Figurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:23

Transkript

1 Figurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:23 Dnr och Kart- och ritmaterial: Henrik Pihl, UV Syd och Franciska Sieurin-Lönnqvist, Arkeobild Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3 Godkända ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket (LM dnr /1062) Fig. 1. Utdrag ur Gröna kartans blad 11 I SV Uppsala med undersökningsområdets läge markerat. Skala 1: En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder 55

2 Fig. 2. Utdrag ur Fastighetskartans blad 11I 2 d med undersökningsområdet markerat. På kartan syns den väg som föranledde undersökningen. Skala 1: En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder

3 Fig. 3. Utsikt över undersökningsområdet efter avverkning och före avtorvning. Foto från sydöst: Åke Johansson. En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder 57

4 Grav Gränsmarkering Härd Stolphål/grop Övriga anläggningar Schakt Gränsmarkering A246 A261 A275 A1972 A290 A1358 A282 A313 A319 A201 A219 A386 A337 A231 Hålväg A1791 A1812 A meter Fig. 4. Plan över den undersökta ytan och dess närområde med anläggningar. Skala 1: En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder

5 Fig. 5. Gravarna som framkom var av olika karaktär. Främst syntes två rektangulära stensättningar, varav den östra (A337) var skadad av befintlig väg. Foto från nordöst: Nina Eklöf. Fig. 6. Strax utanför undersökningsområdets norra del finns en gränsmarkering bestående av fyra uppresta stenar. De tre stenarna på rad markerar en gränslinje och den fjärde riktningen på en annan gränslinje. Gränsmarkeringen är fortfarande aktuell. Jämför även gränshörnet på fig. 2. Foto: Åke Johansson. En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder 59

6 meter Fig. 7. Plan över den undersökta ytan med alla undersökta rutor markerade. Förundersökningens rutor är markerade med grått. Skala 1: En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder

7 Fig. 8. A201 efter rensning. På bilden syns tydligt att kantkedjan består av större stenar än den inre fyllningen av småsten. Foto från norr: Åke Johansson. Ua-9026 matskorpa, 4315 ±70 BP Fig C-analyserna i ett diagram. Ua-9025 hasselnötskal, 4095 ±70 BP Ua-9021 A 201, stensättning, 2430 ±95 BP Ua-9023 A337, stensättning, 2295 ±65 BP Ua-8740 A 386, härd, 1765 ±55 BP Ua-9022 A282, grop, 595 ±65 BP Ua-9024 A 1791, stolphål, 485 ±50 BP 5000 BC 4000 BC 3000 BC 2000 BC 1000 BC BC/AD 1000 AD 2000 AD Kalenderår En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder 61

8 Fig. 10. A337 efter rensning. Foto från söder: Nina Eklöf. Fig. 11. A337 efter nästan avslutad undersökning. I den kvarvarande profilbanken syns brandlagret. Foto från söder: Nina Eklöf. 62 En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder

9 Antal T R P M T D Tand Rörben Pinne Mejsel Kam Dubbeltandat redskap Buk Hals Mynning Skuldra Fig. 12. Relationen mellan vilken del av kärlen som uppvisar olika dekorationsteknik. Endast mynningsbitar uppvisar alla dekortekniker. Vikt, g 140 Fast gods Poröst gods Dubbeltandat redskap Kam Mejsel Pinne Rörben Tand Dekorteknik/godstyp Fig. 13. Relationen mellan dekorteknik och godstyp. Mejsel-, pinne- och tanddekor förekommer i större utsträckning på poröst gods, medan rörbensdekor endast återfinns på fast gods. En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder 63

10 Antal skärvor T R P M T D Tand Rörben Pinne Mejsel Kam Dubbeltandat redskap Godstjocklek, mm Fig. 14. Relationen mellan dekorteknik och godstjocklek. De medeltjocka kärlen uppvisar fler former av dekorteknik. Mynningsdiameter fast/poröst gods Små kärl större andel i fast gods Mellanstora kärl större andel i poröst gods Stora kärl större andel i fast gods Poröst Fast Mynningsdiameter, cm Fig. 15. Relationen mellan mynningsstorlek och godstyp. Av diagrammet framgår att kärl med stora respektive små mynningar oftare utgörs av fast gods. 64 En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder

11 Keramik Antal skärvor/ruta meter Fig. 16. Plan över det undersökta området som visar att den relativa mängden keramik ökar mot områdets norra kant. Skala 1: En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder 65

12 Mejseldekorerad keramik Rörbensdekorerad keramik R R R meter Fig. 17. Plan över det undersökta området som visar utbredningen av keramik med mejseldekor, respektive rörbensdekor. Mejseldekorerad keramik ligger en bit söder om rörbensdekoren, och påträffades inte i samma kvadratmetermeterrutor som rörbensdekorerad keramik. Skala 1: En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder

13 meter Fig. 18. Plan över graven A201. Skala 1:50. A201 S N m Fig. 19. Profil över graven A201. Lagerbeskrivningar: 1. Mylla med grästorv. 2. Sand, småsten med enstaka brända ben samt stenålderskeramik och kvarts. 3. Grusig sand med brända ben direkt under stenpackning samt stenålderskeramik. Skala 1:40. En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder 67

14 X X Y92768 Y meter Fig. 20. Plan över A219. Skala 1:50. X175 Y765 X175 Y767 X172 Y765 X172 Y meter Fig. 21. Plan över graven A337. Skala 1: En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder

15 X175 Y765 X175 Y767 Rena brända ben i fyllning och underliggande ljus sand Brandlager, svart, sotig sand med kol och rena brända ben X172 Y765 X172 Y meter Fig. 22. Plan över graven A337 med brandlager och benlager inritat. Skala 1:50. A337 fr söder X174,21 Y764,73 X172,94 Y762,45 +32,52 +32, m Fig. 23. Profil över A Lagerbeskrivningar: 1. Humusblandad, grå sand, inslag av torv. 2. Mörk sand, inslag av rena brända ben. 3. Svart, sotig sand med kol. 8 rena brända ben. 4. Som lager 3, dock en påtaglig koncentration av rena brända ben, framför allt delar från huvud. 5. Ljus sand. Skala 1:40. A Fig. 24. Profil över härden A386. Lagerbeskrivningar: 1. Sotig sand, skärvsten, natursten. 2. Sand. Skala 1:20. En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder 69

16 Figurförteckning 1. Utdrag ur Gröna kartans blad med undersökningsområdets läge markerat. Skala 1: Utdrag ur Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. På kartan syns den väg som föranledde undersökningen. Skala 1: Utsikt över undersökningsområdet efter avverkning och före avtorvning. Foto Plan över den undersökta ytan och dess närområde med anläggningar. Skala 1: Gravarna som framkom var av olika karaktär. Främst syntes två rektangulära stensättningar, varav den östra (A337) var skadad av befintlig väg. Foto Strax utanför undersökningsområdets norra del finns en gränsmarkering bestående av fyra uppresta stenar. De tre stenarna på rad markerar en gränslinje och den fjärde riktningen på en annan gränslinje. Gränsmarkeringen är fortfarande aktuell...foto Plan över den undersökta ytan med alla undersökta rutor markerade. Förundersökningens rutor är markerade med grått. Skala 1: A201 efter rensning. På bilden syns tydligt att kantkedjan består av större stenar än den inre fyllningen av småsten. Foto C-analyserna i ett diagram A337 efter rensning. Foto A337 efter nästan avslutad undersökning. I den kvarvarande profilbanken syns brandlagret. Foto Relationen mellan vilken del av kärlen som uppvisar olika dekorationsteknik. Endast mynningsbitar uppvisar alla dekortekniker Relationen mellan dekorteknik och godstyp. Mejsel-, pinne- och tanddekor förekommer i större utsträckning på poröst gods, medan rörbensdekor endast återfinns på fast gods Relationen mellan dekorteknik och godstjocklek. De medeltjocka kärlen uppvisar fler former av dekorteknik Relationen mellan mynningsstorlek och godstyp. Av diagrammet framgår att kärl med stora respektive små mynningar oftare utgörs av fast gods Plan över det undersökta området som visar att den relativa mängden keramik ökar mot områdets norra kant. Skala 1: Plan över det undersökta området som visar utbredningen av keramik med mejseldekor, respektive rörbensdekor. Mejseldekorerad keramik ligger en bit söder om rörbensdekoren, och påträffades inte i samma kvadratmetermeterrutor som rörbensdekorerad keramik. Skala 1: Plan över graven A201. Skala 1: Profil över graven A201. Skala 1: Plan över A219. Skala 1: Plan över graven A337. Skala 1: Plan över graven A337 med brandlager och benlager inritat. Skala 1: Profil över A337. Skala 1: Profil över härden A386. Skala 1: En gropkeramisk boplats och ett gravfält från äldre järnålder