en senmesolitisk anläggning (Glenn Johansson muntligen). Ett flertal förundersökta boplatser på Arendalshalvön uppvisade ett fyndmaterial från äldre stenålder (Bramstång 2006). År 2010 upptäcktes två nya stenålderslokaler vid Arendal (Nieminen 2010). Nordost om undersökningsområdet låg boplatsen Lundby 295, som i slutet av 1960-talet undersöktes av Göteborgs Universitet och Göteborgs Stadsmuseum. Vid utgrävningarna iakttogs ett gropkeramiskt och mesolitiskt flintmaterial samt neolitisk keramik på en nivå av 8 till 25 meter över havet. Härdar observerades på en nivå av 20 meter, på den östra delen av boplatsen. 14 C-dateringarna på träkol från härdarna faller inom perioden senmesolitikum. En senmesolitisk bosättning skulle då ha varit belägen vid stranden. Inom boplatsen Lundby 295 iakttogs också en bred stensträng, åkerparceller och fynd som slagg, järn, lerklining, oornerad keramik, brända ben samt bränd lera (FYND-rapporter 1972, s ). Under hösten 2011 undersöktes boplatserna Björlanda 602 och 603. Båda var belägna någon kilometer nordväst om exploateringsområdet. Inom dessa dokumenterades lämningar från främst järnålder, men också ett flintmaterial från både mellanmesolitikum och mellanneolitikum. Det Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 11

14 mellanmesolitiska flintmaterialet observerades i ett gruslager i leran på en nivå av 15 meter över havet (Nordin i manus). Yngre stenålder Figur 8. Foto på pilspetsen från Lundby 268. Fyndet upptäcktes strax söder om hällkistan Lundby 267. Pilspetsen och boplatslämningarna inom Lundby 268 och Göteborg 330 är ungefär1500 år äldre än graven. Skala 1:1. Foto: Lena Troedson. Som nämnts ovan, iakttogs ett rikligt neolitiskt flint- och keramikmaterial vid undersökningen av boplatsen Lundby 295. Boplatsen är registrerad som undersökt och borttagen i fornminnesregistret. Boplatsen Lundby 268, belägen cirka 25 meter över havet, angränsar i söder till den aktuella boplatsen. Vid en förundersökning dokumenterades här ett tiotal boplatslämningar och ett flintmaterial från mesolitikum och neolitikum. En pilspets, som är ovanlig i Bohuslän men som i andra sammanhang daterats till övergången sent tidigneolitikum tidigt mellanneolitikum, påträffades i ett schakt. Pilspetsen påminner om Becker typ A-spetsar. Vide från en grop inom Lundby 268 har daterats till övergången mellan sent tidigneolitikum/ tidigt mellanneolitikum. Intressant att notera är att pilspetsen och dateringen från Lundby 268 är samtida med de fem 14 C-dateringarna av anläggningar som dokumenterades inom den aktuella boplatsen Göteborg 330 (Nordin 2009). Efter förundersökningen kom stora delar av boplatsen att ingå i ett skyddsområde runt hällkistan Lundby 267. Från den mellanneolitiska perioden finns avtryck efter tvåskeppiga hus och spår av odling på boplatsen Lundby 333 i öster (Nordin 2011c). Det är möjligt att avtrycken av en tvåskeppig huskonstruktion som kartlades vid 2011 års slutundersökning inom Björlanda 603 också ska relateras till den neolitiska perioden (Nordin i manus). På de närliggande boplatserna som finns omnämnda ovan har fynd, säd och träkol daterats till neolitikum. Det finns fem hällkistor inom en kilometers radie utmed den södra delen av Hisingen. Gravarnas utbredning talar indirekt för en mer stationär bebyggelse i området under senneolitisk tid. Brons- och järnålder samt medeltid/nyare tid På närbelägna höjder finns rösen och stensättningar. Hundra meter söder om området ligger hällkistan Lundby 267 och hundra meter norr om boplatsen finns uppgift om en fornborg, Lundby 291. I en parallell dalgång väster om den aktuella fornlämningen ligger boplatserna Björlanda 621, 622, 623 och 377. Vid en förundersökning 2011 dokumenterades boplatslämningar från brons- och järnålder (Nordin 2012). Nordväst om exploateringsområdet låg boplatserna Björlanda 602 och 603. Vid en förundersökning 2010 daterades träkol från anläggningar till slutet av yngre bronsålder och äldre järnålder (Nordin 2011B). Vid slutundersökningen under hösten 2011 kartlades fyra treskeppiga huskonstruktioner, ett fyrstolpshus och ett rännhus inom Björlanda 603, samt en treskeppig konstruktion och en sentida husgrund inom Björlanda 602. På båda boplatserna iakttogs ett keramikmaterial som kan relateras till perioden 500 före Kristus 500 efter Kristus (Nordin i manus). 12 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

15 Invid hällkistan Lundby 267 dokumenterades vid en förundersökning en träkonstruktion. Kol från anläggningen har daterats till folkvandringstid (Nordin 2009). I närområdet finns ett flertal indikationer som visar på att ön varit attraktiv under hela förhistorien. Från bronsåldern finns skärvstenshögar, rösen och boplatser i närområdet. Någon kilometer väster om området låg Bronsålderssundet/Syrahålasundet. På Arendalshalvöns östra sida finns en hällristning (Lundby 316, se figur 5). Vid en förundersökning av boplatsen Göteborg 325 dokumenterades lämningar från järnålder, medeltid och nyare tid. Boplatsen är belägen någon kilometer österut (Nordin 2008). Syfte Resultatet från förundersökningen visade att en slutundersökning av boplatsen Göteborg 330 borde prioritera de mesolitiska lämningarna och att förstå stratigrafin. Målet var att kunna urskilja faser, kartlägga strukturer, få en bild av näringsfång och nyttjande samt om möjligt urskilja aktivitetsområden.vid förundersökningen dokumenterades också anläggningar från mellersta bronsålder. Ett delmål var även att kartlägga och dokumentera boplatsanläggningar och strukturer oavsett vilken tidsperiod de representerade. Nedan nämnda frågeställningar var aktuella för undersökningen av boplatsen Göteborg 330: Hur gammal är den äldsta mesolitiska bosättningen? Kan anläggningar och strukturer kopplas till detta skede? Kan man se en kontinuitet eller diskontinuitet från den postglaciala transgressionens maximum och framåt, det vill säga från 7200 BP och framåt? Kan vi kartlägga bebyggelsestrukturer? Vad kan ingående studier av flintmaterialet i relation till stratigrafiska iakttagelser ge för resultat? Rör det sig om relativt stationära bosättningar på den södra delen av en större ö? Kan vi utifrån läget, boplatsens storlek och fyndmaterialet kartlägga näringsfång och aktiviteter? Metod Boplatsens yta uppskattades i undersökningsplanen till ca 9000 kvadratmeter. Vid undersökningen planerades att en 2500 kvadratmeter stor yta skulle undersökas intensivt och 3500 kvadratmeter skulle undersökas extensivt. Resterande yta ansågs vara störd av sentida verksamheter. Vid undersökningen banades undersökningsytan av med hjälp av en larvgående grävmaskin. I den norra och östra delen av boplatsen schaktades ett tjockt sandlager med stora stenar bort. Under lagret fanns ett mellanbrunt sandlager med ett fåtal stenar upp till 0,5 meter stora. På en liten platå nedanför berget i den norra delen av boplatsen schaktades även detta Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 13

16 Klippblock Göteborg 330 Ej undersökt del av Göteborg 330 Ingår i skyddsområde runt hällkistan Lundby 267 Lundby 268 Lundby m Figur 9. Schaktplan över boplatsen Göteborg 330 Skala 1: Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

17 sandlager av. I ett underliggande sandlager med inslag av lera och grus i botten iakttogs fynd, kulturpåverkade lager och anläggningar. Över ytan lades ett provrutssystem och varje meterruta grävdes i stick för att försöka tolka stratigrafi, studera fynd, finna anläggningar och strukturer. I den sydvästra delen av undersökningsområdet schaktades en yta av i två omgångar. Målet var att försöka finna överlagrade boplatslämningar och fynd från mellanmesolitikum på en nivå av 20 meter över havet. Makro- och kolprover samlades in från för frågeställningarna relevanta anläggningar. De som bedömdes ingå i konstruktioner prioriterades högt. Schakt, provrutor, anläggningar, fynd och prover mättes in med totalstation och behandlades i Intrasisprojektet V2009:017. Anläggningar grävdes ut och dokumenteras i profil. All dokumentation, såsom fältinmätning, beskrivningar och foto, registrerades i Intrasis enligt Riksantikvarieämbetets standard. Intrasisprojektet inkluderar all data och arkiveras på UV. Foto arkiverades på CD, enligt direktiv från ATA. Figur 10. Foto från norr över boplatsens norra del. De gula pinnarna markerar provrutor och anläggningar. Successivt kartlades spåren efter tre huskonstruktioner på avsatsen. Foto: Petra Nordin. Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 15

18 Resultat Vid slutundersökningen dokumenterades 52 boplatsrelaterade anläggningar och 6359 fynd registrerades på 453 fyndposter. De flesta anläggningarna låg koncentrerade på en avsats i undersökningsområdets norra del. Härdar observerades också i en överlagrad nivå i de sydvästra delarna av boplatsen, men förekom också spridda utmed berget i öster. Nedan redogörs för de anläggningar och avtryck efter strukturer som dokumenterades. Därefter redovisas fyndmaterialet samt dess spridning i relation till de ovan nämnda konstruktionerna. Anläggningar Vid slutundersökningen dokumenterades 52 boplatsrelaterade anläggningar: 13 gropar, 8 härdar, ett kulturlager, två rännor, en stenpackning och 27 stolphål. Merparten av anläggningarna låg koncentrerade på en avsats utmed ett berg i den nordöstra delen av boplatsen. På platån, som avgränsades av en stenpackning/stenvall i väster och ett nordsydligt berg i öster, dokumenterades 37 anläggningar: 28 stolphål, 2 gropar, 2 rännor, 3 härdar, en stenpackning och ett kulturpåverkat lager. Huskonstruktioner Ett tvåskeppigt hus och två hyddlämningar, båda stolpkonstruktioner, dokumenterades vid slutundersökningen. De låg på en avsats som avgränsades av en bergskant i öster och en stenvall i väster. Bergskanten och stenvallen var inte synliga innan schaktningen påbörjades. Fem träkolsprover från det tvåskeppiga huset har daterats till sent tidigneolitikum. Träkol från ett stenskott, takstolphål i den yngsta mesolitiska konstruktionen har daterats till senmesolitikum. Från den äldsta konstruktionen, en fyrstolpshydda, fanns inget bevarat organiskt material. Träkol från en överlagrad härd på boplatsen har daterats till mellanmesolitikum. De arkeologiska spåren vittnar alltså om att avsatsen återbesökts vid flera tillfällen under förhistorisk tid Kanske har vistelsen varit säsongsbunden. Den tidsperiod som det finns flest 14 C-dateringar från är tidigneolitikum. På omgivande närliggande boplatser finns ett rikt neolitiskt material (se s. 6 i rapporten). Man kan ana en mer stationär närvaro i området under tidigneolitikum som följs av en expansiv utveckling mellanneolitisk och senneolitisk tid. Nedan beskrivs de tre konstruktionerna som kartlades. En mellanmesolitisk fyrstolpshydda På platån i nordost dokumenterades resterna efter en mindre hyddlämning benämnd fyrstolpshydda. Hyddan har varit rundad i formen och cirka 11 kvadratmeterstor. Hyddlagret A1070 och de fyra stolphålen A3018, A1946, A1047 och A2227 har utgjort grundkonstruktionen i hyddan. Hyddlagrets 16 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

19 m Figur 11. Anläggningsplan över boplatsen. Skala 1:1000. Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 17

20 m Figur 12. Anläggningsplan över den nordöstra delen av boplatsen. Skala 1: Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

21 A3018 A1946 a. b. Fyrstolpshydda Härd 1568 Takstolphål Figur 13. Plan över fyrstolpshyddan på den södra delen av avsatsen invid berget. Notera de tre trädrötterna/recenta störningarna som omger hyddlämningen i nordväst, sydväst och söder. På planen har också fynd och ledartefakter från sandarnatid markerats. Redskap som avslagsskrapor och sticklar samt de flesta kärnyxorna och mikroliterna påträffades utanför hyddområdet. Skala 1:50. a. Stolphålet A3018 från väster. b. Stolphålet A1946 från söder. c. Stolphålet A2227 från söder. d. Stolphålet A1047 från söder. Notera stenskoningen under stolphålet. Foto: Petra Nordin. 293 Takstolphål 0 1 m A2227 A1047 c. d. Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 19

22 20 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus utbredning var cirka 3,5 meter i diameter och rundat till formen. Stolphålen var 0,3 meter i diameter stora och 0,2 0,25 meter djupa. Avståndet mellan de fyra takbärande stolparna har varit 2 meter i nord-sydlig riktning och 2.20 meter i öst-västlig riktning. I väster fanns en grop med stenpackning (A3266) i botten och ett stolphål (A3286). Stolphålet innehöll tall. De två sistnämnda anläggningarna har tolkats ingå i hyddkonstruktionen, liksom A1568 (urlakad härd) centralt i hyddlämningen och stolphålen A293 och A1918. Planen nedan visar de anläggningar som har tolkats ingå i fyrstolpskonstruktionen. Redskapen från mellanmesolitisk tid inom hyddområdet har också markerats på planen nedan. Fyllningen i de fyra centrala stolphålen var urlakad och det var svårt att fotografera anläggningsprofilerna i solljus. Vid utgrävningen stod det dock helt klart att fyllningen i stolphålen skiljde sig från den omgivande fina sanden med inslag av lera. Makroanalyser från fyrstolpshyddan visade att ek, lövträd, hassel och tall förekom i stolphålen. Bark, bärris och vide samt ask och hassel fanns i makroprovet från A1070. Ett tvåskeppigt hus från sent tidigneolitikum och en hyddlämning från senmesolitisk tid dokumenterades i lager som överlagrade/var nedgrävda i den äldre hyddlämningen. Överliggande boplatslämningar såsom nedgrävningar för stolphål, till exempel A1058 och A3320, blir i det perspektivet yngre störningar. Området var också stört av tre stora trädrötter nordväst, sydväst och söder om hyddlämningen. I närheten av och inom hyddområdet fanns flera mellanmesolitiska redskap som kan relateras till sandarnaperioden, bland annat två sticklar, fyra spånborrar av sandarnatyp, avslagsknivar, avslagsskrapor, avslag med retusch, två mikroliter och 13 kärnyxor. Flintmaterialet från hyddlagret A1070 var också mellanmesolitiskt: tre spånborrar av sandarnatyp, två kärnyxor, avslagsskrapa, spån med retusch, en pilspets (mikrolit), knivar och två spånkärnor samt tre avslag med retusch. Många en- eller tvåpoliga skärnor från sandarnatid dominerade i fyndmaterialet. Norr om hyddan framkom ytterligare redskap och kärnor från mellanmesolitikum: två sticklar, mikrolit, två skrapor (en avslagsskrapa) och flera kärnyxor. Dessa redskap låg i sandig morän och här var de få anläggningar som registrerades om än möjligt ännu mer urlakade än i den tidigare omnämnda fyrstolpshyddan. Nedanför och väster om avsatsen med boplatslämningarna iakttogs sandarnaspån och redskap samt en urlakad härd/stenpackning utan kol (A1928). Några av anläggningarna inom området för fyrstolpshyddan innehöll tall, bland annat stolphålen A3018 och A3286. Materialet var dock för fragmentariskt för analys. Eftersom de fyra stolphålen och hyddlagret var stratigrafiskt belägna i en nivå under ett stenskott stolphål daterat till senmesolitikum tillhör de dock sannolikt en äldre fas än 4500 före Kristus. I närheten finns 14 C-dateringar från mellanmesolitikum. I en av lera överlagrad nivå inom den sydvästra delen av boplatsen dokumenterades flera härdar. Träkol från anläggningarna innehöll bark, hassel, äpple, alm och tall. Tall från A19 har daterats till cirka 6600 före Kristus (7810±25 BP). Dateringen kan tillföras perioden yngre sandarna och tiden före transgressionens maximum. I samma nivå återfanns tidstypiska sandarnaspån och en kärnyxa.

23 A1070, fyrstolpshydda (2 m) A1946 A1047 A3018 A1568 A2227 A1058, takstolphål A3320, takstolphål (TN) A301, ränna Figur 14. Profil genom A1070 från väster. Notera det stenskodda stolphålet A1058 som är nedgrävt i A1070. Foto: Petra Nordin. Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 21

24 Den sammanfattande tolkningen är att fyrstolpshyddan med största sannolikhet kan tolkas vara samtida med flintredskapen i hyddlagret. Flintredskapen kan dock tillhöra mellersta/yngre sandarna, även om sticklar, spånborrar och mikroliter inte tidigare tolkats som vara representativa redskap under yngre sandarnatid (Hernek 2005, Nordqvist 2000, Johansson m.fl. 2011). En senmesolitisk konstruktion Vid undersökningen dokumenterades en senmesolitisk hyddkonstruktion. Byggnaden har varit 16,5 kvadratmeter stor. Dess utbredning har varit 5,5 meter lång (nord-sydlig riktning) och 3 meter bred (öst-västlig riktning). En 0,40 meter i diameter stor och 0,2 meter stor stolpe har burit upp taket. I norr och söder fanns stenfyllda rännor som utgjorde byggnadens gavelväggar. Centralt i byggnaden dokumenterades det stenskodda stophålet A1058. Stolphålet var nedgrävt i det mellanmesolitiska hyddlagret A1070 (se figur Senmesolitisk hyddkonstruktion 798 Figur 15. Plan över den senmesolitiska konstruktionen. De senmesolitiska fynden finns markerade på planen. Skala: 1: Takstolphål 1058 Figur 16. Detalj av A798. Notera att stenen är lagd i ett flätliknande mönster. A798 har svagt böjd form och har tolkats utgöra den norra vägglinjen i den senmesolitiska hyddlämningen. Foto, från Ö: Petra Nordin. A270 A A m 22 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

25 A301 A3320 A1070 A1058 A301 A3320 A1070 A1058 A260 A737 A798 Figur 17. Vy över området, från norr. I förgrunden syns A798 och i bakgrunden kan man ana härden A1568 och rännan A301. I mitten, och i den infällda bilden uppe till höger, syns A1058, stolphålet som var beläget centralt i byggnaden. Foto: Petra Nordin. Nedgrävning Stolpe A1058 Figur 18. A1058 i profil från väster. Foto: Petra Nordin. Sten från bottnen av 1058

26 14). Träkol från stolphålet A1058 har daterats till 5610±25 BP, i kalenderår räknat före Kristus. En stenfylld ränna, A798 avgränsade byggnaden i norr och ränna A301 avgränsade byggnaden i söder. Väggstolparna var 0,35 meter i diameter stora och 0,15 meter djupa. Den västra väggen har troligtvis vilat på stenvallen A18. Stenarna i rännan A798 var lagda som i ett flätmönster (se figur 16) och var 0,15 0,2 meter i diameter stora. I söder utgjorde rännan A301 den södra gaveln. Den senmesolitiska konstruktionen har tolkats vara en tvåskeppig konstruktion. Ett stort, stenskott stolphål centralt i byggnaden har burit upp taket. Väggarna har delvis vilat på stenfyllda rännor i norr och söder samt på stenvallen i väster och två väggstolpar. Ett tvåskeppigt hus från sent tidigneolitikum Den tidsperiod som finns bäst representerad om man ser till antalet 14 C-date ringar är tidigneolitikum. Det neolitiska huset har varit 10 meter långt (nord syd) och 3 meter brett (öst väst). Två stolpar (A737 och A3320) har burit upp taket i byggnaden. Stolphålen var 0,45 meter i diameter stora och 0,3 meter djupa. Väggen har delvis vilat på stenvallen och på stolpar i väster och i öster (se figur 19 nedan). I den norra delen av byggnaden framkom en härd, A1243. Träkol (ask) från fyra stolphål i byggnaden har med hjälp av 14 C-metoden daterats till före Kristus. Vedartsanalysen på träkol från A737 visade på hundra procent ask. Förutom träkol från stolphålen fanns också hasselnötskal och bark inom området för det neolitiska huset. Fragment av en slipad neolitisk yxa/mejsel och några spån påträffades på boplatsen. Flintmaterialet från neolitisk tid är begränsat inom området. Vid undersökningen framkom enstaka spår i form av spån, en spånskrapa och fragment av en slipad yxa. Både nordost och öster (Lundby 295, på andra sidan berget) samt söder (Lundby 268) om Göteborg 330 har både anläggningar och artefakter som kan knytas till perioden observerats. Hydda eller stolpkonstruktion? En diskussion kring mesolitiska bebyggelselämningar I avhandlingen Nytt ljus på sandarnakulturen finns en kronologisk genomgång av de bebyggelsestrukturer som har dokumenterats på mesolitiska boplatser på Västkusten. Många stenpackningar, flertalet med något oval eller rundad form, har i olika sammanhang tolkats som hyddbottnar. Under 1990-talet dyker hyddor med försänkta golv upp. De tre som har kartlagts på Västkusten är Timmerås, Huseby Klev och Munkeröd. Hyddlämningarna har daterats till BP. Hyddan i Timmerås hade en försänkt hyddbotten och fyra stolpar hade burit upp taket på hyddan (Hernek 2005, s. 97). Även tältkonstruktioner som mer liknar kåtor med snedställda stolpar har kartlagts från perioden, bland annat i Tölö (Artelius & Nordin 2007). Där påträffades i en överlagrad nivå en hydda/kåta och en intilliggande eldstad. Träkol från härden har daterats till 7905±60 BP. Sten lagda i ringar har också tolkats som tältringar (Persson 2012). Stolpbyggda konstruktioner 24 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

27 Tidigneolitisk tvåskeppig byggnad Ask (TN) Ask Härd 1529 Ask Figur 19. Plan över den tvåskeppiga neolitiska konstruktionen. Träkol från fyra stolphål och en grop har daterats till sent tidigneolitikum. Skala 1: Stenvall Hassel 737 Bark (TN) Ask (TN) Takstolphål Lövträd, kvist Ask (TN) m 2023 Figur 20. Takstolphålet A737 nedgrävt i den senmesolitiska hyddans vägglinje, A798. En hasselkvist från makroprovet har daterats till tidigt mellanneolitikum. Det troliga är dock att kolprovet med ask representerar byggmaterialet. Ask från fyra övriga stolphål i konstruktionen har daterats till sent tidigneolitikum, eller före Kristus. Byggnaden har troligtvis stått rest på platsen under sent tidigneolitikum. Foto, från söder: Petra Nordin. A737 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 25

28 har dokumenterats på boplatser från yngre sandarna och senmesolitisk tid (Hernek 2005). Vid slutundersökningen av boplatsen Göteborg 330 kartlades tre stolpbyggda konstruktioner. Huset och hyddorna var belägna på en avsats som i väster begränsades av en stenvall och i öster av ett berg. Den neolitiska byggnaden har varit en tvåskeppig konstruktion med två stora, takbärande stolpar på rad. De två mesolitiska bebyggelselämningarna var också stolpkonstruktioner. Den senmesolitiska hyddan skulle kunna benämnas som en mindre tvåskeppig byggnad. Den äldre konstruktionen skulle kunna benämnas fyrstolpshydda med försänkt hyddbotten. Fyra stolpar med ungefär två meters mellanrum i en kvadrat har burit upp en takkonstruktion. Två stolpar i öster och väster har också haft stödjande funktioner i konstruktionen. Storleksmässigt har den neolitiska konstruktionen upptagit en yta av 30 kvadratmeter, medan den senmesolitiska har varit 16,5 kvadratmeter stor. Den äldre fyrstolpshyddans area har beräknats till cirka 11 kvadratmeter. Fyndmaterial Fyndmaterialet omfattar 452 fyndposter och sammanlagt 6359 fynd. Glenn Johansson har gått igenom och registrerat fynden. Nedan visas fördelningen på antalet poster i ett cirkeldiagram. Förutom några knackstenar i bergart samt bearbetad kvarts, bergart samt kvartsit- och kvartsavslag så var övrigt material i flinta. Kategorin avslag stod för 92,5 procent eller 5893 av 6359 enskilda fynd. På övriga poster utgjorde spån och mikrospån 0,5 procent, kärnor cirka 2 procent, övrig slagen flinta 4 procent och andelen redskap knappt 1 procent. 120 kärnor insamlades på boplatsen. De mellanmesolitiska skärnorna var flest till antalet men det fanns också inslag av kärnor som mer allmänt kan dateras till mesolitikum. Merparten av kärnorna iakttogs 7 % 5 % 27 % 5 % Övrigt slagen Avslag Avslag m. retusch Kvarts, bearbetad Redskap Kärnor Spån 9 % 1 % 3 % Figur 21. Diagrammet visar hur de 452 posterna fördelades på avslag, övrig slagen flinta, kärnor, spån, mikrospån och redskap. 26 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

29 i provrutorna på avsatsen i norra delen. 109 skärnor med en, två eller flera ar har registrerats. Utöver dessa framkom också två fragmentariska spånkärnor, en konisk kärna med och tre kölformiga kärnor med samt två obestämbara kärnor. Två mikrospånkärnor och två handtagskärnor vittnade om att tillverkning av mikrospån har förekommit. Andelen spån och mikrospån var relativt litet, varför man kan anta att produktionen av spån och mikrospån skett på annan plats. De tre kölformiga kärnorna och två handtagskärnor brukar generellt dateras till senmesolitikum eller lihultperioden. I redskapsmaterialet dominerar de mesolitiska artefakterna. Följande redskap har registrerats: tre avslagsskrapor, två sticklar, två mikroliter, tretton kärnyxor, ett kombinationsredskap (spånskrapa/kniv), tre knivar (varav en spånkniv och en avslagskniv), två segmentknivar, fyra borrar (varav tre lancettborrar), ett förarbete till en kärnyxa, en slipad yxa/mejsel, två övriga redskap och sex knackstenar. Tabell 1. Fyndmaterialet från boplatsen Göteborg 330. Fyndmaterial FU SU Totalt Kommentar Mikrospånkärna Handtagskärna Plattformskärna, en Platt forms kärna, två eller fler ar Plattformskärna, sidofragment Konisk kärna Kölformig kärna Spånkärna Övrig kärna Avslag Avslag med retusch Spån Spån med retusch Mikrospån Splitter Yxavslag Knacksten bergart, 3 flinta Redskap, övrigt Kombinationsredskap Spånskrapa/kniv Kärnyxa Förarbete till kärnyxa Skrapor avslagsskrapor, varav 2 enkla Spånskrapa Bryne Borr Avslagsborr Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 27

30 Fyndmaterial FU SU Totalt Kommentar Spånborr Knivar avslagskniv, 1 spånkniv, 1 övrig Segmentkniv Slipad yxa/mejsel Neolitiskt fragment Mikrolit Stickel Övrig slagen flinta Bearbetad kvarts Kvartsitavslag Summa Materialet från senmesolitikum var relativt magert. Ett fragment av en slipad yxa/mejsel och några spån vittnade också om en blygsam representation från den neolitiska tidsperioden. Det mellanmesolitiska materialet redskap och kärnor Som tidigare nämnts kan merparten av kärnor och redskap kategoriseras som representativa för en mellanmesolitisk bosättning. I Västsverige benämns tidsavsnittet BP sandarnatid. Av de 120 kärnorna som upphittades på boplatsen är flertalet av kategorin skärnor med en, två eller flera ar. Dessa är typiska för perioden. Mikroliter, sticklar och spånborrar (eller så kallade lancettborrar) är också karateristiska för sandarna. Kärnyxor och avslagsskrapor förekommer under mesolitikum, inte bara under lihult utan även under sandarnatid. I en överlagrad nivå på boplatsen finns en 14 C-datering till 7810±25 BP. I samma nivå påträffades sandarnaspån och en kärnyxa. Dateringen sammanfaller med tiden innan transgressionens maximum. Det senmesolitiska materialet ett fåtal kärnor, enstaka redskap Materialet från senmesolitikum var relativt magert. De två segmentknivarna tillsammans med tre kölformiga kärnor och två handtagskärnor (mikrospånkärnor) är typiska för den senmesolitiska perioden, som ofta benämns lihult. Det finns dock teorier om att till exempel segmentknivarna och handtagskärnorna också förekommer under yngre sandarnatid (Kindgren & Schaller Åhrberg 1999). Det neolitiska materialet spån och fragment av en slipad yxa/mejsel Fragment av en slipad yxa/mejsel och några spån samt en konisk spånkärna vittnade om en blygsam representation från den neolitiska tidsperioden. 28 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

31 Analyser och 14 C-dateringar 40 kolprover från olika anläggningar på boplatsen vedartsanalyserades av Ulf Strucke, UV Mitt. Nio makroprover har analyserats av Jens Heimdahl och Håkan Ranheden vid UV Mitt. Efter det att första omgången 14 C-dateringar anlänt till kontoret, utfördes en kompletterande vedartsanalys på det träkol som hade påträffats i makroproverna. Eftersom boplatsens nordöstra del inte har varit överlagrad, gjordes idoga försök att finna organiskt material för 14 C-datering. Fem 14 C-dateringar är tidigneolitiska, en senmesolitisk och två mellanmesolitiska. Ytterligare fyra prover har daterats till bronsålder (ek och hassel), järnålder (säd) och medeltid (ek). Tabell 2. Sammanställning över resultatet från vedarts- och makroanalysen. Provnr Subklass Id Analysid Ved./org. mat. AO IG Ark. obj. Ark. kontext Dat. BP Anmärkning 1 Kolprov Hassel (7) 798 Ränna ID 281. Invid A798 2 Kolprov Grop 3 Kolprov Härd Insamlat vid provrutsgrävning 4 Kolprov Grop 5 Kolprov bark av lövträd Grop Grop inom 2-skeppigt hus Daterad se prov 12 6 Miljöprov (Alm, björk, tall) Ek Stolphål Vägg fyrstolpshus Alm, björk och tall har kasserats 7 Kolprov Ask (5) Stolphål Takbärande stolpe i neolitisk byggnad 8 Kolprov Alm Härd Invid berg i söder 9 Kolprov Kolprov Ask (2) Stolphål Vägg 2-skeppigt hus 11 Kolprov Ek Stolphål 12 Kolprov 736 Bark Grop Grop inom 2-skeppigt neo litiskt hus 13 Kolprov Ask 100% Stolphål Vägg 2-skeppigt långhus 4590± ±25 14 Miljöprov ek, ask, hasselnötskal Stolphål Vägg 2-skeppigt långhus 15 Miljöprov (ask, lind, ek) hassel Stolphål Stenskott Takstolphål tvåskeppigt hus 4410±25 16 Miljöprov (Salix sp) bärris Miljöprov Ask, ek, sädeskorn Stolphål Stenskott Takbärande mittstolpe i senmesolitisk hydda. 1980±20 Säden sekundär i toppen av anläggningen. Se prov Kolprov Alm Härd I söder 19 Kolprov Asp, Tall Härd Överlagrad 20 Kolprov Lövträd (7) Stolphål 21 Kolprov Växtdelar Stolphål Fyrstolpshydda Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 29

32 Provnr Subklass Id Analysid Ved./org. mat. AO IG Ark. obj. Ark. kontext Dat. BP Anmärkning 22 Kolprov lind (1) Stolphål 23 Miljöprov ek (4), lind, ask, salix sp Stolphål 24 Miljöprov ek (5) tall (1) Stenpackning Fyrstolpshydda västra delen 25 Miljöprov tall Stolphål Fyrstolpshydda 26 Miljöprov Ek Stolphål Fyrstolpshydda, stört av trädrot, lös jord 3190±25 27 Miljöprov alnus, ek Stolphål Fyrstolpshydda 28 Miljöprov ek, kvist av lövträd Stolphål Fyrstolpshydda 4812±65 29 Miljöprov ek Stolphål Fyrstolpshyddområde 30 Miljöprov Ek, salix sp Stolphål 497±30 31 Miljöprov (ek) Ask, salix sp Stolphål Takbärande stolpe i tvåskeppig neolitisk byggnad 4670±25 32 Kolprov Ask, Lind Stolphål Stenskott Takbärande stolpe i tvåskeppig mesolitisk byggnad 5610±25 33 Kolprov (Bark, äpple) Alm (8 av 10) Härd Överlagrad 34 Kolprov Ask (1) + extra påse med 2 bitar Ränna Gavelränna i tvåskeppig mesolitisk byggnad 35 Kolprov Tall (4) Härd Överlagrad. Inmätt som fynd ±25 35 Kolprov Hassel (1) Härd Överlagrad 7540±30 36 Kolprov Härd Härd i tvåskeppig neolitisk byggnad 37 Kolprov Ask 100% Härd Härd i tvåskeppig neolitisk byggnad 38 Kolprov Lager Södra hyddområdet, jord med kol 39 Kolprov F Lager Södra hyddområdet, smulor 40 Kolprov Lager Södra hyddområdet, 2 bitar 41 Kolprov Härd Stenskodd, 3 bitar 42 Kolprov Stolphål Norra hyddområdet, 2 bitar 43 Kolprov Stolphål Norra hyddområdet, 2 bitar Material inom paran tes ej sparat 30 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

33 Tabell 3. De 14 C-daterade anläggningarna i BP och kalibrerade värden. Anl.nr Anl.typ Vedart Datering BP Datering kal. Tidsperiod Anmärkning 260 Grop Bark 4590± f.kr. TN 737 Stolphål Hassel 4410± f.kr. TN/MN 100 % ask i kolprov. Takbärande stolpe i tvåskeppig neolitisk byggnad Stolphål Ask 100% 4590± f.kr. TN Ek, ask och hasselnötskal i makro. Väggstolpe i tvåskeppig neolitisk byggnad Stolphål Ask 5610± f.kr. SM Takbärande stolpe i tvåskeppig mesolitisk byggnad Stolphål Sädeskorn 1980±20 40 f.kr. 70 AD JÄÅ Säd i toppen av A1058. Sekundärt i anläggningen Stolphål Ek 3190± f.kr. Ä BRÅ Bronsålder ek = störning. Troligtvis tall i den mesolitiska fyrstolpshyddan Stolphål Kvist av lövträd 4812± f.kr. TN Kvist daterad i A2227. Sekundär i A? 3131 Stolphål Ek, salix sp 497± AD MEDELTID Medeltid ek = störning. Troligtvis tall i den mesolitiska fyrstolpshyddan Stolphål Ask, salix sp. 4670± f.kr. TN Takbärande stolpe i tvåskeppig neolitisk byggnad. 19 Härd Hassel (1) 7540± f.kr. MM Hassel flyktigt. 19 Härd Tall (4) 7810± f.kr. MM Kol från härden. Dominerar i kolprovet Stolphål Hassel 2820± f.kr. Y BRÅ Hassel från bronsålder = störning. Troligtvis tall i den mesolitiska fyrstolpshyddan. Utvärdering av undersökningsplan Huvudinriktningen för undersökningen av boplatsen Göteborg 330 var att kartlägga de mellanmesolitiska lämningarna. Målet var att kunna urskilja faser, förstå stratigrafin, kartlägga strukturer, få en bild av näringsfång och nyttjande samt och om möjligt urskilja aktivitetsområden. Ett delmål var även att kartlägga och dokumentera boplatsanläggningar och strukturer oavsett vilken tidsperiod de representerade. De tidigare nämnda frågeställningarna kretsade kring datering av anläggningar och strukturer och relationen till ett flintmaterial. När man studerar en boplats ur ett sådant generellt perspektiv som omfattar en lång tidsperiod, blir fokus ögonblicksbilder eller nedslag utefter en tidsskala som faktiskt sträcker sig över flera tusen år. Nedslag i mellanmesolitikum, senmesolitikum och tidigt neolitikum spänner över en tidsrymd av 3500 år. Resultatet stämde relativt väl överens med vad vi förmodade att vi skulle finna, även om tidigneolitiska lämningar inte togs upp separat i undersökningsplanen. Resultatet är dock intressant i ett lite vidare perspektiv, eftersom neolitikum är en expansiv period som är väl representerad på närliggande boplatser på Hisingen (FYND-rapporter 1970 I, Nordin 2009, Nordin 2011:128 m.fl.). På platån dokumenterades två hyddlämningar. Träkol från det takstolphålet i den yngre hyddkonstruktionen har daterats till slutet av senmesolitisk tid. Den fyrstolpskonstruktion som kartlades stratigrafiskt under nivån har tolkats tillhöra den mellanmesolitiska fasen, även om vi inte har lyckats finna träkol som kan dateras till perioden. De mellanmesolitiska artefakterna Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 31

34 Göteborg 330 Figur 22. Den överlagrade härdens datering har placerats in på Tore Påsses kurva för vattennivåns förändring i Göteborgsområdet vilken motsvarar kurva 3 på bilden (Andersson m.fl. 1988, s. 85). 32 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

35 återfanns på avsatsen och i nivån för den mindre hyddan. Spridningsbilden för redskapen i relation till konstruktionen är intressant. Träkol från en härd på den överlagrade delen av boplatsen har daterats till mellanmesolitikum. På boplatsen kartlades en tvåskeppig neolitisk konstruktion. Fem 14 C-ana lyser från den tvåskeppiga konstruktionen pekar på en datering till sent tidigneolitikum/tidigt mellanneolitikum. Resultatet är inte överraskande och högst intressant. På den intilliggande boplatsen Lundby 295 fanns ett neolitiskt fyndmaterial samt härdar daterade till senmesolitikum och på boplatsen i söder dokumenterades en anläggning daterad till sent tidigneolitikum/tidig mellanneolitikum (jämför FYND-rapporter 1970 I, Nordin 2009, Nordin 2011:128 m.fl.). Andelen skärnor som kan relateras till mellanmesolitikum var stort och säkert kan flertalet av avslagen höra samman med redskapstillverkning. Dock fanns inte spår efter spån eller mikrospånstillverkning i någon större utsträckning. Det är intressant att notera de fyra spånborrarna från sandarnatid, de tretton kärnyxorna, två avslagsskrapor, knivar och mikroliterna. När det gäller näringsfång och nyttjande kan en observation vara värt att notera: boplatsen har inte varit strandbunden men kustanknuten under mesolitikum eller neolitikum. Sammanfattning Vid slutundersökningen kartlades en tvåskeppig neolitisk konstruktion och två mesolitiska hyddlämningar. Den tvåskeppiga konstruktionen har med hjälp 14 C-analyser kunnat knytas till sent tidigneolitikum. Konstruktionen har varit ungefär 10 meter lång och 3 meter bred. De enda fynd som kan relateras till perioden är ett fragment av en slipad yxa/mejsel och enstaka spån. Spåren efter en 5,5 3 meter stor hyddlämning återfanns också på boplatsen. Träkol från den takbärande stolpen har daterats till senmesolitikum. Även från denna tidsperiod var fyndmaterialet magert, endast tre kölformiga kärnor och fragment två handtagskärnor. Fyrstolpshyddan var den äldsta påträffade konstruktionen stratigrafiskt belägen på en lägre nivå än den senmesolitiska hyddan. I en överlagrad nivå strax nedanför avsatsen fanns dock träkol från hassel, tall, alm och äpple. Ett träkolsprov från en härd har 14 C-daterats till 7810±25 BP. Härden låg på en nivå av 19,5 meter över havet och har för 8700 år sedan varit belägen vid den dåtida stranden. Boplatsen Göteborg 330 kan dels utifrån dateringen av härden och dels utifrån uppsättningen av redskap sannolikt dateras till yngre mellanmesolitikum och sandarnatid. Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 33

36 Referenser Andersson, S.; Wigforss, J. & Nancke-Krogh, S Fångstfolk för 8000 år sedan om en grupp stenåldersboplatser i Göteborg. Arkeologi i Västsverige 3. Göteborgs Arkeologiska Museum. Kungälv. Andersson, S.; Ragnesten, U. & Wigforss, J Fångstfolk och bönder. Värnamo. Artelius, T. & Nordin, P Stavkyrka, gravar och skeppssättning. UV Väst Rapport 2007:11, s. 31 ff. Bramstång, C Hensbacka i Arendal. UV Väst rapport 2006:18. FYND-rapporter, Rapporter över Göteborgs Arkeologiska Musei undersökningar 1970 I, s :S 7 Sörred Göteborg Boplatsområde äldre stenålder (Björlanda 290). FYND-rapporter. Rapporter över Göteborgs Arkeologiska Musei undersökningar 1970 I, s :S 8 Sörred Göteborg Boplatsområde stenålder (Björlanda 291). FYND-rapporter. Rapporter över Göteborgs Arkeologiska Musei undersökningar 1972, s :S10 Vikan Göteborg Boplatsområde Stenålder (Lundby 295). Gustavsson, A Göteborg 324, 326, 328 och Lundby 312 i Halvorsäng. Göteborgs kommun. Kulturhistoriska rapporter 70. Hamburgsund. Hernek, R Nytt ljus på Sandarnakulturen. Om en boplats från äldre stenåldern i Bohuslän. Gotarc Series B. Gothenburg Archaeological Theses No. 38 Coast to coast-books No. 14. Johansson, G.; Westergaard, B.; Artelius, T. & Nieminen, J Boplatser och gravar vid Viskan i Veddige. UV Väst Rapport 2011:26. Kindgren, H. & Schaller Åhrberg, E From Sandarna to Lihult. Fredsjö,s Enerklev phase revised. Red Boaz, J. The Mesolithic of Central Scandinavia. Universitetets Oldsakssamling skrifter. Ny rekke. 22. Oslo. Lindroth, H Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län del IV. Hisings Härad. Nieminen, J Två nyupptäckta stenålderslokaler vid Arendal. Arkeologisk utredning. UV Väst rapport 2010:14. Nordin, P Romersk järnålder, medeltid och nyare tid på Halvorsängs inägor. Förundersökning. UV Väst Rapport 2008:29. Nordin, P Folkvandringstid invid Hällkistan Lundby 267. Förundersökning. UV Väst Rapport 2009:24. Nordin, P. 2011a. Förhistoriska boplatslämningar i Arendal. Arkeologisk utredning inför planerad byggnation av produktionsanläggning. UV Rapport 2011:14. Nordin, P. 2011b. Förhistoriska boplatsspår och en husgrund från nyare tid inom fastigheten Sörred 7:3. Arkeologisk förundersökning. UV Rapport 2011: Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

37 Nordin, P. m.fl. 2011c. En gropkeramisk boplats på ön Hisingen. Spåren efter en mellanneolitisk bebyggelse i kustmiljö. Arkeologisk undersökning. UV Rapport 2011:136. Nordin, P Boplatser vid inloppet till bronsålderssundet. Förhistoriska boplatslämningar på ön Hisingen i Göteborg. Arkeologisk Förundersökning. UV Rapport 2012:26. Nordin, P. I manus. Slutundersökning av boplatserna Björlanda 602 och 603. Nordqvist, B Coastal Adaptations in the Mesolithic. A study of coastal sites with organic remains from the Boreal and Atlantic periods in Western Sweden. GOTARC Series B. Gothenburg Archaeological Theses. No. 13. Göteborg. Persson, C Den hemliga sjön en resa till det småländska inlandet för 9000 år sedan. Gotarc Series B. No. 58 Gothenburg, Smålands Museum rapport 2012:9. Litauen. von der Luft, M Utredning vid Halvorsäng. Göteborgs Stadsmuseum. Arkeologisk Rapport 2004:44. Göteborg. Muntliga uppgifter Tore Påsse Glenn Johansson Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 35

38 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: V2009:017. Undersökningstid: 16/8 23/ Projektgrupp: Glenn Johansson, Petra Nordin, Jörgen Streiffert, Jens Heimdahl, Ulf Strucke och Håkan Ranheden. Underkonsulter: Tobias Bergqvist (Schakt och Transport i Borås AB), Tore Påsse SGU, Ångströmlaboratoriet i Uppsala och Center for Isotop Studies, University of Georgia, USA. Exploateringsyta: 9000 kvadratmeter. Undersökt yta: 6000 kvadratmeter. Läge: GSD-Fastighetskartan, blad 64D 0b SV. Koordinatsystem: Sweref grader. Höjdsystem: Rikets, RH Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 148 foton med Unr 4910:1 148, 2 profilritningar i skala 1:20. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: fynd med Fnr (ID ) förvaras på Riks anti kva rieäm betet, Arkeo logiska uppdragsverksamheten, UV Väst i väntan på beslut om fyndfördelning. 36 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

39 Bilagor Bilaga 1a. Anläggningsplaner Stenblock 327 För detaljer, se nästa sida Skala 1: m Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 37

40 Skala 1: m 38 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

41 Bilaga 1b. Anläggningslista Id Subklass Storl. (m) Djup (m) Und. Und. andel Beskrivning Anmärkning 19 Härd 0,5 0,02 Ja Grop 0,35 0,1 Ja Stolphål 0,33 0,2 Ja 100 Stolphål i gavelränna 282 Stolphål 0,33 0,2 Ja Stolphål 0,3 0,25 Ja Ränna 1 0,15 Ja 50 Rännan är 0,94 (Ö V) 0,35 (N S) meter stor. Den plus sten i sydlig del i senmesolitisk hydda 316 Grop 0,4 0,15 Ja Grop 0,5 0,14 Ja 100 Grusgrop med meso litisk flinta. Gruset har jämn korn storlek och enligt Tore Påsse är gropen inte skapad av trans-gressionskrafterna (d.v.s. har urlakats på mindre grus korn och sand p.g.a. transgressionen). I gropen påträffades en kärnyxa, kärnor och avslag 371 Grop 0,8 0,1 Ja 50 Grop fylld med stenar, 0,1 0,15 meter stora. Kol i gropen. Eventuell kokgrop 384 Stolphål 0,4 0,2 Ja Grop 0,35 0,09 Ja Grop 0,8 0 Nej 0 Ej snittad, ej ritad i profil 585 Grop 0,7 0,1 Ja Stolphål 0,4 0,35 Ja 100 Takstolphål tidigneolitisk byggnad 798 Ränna 1,7 0,3 Ja 50 Stenfylld avlång, rundad gavelränna i senmesolitisk hydda 821 Härd 0,9 0,06 Ja Härd 0,6 0,06 Ja Stolphål 0,3 0,24 Ja 100 Fyrstolpshydda 1058 Stolphål 0,5 0,25 Ja 100 Stenskott stolphål i senmesolitiska hyddan 1070 Lager 3,3 0,15 Ja 100 Lagret upptäcktes vid rut grävning. Runt till formen. Dess utbredning är 3,5 meter i diameter. Lagret har tolkats som golvet i en hydda. Bland annat finns redskap och knackstenar i lagret. I lagrets fyllning återfinns både skörbrända stenar och icke eldpåverkade stenar Område för fyrstolps-hydda 1243 Härd 1,2 0,2 Ja 100 Ett 2,2 1,5 meter stort område runt härden kulturpåverkat, med inslag av kol och skörbränd sten i ett grusigt sandlager. I tidigneolitisk byggnad 1475 Stolphål 0,4 0,2 Ja Grop 0,4 0,12 Ja Grop 0,7 0,2 Ja Härd 0,6 0,1 Ja 100 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 39

42 Id Subklass Storl. (m) Djup (m) Und. Und. andel Beskrivning Anmärkning 1542 Stolphål 0,28 0,1 Ja Stolphål 0,4 0,2 Ja Grop 0,95 0,2 Ja Stolphål 0,33 0,2 Ja 50 Fyrstolpshydda 1928 Grop 1,4 0,15 Ja 50 Gropen var stenfylld, stenarna cirka 0,15 meter i diameter. Naturlig grop. Inga fynd, inget kol 1946 Stolphål 0,34 0,18 Ja Stolphål 0,3 0,15 Ja Stolphål 0,4 0,16 Ja Stolphål 0,31 0,12 Ja Stolphål 0,35 0,1 Ja Stolphål 0,2 0,1 Ja Stolphål 0,3 0,22 Ja Härd 0,35 0,02 Ja 100 Härdrest. Överlagrad. Endast 0,02 meter tjock, ej ritad 2095 Härd 0,35 0,01 Ja 100 Överlagrad, ej ritad 2108 Härd 0,35 0,02 Ja 100 Överlagrad, ej ritad 2227 Stolphål 0,34 0,2 Ja 100 Fyrstolpshydda 2238 Stenlyft 0,2 0,05 Ja Stolphål 0,3 0,21 Ja Stolphål 0,2 0,1 Ja Stolphål 0,34 0,18 Ja Stolphål 0,34 0,18 Ja Stolphål 0,25 0,25 Ja Stolphål 0,25 0,18 Ja Grop 0,3 0,17 Ja Stolphål 0,34 0,2 Ja Stenpackning 0,8 0,1 Ja 100 På packningen påträffades sandar naspån. Fyll ningen består av upp till 0,15 meter stora, runda stenar samt en mörkare humös moinblandad sand. I packningen dokumenterades A3286. Stenpackningen är troligtvis en del i en fyrstolpskonstruktionen 3153 Grop 0,34 0,2 Ja 100 Eventuell grop i lager A Grop 1,5 0,1 Ja 100 Del i fyrstolpshydda, västra delen 3286 Stolphål 0,34 0,2 Ja 100 Sandarnaspån i fyllningen. I botten finns en stenpackning, A Stolphål 0,4 0,33 Ja 100 Takstolphål tidigneolitisk byggnad 40 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

43 Bilaga 2a. Fyndspridningsplan För detaljer, se nästa sida Skala 1: m Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 41

44 ? Skala 1: m 42 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

45 Bilaga 2b. Fyndlista Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 43

46 Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Flinta Flinta Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Flinta Avslag Flinta Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

47 Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 45

48 Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

49 Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 47

50 Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Avslag Flinta Spån Flinta Kärna 7 1 Fragment Flinta Spån 1 1 Fragment Flinta Avslag 1 1 Retusch Flinta Avslag 4 1 Retusch Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Kölformig kärna med en Flinta Kärna Sidofragment 18 1 Fragment Flinta Kärna Fragment av mikrospånkärna 3 1 Fragment Flinta Spån 5 1 Retusch Flinta Yxa Fragment av slipad yxa/ me Flinta Kombinationsredskap 19 1 Fragment Spån-skrapa/kniv Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

51 Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Skrapa Enkel 4 1 Avslagsskrapa Flinta Spån Flinta Kärna Sidofragment Flinta Spån 1 1 Fragment Flinta Spån Flinta Spån 2 1 Fragment Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Spån Flinta Avslag 15 1 Retusch Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Spån 14 1 Retusch Flinta Kärna Sidofragment 19 1 Spånkärna Flinta Spån 4 2 Fragment Flinta Kärna Fragment av mikro spånkärna Flinta Avslag 6 1 Retusch Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Spån Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kniv 3 1 Spånkniv Flinta Flinta Borr 2 1 Spånborr Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Spån Flinta Flinta Kärna Övrig kärna med en Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 49

52 Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE Flinta Avslag 4 1 Retusch Flinta Spån 2 1 Fragment Flinta Kärna Sidofragment 10 1 Fragment Flinta Borr Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Avslag 4 1 Retusch Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Avslag 2 1 Retusch Flinta Mikrospån 1 1 Fragment Flinta Mikrospån Flinta Avslag 2 1 Retusch Flinta Spån 2 2 Fragment Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Flinta Kärna Sidofragment 15 1 Fragment Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Spån 2 1 Fragment Flinta Spån Flinta Flinta Spån Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Kölformig kärna med en Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Spån 2 1 Fragment, retusch Flinta Avslag 3 1 Retusch Flinta Kärna Sidofragment 28 1 Fragment Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

53 Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE Flinta Kärna Sidofragment 14 1 Fragment Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Avslag 4 1 Retusch Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Flinta Övrig kärna med en Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Kärna Sidofragment 17 1 Fragment Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Spån Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Mikrospån Flinta Spån 2 1 Fragment Flinta Kniv Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Kniv Segment Flinta Pilspets Övrig mikrolit 1 1 Mikrolit? Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Skrapa Enkel 67 1 Avslagsskrapa Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Kärna Sidofragment 7 1 Fragment Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 51

54 Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE Flinta Kärna Sidofragment 8 1 Fragment Flinta Kärna Handtagskärna med Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Sidofragment 34 1 Fragment Flinta Kärna Sidofragment 34 1 Fragment Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Spån Flinta Spån Flinta Kärna Sidofragment 14 1 Fragment Flinta Kärna Handtagskärna med Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Sidofragment 57 4 Fragment Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Mikrospån Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kniv 3 1 Avslagskniv Flinta Spån 6 2 Fragment Flinta Kärna Kölformig kärna med en Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

55 Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Avslag 2 1 Retusch Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Mikrospån Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kniv Segment Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Avslag 16 1 Retusch Flinta Kärna Sidofragment 7 1 Fragment, retusch Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Kärna Sidofragment 13 1 Fragment Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Spån 2 2 Fragment Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Sidofragment 19 1 Fragment Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Kärna Sidofragment 16 1 Fragment Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 53

56 Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Kärna Sidofragment 19 1 Fragment Flinta Spån 2 2 Fragment Flinta Mikrospån Flinta Kärna Konisk kärna med en platt Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Avslag Flinta Kärna Sidofragment 10 1 Fragment Flinta Stickel 3 1 Trolig stickel Flinta Mikrospån Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Spån Flinta Borr Flinta Kärna Övrig kärna med en Flinta Mikrospån Flinta Skrapa 2 1 Avslagsskrapa Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Kärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Kärna Övrig kärna med en Bergart Knacksten Bergart Knacksten Flinta Avslag 3 1 Retusch Flinta Kniv 5 1 Kniv/stickel? Bergart Bearbetad Kvarts Bearbetat Kvartsit 14 1 Avslag Bergart Knacksten Flinta Kärnyxa Flinta Kärnyxa Flinta Kärnyxa Flinta Kärnyxa Flinta Kärnyxa Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

57 Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE Flinta Kärnyxa Flinta Kärnyxa Flinta Kärnyxa Flinta Kärnyxa 89 1 Stick Flinta Kärnyxa Flinta Övrigt redskap Flinta Övrig flinta Förarbete/kärnyxa? Flinta Övrigt redskap Flinta Plattformskärna Övrig kärna med en 36 1 Stick Flinta Knacksten Flinta Knacksten Flinta Knacksten Stick Kvarts Bearbetad kvarts Kvarts Bearbetad kvarts Stick Flinta Mikrolit Övrig mikrolit 1 1 Mikrolit? Stick Flinta Övrig flinta I morän/gruslager Flinta Övrig flinta Flinta Kärnyxa Flinta Plattformskärna Flinta Plattformskärna Övrig kärna med en Övrig kärna med en Flinta Avslag Flinta Borrspets Flinta Kärnyxa Flinta Plattformskärna Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Avslag Flinta Flinta Avslag Flinta Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Övrig kärna med två eller flera ar Flinta Övrig kärna med en Flinta Kärnyxa 32 1 Kärnyxa? Fragment Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 55

58 Fnr Id-nr Material Sakord Undertyp Vikt (g) Antal Anmärkning AO GO FE Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

59 Bilaga 3. Plan över grävenheter För detaljer, se nästa sida Skala 1: m Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 57

60 m Skala 1:100

61 Bilaga 4a. Vedartsanalys Analysprotokoll Vedart på träkol Landskap: Västergötland Socken: Göteborgs stad Fastighet: Göteborg 830:812 RAÄ nr: Göteborg 330 Kategori: Boplats AnalysId: 8652 Anläggning: 260 Provnr: Pnr 736 P. 12 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 1 Analyserat antal: 1 Art: Bark Antal: 1 Kommentar: Bark av lövträd. AnalysId: 8651 Anläggning: 270 Provnr: Pnr 235 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 4 Analyserat antal: 4 Art: Ask Antal: 4 Kommentar: AnalysId: 8649 Anläggning: 270 Provnr: Pnr 281 P.1 Vikt (g): 0,2 Analyserad vikt (g): 0,2 Fragment: 5 Analyserat antal: 5 Art: Ek Antal: 5 Kommentar: Kärnved AnalysId: 8664 Anläggning: 1058 Provnr: Pnr P.32 Vikt (g): 0,2 Analyserad vikt (g): 0,2 Fragment: 2 Analyserat antal: 2 Art: Lind Antal: 2 Kommentar: AnalysId: 8665 Anläggning: 737 Provnr: Pnr 813 P.7 Vikt (g): 0,8 Analyserad vikt (g): 0,8 Fragment: 5 Analyserat antal: 5 Art: Ask Antal: 5 Kommentar: AnalysId: 8656 Anläggning: 821 Provnr: Pnr 835 P. 8 Vikt (g): 0,2 Analyserad vikt (g): 0,2 Fragment: 3 Analyserat antal: 3 Art: Alm Antal: 3 Kommentar: Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 59

62 AnalysId: 8650 Anläggning: 836 Provnr: Pnr 842 P.9 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 12 Analyserat antal: 12 Art: Ek Antal: 12 Kommentar: Kärnved AnalysId: 8654 Anläggning: 1243 Provnr: Pnr 563 P. 3 Vikt (g): 0,6 Analyserad vikt (g): 0,6 Fragment: 14 Analyserat antal: 14 Art: Ask Antal: 14 Kommentar: AnalysId: 8653 Anläggning: 1946 Provnr: Pnr3132 P..21 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 7 Analyserat antal: 7 Art: Växtdelar (ört) Antal: 7 Material: Förkolnat Kommentar: Blad och stamdelar av gräs/ört. Endast delvis förkolnade. AnalysId: 8659 Anläggning: 1966 Provnr: Pnr 1976 P. 13 Vikt (g): 0,7 Analyserad vikt (g): 0,7 Fragment: 8 Analyserat antal: 8 Art: Ask Antal: 8 Kommentar: AnalysId: 8660 Anläggning: 2083 Provnr: Pnr 2092 P. 18 Vikt (g): 0,2 Analyserad vikt (g): 0,2 Fragment: 7 Analyserat antal: 7 Art: Alm Antal: 7 Kommentar: AnalysId: 8663 Anläggning: 2105 Provnr: ID10005 P. 33 Vikt (g): 1,0 Analyserad vikt (g): 1 Fragment: 9 Analyserat antal: 9 Art: Alm Antal: 7 Kommentar: Art: Bark Antal: 1 Material: Förkolnad Kommentar: Ej tillvaratagen. Art: Pomoideae Antal: 1 60 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

63 Kommentar: Ej tillvaratagen. AnalysId: 8661 Anläggning: 2108 Provnr: Pnr 2112 P. 19 Vikt (g): 0,4 Analyserad vikt (g): 0,4 Fragment: 2 Analyserat antal: 2 Art: Asp Antal: 1 Kommentar: Art: Tall Antal: 1 Kommentar: Ej tillvaratagen AnalysId: 8655 Anläggning: 2124 Provnr: ID10007 P. 35 Vikt (g): 0,3 Analyserad vikt (g): 0,3 Fragment: 5 Analyserat antal: 5 Art: Hassel Antal: 1 Kommentar: Art: Tall Antal: 4 Kommentar: AnalysId: 8657 Anläggning: 3131 Provnr: Pnr 3141 P. 20 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 7 Analyserat antal: 7 Art: Lövträd Antal: 7 Material: Förkolnad Kommentar: Örtstam AnalysId: 8658 Anläggning: 3266 Provnr: Pnr 3275 P. 22 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 1 Analyserat antal: 1 Art: Lind Antal: 1 Kommentar: AnalysId: 8662 Anläggning: 3318 Provnr: ID10006 P. 34 Vikt (g): 0,4 Analyserad vikt (g): 0,4 Fragment: 1 Analyserat antal: 1 Art: Ask Antal: 1 Kommentar: Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 61

64 Analysprotokoll Vedart på Makro Landskap: Bohuslän Socken: Göteborgs stad Fastighet: Biskopsgården 830:812 RAÄ nr: Göteborg 330 Kategori: Boplats AnalysId: 9171 Anläggning: Provnr: PM293 Pnr 692 Vikt (g): 0,2 Analyserad vikt (g): 0,2 Fragment: 10 Analyserat antal: 10 Art: Alm Antal: 1 Kommentar: Ej tillvarataget Art: Björk Antal: 1 Kommentar: Ej tillvarataget Art: Ek Antal: 5 Kommentar: Art: Tall Antal: 3 Kommentar: Ej tillvarataget AnalysId: 9176 Anläggning: Provnr: PM252 Pnr2021 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 8 Analyserat antal: 8 Art: Salix sp Antal: 3 Kommentar: Ej tillvarataget Art: Växtdelar Antal: 5 Kommentar: Bärris AnalysId: 9178 Anläggning: Provnr: PM737 Pnr1945 Vikt (g): 0,4 Analyserad vikt (g): 0,4 Fragment: 26 Analyserat antal: 26 Art: Ask Antal: 5 Kommentar: Ej tillvaratagen Art: Ek Antal: 5 Material: Kommentar: Ej tillvaratagen Art: Hassel Antal: 15 Kommentar: Art: Lind Antal: 1 Kommentar: Ej tillvaratagen 62 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

65 AnalysId: 9189 Anläggning: Provnr: PM1058 Pnr2022 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 8 Analyserat antal: 8 Art: Al Antal: 1 Kommentar: Art: Ask Antal: 3 Kommentar: Art: Ek Antal: 4 Kommentar: AnalysId: 9195 Anläggning: Provnr: PM1070 Pnr3341 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 6 Analyserat antal: 6 Art: Ask Antal: 2 Kommentar: Art: Ek Antal: 3 Kommentar: Ej tillvaratagen Art: Salix sp Antal: 1 Kommentar: AnalysId: 9192 Anläggning: Provnr: PM1097 Pnr3262 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 3 Analyserat antal: 2 Art: Lövträd Antal: 1 Kommentar: cf Alnus sp Art: Ek Antal: 2 Kommentar: Ej tillvaratagen AnalysId: 9194 Anläggning: Provnr: PM1946 Pnr3261 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 4 Analyserat antal: 4 Art: Ek Antal: 4 Kommentar: Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 63

66 AnalysId: 9177 Anläggning: Provnr: PM1966 Pnr1977 Vikt (g): 0,4 Analyserad vikt (g): 0,4 Fragment: 26 Analyserat antal: 26 Art: Ask Antal: 21 Kommentar: Art: Ek Antal: 5 Kommentar: AnalysId: 9186 Anläggning: Provnr: PM2227 Pnr 3263 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 6 Analyserat antal: 6 Art: Ek Antal: 3 Kommentar: Art: Lövträd Antal: 3 Kommentar: AnalysId: 9175 Anläggning: Provnr: PM3010 Pnr3264 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 5 Analyserat antal: 5 Art: Ek Antal: 5 Kommentar: AnalysId: 9169 Anläggning: Provnr: PM3018 Pnr3260 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 15 Analyserat antal: 15 Art: Tall Antal: 15 Kommentar: AnalysId: 9170 Anläggning: Provnr: PM3131 Pnr3299 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 5 Analyserat antal: 5 Art: Ek Antal: 4 Kommentar: Art: Salix sp Antal: 1 Kommentar: Litet fragment, ej tillvarataget 64 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

67 AnalysId: 9193 Anläggning: Provnr: PM3266 Pnr3298 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 7 Analyserat antal: 7 Art: Ask Antal: 1 Kommentar: Art: Ek Antal: 4 Kommentar: Art: Lind Antal: 1 Kommentar: Art: Salix sp Antal: 1 Kommentar: AnalysId: 9188 Anläggning: Provnr: PM3286 Pnr3296 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 6 Analyserat antal: 6 Art: Ek Antal: 5 Kommentar: Art: Tall Antal: 1 Kommentar: Ej tillvaratagen AnalysId: 9187 Anläggning: A11270 Provnr: Pnr Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 11 Analyserat antal: 11 Art: Ek Antal: 7 Kommentar: Ej tillvaratagen. Kärnved Art: Gran Antal: 1 Kommentar: Ej tillvaratagen Art: Tall Antal: 3 Kommentar: AnalysId: 9191 Anläggning: Provnr: PM11314 Pnr12771 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 1 Analyserat antal: 1 Art: Tall Antal: 1 Kommentar: Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 65

68 AnalysId: 9190 Anläggning: Provnr: PM11325 Pnr12770 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 4 Analyserat antal: 4 Art: Ask Antal: 1 Kommentar: Art: Hassel Antal: 2 Kommentar: Art: Tall Antal: 1 Kommentar: 66 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

69 Bilaga 4b. Makroanalys Makrofossilanalys av prov från Göteborg 330 SU PM282 Träkol x Id2021 PM293 Träkol xx Id692 Björkfrukter xx (ej brända) PM737 Träkol xxxx Id1945 PM1058 Träkol xx Id? Cerealie sp. (ospec. Säd) 2 delar PM1097 Träkol x Id3262 PM1946 Träkol xx Id3261 PM1966 Träkol xxx Id1977 Corylus avellana (hassel-nötskal) 1 PM2227 Träkol x Id3263 PM3010 Träkol xx Id3264 PM3018 Träkol xx Id3260 PM3131 Träkol xx Id3299 PM3266 Träkol xx Id3298 PM3286 Träkol xx Id3296 PM3341 Träkol xxx Id1070 (?) PM11325 Träkol xxx Id12770 PM12769 Träkol xx Id11270 PM11314 Träkol x Id12771 Kommentar Proverna har flotterats på sedvanligt sätt där jorden upplösts i en vanlig hink och där den starkt upprörda suspensionen dekanterats över siktar med minsta diameter av 0,5 mm. Det på det sättet frampreparerade materialet har sedan analyserats genom ett stereomikroskop i förstoringar mellan 8 till 50 gånger. Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 67

70 Som framgår av listan ovan har inslaget av frön/frukter eller andra identifierbara växtdelar varit mycket sporadiskt förekommande. Ett större eller mindre inslag av träkol har dock funnits i alla prov. Antalet x-tecken illustrerar mängderna ifråga där x anger mer eller mindre sporadiska noteringar och där xxx anger att träkol förekommit mycket rikligt. Ett antal björkfrukter fanns i PM293 men dessa var inte brända och relaterar med all säkerhet till mer eller mindre recent spridning av sådana. Noterbara är emellertid två delar av oidentifierbar säd (Cerealie sp.), vilka framkom ur PM1058. Dessa var också brända och kan därmed vara gamla. Vidare påträffades en skaldel av hasselnöt i PM1966. Även detta var bränt och har förutsättningar att vara gammalt. 68 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

71 Bilaga C-dateringar Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 69

72 70 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus

73 Göteborg 330 två mesolitiska hyddor och ett neolitiskt hus 71