Stenålder och gropkeramik i Anfasteröd, Bohuslän

Transkript

1 UV VÄST RAPPORT 2006:26 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Stenålder och gropkeramik i Anfasteröd, Bohuslän Bohuslän, Ljung socken, Anfasteröd 1:114, 1:115, 1:163 och 1:164, RAÄ 71 Carina Bramstång, Riksantikvarieämbetet och Oscar Ortman, Bohusläns museum

2

3 UV VÄST RAPPORT 2006:26 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Stenålder och gropkeramik i Anfasteröd, Bohuslän Bohuslän, Ljung socken, Anfasteröd 1:114, 1:115, 1:163 och 1:164, RAÄ 71 Carina Bramstång, Riksantikvarieämbetet och Oscar Ortman, Bohusläns museum

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Växel: Fax: e-post: e-post: Bildredigering Anders Andersson Layout Lena Troedson Omslagsbild Framsida: praktfulla exempel på dekorerade skärvor från boplatsen. Foto: Anders Andersson. Baksida: Limhamsyxa hittad på femtiotalet i Anfasteröd. Bohusläns museum. Bakgrund: Vy över den undersökta boplatsen med havet som skönjs i sydväst. Foto: Carina Bramstång. Tryck/Utskrift Intellecta Docusys, Västra Frölunda, 2007 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2006:26 ISSN

5 Innehåll Inledning 7 Undersökningens förutsättningar 7 Närliggande lämningar 10 Äldre uppgifter om området och boplatsen års förundersökning 11 Projektorganisation 11 Tidplan 11 Fältarbetet 11 De arkeologiska resultaten 12 Slutundersökningarnas målsättning och metod 12 Vetenskapliga prioriteringar 12 Undersökningen på Anfasteröd 1: Djupschakt 13 Anläggningsbeskrivningar 13 Hyddanläggningen 13 A1172 grop eller grav 17 Kulturlager 18 Gropar med boplatsavfall 18 Datering 19 Slutsats 19 Undersökningen av Anfasteröd 1: Sammanfattning 23 Genomförande 24 Anläggningar 24 Fyndspridning 24 Tolkning 24 Undersökningen av Anfasteröd 1:163 och 1: Sammanfattning 25 Genomförande 25 Anläggningar 25 Fyndspridning 25 Tolkning 25 Administrativa uppgifter 26 Bilagor 27 Bilaga 1. Sammanställningstabell över tidigare funna lösfynd (redskap) på RAÄ 71 i Ljungs socken 27 Bilaga C-datering på matskorpa från Anfasteröd 1:114 analysresultat 28 Bilaga 3. Fyndlista Anfasteröd 1:163 och 1: Figurförteckning 43

6 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

7 Riksantikvarieämbetet UV Väst och Bohusläns museum har utfört en arkeologisk undersökning på Anfasteröds utmark, strax sydväst om Villa Sjötorp i Ljungs socken i Bohuslän. Orsaken till undersökningen var en planerad husbyggnation på fastigheterna Anfasteröd 1:114, 1:115, 1:163 och 1:164. Undersökningen berörde delar av fornlämning RAÄ Ljung 71, en stenåldersboplats med senmesolitisk slagen flinta, som är känd sedan 1920 talet. En hyddbotten daterad till mellan- och tidigneolitikum undersöktes också, och vi fann en stor mängd ornerad keramik; pilspetsar, spånskarpor, slipade yxavslag och koniska kärnor i flinta; skafthålsyxor, spetsar, slipstenar och en malsten i annan bergart och brända ben. Inledning En arkeologisk undersökning har utförts av Riksantikvarieämbetet UV Väst och Bohusläns museum i Ljung socken i Bohuslän på Anfasteröds utmark, strax sydväst om Villa Sjötorp. Orsaken till undersökningen är planerade husbyggnationer på fastigheterna Anfasteröd 1:114, 1:115, 1:163 och 1:164. Undersökningen berörde delar av fornlämning 71, en stenåldersboplats som är känd sedan 1920-talet. På 50-talet samlades ett flertal artefakter in från området, bland annat bergartsyxor, dels några lihultyxor och dels en limhamnsyxa. Boplatsen är belägen i en sydvästlig slänt ner mot en havsvik på nivåer mellan 15 och 29 meter över havet. Slänten är delvis uppdelad i flera planare ytor. Fornlämning 71 har grävts i flera omgångar, då boplatsens utbredning idag spänner över flera tomtindelningar. Dessutom ligger delar av fornlämningen kvar på tomtmark där exploatering i nuläget inte är aktuell. Sommaren 1999 undersöktes en nedre del av boplatsen, på Anfasteröd 1:115. Den undersökningen visade att fynden till stor del var eroderade. Vid förundersökningen påträffades bland annat en gropkeramisk pilspets. Fastigheten Anfasteröd 1:114 undersöktes under år 2000 i juni och juli och fastigheterna 1:163 och 1:164 under augusti. Undersökningen på Anfasteröd 1:114 bekostades av fastighetsägare Bern Hedberg, och undersökningen på fastigheterna 1:163 och 1:164 bekostades av Riksantikvarieämbetet. De olika undersökningstillfällena motsvarar också i tid skilda boplatsmaterial. På Anfasteröd 1:114 påträffades neolitiska lämningar som skilde sig ganska markant från det äldre material som påträffades på tomterna strax ovanför (fastigheterna 1:163 och 1:164). Undersökningens förutsättningar Boplatsens olika strandplan låg på mellan 15 och 29 meter över havet. Sett till höjd över havet kunde alltså boplatsmaterial från senmesolitikum till neolitikum förväntas. Eftersom undersökningen på fastigheten 1:114 bekostades av en privatperson halverade Länsstyrelsen den av Bohusläns museum beräknade budge- Stenålder och gropkeramik i Anfasteröd, Bohuslän 7

8 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 81 Uddevalla, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2006:26. Arkeologisk undersökning

9 0 500 m Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 8B 2e Ljungkile, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /302. Stenålder och gropkeramik i Anfasteröd, Bohuslän 9

10 ten. Dessutom lämnade Länsstyrelsen över ärendet till Riksantikvarieämbetet med motiveringen att ett statligt ämbete inte är momspliktigt för att sänka kostnaden för enskild person. I samarbete hade Riksantikvarieämbetet och Bohusläns museum att undersöka 800 kvadratmeter på fastigheten 1:114 under sammanlagt 16 dagsverken. Arbetsschemat skulle visa sig bli mycket pressat på denna del av undersökningen. Närliggande lämningar I boplatsens närområde finns tre undersökta boplatser: RAÄ 44: Överlagrad boplats vid Bratteforsån med material från sandarna- och lihultperioderna. RAÄ 132: Spår efter tillfällig vistelse under bronsåldern i form av en kokgrop, två härdbottnar och en grop. RAÄ 143: En lihultboplats med stolphål, härdar, sotanhopningar och kulturlagerrester. Hela tillverkningsprocessen för tillverkning av lihultyxor fanns representerade. Undersökningen visade att enskilda aktiviteter snarare var knutna till enskilda anläggningar än till aktivitetsområden. Bränt ben av rådjur och kronhjort återfanns också på RAÄ 143. De två mesolitiska boplatserna är olika till sin karaktär. RAÄ 143 påminner om RAÄ 71:s övre strandplan. RAÄ 44 däremot har specifika geologiska förutsättningar som skapats av närheten till Bratteforsån. RAÄ 143 ligger på ungefär samma nivå som RAÄ 71, RAÄ 44 däremot ligger något högre, meter över havet. Äldre uppgifter om området och boplatsen På 1880-talet köpte Häger, som ägde Lilla Edets pappersbruk, det område som idag motsvarar fastigheten Anfasteröd 1:102 och lät uppföra Villa Sjötorp på krönet. Sandbacken, som backen nordväst om Dirhuvudsvägen och sydväst om villa Sjötorp kallades, utgjordes fram till början på talet av en ljungbevuxen slänt. Undersökningsområdet var beläget inom Sandbacken. Den tidigaste noteringen om boplatsen är från Göteborgsinventeringen. År 1921 beskrivs boplats 53 i Ljungs socken enligt följande: Å Lyckorna strax väster om Hagens Villa (Villa Sjötorp), I kanten av landsvägen (mellan Ljungs kyrka och Dirhuvudet) nästan uppe på krönet. Terrängen utgjordes då av sydvästsluttande sand- och grusmark, ljungbacke, från en utskjutande moränrygg mellan högre och lägre bergryggar. Följande fynd finns redovisade: A, ett spån och 25 avslag sydost om vägen, [År 2000 utgjordes detta område av en före detta grustäckt.] B, en spånpilspets, två bearbetade avslag samt 85 avslag funna i trädgårdsland 15 meter söder om A. Vid undersökningen av den sydvästra delen av boplatsen, på fastigheten Anfasteröd, år 1999, kom vi i kontakt med en av grannarna Rolf Petré. Det visade sig att Petré, som varit knuten till arkeologiska institutionen i Lund, sedan 1950-talet gjort arkeologiska iakttagelser på boplatsen. Dels hade han förmått Åke Fredsjö, dåvarande Landsantikvarie i Uddevalla, att dokumentera en härd eller kokgrop som eroderat fram i grustaget sydöst om landsvägen (uppgifter om detta saknas på Bohusläns museum). Bland det ytplockade materialet fanns en Limhamns yxa (se baksidesbild) två lihultsyxor en hacka/ 10 UV Väst Rapport 2006:26. Arkeologisk undersökning

11 redskap, en glättsten och en amulett (ett streckornerat föremål i bergart), en skrapa och fyra kärnor (Fnr UM , UM028916). Från området i anslutning till RAÄ 71, men med osäker proveniens, har en Limhamnsyxa, två trindyxor, två lihultyxor, en hacka och ett ämne till yxa påträffats under 1950-talet (Fnr UM , , , ). Vid Revideringsinventeringen 1990 markerades ett potatisland på fem meters höjd över havet som fyndplats för bland annat en lihultyxa. Det är troligt att några av de ovan nämnda fynden med osäker proveniens härrör från denna plats års förundersökning Vid 1999 års förundersökning identifierades tre strandplan i sluttningen. Där påträffades slagen flinta i elva av de tolv grävda schakten. I schakten på Anfasteröd 1:114 påträffades bland annat en gropkeramisk pilspets och en dubbelsidig spånskrapa. I schakten på Anfasteröd 1:163 och 1:164 påträffades en segmentkniv, ett bergartsstycke med prickhuggning och ett mikrospån. Projektorganisation Huvudmannaskapet för undersökningarna delades upp mellan Riksantikvarieämbetet UV Väst (Anfasteröd 1:114) och Bohusläns museum (Anfasteröd 1:163 och 1:164). Båda undersökningarna genomfördes alltså i samarbete mellan de två olika grävande institutionerna, så undersökningen på fastigheten 1:114 leddes av Carina Bramstång och undersökningen på fastigheterna 1:163 och 1:164 leddes av Oscar Ortman. Tidplan Undersökningen kom att utföras under tre skilda tillfällen, juli 1999, dels vecka år 2000, dels augusti Fältarbetet Fältarbetet för Anfasteröd 1:114 var beräknat att ta 128 arbetstimmar i anspråk (motsvarande 16 dagsverken), beräknat på en arbetsstyrka om två arkeologer. Förberedelser och etablering en dag, djupschakt en dag, avbaning tre dagar, anläggningar fyra dagar och meterrutor sju dagar. Fälttiden för Anfasteröd 1:115 uppgick till tio dagar och för Anfasteröd 1:163 och 1:164 till 17 dagar. Stenålder och gropkeramik i Anfasteröd, Bohuslän 11

12 De arkeologiska resultaten Carina Bramstång Slutundersökningarnas målsättning och metod De tre undersökningarna genomfördes i flera olika steg. Inledningsvis torvades hela ytan av med maskin mellan 0,1 0,2 meter djupt. Slagen flinta som låg ytligt samlades in vid avbaningen. Ytan rensades delvis med norgehacka och kvartsrutor om 0,5 0,5 meter i diameter grävdes fördelade över ytan, detta för att få en uppfattning om fyndkoncentrationer, lagerföljden och eventuella kulturlager. Följande frågeställningar angavs i projektplanen: Vilken datering har de olika strandplanen? På vilket sätt har boplatsen utnyttjats? Finns det spår av anläggningar? Vad har de utnyttjats till? Hur ser det senmesolitiska fyndmaterialet ut i förhållande till kända artefakt typologier? Vilken typ av redskapsuppsättning finns, kan man utläsa någon specialisering? All dokumentation gjordes med Riksantikvarieämbetets då nya datasystem Intrasis i fält. Vetenskapliga prioriteringar Då undersökningen på fastigheten 1:114 skulle undersökas med en mycket snäv budget hade Riksantikvarieämbetet och Bohusläns museum i samarbete att undersöka fastigheten 1:114 under sammanlagt 16 dagsverken. Arbetsschemat skulle visa sig bli mycket pressat då boplatsen bland annat innehöll en stor mängd gropkeramisk keramik. Keramiken var i många fall dekorerad, dels med ett stort register varierande dekor, dels dekor som inte setts tidigare i området. Vi grävde dessutom fram resterna av en hyddbotten, mal- och slipstenar, ett fint redskapsmaterial i främst flinta, men också spetsar i annan bergart. Men den största mängden fyndmaterial bestod av keramik. En kvalitativ prioritering fick genomföras på 1:114. Med den budget som fanns till hands kunde endast området i och kring hyddbotten undersökas. Anläggningar och fynd utanför detta område iakttogs men lämnades därhän. Framför allt prioriterades anläggningar och struktureringen av dessa anläggningar kring själva hyddbotten på den neolitiska boplatsen. Fyndspridningen är viktig för struktureringen och hyddbotten grävdes i 0,5 meters rutor och fynden samlades in i stick samt lager. Bevarade ben samlades in och Leif Johnsson på Arkeologiskt naturvetenskalpligt laboratorium (ANL) analyserade en liten del av dem. Det fanns inte tillräckliga ekonomiska medel att göra en fullständig analys. Endast sju dagar var budgeterade för genomgång av fyndmaterialet och manusskrivning. Dessa sju dagar räckte inte till mer än en summarisk genomgång av grävningens genomförande samt en påbörjad fyndtvätt. Uppskattningsvis låg nu nio tiondelar av fynden kvar i fyndpåsar. Endast en tiondel tvättade och lagda i lådor ej registrerade. Riksantikvarieämbetet till- 12 UV Väst Rapport 2006:26. Arkeologisk undersökning

13 delade så projektet en summa pengar för att färdigställa materialet. Budgeten var trots detta ej tillräcklig. På grund av ekonomiska åtdragningar var delar av den givna summan dessutom tillbakadragen, varför fyndmaterialet ej har kunnat registreras inom stipulerad tid. Varför en fullständig registrering av fynden kommer att ske i efterhand och därefter ingå som en bilaga i rapporteringen endast på intranätet. Undersökningen på Anfasteröd 1:114 Carina Bramstång Redan första dan påträffades ett rikt kulturlager innehållande bland annat keramik, brända ben och slagen flinta. För att se en begränsning på denna förekomst förtätades rutgrävningen just här. Meterrutor, indelade i kvartsrutor (0,5 meter), grävdes framför allt i anslutning till fyndkoncentrationerna. Andra dan var vi övertygade om att kulturlagret ingick i en större konstruktion vars begränsning syntes tydligt. På grund av den korta tid som fanns tillgänglig och att en omförhandling var omöjlig fick en som tidigare nämnts kvalitativ prioritering göras. Vi bedömde att denna konstruktion var mest värd att prioritera, tillsammans med de omkringliggande anläggningar som kunde tillhöra kontexten. Ytterligare en avbaning gjordes för att hitta eventuella underliggande lager eller anläggningar. I ett västsvenskt perspektiv visade sig boplatsen vara exceptionell, dels på grund av den stora fyndmängden, med större kvantiteter keramik än slagen flinta, dels beroende på att fynden tycks vara någorlunda samtidiga och inte uppblandade med tidigare och senare bosättningars lämningar. Djupschakt Två djupschakt grävdes genom området, i riktning nordost sydväst. Genom att göra detta kunde vi dels få en uppfattning om omfattningen av eroderingen, dels lagerföljden. En strandhorisont iakttogs med inlagrade fynd. Anläggningsbeskrivningar Hyddanläggningen Vid en första avbaning, då torv och matjord på upp till 0,2 meter grävdes bort med maskin, framkom keramik och flinta inom en mörkfärgad begränsning bestående av ett grusigt kulturlager i sanden. Omgivande lager var ljusare till färgen. Inledningsvis handgrävdes, med ett par meters mellanrum, kvartsrutor med skärslev för att konstatera fyndmängden över ytan. Tämligen omgående visade det sig att den stora mörkfärgningen innehöll rikligt med keramik av neolitisk typ. Därefter grävdes hela koncentrationen och fynden samlades in separat från varje kvartsruta. Meterrutorna var lagda diagonalt mot väderstrecken, varför varje kvartsruta hamnade i var sitt väderstreck. Därför benämndes kvartsrutorna efter meterrutans nummer följt av en förkortning för väderstrecket, N, O, S eller V. Fyllningen i mörkfärgningen grävdes i stick på 0,1 meter. Vid undersökningen påträffades alltså en tydlig oval hyddbotten i slänten mellan två planare ytor. Den bestod av en fördjupning med kulturlager (A1467) och sex stolphål (A1529, A1537, A1544, A1553, A1562 och A1649) Stenålder och gropkeramik i Anfasteröd, Bohuslän 13

14 0 10 m Fig. 4. Planritning över de undersökta ytorna på Anfasteröd 1:114, 1:163 och 1:164 med anläggningar och meter rutor markerade. Skala 1: UV Väst Rapport 2006:26. Arkeologisk undersökning

15 Fig. 5. Anläggning Lager 1 (det övre lagret) bestod av grusig grå sand och enstaka slagna flintor och keramik. Lager 2 bestod av ett kulturlager med något humös, sotig, grusinblandad sand. Enstaka skörbrända stenar förekom vid härdlämningen, A1489. Slagen flinta fanns över hela lagret men främst ut mot begränsningen av anläggningen. Rikligt med keramik tillvaratogs i de centrala delarna av anläggningen, huvudsakligen vid härden, A1489. Stenar mellan 0,1 0,3 meter i storlek låg i utkanten av anläggningen, främst i den södra delen. Lager 3 överensstämde till stor del med lager 2 förutom att det innehöll betydligt mer sot med enstaka kolfragment. Lager 4 bestod av en koncentration med sotig, grusinblandad sand och skörbrända stenar. Hela anläggningen var försänkt i orörd fin sand som på vissa ställen var något grusinblandad. Skala 1:25. Fig. 6. Fotot taget mot nordväst visar den utgrävda hyddbotten med profilbänken kvar i kors. Foto: Carina Bramstång. Stenålder och gropkeramik i Anfasteröd, Bohuslän 15

16 Fig. 7. Fotot visar delar av hyddbottnen med härden (A1489) synlig i botten på schaktet. Foto: Carina Bramstång. Fig. 8. Fotot visar framgrävning av keramikskärvor i hyddan (lager 2). Foto: Carina Bramstång. 16 UV Väst Rapport 2006:26. Arkeologisk undersökning

17 Fig. 9. Profiler över de stolphål som kantade hyddanläggningen. De innehöll alla liktydigt material, gråsvart sand. Skala 1:20. Fig. 10. Profil över den härdlämning (A1497) som påträffades strax utanför hyddans norra vägg. Den innehöll sotig svartgrå sand och skörbränd sten. Skala 1:20. utmed den norra och östra väggdelen, samt ett tiotal stenar som begränsar den nedre sydvästra kanten av anläggningen. Storleken på hyddbotten mätte 4,5 3,5 meter. Inom anläggningen påträffades en härd (A1489) samt nergrävda skörbrända stenar i en rännliknande form täckt med sand. Ytterligare en härd påträffades direkt utanför den västra begränsningen (A1497). Ett rikt dekorerat keramikmaterial tillvaratogs i ett kulturlager inom hyddan. De största koncentrationerna kom i hyddbottnen. Dessutom tillvaratogs brända ben och ett flertal redskap i flinta, som till exempel spånskrapor och spetsar. Ytterligare några koncentrationer med fynd i kulturlager undersöktes, men på grund av tidsbrist behandlades dessa något mer styvmoderligt, liksom ett plant fält (A1747) strax nedanför hyddbottnen som genom jordflyt innehöll ett cirka 0,5 meter tjockt lager bestående av kulturlagerrester från bland annat hyddbottnen. Detta lager innehöll rikligt med keramik, redskap i flinta, en bergartsyxa, slipsten och en malsten. En stor mängd artefakter ytplockades på den avbanade ytan, bland annat skrapor, spetsar, skafthålsyxa, del av tjocknackig bergartsyxa, slipstenar, brynstenar och knackstenar. En avfallsgrop (A1513) undersöktes omedelbart söder om hyddbotten, 2,6 1,5 meter stor. Den kan eventuellt ha ingått i hyddanläggningen. Gropen innehöll mörk humös grusig sand, rikligt med slagen flinta och keramik, samt en hel del ben. Omkring fem meter nordväst om hyddbotten iakttogs ett kulturlager som efter en del grävda meterrutor antogs vara ytterligare en rest av en hyddbotten. Här förekom, liksom på A1467, en begränsning av stenar i en kant runt en större mörkfärgad fördjupning samt några enstaka anläggningar i stolphålsstorlek. Men denna anläggning fortsatte in i schaktkanten in mot nästa tomtgräns som inte skulle exploateras, så vi kunde aldrig konstatera någon begränsning i nordväst. Dessutom var vi tvungna att lämna denna eventuella anläggning därhän då vi led av tidsbrist. A1172 grop eller grav Omkring sex meter öster om hyddbotten grävdes en större grop, cirka 1,80 meter lång, en meter bred och upp emot 0,44 meter djup. Gropen bestod av mycket sten i ytan, däribland två större på cirka 0,20 meter. Fyllningen inne- Stenålder och gropkeramik i Anfasteröd, Bohuslän 17

18 Fig. 11. Foto över A1172 profil mot sydväst. Foto: Robert Hernek. höll rikligt med sten på en i övrigt tämligen stenfri yta. Ett antal, mestadels tunna flintavslag (troligen från en och samma kärna) påträffades i fyllningen, därutöver några enstaka kolbitar. En arbetshypotes var att detta kunde röra sig om en grav, mycket med tanke på form och storlek. Själva innehållet i sig kunde dock inte ge några närmare indikationer som tyder på en gravläggning så tolkningen kvarstår vid grop av ovisst brukningsområde. Kulturlager Ett mäktigt kulturlager (A1747) på 15 4 meter låg som ett band i en svacka ner i slänten cirka fyra meter väster om hyddbottnen. Det var upp till 0,3 meter djupt och innehöll mycket flinta och keramik. Endast en liten del av detta kulturlager kunde undersökas. Flera artefakter påträffades här, som till exempel spetsar i flinta och malstenar. Troligen har materialet ansamlats i den naturliga svackan med tiden då slänten var något brant nedanför hyddans yta. Gropar med boplatsavfall Omkring sex meter söder om hyddbottnen undersöktes en grop A1766. Gropen antogs inledningsvis vara en kulturlagerrest, men vid ytrensning tog gropen form under kulturlagret med en tydlig begränsning gentemot den sterila sanden omkring. Den hade en något oregelbunden form om cirka två meter i diameter och 0,3 meter djup med en fyllning av gråsvart sand. I anläggningen såväl som i kulturlagret ovan fanns rikligt med keramik, varav flera ornerade mynningsbitar. Gropen innehöll även rikligt med slagen flinta, varav en avbruten spets. Ytterligare en grop med boplatsavfall, A1231, påträffades mellan hyddbottnen och A1766. Innehållet överensstämde med A1766. Under kulturlagret i slänten (A1747) framträdde ytterligare en avfallsgrop (A1297) vars nedgrävningskant i väster är mycket brant och distinkt. Den var drygt två meter lång och en meter bred och cirka 0,35 meter djup. Fyllningen bestod av mörk sand, sten, en del skörbränd sten, förkolnade hasselnötsskal 18 UV Väst Rapport 2006:26. Arkeologisk undersökning

19 och lite kol. Liksom det ovanliggande kulturlagret innehöll gropen mycket keramik och slagen flinta. Däremot få flintredskap, förutom 5 spetsar. En riklig mängd brända ben förekom också. Datering Fynden av den ornerade keramiken ger en typologisk datering till gropkeramik (GRK) och stridsyxekeramik (SYK). Det daterande material som påträffades var bland annat i flinta A- och B-spetsar, spånskrapor, slipade yxavslag och koniska kärnor, och i annan bergart skafthålsyxor, spetsar, en stylus i skiffer och en malsten. Sammantaget ger detta en datering till mellan- och tidigneolitikum med typologisk härkomst till GRK och SYK. En analys av en matskorpa på en keramikskärva kunde genomföras på Ångströmlaboratoriet, Uppsala Universitet och provet gav en 14 C-ålder BP till 4 515±50 (se bilaga 2). Slutsats Det arkeologiska materialet, vad gäller både anläggningar och fynd, på Anfasteröd är ett viktigt neolitisk fyndmaterial ur Västsvensk synvinkel. A. B. D. Fig. 12. A. Trindyxa funnen i kulturlagret A1747 nedanför hyddbotten. B. En skafthålsyxa som var avbruten på mitten påträffades på avbaningsytan. C. E. C. Själva nacken på en tjocknackig bergartsyxa med slipspår efter sekundärt användningsområde. D. Skifferspets funnen i ett kulturlager strax sydväst om hyddbotten. E. En stylus i skiffer påträffad på den avbanade ytan cirka fem meter söder om hyddbotten. A C i skala 1:2, D E i skala 1:2. Foto: Anders Andersson. Stenålder och gropkeramik i Anfasteröd, Bohuslän 19

20 Fig. 13. Ett stort antal spetsar återfanns i kulturlager i nära anslutning till och i hyddbottnen. Främst rör det sig om A- och B-spetsar. Flera var skadade och några endast påbörjade ämnen till spetsar. Skala 1:2. Foto: Anders Andersson. Fig. 14. Spån med retuschering. Skala 1:2. Foto: Anders Andersson. Fig. 15. Spånskrapor. Skala 1:2. Foto: Anders Andersson. 20 UV Väst Rapport 2006:26. Arkeologisk undersökning

21 Fig. 16. Några praktfulla exempel på dekorerade skärvor från boplatsen. Skala 1:2. Foto: Anders Andersson. Stenålder och gropkeramik i Anfasteröd, Bohuslän 21

22 Fig. 17. Cylindrisk kärna med två motsatta plattformar. Skala 1:2. Foto: Anders Andersson. Fig. 18. Bottendelar av kärl. Skala 1:2. Foto: Anders Andersson. Boplatsens läge i innerskärgården i kombination med fyndet av en malsten ger oss möjligheter att tolka neolitiseringsprocessen i ett kustnära perspektiv. Boplatslämningen är heller inte resultatet av en tillfällig bosättning, utan platsen har varit en basboplats bebodd i en tidsföljd. Mot bakgrund av den stora mängden keramik som påträffats, sett i samband med att ett stort antal tresidiga spetsar i flinta tillvaratagits, skulle man kunna analysera kring sysselsättning på boplatsen. Ur näringssynpunkt kan också de brända benen och malstenen peka på vissa näringskedjor. Få boplatser är så pass välbevarade från denna tidsperiod med hyddbotten, stora mängder fynd och bevarade brända ben. Fyndmaterialet är inte bara omfattande utan också rikt på typologiska variationer, varierad dekor på keramik till exempel. Dessutom kan keramiken vara ett utmärkt referensmaterial till de mellanneolitiska materialen i bland annat Sydnorge. Materialet tycks vara homogent och inte blandat, det vill säga fyndansamlingarna har ackumulerats under en någorlunda begränsad tid och inte från vitt skilda bosättningstillfällen, något som är tämligen ovanligt. Det tillvaratagna fyndmaterialet ämnar sig väl till fördjupade typologiska studier. Liksom analyser av osteologiskt material. 22 UV Väst Rapport 2006:26. Arkeologisk undersökning

23 Undersökningen av Anfasteröd 1:115 Oscar Ortman Sammanfattning Inför planerad husbyggnation på fastigheterna Anfasteröd 1:50, 1:115 och 1:116 utförde Bohusläns Museum en arkeologisk undersökning av del av RAÄ 71 i Ljungs socken, en registrerad stenåldersboplats. Undersökningen utfördes i juli 1999 på uppdrag av Bern Hedberg, Fjällbacka. Vid undersökningen påträffades två fyndförande lager, med övervägande gropkeramiskt material. Den ringa höjden över havet meter, talar för att lagren eroderat ner från ovan liggande delar av boplatsen. Endast en begränsad del av materialet var svallat. 0 5 m Fig. 19. Planritning över undersökta ytor Anfasteröd 1:115. Skala 1:300. Stenålder och gropkeramik i Anfasteröd, Bohuslän 23

24 Genomförande Vid både Anfasteröd 1:115 och Anfasteröd 1:163 och 1:164 kom undersökningen att koncentreras till att kartlägga det fyndförande urlakningsskiktet som påträffats vid förundersökningen. Efter avbaning och handrensning samlades ytligt liggande flinta in, sedan vidtog grävning av meterrutor över ytan. Sammanlagt grävdes 20 halvmeterrutor, se bilaga. Det fyndförande urlakningsskiktets tjocklek varierade mellan 0,05 meter till 0,30 meter, därunder tog den grusiga alven vid. En begränsad mängd flinta hittades. Anläggningar Fyra anläggningar påträffades och dessa utgjordes uteslutande av gropar eller kulturlager i svackor. Fyndspridning Fynden utgjordes framförallt av avslag och spån. Enstaka redskap som pilspetsar, en borr, en knacksten och ett fragment av en yxa förekom också. I den sydöstra delen var urlakningsskiktet upp till 0,4 meter tjockt. Tolkning Det fyndförande urlakningsskitet har antagligen rasat ut från det avsatta kulturlagret längre upp i sluttningen på fastigheten Anfasteröd 1:114. Bland fynden märks tre avslagsskrapor, en fragmentarisk yxa och en borr samt en pilspets med tånge. 24 UV Väst Rapport 2006:26. Arkeologisk undersökning

25 Undersökningen av Anfasteröd 1:163 och 1:164 Oscar Ortman Sammanfattning Boplatsen, RAÄ 71 Ljungs socken, utgörs av en komplex lämning med som minst två skilda boplatsytor. Dessa är preliminärt daterade till mellanneolitikum (på fastigheten Anfasteröd 1:114) och en yta daterad till tidigneolitikum på (fastigheten Anfasteröd 1:163-1:164). Den aktuella undersökningen av fastigheten Anfasteröd 1:163, visade på spridd flintförekomst över ytan. Bland fynden fanns avslag från slipade yxor och enstaka tvärpilar. Även enstaka bergartsavslag påträffades. Resultatet tolkades som att det är frågan om en extensivt utnyttjad del av en boplats som möjligen sträckt sig in i den redan bebyggda fastigheten Anfasteröd 1:102. Genomförande Efter avbaning och handrensning samlades ytligt liggande flinta in, sedan vidtog grävning av meter rutor över ytan. Sammanlagt grävdes 34 meterrutor, se bilaga. Det fyndförande urlakningsskiktets tjocklek varierade mellan 0,05 meter till 0,15 meter, därunder vid tog den grusig alven. Anläggningar Sammanlagt sju stenlyft och tre fyndförande mörkfärgningar/kulturlager svackor påträffades på ytan. Fyndspridning En begränsad mängd flinta hittades och fynden fördelar sig relativt jämt över ytan. Rutorna i de sydöstra delen, 2022, 2026, 2030, innehöll cirka 30 flintfynd. Här är det fyndförande urlakningsskiktet upp till 0,15 meter tjockt. Ytterligare ett begränsad yta i centrum av området, rutorna 2110 och 2131 gav en tydlig fyndkoncentration med 33 respektive 47 flintor, även här fanns ett tjockare urlakningsskikt. Tolkning Förekomsten av tvärpilar talar för att dateringen av fynden från Anfasteröd 1:163 och 1:164 är äldre än hyddan på Anfasteröd 1:114. Ytan på Anfasteröd 1:163 och 1:64 har tolkats som ett utkastlager i ett boplatskomplex, som legat högre upp i sadelläget där Villa Sjötorp ligger. Stenålder och gropkeramik i Anfasteröd, Bohuslän 25

26 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Bohusläns museums dnr: XX/99k, 250/00k. Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: Anfasteröd 1: Anfasteröd 1: Anfasteröd 1: Anfasteröd 1:164, Projektnummer: Bohusläns Museum, projektnummer 699, 849, 850. Riksantikvarieämbetet, projektnummer Intrasisprojekt: V2000:20. Undersökningstid: Anfasteröd 1:115 med flera: juli Anfasteröd 1:114: slutet av juni till början av juli Anfasteröd 1:163: augusti Anfasteröd 1:164: augusti Projektgrupp: Carina Bramstång Riksantikvarieämbetet UV Väst och Oscar Ortman Bohusläns museum. Undersökt yta extensivt: Anfasteröd 1:115, med flera: 1800 kvadratmeter. Anfasteröd 1:114: 800 kvadratmeter. Anfasteröd 1:163: 840 kvadratmeter. Anfasteröd 1:164: 945 kvadratmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 8B 2e,(8124), edition mars 1993, x 6460,3/y 1270,3. Koordinatsystem: Uddevalla kommuns lokala nät. Höjdsystem: Ex 1: RHB Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisktopografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 1 profilritning i skala 1:20. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: Anfasteröd 1:115 med flera, UM nr 001a 137a och Anfasteröd 1:163 och 1:164, UM a 297c: Fynden förvaras på Bohusläns museum. Anfasteröd 1:114: fynden förvaras på UV Väst fram till och med fyndfördelning, därefter på Bohusläns museum. 26 UV Väst Rapport 2006:26. Arkeologisk undersökning

27 Bilagor Bilaga 1. Sammanställningstabell över tidigare funna lösfynd (redskap) på RAÄ 71 i Ljungs socken Fyndomständ. Sakord Antal Material Vikt i gr Kommentar Fastighet Ytplockat 1956 Limhamnsyxa 1 Grönsten 268 UM :001A Anf. 1:105 Ytplockat 1956 Trindyxa 1 Bergart 190 UM :001A Anf. 1:195 Ytplockat 1956 Ämne till yxa/ redskap 1 Bergart 277 UM :001B Anf. 1:195 Ytplockat 1956 Limhamnsyxa 1 Sandsten 144 UM :001A Ytplockat 1956 Trindyxa 1 Sandsten 115 UM :001B Ytplockat 1956 Hacka/Redskap 1 Sandsten 553 UM :001C Ytplockat 1956 Lihultyxa 1 Grönsten 414 UM :001B Ytplockat 1956 Avslag med retusch 1 Flinta 64 UM :001A Ytplockat 1956 Glättsten 1 Sandsten 62 UM :001M Anf. 1:105 Ytplockat 1956 Hacka 1 Bergart 268 UM :001D Anf. 1:105 Ytplockat 1956 Lihultyxa 1 Sandsten 217 UM :001E Anf. 1:105 Ytplockat 1956 Lihultyxa 1 Bergart 213 UM :001A Stenålder och gropkeramik i Anfasteröd, Bohuslän 27

28 Bilaga C-datering på matskorpa från Anfasteröd 1:114 analysresultat 28 UV Väst Rapport 2006:26. Arkeologisk undersökning

29 Stenålder och gropkeramik i Anfasteröd, Bohuslän 29

30 Bilaga 3. Fyndlista Anfasteröd 1:163 och 1:164 Fyndlista för Anfasteröd 1:114 saknas men kommer senare att läggas på UV:s externa webbplats, under Publikationer/Rapporter/UV Väst/2006, som en separat bilaga till rapporten i pdf-format. Fnr Enhet Sakord Antal Antal per ruta Material Kod Vikt Anmärkning 138a Övrig kärna 1 Flinta 28,0 138b Avslag 1 Flinta 4,0 138c Övrigt, slagen 6 Flinta 12,0 138d Tvärpil 1 Flinta 2,0 Ämne till 139a Avslag 2 Flinta 6,0 139b Övrigt, slagen 2 Flinta 88,0 139c Tvärpil 1 Flinta 1,0 140a Stycke med tillslagning 1 Flinta 29,0 140b Avslag 3 Flinta 1,0 140c Övrigt, slagen 7 Flinta 17,0 140d Övrigt, slagen 5 Flinta K 4, a Tvärpil 1 Flinta 1,0 141b Övrig kärna 2 Flinta 18,0 141c Övrig kärna 1 Flinta K 17,0 141d Avslag 1 Flinta 3,0 141e Övrigt, slagen 5 Flinta 4,5 142a Avslag 2 Flinta 11,0 142b Tvärpil 1 Flinta 1,0 142c Övrigt, slagen 4 Flinta 11,0 142d Övrigt, slagen 1 Flinta 1,0 143a Avslag 1 Flinta 4,0 143b Övrigt, slagen 2 Flinta 3,0 143c Splitter 1 Flinta 1,0 144a Avslag med retusch 1 Flinta 1,0 144b Stickel 1 Flinta 1,0 144c Avslag 2 Flinta 3,0 144d Övrigt, slagen 6 Flinta 11, UV Väst Rapport 2006:26. Arkeologisk undersökning

31 Fnr Enhet Sakord Antal Antal per ruta Material Kod Vikt Anmärkning 145a Avslag med retusch 2 Flinta 14,5 145b Övrigt, slagen 8 Flinta 5,5 145c Avslag 1 Flinta 2,0 146a Avslag med nötning 2 Flinta 13,0 146b Avslag 1 Flinta 4,0 146c Övrigt, slagen 5 Flinta 5,0 147a Övrig kärna 1 Flinta 12,0 147b Spån 1 Flinta K 1,0 Fragment 147c Övrigt, slagen 5 Flinta 5,5 148a Spån 2 Flinta 7,0 Fragment, topp och botten 148b Avslag 2 Flinta 1,5 148c Övrigt, slagen 5 Flinta 9, a Avslag 1 Flinta 21,5 149b Övrigt, slagen 4 Flinta 3,5 150a Tvärpil 1 Flinta 1,0 150b Övrigt, slagen 5 Flinta 23,0 151a Övrigt, slagen 1 Flinta 3,0 152a Övrigt, slagen 3 Flinta 10, a Avslag med nötning 1 Flinta 9,5 153b Avslag 2 Flinta 2,0 153c Övrigt, slagen 1 Flinta K 1,0 153d Övrigt, slagen 4 Flinta 1,5 154a Avslag 1 Flinta 1,5 154b Övrigt, slagen 6 Flinta 14,0 155a Splitter 2 Flinta 1,0 156a Avslag 1 Flinta 40, a Avslag 3 Flinta 18,0 157b Övrigt, slagen 4 Flinta 25,0 158a Avslag med nötning 1 Flinta 6,0 Stenålder och gropkeramik i Anfasteröd, Bohuslän 31

32 Fnr Enhet Sakord Antal Antal per ruta Material Kod Vikt Anmärkning 158b Avslag 1 Flinta 4,0 158c Övrigt, slagen 10 Flinta 38,0 159a Splitter 1 Flinta 1,0 159b Stycke med tillslagning 1 Flinta 42,0 160a Avslag med nötning 1 Flinta 9,0 160b Avslag 2 Flinta 1, a Avslagsskrapa 1 Flinta 10,5 161b Avslag 2 Flinta 1,0 161c Övrigt, slagen 4 Flinta 6,0 162a Avslag 2 Flinta 6,5 162b Övrigt, slagen 2 Flinta 1,0 162c Splitter 1 Flinta 1,0 163a Avslag med nötning 2 Flinta 4,0 163b Avslag 2 Flinta 1,0 163c Övrigt, slagen 3 Flinta 5,5 164a Avslag med nötning 1 Flinta 7,5 164b Övrigt, slagen 3 Flinta 10, a Borr 1 Flinta 9,0 166a Avslag med nötning 1 Flinta 1,5 166b Avslag 1 Flinta 1,0 167a Övrigt, slagen 1 Flinta 1, a Avslag 1 Flinta 1,0 168b Övrigt, slagen 4 Flinta 12,0 168c Splitter 1 Flinta 1,0 169a Avslag 2 Flinta 2,0 169b Övrigt, slagen 5 Flinta 34,0 170a Avslag 1 Flinta 1,0 170b Övrig kärna 1 Flinta 13, UV Väst Rapport 2006:26. Arkeologisk undersökning

33 Fnr Enhet Sakord Antal Antal per ruta Material Kod Vikt Anmärkning 171a Avslag 1 Flinta 1,0 171b Övrigt, slagen 2 Flinta 8,5 171c Övrigt, slagen 1 Kvarts 3,5 172a Avslag 1 Flinta 1,5 172b Övrigt, slagen 1 Flinta 1,5 Slipad 173a Övrigt, slagen 3 Flinta 8,0 174a Övrigt, slagen 1 Flinta K 1,0 174b Övrigt, slagen 2 Flinta 1,0 174c Övrigt, slagen 1 Kvarts 1, a Avslag 1 Flinta 1,0 175b Övrigt, slagen 3 Flinta 1,5 176a Avslag med nötning 1 Flinta 12,0 176b Övrigt, slagen 1 Flinta 1,0 176c Splitter 2 Flinta 1,0 177a Avslag med nötning 2 Flinta 8,0 177b Stycke med tillslagning 1 Flinta 35,0 177c Övrigt, slagen 4 Flinta 4,0 178a Avslag med nötning 1 Flinta 3,5 178b Spån 1 Flinta F 1,0 Topp a Avslag 1 Flinta 1,5 179b Övrigt, slagen 2 Flinta 1,5 180a Övrigt, slagen 2 Flinta 8,0 181a Avslag 1 Flinta 1,0 181b Övrigt, slagen 2 Flinta 17,5 182a Avslag 2 Flinta 10,5 182b Övrigt, slagen 2 Flinta 5,0 182c Avslag med nötning 1 Flinta 52, a Avslag 4 Flinta 9,5 183b Övrigt, slagen 7 Flinta 14,0 Stenålder och gropkeramik i Anfasteröd, Bohuslän 33

34 Fnr Enhet Sakord Antal Antal per ruta Material Kod Vikt Anmärkning 184a Avslag med nötning 1 Flinta 1,0 184b Avslag 2 Flinta 2,5 184c Övrigt, slagen 6 Flinta 4,0 184d Övrigt, slagen 1 Kvarts 15, a Avslag med nötning 2 Flinta 23,0 185b Avslag 9 Flinta 60,0 185c Övrigt, slagen 17 Flinta 45, a 2078 Avslag 3 Flinta 4,0 186b 2078 Övrigt, slagen 3 Flinta 4,5 186c 2078 Övrigt, slagen 1 Kvarts 1, a 2086 Avslag med nötning 2 Flinta 52,5 187b 2086 Avslag 3 Flinta 11,0 187c 2086 Övrigt, slagen 4 Flinta 17,0 187d 2086 Övrigt, slagen 1 Flinta K 1, a 2090 Stycke med tillslagning 2 Flinta 241,0 188b 2090 Avslag 2 Flinta 18,5 188c 2090 Övrigt, slagen 2 Flinta 12,5 188d 2090 Övrigt, slagen 1 Kvarts 2,0 188e 2090 Övrig kärna 1 Flinta a 2094 Avslag 1 Flinta 1,0 189b 2094 Övrigt, slagen 1 Flinta 16, a 2098 Övrig kärna 1 Flinta 24,5 190b 2098 Avslag 5 Flinta 14,0 190c 2098 Övrigt, slagen 10 Flinta 30,0 190d 2098 Splitter 1 Flinta 1, UV Väst Rapport 2006:26. Arkeologisk undersökning

35 Fnr Enhet Sakord Antal Antal per ruta Material Kod Vikt Anmärkning 191a Avslag med nötning 1 Flinta 40,0 191b Övrigt, slagen 4 Flinta 2,5 191c Splitter 2 Flinta 1,0 192a Avslag 2 Flinta 20,0 192b Övrigt, slagen 4 Flinta 13, a Avslag med nötning 1 Flinta 18,0 193b Övrigt, slagen 4 Flinta 8,0 194a Stycke med tillslagning 1 Flinta 32,0 194b Avslag med nötning 2 Flinta 10,0 194c Avslag 1 Flinta 1,0 194d Övrigt, slagen 4 Flinta 4,5 194e Splitter 2 Flinta 1, a Avslag med nötning 1 Flinta 1,0 195b Avslag 1 Flinta 5,0 195c Övrigt, slagen 5 Flinta 24,0 195d Övrigt, slagen 3 Flinta 2,5 196a Avslag 1 Flinta 4,0 196b Övrigt, slagen 4 Flinta 9,0 197a Avslag 2 Flinta 2,5 197b Övrigt, slagen 5 Flinta 2,0 197c Övrigt, slagen 2 Kvarts 1,0 198a Övrig kärna 1 Flinta 25,0 198b Avslag 1 Flinta 1,0 198c Övrigt, slagen 5 Flinta 6,5 198d Övrigt, slagen 1 Flinta K 1,0 198e Avslagsskrapa 1 Flinta 10, a 2114 Tvärpil 1 Flinta 1,0 199b 2114 Avslag 9 Flinta 14,5 199c 2114 Övrigt, slagen 8 Flinta 41,5 Stenålder och gropkeramik i Anfasteröd, Bohuslän 35

36 Fnr Enhet Sakord Antal Antal per ruta Material Kod Vikt Anmärkning a 2118 Avslag med nötning 1 Flinta 2,5 200b 2118 Avslag 2 Flinta 20,0 200c 2118 Övrig kärna 1 Flinta 17,5 200d 2118 Övrigt, slagen 13 Flinta 37, a Avslag 2 Flinta 23,5 202a Avslag 1 Flinta 1,0 202b Övrigt, slagen 5 Flinta 6,5 203a Avslag 1 Flinta 1,0 203b Övrigt, slagen 6 Flinta 5,0 204a Avslag 1 Flinta 1,0 204b Splitter 2 Flinta 1, a 2126 Avslagsskrapa 1 Flinta 2,5 205b 2126 Avslag med nötning 1 Flinta 9,5 205c 2126 Avslag 5 Flinta 10,0 205d 2126 Övrigt, slagen 13 Flinta 47,0 205e 2126 Stycke med tillslagning 1 Flinta 59, a Avslag 3 Flinta 2,5 206b Övrigt, slagen 3 Flinta 4,0 207a Avslag 2 Flinta 8,5 207b Övrigt, slagen 1 Flinta K 1,0 207c Övrigt, slagen 9 Flinta 29,0 208a Avslag 4 Flinta 15,0 208b Övrigt, slagen 11 Flinta 17,0 209a Avslag 4 Flinta 8,0 209b Övrigt, slagen 1 Flinta K 1,5 209c Övrigt, slagen 9 Flinta 29, a 2135 Avslag 3 Flinta 24,0 36 UV Väst Rapport 2006:26. Arkeologisk undersökning

37 Fnr Enhet Sakord Antal Antal per ruta Material Kod Vikt Anmärkning 210b 2135 Övrigt, slagen 11 Flinta 4, a 2139 Avslag 4 Flinta 5,0 211b 2139 Övrigt, slagen 9 Flinta 28, a Avslag 1 Flinta 1,0 212b Övrigt, slagen 1 Flinta 2,5 213a Avslag 3 Flinta 11,0 213b Övrigt, slagen 4 Flinta 14,0 214a Avslag 1 Flinta 16,0 214b Övrigt, slagen 1 Flinta 23,0 215a Avslag 1 Flinta 1,0 215b Övrigt, slagen 2 Flinta 8, a Avslag 3 Flinta 3,0 216b Övrigt, slagen 4 Flinta 6,0 216c Splitter 1 Flinta 1,0 217a Avslag 1 Flinta 1,0 217b Övrig kärna 1 Flinta 10,0 217c Övrigt, slagen 4 Flinta 1,0 218a Avslag 5 Flinta 52,0 218b Övrigt, slagen 5 Flinta 3,0 219a Avslag 2 Flinta 4,0 219b Övrigt, slagen 1 Flinta 1,0 219c Splitter 2 Flinta 1, a Avslag 1 Flinta 1,0 220b Övrigt, slagen 1 Flinta K 1,0 221a Avslag med nötning 1 Flinta 7,0 221b Avslag 1 Flinta 3,0 221c Övrig kärna 1 Flinta 24,0 5 Stenålder och gropkeramik i Anfasteröd, Bohuslän 37

38 Fnr Enhet Sakord Antal Antal per ruta Material Kod Vikt Anmärkning 222a Övrigt, slagen 3 Flinta 11,0 223a Avslag 2 Flinta 1,0 223b Stycke med tillslagning 1 Flinta 42,0 223c Övrigt, slagen 3 Flinta 7,0 224a Avslag 1 Flinta 1,5 224b Övrigt, slagen 3 Flinta 4,0 224c Övrigt, slagen 1 Kvarts 1, a 2159 Avslag 1 1 Flinta 18,0 226a Avslag 3 Flinta 23,0 226b Stycke med tillslagning 3 Flinta 97,0 226c Övrigt, slagen 8 Flinta 16,0 227a Avslag med nötning 1 Flinta 4,5 227b Avslag 3 Flinta 20,0 228a Övrigt, slagen 2 Flinta 19,0 229a Avslagsskrapa 1 Flinta 6,0 229b Avslag 2 Flinta 1,0 229c Övrigt, slagen 3 Flinta 19,0 229d Övrigt, slagen 3 Flinta K 1, a F1 Avslag 1 Flinta 6,0 231a F3 Övrigt, slagen Flinta 3,0 232a F4 Avslag 1 Flinta 3,5 233a F5 Avslag 2 Flinta 11,0 234a F6 Avslag 2 Flinta 16,0 234b F6 Övrigt, slagen 1 Flinta 3,5 235a F7 Avslag 1 Flinta 6,0 236a F8 Övrigt, slagen 1 Flinta 10,0 237a F10 Avslag med nötning 2 Flinta 20,0 238a F11 Avslag 1 Flinta 9,5 239a F12 Övrigt, slagen 1 Flinta 2,5 38 UV Väst Rapport 2006:26. Arkeologisk undersökning

39 Fnr Enhet Sakord Antal Antal per ruta Material Kod Vikt Anmärkning 239b F12 Övrigt, slagen 3 Kvarts 1,0 240a F13 Avslag med nötning 1 Flinta 16,0 240b F13 Avslag 1 Flinta 18,0 240c F13 Övrigt, slagen 1 Flinta 6,0 241a F14 Övrigt, slagen 1 Flinta 2,0 242a F15 Övrigt, slagen 1 Flinta 2,5 243a F16 Övrigt, slagen 4 Flinta 19,0 244a F17 Avslag med nötning 1 Flinta 6,0 244b F17 Spån 1 Flinta F 1,0 245a F18 Avslag 1 Flinta 12,0 246a F19 Avslag 1 Flinta 10,0 246b F19 Övrigt, slagen 1 Flinta 42,0 247a F20 Övrigt, slagen 1 Flinta 8,0 248a F22 Avslag 2 Flinta 8,0 248b F22 Övrigt, slagen 1 Flinta 6,5 249a F23 Avslag 1 Flinta 4,0 250a F24 Avslag med nötning 1 Flinta 1,0 250b F24 Avslag 2 Flinta 3,5 250c F24 Övrigt, slagen 3 Flinta 10,0 250d F24 Stycke med tillslagning 2 Flinta 48,0 251a F25 Stycke med tillslagning 1 Flinta 18,0 252a F26 Stycke med tillslagning 1 Flinta 17,5 253a F27 Övrigt, slagen 1 Flinta 13,0 254a F28 Övrigt, slagen 1 Flinta 3,0 255a F29 Avslag 1 Flinta 14,5 256a F31 Avslag med nötning 1 Flinta 2,0 256b F31 Avslag 1 Flinta 6,5 257a F32 Avslag 4 Flinta 16,0 257b F32 Övrigt, slagen 2 Flinta 10,0 257c F32 Stycke med tillslagning 1 Flinta 23,5 258a F33 Avslag med nötning 2 Flinta 9,5 259a F34 Avslag 2 Flinta 15,0 Stenålder och gropkeramik i Anfasteröd, Bohuslän 39

40 Fnr Enhet Sakord Antal Antal per ruta Material Kod Vikt Anmärkning 259b F34 Övrigt, slagen 2 Flinta 8,0 259c F34 Stycke med tillslagning 1 Flinta 80,0 260a F35 Avslag med nötning 1 Flinta 12,0 260b F35 Övrig kärna 1 Flinta 32,0 261a F36 Avslag med nötning 2 Flinta 18,0 262a F37 Avslag 1 Flinta 6,0 262b F37 Övrigt, slagen 1 Flinta 5,5 263a F38 Avslag 1 Flinta 11,0 263b F38 Övrigt, slagen 2 Flinta 3,0 263c F38 Stycke med tillslagning 1 Flinta 39,0 264a F39 Avslag med nötning 1 Flinta 15,0 265a F44 Avslag 1 Flinta 2,0 266a F45 Avslag med nötning 1 Flinta 6,5 267a F46 Avslag 3 Flinta 11,0 268a F47 Avslag 2 Flinta 15,5 269a F50 Mikrospån 1 Flinta 1,0 269b F50 Splitter 1 Flinta K 1,0 269c F50 Brända ben 2 Ben 1,0 270a F53 Avslag med nötning 1 Flinta 1,0 270b F53 Avslag med nötning 1 Bergart 8,5 271a F58 Avslag 2 Flinta 21,5 272a F59 Avslag 1 Flinta 7,5 273a F57 Avslag 1 Flinta 1,0 274a F60 Avslag 2 Flinta 34,0 274b F60 Övrigt, slagen 2 Flinta 19,0 275a F62 Bränd lera 1 Lera 3,0 275b F62 Stycke med tillslagning 1 Flinta 32,5 276a F63 Stycke med tillslagning 1 Flinta 38,0 277a F64 Avslag med nötning 1 Flinta 20,5 278a F67 Avslag med nötning 1 Flinta 2,0 278b F67 Stycke med tillslagning 1 Flinta 42,0 279a F69 Avslag med nötning 2 Flinta 11,0 40 UV Väst Rapport 2006:26. Arkeologisk undersökning

41 Fnr Enhet Sakord Antal Antal per ruta Material Kod Vikt Anmärkning 280a F70 Avslag med nötning 1 Flinta 4,5 281a F71 Spån 1 Flinta 1,5 281b F71 Avslag 1 Flinta 4,0 281c F71 Avslag 1 Flinta K 3,0 281d F71 Övrigt, slagen 2 Flinta 11,5 281e F71 Avslagsskrapa 1 Flinta 7,0 282a F72 Avslag med nötning 1 Flinta 8,5 283a F73 Avslag med nötning 2 Flinta 14,0 284a F74 Avslag med nötning 3 Flinta 28,0 285a F76 Avslag 1 Flinta 1,0 286a F78 Avslag med nötning 1 Flinta 4,5 287a F79 Avslagsskrapa 1 Flinta 6,5 287b F79 Avslag med nötning 2 Flinta 11,0 288a F80 Avslag med nötning 1 Flinta 8,0 289a F82 Avslagsskrapa 1 Flinta 2,0 289b F82 Avslag med nötning 2 Flinta 25,0 290a F84 Avslag med nötning 3 Flinta 12,0 290b F84 Övrigt, slagen 1 Flinta 7,0 291a F86 Avslag med nötning 3 Flinta 11,0 291b F86 Övrigt, slagen 2 Flinta 24,0 292a F87 Avslag med nötning 1 Flinta 6,0 293a F89 Avslag med nötning 2 Flinta 11,0 294a F90 Avslag med nötning 1 Flinta 1,0 295a F91 Avslag med nötning 3 Flinta 7,0 296a F85 Övrig kärna 1 Flinta 132,5 297a F88 Ryggspån 1 Flinta F 5,0 297b F88 Spån 1 Flinta F 1,0 297c F88 Avslag med nötning 1 Flinta 1,0 Stenålder och gropkeramik i Anfasteröd, Bohuslän 41

42 Material Antal Typ Typ Antal Brända ben 2 Bergart 1 Avslag Bränd lera 1 Kvarts 11 Övrigt, slagen Flinta 765 Avslag 195 Avslag med nötning 74 Avslag med retusch 3 Avslagsskrapa 7 Borr 1 Mikrospån 1 Ryggspån 1 Splitter 19 Spån 7 Stickel 1 Stycke med tillslagning 21 Tvärpil 6 Övrig kärna 14 Övrigt, slagen 427 Summa UV Väst Rapport 2006:26. Arkeologisk undersökning

43 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 81 Uddevalla, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 8B 2e Ljungkile, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Fig. 4. Planritning över de undersökta ytorna på Anfasteröd 1:114, 1:163 och 1:164 med anläggningar och meter rutor markerade. Skala 1: Fig. 5. Anläggning Lager 1 (det övre lagret) bestod av grusig grå sand och enstaka slagna flintor och keramik. Lager 2 bestod av ett kulturlager med något humös, sotig, grusinblandad sand. Enstaka skörbrända stenar förekom vid härdlämningen, A1489. Slagen flinta fanns över hela lagret men främst ut mot begränsningen av anläggningen. Rikligt med keramik tillvaratogs i de centrala delarna av anläggningen, huvudsakligen vid härden, A1489. Stenar mellan 0,1 0,3 meter i storlek låg i utkanten av anläggningen, främst i den södra delen. Lager 3 överensstämde till stor del med lager 2 förutom att det innehöll betydligt mer sot med enstaka kolfragment. Lager 4 bestod av en koncentration med sotig, grusinblandad sand och skörbrända stenar. Hela anläggningen var försänkt i orörd fin sand som på vissa ställen var något grusinblandad. Skala 1: Fig. 6. Fotot taget mot nordväst visar den utgrävda hyddbotten med profilbänken kvar i kors. Foto: Carina Bramstång Fig. 7. Fotot visar delar av hyddbottnen med härden (A1489) synlig i bottnen av schaktet. Foto: Carina Bramstång Fig. 8. Fotot visar framgrävning av keramikskärvor i hyddan (lager 2). Foto: Carina Bramstång Fig. 9. Profiler över de stolphål som kantade hyddanläggningen. De innehöll alla liktydigt material, gråsvart sand. Skala 1: Fig. 10. Profil över den härdlämning (A1497) som påträffades strax utanför hyddans norra vägg. Den innehöll sotig svartgrå sand och skörbränd sten. Skala 1: Fig. 11. Foto över A1172 profil mot sydväst. Foto: Robert Hernek Fig. 12. A. Trindyxa funnen i kulturlagret A1747 nedanför hyddbotten. B. En skafthålsyxa som var avbruten på mitten påträffades på avbaningsytan. C. Själva nacken på en tjocknackig bergartsyxa med slipspår efter sekundärt användningsområde. D. Skifferspets funnen i ett kulturlager strax sydväst om hyddbotten. E. En stylus i skiffer påträffad på den avbanade ytan cirka fem meter söder om hyddbotten. A C i skala 1:2, D E i skala 1:2. Foto: Anders Andersson Fig. 13. Ett stort antal spetsar återfanns i kulturlager i nära anslutning till och i hyddbottnen. Främst rör det sig om A- och B-spetsar. Flera var skadade och några endast påbörjade ämnen till spetsar. Skala 1:2. Foto: Anders Andersson Fig. 14. Spån med retuschering. Skala 1:2. Foto: Anders Andersson Fig. 15. Spånskrapor. Skala 1:2. Foto: Anders Andersson Stenålder och gropkeramik i Anfasteröd, Bohuslän 43

44 44 UV Väst Rapport 2006:26. Arkeologisk undersökning Fig. 16. Cylindrisk kärna med två motsatta plattformar. Skala 1:2. Foto: Anders Andersson Fig. 17. Några praktfulla exempel på dekorerade skärvor från boplatsen. Skala 1:2. Foto: Anders Andersson Fig. 18. Bottendelar av kärl. Skala 1:2. Foto: Anders Andersson Fig. 19. Planritning över undersökta ytor Anfasteröd 1:115. Skala 1:

45

46 Riksantikvarieämbetet UV Väst och Bohusläns museum har utfört en arkeologisk undersökning på Anfasteröds utmark, strax sydväst om Villa Sjötorp i Ljungs socken i Bohuslän. Orsaken till undersökningen var en planerad husbyggnation på fastigheterna Anfasteröd 1:114, 1:115, 1:163 och 1:164. Undersökningen berörde delar av fornlämning RAÄ Ljung 71, en stenåldersboplats med senmesolitisk slagen flinta, som är känd sedan 1920 talet. En hyddbotten daterad till mellanoch tidigneolitikum undersöktes också, och vi fann en stor mängd ornerad keramik; pilspetsar, spånskarpor, slipade yxavslag och koniska kärnor i flinta; skafthålsyxor, spetsar, slipstenar och en malsten i annan bergart och brända ben. ISSN