Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet

Transkript

1 ARKEOLOGISK RAPPORT 2017:23 Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet Fornlämning Göteborg 478:1 Boplats Lundby socken Fastighet Bräcke 40:4 Förundersökning och undersökning 2016 och 2017 Göteborgs kommun Jonas Carlsson

2

3 Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet Jonas Carlsson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM 2017:23 ISSN

4 ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN Göteborgs Stadsmuseum 2017 Norra Hamngatan GÖTEBORG REDAKTION Else-Britt Filipsson Tara Gullbrand Karolina Kegel Ulf Ragnesten Tom Wennberg OMSLAGETS GRAFISKA FORM Mimmi Andersson Omslag: Bilden visar pågående utgrävning i dåligt väder TOPOGRAFISKA OCH EKONOMISKA KARTAN Lantmäteriverket. Medgivande KARTOR FRÅN STADSBYGGNADSKONTORETS DATABAS Göteborgs Stadsbyggnadskontor

5 INNEHÅLL ADMINISTRATIVA UPPGIFTER...1 TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ...4 TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR...6 FÖRUNDERSÖKNINGEN...7 FÖRUNDERSÖKNINGENS GRÄVNINGS- IAKTTAGELSER...7 FÖRUNDERSÖKNINGENS RESULTAT...7 UNDERSÖKNINGEN...8 SYFTET MED UNDERSÖKNINGEN...8 UNDERSÖKNINGSMETOD...9 NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR...9 UNDERSÖKNINGENS GRÄVNINGS- IAKTTAGELSER...9 Område A...10 Område B...10 Område C...10 FORNLÄMNINGENS KRONOLOGI...13 Område A - Mesolitikum...13 Område B - Mesolitikum...17 Område C - Äldre järnålder...18 TOLKNING OCH DATERING...19 Mesolitikum - Hensbacka/Sandarna...19 Mesolitikum - Lihult...21 Äldre järnålder...21

6 ANTIKVARISK BEDÖMNING...22 LITTERATUR...22 FYNDTABELL FÖRUNDERSÖKNINGEN FYNDTABELL UNDERSÖKNINGEN BILAGOR 1. Schaktbeskrivningar - Förundersökningen 2. Rutbeskrivning - Undersökningen 3. Anläggningsbeskrivningar - Undersökningen - 4. Anläggningar - Foton och ritningar - Undersökningen C-dateringar 6. Vedartsrapport 7. Osteologisk rapport 8. Makrofossilanalys

7 Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet Arkeologisk förundersökning och undersökning SAMMANFATTNING År 2016 gjorde Göteborgs stadsmuseum en arkeologisk delundersökning av fornlämning Göteborg 478:1 vid Bräcke Diakoni i Lundby. Fornlämningen påträffades vid arkeologisk utredning Med bakgrund i detta genomförde Göteborgs stadsmuseum på uppdrag av länsstyrelsen under augusti 2016 en avgränsande förundersökning. Då konstaterades att boplatsen hade större utsträckning än tidigare känt, vilket motiverade ytterligare undersökning. I områdets södra del framkom flertalet anläggningar som tolkades som härdar samt en kokgrop, tillhörande äldre järnålder. Mot nordost påträffades ett rikt flintmaterial som kan dateras till mellanmesolitikum. Genom dessa undersökningar är fornlämningen undersökt och borttagen inom exploateringsområdet. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens beslut nr: (fu), (su) GSM dnr 1079/16 (fu), 506/17 (su) Uppdragsgivare: Stiftelsen Bräcke Diakoni Läge: Bräcke 40:4. Bräcke diakonigård, Lundby s:n. Göteborgs kommun (figur 1-2) Koordinater: N: / E: (Sweref ) Grävningsorsak: Bostadsbyggnation Grävningsinstitution: Göteborgs stadsmuseum Datum för undersökning i fält: (fu), (su) Undersökt yta: 60 m 2 (fu), 200 m 2 (su) Antal arkeologtimmar i fält: 16 (fu), 192 (su) Antal maskintimmar: 16 (fu), 32 (su) Platsledare: Ulf Ragnesten Övriga deltagare i fält: Karolina Kegel, Tom Wennberg, Jonas Carlsson GSMA nr: (fu), (su) 1

8 Göteborgs stadsmuseum Figur 1. Fornlämningens läge markerad med ring på kartan över sydöstra Hisingen. Blå kartan, skala 1:

9 Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet Figur 2. Fornlämningens läge markerat med svart pil på karta med fastighetsgränser. Skala 1:

10 Göteborgs stadsmuseum TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Strax öster om Göteborg 478 finns boplatsen Göteborg 477 (figur 3). Den daterades vid arkeologisk utredning år 2010 till stenålder. Angränsande till denna ligger Göteborg 480, en historisk stenhägnad som troligen tillhör Bräcke diakonis äldre bebyggelse. 150 m väster om Göteborg 478 finns boplatsen Göteborg 479. På denna plats har flinta påträffats som daterats till mellanmesolitikum (Wennberg 2010, Ragnesten 2017). På en höjd väster om Göteborg 478 ligger även fyra stensättningar. 300 m norr om Göteborg 478 finns den mycket fornlämningsrika s.k. Bräckeåsen (med bland annat Lundby 231). Detta är ett stort fornlämningsområde som innefattar boplats, gravar, skärvstenshögar och skålgropar. Strax öster om Bräckeåsen ligger grav- och boplatsområdet Göteborg 509 som är daterat till yngre bronsålder/äldre järnålder. Där påträffades vid arkeologisk undersökning 2013 anläggningar som utgjordes av stolphål, kokgropar, gropar och ugnar. Inom samma område hittade man också gravar och stora mängder keramik (Rudd Aldén 2014). Figur 3. Göteborg 478 med omgivande fornlämningar. Förundersökningsområde inom svart markering. Undersökningsområde inom skrafferad markering. Aktuell del av undersökningsområdet låg på ca meter över havet. Den norra delen av området var belägen i ett sadelläge mellan två höjder. Dessa höjder var täckta av buskage, träd och stenar. En parkeringsplats upptog stora delar av 4

11 Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet Figur 4. Fornlämningsområdets nordöstra del. Foto mot sydväst. Figur 5. Förundersökningsområdet inom svart markering. Tidigare utsträckning av Göteborg 478 inom blå markering. förundersökningsytans nordvästra delar (figur 4). Denna del av fastigheten uteslöts från den efterföljande undersökningen eftersom den ansågs allt för omgrävd i samband med bygget av parkeringsplatsen (figur 5). Några stenar och block täckte undersökningsområdets östra kant. En gång- och cykelbana löpte snett genom områdets nordöstra del. Mellan denna och höjderna var markytan helt plan. Mot söder sluttade markytan och var täckt av kapade träd och modernt avfall. Området avgränsades av en stenhägnad och ett staket ner mot Bräckevägen. 5

12 Göteborgs stadsmuseum TIDIGARE FYND OCH UNDERSÖKNINGAR I samband med arkeologisk utredning 2010 inom fastigheterna Bräcke 40:4 och Bräcke 40:8 påträffades bland annat fornlämningen Göteborg 478 (Wennberg 2010). Denna utredning resulterade i fynd av slagen flinta och ett par anläggningar som kunde tolkas som stolphål. Flintmaterialet bestod av 1 spån, 4 kärnor, 1 kärnfragment, 1 plattformsavslag, 14 avslag och 15 övrigt slagen flinta. Ett av spånen kunde härledas till mellanneolitikum. Materialet framkom på ca meter över havet, vilket innebar att boplatsen ej varit direkt strandbunden under mellanneolitikum. Detta är ovanligt under denna tidsperiod. FÖRUNDERSÖKNINGEN Under två dagar i augusti 2016 genomfördes en avgränsande förundersökning av Göteborg 478. Syftet var att utreda om fornlämningen sträckte sig längre söderut än tidigare var känt. Innan förundersökningen genomfördes hade fornlämningen den utbredning som illustreras i figur sökschakt grävdes med maskin (figur 6). En stor del av området upptogs av en parkeringsplats, som inte ansågs nödvändig att förundersöka. I vissa delar av förundersökningsområdet försvårade vegetation och större stenar utgrävningen. Figur 6. Förundersökningsområdet med grävda schakt. 6

13 Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet FÖRUNDERSÖKNINGENS GRÄVNINGSIAKTAGELSER Schakten som grävdes nära parkeringsplatsen utgjordes av sentida utfyllnadsmassor och var helt fyndtomma. Schakten som grävdes i områdets östra delar klargjorde att marken under matjorden främst bestod av sand. Flinta påträffades. Även en keramikskärva hittades. Fynden påträffades främst på cm djup. I vissa schakt framkom berg direkt under matjorden. Mot väster var marken störd av parkeringsplatsen. En kolrik kokgrop (figur 7) som innehöll små och stora stenar och flintavslag framkom direkt under matjorden i S5. Flintan som påträffades vid förundersökningen utgjordes främst av avslag, men även redskap bland annat en avslagsskrapa och en kniv. I S2 hittades en turkos glaspärla, troligen från historisk tid. Figur 7. Schakt 5 från förundersökningen. En kokgrop påträffades. Foto mot syd. FÖRUNDERSÖKNINGENS RESULTAT Troligtvis har parkeringsplatsen med dess många brunnar och markberedning förstört delar av boplatsen. Ytterligare undersökning av själva parkeringsplatsen ansågs därför inte nödvändigt. Fyndet av glaspärlan gav indikationer att aktivitet under historisk tid kan ha påverkat boplatsens förhistoriska lämningar. De rika fynden av flinta samt keramikskärvan i områdets östra del visade att Göteborg 478 sträcker sig längre söderut än tidigare varit känt (figur 8). Fyndmaterialet kunde dock inte datera boplatsen närmare. Därmed utgick man från att boplatsen härrörde från mellanneolitikum, så som kunde påvisas efter den särskilda utredningen år Med tanke på områdets höjd över havet har inte platsen varit strandbunden vid dess brukstid. I Göteborgs kommun finns det få kända boplatser från denna tid som inte är direkt strandbundna. Därmed var hela boplatsen av stort arkeologiskt intresse och undersökning av platsen blev aktuell, eftersom exploateringen planerades att fortsätta. 7

14 Göteborgs stadsmuseum Figur 8. Utbredning av Göteborg 478. Blå linje - fornlämningens gamla utbredning. Mörkskrafferat - utbredning efter förundersökningen. Röd markering - undersökningsområdet. UNDERSÖKNINGEN Våren 2017 utfördes under 12 dagar arkeologisk undersökning av fornlämning Göteborg 478. SYFTET MED UNDERSÖKNINGEN Undersökningen utfördes på den yta som under förundersökningen utvidgade fornlämning Göteborg 478 åt söder. Efter förundersökningen förutsatte man att boplatsen tillhörde mellanneolitikum. Då fornlämningen inte var strandbunden under denna tid, vilket är ovanligt, var det av vikt att bestämma boplatsens funktion. Det var också viktigt att avgöra om det rörde sig om en regelrätt boplats, eller om någon annan typ av aktivitet kunde påvisas inom området. Därmed var det relevant att hitta lämningar som kunde besvara frågor om ekonomi och sociala förhållanden. 8

15 Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet UNDERSÖKNINGSMETOD Utgrävningsområdets topografi gjorde det lämpligt att dela in ytan i tre områden, område A, B, och C (figur 9). Område A utgjordes av en plan marksektion. Ett skogsparti avgränsade område A mot öster och en gång- och cykelbana mot väster. Mot söder framkom vid avbaning en sentida störning bestående av grus. Område B bestod av en plan yta väster om gång- och cykelbanan till ett mindre bergsimpediment längst i väster. Område C utgjordes av en sluttande yta i utgrävningsområdets södra del. Samtliga ytor maskinavbanades ner till fyndbärande lager. Inom områdena undersöktes alla anläggningar som påträffades. Anläggningarna mättes in med RTK-GPS, dokumenterades med foto och beskrevs i text. Ett urval av dem ritades i profil (bilaga 3 och 4). Inom område A och B blev det aktuellt att gräva meterrutor. Meterrutorna finns beskrivna i bilaga 2. Samtliga meterrutor mättes in med GPS. Meterrutorna grävdes i de flesta fall i två nivåer, 0-10 cm samt cm under avbanad yta. Några rutor grävdes i tre nivåer i syfte att försöka finna en stratigrafi i fynden. Detta gick dock inte och arbetet återgick till två nivåer. Några rutors övre nivåer spadades genom då mycket få eller inga fynd påträffades i denna del av området. Meterrutorna genomgicks på hackbord. En långprofil ritades i västra delen av område A. Undersökningen genomfördes under blandade väderförhållanden, vissa regniga dagar medförde att jordmassorna tog längre tid att gå genom på hackbord. Flintan har sorterats efter Sorteringsschema för flinta (Andersson et al. 1978). Spån har sorterats efter Spån och spånkärnor som kronologiska markörer (Nordqvist 2000). Figur 9. Grävområden vid undersökningen. Skrafferad yta markerar fornlämningens utbredning. 9

16 Göteborgs stadsmuseum NATURVETENSKAPLIGA BESTÄMNINGAR Naturvetenskapliga bestämningar vid undersökningen gjordes i form av 14 C-analys (bilaga 5), vedartsanalys (bilaga 6), osteologisk analys (bilaga 7) och makrofossilanalys (bilaga 8). UNDERSÖKNINGENS GRÄVNINGSIAKTTAGELSER Beskrivning av undersökningens anläggningar och meterrutor återges i bilaga 2 och 3. Totalt påträffades 16 anläggningar, varav 7 utgick. 25 meterrutor grävdes. Område A Inom detta område grävdes 21 meterrutor (figur 10). Den avbanade ytan utgjordes av sand och grus samt mindre stenar. Desto längre ner man grävde ju mer sten framkom, med en större koncentration av stenar i områdets nordöstra del. Dessa stenar tolkades vara naturliga med tanke på förekomsten av stenar och block inom skogsområdet. I sydvästra delen av området fanns en störning av lerig silt, markduk och makadam (figur 11). Troligen kom denna störning av gång- och cykelbanans fundament. Liknande störning påträffades i R25 och R26 västra delar. Fyndmaterialet framkom vid ca 0,05 m djup ner till 0,15-0,20 m djup. Flintan som påträffades var överlag av god kvalité, inget av den var svallad eller patinerad. På 0,20 m djup under avbanad nivå framkom en kolrik anläggning med en stor mängd spån, avslag och redskap (A10). Tre härdar (A12, A14 och A15) och två gropar (A13 och A16) framkom även vid ca 0,20 m djup (figur 10). Område B Området grävdes på undersökningsytans nordvästra del. Området utgjordes av en plan gräsyta. Ett mindre bergsimpediment avgränsade ytan mot väst. I mitten av området fanns en mindre trädstubbe. Området avbanades ner till ca 0,20 m. Fyra meterrutor grävdes som innehöll relativt få fynd (figur 12). Området bedömdes snart som mindre givande i arkeologiskt perspektiv. Troligtvis var ytan omrörd av sentida nyttjande. Ingen uppenbar stratigrafi var synlig mellan matjord och fyndbärande nivå. Under den fyndbärande nivån framkom ett sterilt sandigt lager, samma typ som framkom under kulturlager och anläggningar på område A. Område C Området utgjordes av en sluttande yta på fornlämningens sydöstra del. En stor hög med kapade träd låg på området och fick flyttas innan avbaning kunde påbörjas. Området hade även täckts av skräpmassor till ett djup av ca 1 1,5 m. Mot öst tunnades detta gradvis ut och endast markhumus och förna ca 0,20 m djupt fanns på 10

17 Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet Figur 10. Område A, inklusive meterrutor och anläggningar. Yttre linje markerar avbanad yta. Figur 11. Område A. Tidigt grävskede. Foto mot norr. 11

18 Göteborgs stadsmuseum Figur 12. Område B, inklusive meterrutor. Yttre linje markerar avbanad yta. Figur 13. Område C, inklusive anläggningar. Yttre linje markerar avbanad yta. A1 - härd. A2 - härd. A11 - kokgrop. 12

19 Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet undersökningsområdet. Undergrunden på område C bestod av sand och grus med större stenar som var upp till ca 0,5 m stora. Ett stort jordfast stenblock fanns mitt i området. I västra delen av området framkom ca 2 m 2 av fast berggrund. Två härdar och en kokgrop påträffades under matjorden. Mot sydost påträffades ett större kulturlager som tolkades som ett utkastlager från verksamhet vid de närbelägna anläggningarna (benämnt "Kulturlager" i fyndtabell). Här fanns en del keramikskärvor och slagen flinta. Hela detta utkastlager grävdes som en enhet. (Figur 13 och 14). Figur 14. Område C. Foto mot Syd. FORNLÄMNINGENS KRONOLOGI Inom undersökningsområdet blev det snart uppenbart att klara kronologiska skillnader fanns mellan område A och C. Område B, även om det här också förekom fynd, var omrört och blev därmed svårtolkat i relation till typ av aktivitet. Område A Mesolitikum Fyndmaterialet inom område A kunde härledas till olika kulturer från mesolitikum och neolitikum. Initialt framstod det som att området var en fortsättning av samma kronologiska horisont som den som påträffades vid utredningen 2010 (Wennberg). I de första grävda meterrutornas övre nivåer framkom mycket lite material som kunde dateras till neolitikum, bland annat grovt magrad keramik och ett förarbete 13

20 Göteborgs stadsmuseum till en tvärpil. Inget mer neolitiskt material påträffades i andra meterrutor. Fortsättningsvis i rutorna hittades bland annat mikroliter av Högnipentyp, storspån (figur 15) samt plattformskärna D, det vill säga ensidig kärna med två motstående plattformar (figur 16). Redan i detta skede blev det klart att tidigmesolitisk aktivitet förekommit på platsen. Dessutom framkom material som kunde kopplas till mellanmesolitikum, främst i form av smalspån och mikrospån. Ett eggparti från en lihultsyxa, samt 14 C-analys påvisar även aktivitet under den senare delen av mesolitikum. Figur 15. Spån. GSMA :414. A10 Figur 16. Plattformskärna D. GSMA :433. Ruta

21 Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet Att se en direkt stratigrafisk skillnad mellan de olika perioderna i meterrutorna var omöjligt, det fyndförande lagret var homogent. Fyndspridningsanalys (figur 17) visar att fler flintredskap fanns nära anläggningar, dock var fyndfördelningen relativt jämn över hela ytan. Ytterligare fyndspridningsanalyser bedömdes ej kunna resultera i något användbart. Vid ca 0,20 m djup i områdets västra del framkom en större oregelbunden anläggning (A10) (figur 18). Anläggningen innehöll rikligt med flinta. Figur 17. Fyndspridning av redskap inom område A. 15

22 Göteborgs stadsmuseum Figur 18. Område A. Ruta 1-9, samt A10 i nedre högra hörnet. Foto mot öst. A10 innehöll kol som skickades för 14 C-analys, och gav datering till f.kr (2σ) (Ua-56536). Ytterligare kol påträffades i en härd (A14) som framkom i centrum av A10. Kolet i anläggningen gav ett snarlikt resultat, f.kr (2σ) (Ua-56537). Såväl A10 som A14 tillhör således med stor sannolikhet senmesolitikum. Trots den tydliga koldateringen av A10 till senmesolitikum utgjorde flintmaterialet tydliga indikationer på datering till tidigmesolitikum. Flintan som hittades i A10 utgörs nämligen av bl.a. mikroliter G, (Högnipenspets), plattformskärna D (ensidig kärna med två motstående plattformar) samt en mängd storspån. Dessa fyndtyper dateras typologiskt till hensbackakulturen (Nordquist 1998:198). Troligtvis har flintmaterialet som utgör den äldre dateringen på något vis hamnat i A10 under ett senare skede, sannolikt i samband med att A10 och A14 anlades under senmesolitikum. I härd A12 fanns kol som kunde dateras till f.kr (2σ) (Ua-56540), tillsammans med bränt flintmaterial som typologiskt kan placeras i hensbackatid. Att flintan är bränd och framkom i härden kopplar anläggning och fynd till en gemensam kontext. I detta fall är alltså både anläggningen och fyndmaterialet från tidigmesolitikum. Detta skulle i så fall datera fornlämningens tidigaste fas till sen hensbackatid, möjligtvis i bryttiden mellan hensbacka- och sandarnakulturen. 16

23 Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet Fyndmaterial som generellt kan dateras till mesolitikum framkom i meterrutornas olika nivåer. Någon stratigrafisk skillnad gick inte att se. Förekomsten av lihultyxa (figur 19), mikroliter och smalspån talar dock för att man även under mellan- och senmesolitikum vistats på platsen. Spåren från lihultkulturen har genom 14 C-analys daterats till ca 6000 f.kr (Ua-56536, Ua-56537, Ua-56540). A15 innehöll enbart avslag och kan inte säkert dateras till någon särskild bruksperiod. Figur 19. Lihultyxa. GSMA :300. Ruta 17. Område B Mesolitikum Fyndmaterialet som framkom i de fyra meterrutor som grävdes bestod av bland annat kärnyxa, lihultsyxa, borrspets och mikrospån (figur 20). Därav kan mesolitisk aktivitet påvisas även här. Denna del av undersökningsområdet, trots att det var fyndbärande, kunde dock inte tolkas mer ingående då marken blivit omrörd under senare tid. 17

24 Göteborgs stadsmuseum Figur 20. Område B med grävda meterrutor. Foto mot väst. Område C äldre järnålder Efter avbaning framkom en stor mängd flinta i områdets norra del. I ytans södra halva påträffades två härdar (A1 och A2) och en kokgrop (A11), ca 2,3 x 1,6 m stor (figur 21). Ett utkastlager framkom strax söder om härdarna och kokgropen. Detta lager innehöll flinta och keramik. Härdarna, kokgropen och utkastlagret kunde 14 C-dateras till äldre järnålder (Ua-56534, Ua-56535, Ua-56538, Ua-56541). Denna datering stämde bra överens med den keramik som hittades inom området. Figur 21. Kokgrop A11 rensas fram. Foto mot syd. 18

25 Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet TOLKNING OCH DATERING Mesolitikum - hensbacka / sandarna Boplatsens första användningsfas var under slutet av tidigmesolitikum. Anläggning A12 bör tillhöra denna första fas. 14 C-analys gav resultatet f.kr. (2σ) (Ua-56539) vilket då placerar boplatsens första skede till sen hensbackakultur. I anläggningen fanns även flera typiska hensbackakärnor av typen plattformskärna D. Figur 22. Kärnyxa. GSMA :356. Ruta 24. Kärnyxorna på område A utesluter att materialet (figur 22) härrör från den tidigaste delen av hensbackakulturen. Kärnyxor uppträder först under den senare delen av perioden och är i bruk under resten av mesolitikum (Nordqvist 1998:164). Dateringen till f.kr (2σ) (Ua-56539) medför att boplatsens läge var något avvikande. Havsnivån under denna tidsperiod var ca 15 meter över dagens (figur 23). Med tanke på områdets höjd, 26 meter över havet, var boplatsen inte strandbunden. Fågelvägen låg närmaste strand ca 200 m bort. Att exakt avgöra platsens huvudsakliga funktion är svårt. Troligen hade platsen ett annat syfte än renodlad boplats under denna äldsta tid. Normalt anses boplatser under mesolitikum ha kustbundenhet. Strandzonen medför möjligheten att hämta resurser från både hav och land, samt att lätt kunna färdas längre sträckor med båt. En möjlighet är att platsen under denna period fungerat som boplats med inriktning mot viltjakt. Osteologisk analys och makrofossilanalys resulterade i spår av att man ätit däggdjur samt spår av hasselnötskal, och från platsen hade man tillgång till Hisingens alla terrestra resurser. 19

26 Göteborgs stadsmuseum Figur 23. Områdets strandlinje vid 15 meter över dagens. Göteborg 478 röd prick på kartan. Figur 24. Områdets strandlinje vid 25 meter över dagens. Göteborg 478 röd prick på kartan. 20

27 Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet Mesolitikum - lihult Lämningarna från lihultkulturen förekom i hela undersökningsområdet. Mest märkbar var lihultkulturen i område A. A10 kan möjligtvis vara lämningen av någon typ av enklare hyddbotten eller härdsystem som varit i bruk medan man uppehållit sig på platsen under perioden. Om det rör sig om en regelrätt hyddbotten är detta ett tecken på att en mer permanent aktivitet bedrivits på platsen. Kända hyddor från Västsverige manifesterar sig vanligtvis genom stolphål, rännor eller cirkelformade stenpackningar. Dock är det inte okänt att runda eller ovala anläggningar kan utgöra lämningarna av grophyddor. Från fornlämning Göteborg 66 finns exempel på en hydda som är från tidig sandarnakultur (Ragnesten 2007). Grophyddorna blir sedan allt vanligare under mellersta och senare delen av Sandarnakulturen (Hernek 2005:60). Dateringen till senmesolitikum bygger främst på ledartefakterna lihultsyxor, segmentkniv och 14 C-dateringarna. Fyndet av en lihultyxa inom det omrörda område B gör det även mycket sannolikt att denna del av undersökningsområdet brukats under perioden, dock är det svårt att säga i vilken utsträckning. Det är troligt att delar av flintmaterialet som påträffats inom område C härrör lihult. Makrofossilanalys av härd A15 kunde påvisa spår av fiskben, detta i kombination med den för perioden högre strandlinjen, ca 25 meter över dagens, innebar att boplatsen var strandbunden under lihulttid (figur 24). Därmed har de marina resurserna under denna fas sannolikt varit den huvudsakliga födokällan. Troligtvis har man lagat mat vid härdarna A14 och A15 och uppehållit sig i anslutning till A10. Sannolikt rör det sig om en fiskeplats, men då okända delar av boplatsen förstörts av sentida aktivitet är det svårt att säga om det varit en permanent boplats eller något mer tillfälligt brukat. Äldre järnålder Kokgropen A11 (figur 25) och de två härdarna, A1 och A2, påträffades i nära anslutning till varandra vid ca 22 meter över havet. 14 C-analys av dem gav datering till brottet mellan förromersk järnålder och romersk järnålder. Det är troligt att anläggningarna varit i bruk ungefär samtidigt. Liknande konstellationer har av Ragnesten (2007) tolkats som aktivitetsplatser för kortare uppehåll, definierade av avsaknad av byggnadslämningar, samt förekomsten av tre eller färre anläggningstyper. Man finner ofta keramikskärvor och övrig flinta i eller i anslutning till dem. Detta bekräftas även av fynden på Göteborg 478, område C. Det är sällan aktivitetsplatserna förekommer nära regelrätta boplatser eller gravar, därmed har de en egen funktion i vad som bör varit en perifer del av samhället (Ragnesten 2007:69ff). Det går dock inte att utesluta att byggnadslämningar kan ha funnits precis utanför den undersökningsområdet. Ytan som här tolkas tillhöra äldre järnålder 21

28 Göteborgs stadsmuseum Figur 25. Anläggning A11. Kokgrop. Foto mot syd. är för metaltid relativt liten. Baserat på vad som påträffades vid undersökningen har man troligtvis under äldre järnålder enbart uppehållit sig här under kortare perioder. Varefter man sedan gjort sig av med skräp och rester i vad som tolkades som ett utkastlager. ANTIKVARISK BEDÖMNING Fornlämning Göteborg 478 har förundersökts och undersökts inom exploateringsområdet för planerad byggnation. Inom denna del är fornlämningen dokumenterad och borttagen och inget hinder föreligger för exploateringen. LITTERATUR Andersson, Stina. Rex Svensson, Karin. Wigforss, Johan. (1978). Sorteringsschema för flinta. Särtryck ur FYND rapporter Hernek, Robert (2005). Nytt ljus på Sandarnakulturen: om en boplats från äldre stenåldern i Bohuslän. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet,

29 Mesolitisk boplats och järnåldersaktivitet Nordqvist, Bengt (1998). A study of the Mesolithic on the west coast of Sweden: including a case-study of coastal sites with organic remains from the boreal and early Atlantic periods. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, Nordqvist, Bengt (2000). Spån och spånkärnor som kronologiska markörer. In situ 1999 (Göteborg), s Ragnesten, Ulf (2007). Individ och kollektiv i förromersk järnålder. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, Ragnesten, Ulf (2008). Förromersk kultplats och en stenåldershydda. Arkeologisk rapport från Göteborgs stadsmuseum 2008:1. Ragnesten. Ulf. (2017). Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2017:9. Rudd Aldén, Petra. (2014). Förundersökning Lundby 231. Bräcke Diakoni, Arkeologisk förundersökning. Lundby socken, Göteborgs kommun, Västra Götaland län. Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ, Rapport 2014:8. Wennberg, Tom. (2010). Bräcke. Särskild arkeologisk utredning, Lundby socken, Göteborgs kommun. Rio kulturkooperativ, rapport

30 Fyndtabell Göteborg 478 fu GSMA : Schakt Sakord st gr Material Beskrivning 1 S1 Avslagsskrapa A 1 2 Flinta 2 S1 Spån 1 3 Flinta 3 S1 Avslag Flinta 4 S2 Avslagsskrapa A 1 51 Flinta 5 S2 Kniv 1 1 Flinta Del av 6 S2 Avslag med retusch 1 4 Flinta svallat 7 S2 Stycke med tillslagningskant 1 12 Flinta 8 S2 Spån 1 1 Flinta 9 S2 Mikrospån 1 1 Flinta 10 S2 Avslag Flinta 11 S2 pärla 1 1 Glas Troligen historisk tid. Turkos 12 S4 Kärnfragment A 1 22 Flinta 13 S4 Mikrospån 2 1 Flinta 14 S4 Avslag Flinta 15 S4 Skärva 1 3 Keramik 16 S5 Spån 1 1 Flinta 17 S5 Avslag Flinta 18 S8 Avslag med retusch 1 6 Flinta 19 S8 Avslag med retusch 1 20 Flinta 20 S8 Stycke med retusch 1 34 Flinta 21 S8 Övrig kärna 1 14 Flinta 22 S8 Spån 1 7 Flinta 23 S8 Avslag Flinta 24 S10 Övrig kärna 1 59 Flinta 25 S10 Avslag 8 59 Flinta

31 Fyndtabell Göteborg 478 su GSMA : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 1 R Avslag 1 1 Flinta Osäker slipning 2 R Mikrolit G 1 2 Flinta 3 R Mikrolit G 1 1 Flinta Högnipentyp 4 R Tvärpil 1 1 Flinta Förarbete? 5 R Avslag med inhak 1 5 Flinta 6 R Avslag med inhak 1 15 Flinta 7 R Plattformskärna C 1 68 Flinta 8 R Plattformskärna D 1 50 Flinta 9 R Plattformskärna D 1 28 Flinta 10 R Plattformskärna F 1 44 Flinta 11 R Plattformskärna F 1 67 Flinta 12 R Kärnfragment A 1 10 Flinta 13 R Spån 6 19 Flinta 14 R Kort spånfragment 6 10 Flinta 15 R Mikrospån 2 1 Flinta 16 R Avslag Flinta 17 R Splitter 14 3 Flinta 18 R Övrig flinta Flinta 19 R skärva 2 21 Keramik Grovt magrad 20 R Kniv 1 1 Flinta 21 R Knacksten 1 36 Flinta fragment 22 R Kärnfragment A 1 42 Flinta 23 R Kärnfragment B 1 38 Flinta

32 GSMA : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 24 R Kärnfragment B 1 25 Flinta 25 R Kärnfragment B 1 12 Flinta 26 R Kärnfragment B 1 13 Flinta 27 R Stycke med tillhuggning 1 10 Flinta 28 R Övrigt redskap 1 9 Flinta del av yxa? 29 R Spån 2 3 Flinta 30 R Kort spånfragment 6 11 Flinta 31 R Mikrospån 2 1 Flinta 32 R Avslag Flinta 33 R Splitter 10 2 Flinta 34 R Övrig flinta Flinta 35 R skärva 1 22 Bergart del av yxa? 36 R Spån med retusch 1 8 Flinta 37 R Avslag med retusch 1 6 Flinta 38 R Plattformskärna C 1 56 Flinta 39 R Övrig kärna 1 45 Flinta 40 R Mikrospånkärna C 1 14 Flinta 41 R Spån 4 8 Flinta 42 R Kort spånfragment 3 3 Flinta 43 R Mikrospån 4 1 Flinta 44 R Avslag Flinta 45 R Splitter 3 1 Flinta 46 R Övrig flinta Flinta 47 R skärva 2 1 Keramik 48 R Spån 6 18 Flinta

33 GSMA : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 49 R Kort spånfragment 1 5 Flinta 50 R Avslag Flinta 51 R Övrig flinta Flinta 52 R Avslag med retusch 1 2 Flinta 53 R Avslag Flinta 54 R Övrig flinta 5 87 Flinta 55 R Spån 2 3 Flinta 56 R Avslag Flinta 57 R Kärnyxa 1 53 Flinta 58 R Spån med retusch 1 2 Flinta 59 R Avslag med retusch 1 6 Flinta 60 R Avslag med retusch 1 1 Flinta 61 R Avslag med retusch 1 1 Flinta 62 R Spån 6 13 Flinta 63 R Kort spånfragment 4 3 Flinta 64 R Splitter 5 1 Flinta 65 R Avslag Flinta 66 R Övrig flinta Flinta 67 R Mikrolit A 1 1 Flinta 68 R Mikrolit A 1 1 Flinta 69 R Kärnfragment A 1 43 Flinta 70 R Kärnfragment A 1 26 Flinta 71 R Kärnfragment B 1 5 Flinta 72 R Kärnfragment A 1 57 Flinta 73 R Mikrospånkärna C 1 31 Flinta

34 GSMA : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 74 R Spån 4 13 Flinta 75 R Kort spånfragment 1 2 Flinta 76 R Avslagsskrapa A 1 13 Flinta 77 R Mikrospån 4 2 Flinta 78 R Avslag Flinta 79 R Övrig flinta Flinta 80 R Borrspets 1 2 Flinta 81 R Avslag med retusch 1 21 Flinta 82 R Spån 3 5 Flinta 83 R Kort spånfragment 2 2 Flinta 84 R Mikrospån 4 2 Flinta 85 R Avslag Flinta 86 R Splitter 9 2 Flinta 87 R Övrig kärna 1 40 Flinta 88 R Övrig flinta Flinta 89 R Knacksten Bergart 90 R Övrig kärna 1 63 Flinta 91 R Spån 1 6 Flinta 92 R Mikrospån 1 1 Flinta 93 R Avslag Flinta 94 R Övrig flinta Flinta 95 R Yxa 1 51 Bergart Eggdel 96 R6 0-5 Avslag med retusch 1 17 Flinta 97 R6 0-5 Kärnfragment B 1 7 Flinta 98 R6 0-5 Plattformskärna C Flinta

35 GSMA : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 99 R6 0-5 Spån 2 2 Flinta 100 R6 0-5 Kort spånfragment 2 1 Flinta 101 R6 0-5 Mikrospån 2 1 Flinta 102 R6 0-5 Splitter 7 1 Flinta 103 R6 0-5 Avslag Flinta 104 R6 0-5 Övrig flinta Flinta 105 R Avslag med retusch 1 9 Flinta 106 R Avslag med retusch 1 6 Flinta 107 R Kniv 1 3 Flinta 108 R Kniv 1 1 Flinta 109 R Spån med retusch 1 3 Flinta 110 R Spån med retusch 1 4 Flinta 111 R Övrig kärna 1 16 Flinta 112 R Plattformskärna C 1 54 Flinta 113 R Kärnfragment B 1 7 Flinta 114 R Kärnfragment B 1 15 Flinta 115 R Kärnfragment B 1 15 Flinta 116 R Kärnfragment B 1 16 Flinta 117 R Kärnfragment B 1 4 Flinta 118 R Spån 8 33 Flinta 119 R Kort spånfragment 4 14 Flinta 120 R Mikrospån 2 1 Flinta 121 R Avslag Flinta 122 R Övrig flinta Flinta 123 R Mikrolit G 1 1 Flinta Högnipen, förarbete

36 GSMA : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 124 R Avslag med retusch 1 9 Flinta 125 R Avslag med retusch 1 9 Flinta 126 R Plattformskärna C 1 10 Flinta 127 R Plattformskärna D 1 24 Flinta 128 R Övrig kärna 1 63 Flinta 129 R Övrig kärna 1 25 Flinta 130 R Kärnfragment A 1 2 Flinta 131 R Kärnfragment A 1 7 Flinta 132 R Spån 9 18 Flinta 133 R Kort spånfragment 1 2 Flinta 134 R Mikrospån 8 3 Flinta 135 R Avslag Flinta 136 R Övrig flinta Flinta 138 R7 0-5 Avslag med retusch 1 2 Flinta 139 R7 0-5 Övrig kärna 1 17 Flinta 140 R7 0-5 Kärnfragment B 1 6 Flinta 141 R7 0-5 Spån 4 24 Flinta 142 R7 0-5 Kort spånfragment 2 3 Flinta 143 R7 0-5 Mikrospån 6 1 Flinta 144 R7 0-5 Avslag Flinta 145 R7 0-5 Övrig flinta Flinta 146 R7 0-5 Splitter 21 4 Flinta 147 R Skivyxa 1 39 Flinta 148 R Plattformskärna C 1 11 Flinta 149 R Plattformskärna C 1 53 Flinta

37 GSMA : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 150 R Kärnfragment B 1 7 Flinta Bränd 151 R Spån 4 5 Flinta 152 R Kort spånfragment 3 1 Flinta 153 R Mikrospån 2 1 Flinta 154 R Avslag Flinta 155 R Övrig flinta Flinta 156 R Splitter 5 1 Flinta 157 R Avslag Bergart 158 R Avslagsskrapa A 1 14 Flinta 159 R Mikrolit G 1 1 Flinta Högnipen, förarbete? 160 R Kärnfragment B 1 10 Flinta 161 R Spån 2 9 Flinta 162 R Kort spånfragment 1 1 Flinta 163 R Avslag 7 77 Flinta 164 R Övrig flinta 7 33 Flinta 165 R Borrspets 1 13 Flinta 166 R Avslag med retusch 1 9 Flinta 167 R Avslag med retusch 1 6 Flinta 168 R Avslag med retusch 1 1 Flinta Spets, förarbete? 169 R Kort spånfragment 3 7 Flinta 170 R Avslag Flinta 171 R Övrig flinta Flinta 172 R Eneggad spets 1 2 Flinta 173 R Avslag med retusch 1 4 Flinta 174 R Spån 1 2 Flinta

38 GSMA : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 175 R Tvärpil 1 1 Flinta Förarbete? 176 R Avslag med retusch 1 45 Flinta 177 R Avslag med retusch 1 2 Flinta 178 R Avslag med retusch 1 3 Flinta 179 R Stycke med tillhuggning 1 50 Flinta 180 R Plattformskärna C 1 32 Flinta 181 R Kärnfragment B 1 13 Flinta 182 R Kärnfragment B 1 15 Flinta 183 R Kärnfragment B 1 15 Flinta 184 R Mikrospån 3 1 Flinta 185 R Spån 8 29 Flinta 186 R Kort spånfragment 8 23 Flinta 187 R Avslag Flinta 188 R Övrig flinta 8 38 Flinta 189 R Avslag med 1 26 Flinta 190 R Kärnfragment B 1 19 Flinta 191 R Spån 1 2 Flinta 192 R Mikrospån 1 1 Flinta 193 R Avslag Flinta 194 R Övrig flinta Flinta 195 R Skivyxa 1 35 Flinta Förarbete 196 R Avslagsskrapa A 1 40 Flinta 197 R Avslag med retusch 1 2 Flinta 198 R Plattformskärna C 1 87 Flinta 199 R Plattformskärna C 1 9 Flinta

39 GSMA : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 200 R Övrig kärna 1 23 Flinta 201 R Spån 6 19 Flinta 202 R Kort spånfragment 6 7 Flinta 203 R Mikrospån 14 5 Flinta 204 R Avslag Flinta 205 R Övrig flinta Flinta 206 R Splitter Flinta 207 R Avslag med retusch 1 13 Flinta 208 R Övrig kärna 1 13 Flinta 209 R Kort spånfragment 1 6 Flinta 210 R Avslag Flinta 211 R Övrig flinta 4 19 Flinta 212 R Borrspets 1 3 Flinta 213 R Avslag med retusch 1 4 Flinta 214 R Spån 1 3 Flinta 215 R Kort spånfragment 3 2 Flinta 216 R Mikrospån 2 1 Flinta 217 R Avslag Flinta 218 R Övrig flinta Flinta 219 R Kort spånfragment 1 8 Flinta 220 R Avslag 9 37 Flinta 221 R Övrig flinta 7 21 Flinta 222 R Spån med retusch 1 7 Flinta 223 R Spån med retusch 1 3 Flinta 224 R Kärnfragment A 1 24 Flinta

40 GSMA : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 225 R Kärnfragment A 1 2 Flinta 226 R Kärnfragment B 1 11 Flinta 227 R Spån 4 27 Flinta 228 R Kort spånfragment 3 6 Flinta 229 R Mikrospån 2 1 Flinta 230 R Splitter 2 3 Flinta 231 R Avslag Flinta 232 R Övrig flinta Flinta 233 R Övrig kärna 1 40 Flinta 234 R Kärnfragment A 1 11 Flinta 235 R Spån 3 8 Flinta 236 R Kort spånfragment 3 4 Flinta 237 R Avslag Flinta 238 R Övrig flinta Flinta 239 R Bit 1 1 Skiffer Slipad 240 R Skivyxa 1 41 Flinta 241 R Skivyxa 1 37 Flinta 242 R Avslag med retusch 1 6 Flinta 243 R Avslag med retusch 1 3 Flinta 244 R Spån med retusch 1 2 Flinta 245 R Spån med retusch 1 2 Flinta 246 R Plattformskärna C 1 5 Flinta 247 R Plattformskärna C 1 14 Flinta 248 R Plattformskärna C 1 37 Flinta 249 R Plattformskärna D 1 61 Flinta Bränd

41 GSMA : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 250 R Spån 7 57 Flinta 251 R Kort spånfragment 7 8 Flinta 252 R Mikrospån 7 4 Flinta 253 R Splitter 8 3 Flinta 254 R Avslag Flinta 255 R Övrig flinta Flinta 256 R Övrigt redskap 1 33 Flinta Kärnfragment med inhak 257 R Plattformskärna D 1 30 Flinta 258 R Spån 3 25 Flinta 259 R Avslag Flinta 260 R Övrig flinta 5 38 Flinta 261 R Avslagsskrapa A 1 12 Flinta 262 R Segmentkniv 1 4 Flinta 263 R Spån med retusch 1 14 Flinta 264 R Avslag med retusch 1 2 Flinta 265 R Avslag med retusch 1 5 Flinta 266 R Stycke med tillhuggning 1 46 Flinta 267 R Avslag med 1 18 Flinta 268 R Plattformskärna C 1 17 Flinta 269 R Plattformskärna C 1 34 Flinta 270 R Plattformskärna F 1 78 Flinta 271 R Spån 8 36 Flinta 272 R Kort spånfragment 6 12 Flinta 273 R Mikrospån 2 1 Flinta 274 R Avslag Flinta

42 GSMA : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 275 R Övrig flinta Flinta 276 R Övrig kärna 1 41 Flinta 277 R Kort spånfragment 2 2 Flinta 278 R Avslag Flinta 279 R Övrig flinta 7 27 Flinta 280 R Stickel 1 4 Flinta Mittstickel? 281 R Plattformskärna F 1 63 Flinta 282 R Spån 1 3 Flinta 283 R Kort spånfragment 6 8 Flinta 284 R Mikrospån 3 1 Flinta 285 R Avslag Flinta 286 R Övrig flinta Flinta 287 R Borrspets 1 26 Flinta 288 R Spån 1 3 Flinta 289 R Kort spånfragment 2 6 Flinta 290 R Mikrospån 1 1 Flinta 291 R Avslag Flinta 292 R Övrig flinta 3 3 Flinta 293 R Stycke med retusch Flinta 294 R Stycke med tillhuggning Flinta 295 R Avslag med retusch 1 6 Flinta 296 R Plattformskärna C 1 28 Flinta 297 R Avslag Flinta 298 R Övrig flinta Flinta 299 R Kort spånfragment 2 4 Flinta

43 GSMA : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 300 R Yxa Bergart Lihultyxa 301 R Spån med retusch 1 4 Flinta 302 R Spån 4 16 Flinta 303 R Kort spånfragment 1 2 Flinta 304 R Avslag Flinta 305 R Övrig flinta 4 45 Flinta 306 R Plattformskärna C 1 81 Flinta 307 R Övrig kärna 1 36 Flinta 308 R Spån 1 3 Flinta 309 R Kort spånfragment 2 2 Flinta 310 R Mikrospån 2 1 Flinta 311 R Avslag 9 84 Flinta 312 R Övrig flinta 3 33 Flinta 313 R Avslag med retusch 1 16 Flinta 314 R Avslag med retusch 1 4 Flinta 315 R Plattformskärna C 1 49 Flinta 316 R Spån 8 30 Flinta 317 R Kort spånfragment 2 4 Flinta 318 R Mikrospån 4 2 Flinta 319 R Avslag Flinta 320 R Övrig flinta Flinta 321 R Spån 1 2 Flinta 322 R Mikrospån 2 1 Flinta 323 R Avslag Flinta 324 R Övrig flinta Flinta

44 GSMA : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 325 R Avslag med retusch 1 30 Flinta 326 R Plattformskärna C 1 67 Flinta 327 R Spån 2 5 Flinta 328 R Kort spånfragment 2 4 Flinta 329 R Mikrospån 1 1 Flinta 330 R Avslag Flinta 331 R Övrig flinta Flinta 332 R Mikrolit A 1 1 Flinta 333 R Övrig kärna 1 47 Flinta 334 R Spån 1 3 Flinta 335 R Kort spånfragment 3 8 Flinta 336 R Mikrospån 5 1 Flinta 337 R Splitter 14 3 Flinta 338 R Avslag Flinta 339 R Övrig flinta Flinta 340 R Mikrolit G 1 1 Flinta Högnipen, bränd 341 R Mikrolit G 1 1 Flinta Högnipen 342 R Plattformskärna F 1 82 Flinta 343 R Spån 5 17 Flinta 344 R Mikrospån 7 3 Flinta 345 R Avslag Flinta 346 R Övrig flinta Flinta 347 R Avslag med retusch 1 2 Flinta 348 R Kärnfragment B 1 6 Flinta 349 R Spån 1 1 Flinta

45 GSMA : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 350 R Avslag Flinta 351 R Övrig flinta Flinta 352 R Mikrolit A 1 1 Flinta 353 R Mikrospån 3 2 Flinta 354 R Avslag Flinta 355 R Övrig flinta Flinta 356 R Kärnyxa 1 62 Flinta 357 R Avslag Flinta 358 R Övrig flinta Flinta 359 R Avslag Flinta 360 R Övrig flinta 3 25 Flinta 361 R Skivyxa 1 62 Flinta Förarbete 362 R Mikrolit A 1 1 Flinta 363 R Avslagsskrapa A 1 8 Flinta 364 R Avslag med retusch 1 14 Flinta 365 R Spån med retusch 1 6 Flinta 366 R Övrigt redskap 1 36 Flinta Kölformigt avslag m 367 R Plattformskärna C 1 35 Flinta 368 R Plattformskärna C 1 35 Flinta 369 R Kärnfragment A 1 8 Flinta 370 R Övrig kärna Flinta 371 R Spån Flinta 372 R Kort spånfragment 8 9 Flinta 373 R Mikrospån 17 5 Flinta 374 R Splitter 26 5 Flinta

46 GSMA : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 375 R Avslag Flinta 376 R Övrig flinta Flinta 377 R Skivyxa 1 61 Flinta Förarbete 378 R Avslagsskrapa A 1 11 Flinta Bränd 379 R Borrspets 1 4 Flinta 380 R Avslag med retusch 1 2 Flinta 381 R Avslag med retusch 1 10 Flinta 382 R Avslag med 1 6 Flinta 383 R Avslag med 1 18 Flinta 384 R Plattformskärna C 1 39 Flinta 385 R Plattformskärna C 1 61 Flinta 386 R Kärnfragment B 1 9 Flinta 387 R Kärnfragment B 1 10 Flinta 388 R Kärnfragment B 1 12 Flinta 389 R Spån Flinta 390 R Kort spånfragment 9 14 Flinta 391 R Mikrospån 22 5 Flinta 392 R Splitter 27 7 Flinta 393 R Avslag Flinta 394 R Övrig flinta Flinta 395 R Plattformskärna C 1 24 Flinta 396 R Kärnfragment A 1 11 Flinta 397 A2 Avslag med retusch 1 5 Flinta 398 A2 Spån 1 2 Flinta 399 A2 Avslag 2 17 Flinta

47 GSMA : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 400 A2 Övrig flinta 2 8 Flinta 401 A10 Mikrolit A 1 2 Flinta 402 A10 Mikrolit A 1 2 Flinta 403 A10 Mikrolit G 1 1 Flinta Högnipen 404 A10 Mikrolit G 1 1 Flinta Högnipen 405 A10 Avslag med retusch 1 7 Flinta 406 A10 Spånskrapa A 1 1 Flinta 407 A10 Spån med inhak 1 3 Flinta 408 A10 Spån med inhak 1 5 Flinta 409 A10 Spån med inhak 1 10 Flinta 410 A10 Plattformskärna F 1 28 Flinta 411 A10 Plattformskärna F Flinta 412 A10 Plattformskärna F 1 35 Flinta 413 A10 Kärnfragment C 1 7 Flinta 414 A10 Spån Flinta 415 A10 Kort spånfragment Flinta 416 A10 Mikrospån 20 8 Flinta 417 A10 Splitter Flinta 418 A10 Avslag Flinta 419 A10 Övrig flinta Flinta 420 A10 Skärva 1 1 Keramik 421 A10 Glättsten Bergart Ev. knacksten 422 A10 Mikrolit G 1 1 Flinta 423 A10 Mikrolit G 1 1 Flinta 424 A10 Kombinerat redskap 1 84 Flinta Borrspets och skrapa

48 GSMA : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 425 A10 Avslagsskrapa A 1 56 Flinta 426 A10 Avslagsskrapa A 1 8 Flinta Fragment 427 A10 Spånskrapa A 1 17 Flinta 428 A10 Avslag med inhak 1 1 Flinta 429 A10 Kärnfragment C 1 24 Flinta 430 A10 Stycke med tillhuggning 1 36 Flinta 431 A10 Plattformskärna C Flinta 432 A10 Plattformskärna C 1 52 Flinta 433 A10 Plattformskärna D 1 62 Flinta 434 A10 Plattformskärna D 1 23 Flinta 435 A10 Spån Flinta 436 A10 Kort spånfragment 5 6 Flinta 437 A10 Mikrospån 21 9 Flinta 438 A10 Splitter Flinta 439 A10 Avslag Flinta 440 A10 Övrig flinta Flinta 441 A10 Skivyxa 1 34 Flinta Skadad/förarbete 442 A10 Mikrolit G 1 1 Flinta Högnipen 443 A10 Kniv 1 3 Flinta 444 A10 Stycke med 1 57 Flinta 445 A10 Avslag med retusch 1 11 Flinta 446 A10 Avslag med retusch 1 2 Flinta 447 A10 Kärnborr Flinta 448 A10 Skrapa 1 3 Flinta Fragment 449 A10 Plattformskärna B 1 32 Flinta

49 GSMA : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 450 A10 Plattformskärna C 1 44 Flinta 451 A10 Kärnfragment B 1 13 Flinta 452 A10 Övrig kärna 1 49 Flinta 453 A10 Kärnfragment C 1 22 Flinta 454 A10 Kärnfragment C 1 2 Flinta 455 A10 Knacksten 1 58 Flinta Fragment 456 A10 Spån Flinta 457 A10 Kort spånfragment Flinta 458 A10 Avslag Flinta 459 A10 Övrig flinta Flinta 460 A10 Borrspets 1 4 Flinta 461 A10 Mikrospån 10 3 Flinta 462 A10 Splitter Flinta 463 A10 Glättsten Bergart Osäker 464 A10 Glättsten 1 94 Bergart Osäker 465 A10 Glättsten 1 55 Bergart Osäker 466 A12 Kärnyxa 1 38 Flinta 467 A12 Avslagsskrapa A 1 11 Flinta 468 A12 Spånskrapa A 1 12 Flinta 469 A12 Avslag med retusch 2 21 Flinta 470 A12 Kniv 1 1 Flinta 471 A12 Plattformskärna C 1 32 Flinta 472 A12 Plattformskärna C 1 54 Flinta 473 A12 Plattformskärna C 1 38 Flinta 474 A12 Plattformskärna D 1 58 Flinta

50 GSMA : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 475 A12 Plattformskärna D 1 68 Flinta 476 A12 Plattformskärna D 1 60 Flinta 477 A12 Spån Flinta 478 A12 Kort spånfragment 5 5 Flinta 479 A12 Mikrospån 3 1 Flinta 480 A12 Splitter 30 4 Flinta 481 A12 Avslag Flinta 482 A12 Övrig flinta Flinta 483 A12 Plattformskärna C Flinta 484 A13 Avslag 3 4 Flinta 485 A13 Plattformskärna C 1 51 Flinta 486 A14 Avslag 2 8 Flinta 487 A15 Avslag 4 10 Flinta 488 A16 Mikrolit A 1 1 Flinta 489 A16 Avslag med retusch 1 13 Flinta 490 A16 Plattformskärna D 1 62 Flinta 491 A16 Kärnfragment B 1 30 Flinta 492 A16 Kärnfragment B 1 16 Flinta 493 A16 Kärnfragment C 1 37 Flinta 494 A16 Spån Flinta 495 A16 Kort spånfragment 5 7 Flinta 496 A16 Mikrospån 6 3 Flinta 497 A16 Avslag Flinta 498 A16 Övrig flinta Flinta 499 Omr A Spån 1 2 Flinta Avbaningsfynd

51 GSMA : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 500 Omr A Mikrospån 1 1 Flinta Avbaningsfynd 501 Omr A Avslag 6 49 Flinta Avbaningsfynd 502 Omr A Övrig flinta 7 63 Flinta Avbaningsfynd 503 Omr A Spån 3 18 Flinta Profil 504 Omr A Mikrospån 2 1 Flinta Profil 505 Omr A Avslag Flinta Profil 506 Omr A Övrig flinta 5 76 Flinta Profil 507 Omr B Plattformskärna D 1 32 Flinta Avbaningsfynd 508 Omr B Avslag 2 51 Flinta Avbaningsfynd 509 Omr C Kniv 1 4 Flinta Avbaningsfynd 510 Omr C Stycke med inhak 1 14 Flinta Avbaningsfynd 511 Omr C Avslag med retusch 1 11 Flinta Avbaningsfynd 512 Omr C Avslag med 1 21 Flinta Avbaningsfynd 513 Omr C Övrig kärna Flinta Avbaningsfynd 514 Omr C Övrig kärna 1 97 Flinta Avbaningsfynd 515 Omr C Övrig kärna 1 62 Flinta Avbaningsfynd 516 Omr C Övrig kärna 1 39 Flinta Avbaningsfynd 517 Omr C Övrig kärna 1 54 Flinta Avbaningsfynd 518 Omr C Övrig kärna 1 31 Flinta Avbaningsfynd 519 Omr C Övrig kärna 1 27 Flinta Avbaningsfynd 520 Omr C Övrig kärna 1 24 Flinta Avbaningsfynd 521 Omr C Kärnfragment A 1 13 Flinta Avbaningsfynd 522 Omr C Spån 8 29 Flinta Avbaningsfynd 523 Omr C Kort spånfragment 2 4 Flinta Avbaningsfynd 524 Omr C Mikrospån 3 2 Flinta Avbaningsfynd

52 GSMA : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 525 Omr C Avslag Flinta Avbaningsfynd 526 Omr C Övrig flinta Flinta Avbaningsfynd 527 Omr C Skärva 5 10 Keramik Avbaningsfynd 528 Omr C Kärnyxa 1 47 Flinta Kulturlager. Fragment 529 Omr C Segmentkniv 1 2 Flinta Kulturlager 530 Omr C Spånskrapa A 1 2 Flinta Kulturlager 531 Omr C Avslag med inhak 1 30 Flinta Kulturlager 532 Omr C Avslag med inhak 1 23 Flinta Kulturlager 533 Omr C Avslag med 1 70 Flinta Kulturlager 534 Omr C Avslag med retusch 1 61 Flinta Kulturlager 535 Omr C Avslag med retusch 1 24 Flinta Kulturlager 536 Omr C Avslag med retusch 1 24 Flinta Kulturlager 537 Omr C Avslag med retusch 1 46 Flinta Kulturlager 538 Omr C Avslag med retusch 1 20 Flinta Kulturlager 539 Omr C Avslag med retusch 1 27 Flinta Kulturlager 540 Omr C Avslag med retusch 1 19 Flinta Kulturlager 541 Omr C Avslag med retusch 1 10 Flinta Kulturlager 542 Omr C Avslag med retusch 1 11 Flinta Kulturlager 543 Omr C Avslag med retusch 1 3 Flinta Kulturlager 544 Omr C Plattformskärna B 1 22 Flinta Kulturlager 545 Omr C Plattformskärna C 1 11 Flinta Kulturlager 546 Omr C Plattformskärna C 1 27 Flinta Kulturlager 547 Omr C Plattformskärna C 1 81 Flinta Kulturlager 548 Omr C Plattformskärna C 1 6 Flinta Kulturlager 549 Omr C Plattformskärna C 1 11 Flinta Kulturlager

53 GSMA : Anl / Yta Ruta Nivå Sakord st gr Material Beskrivning 550 Omr C Övrig kärna 1 19 Flinta Kulturlager 551 Omr C Övrig kärna 1 58 Flinta Kulturlager 552 Omr C Övrig kärna 1 33 Flinta Kulturlager 553 Omr C Övrig kärna 1 23 Flinta Kulturlager 554 Omr C Övrig kärna 1 10 Flinta Kulturlager 555 Omr C Övrig kärna 1 14 Flinta Kulturlager 556 Omr C Kärnfragment B 1 7 Flinta Kulturlager 557 Omr C Spån 5 8 Flinta Kulturlager 558 Omr C Kort spånfragment 4 5 Flinta Kulturlager 559 Omr C Mikrospån 19 6 Flinta Kulturlager 560 Omr C Splitter Flinta Kulturlager 561 Omr C Avslag Flinta Kulturlager 562 Omr C Avslag med retusch 1 1 Flinta Kulturlager 563 Omr C Övrig flinta Flinta Kulturlager 564 Omr C Skärvor Krita Kulturlager. Två 565 Omr C Bränd lera 4 16 Lera Kulturlager 566 Omr C Bit 1 58 Kvarts Kulturlager

54

55 BILAGA 1. Schaktbeskrivning - Förundersökningen Schaktnr Lagerbeskrivning (m) Fynd/anläggningar Kommentar 1 3 x 1 m 0-15 Humus Sand Inslag av mindre sten. Fynd av slagen flinta; spån, skrapa x 1 m Grävdes 0,6 m djup. 3 3 x 1 m 0-60 cm Fyllnadsmassor 4 3 x 1 m 0-30 cm Sand På 0,5m djup framträdde en anlägg- - ning, innehöll kol och flinta. - Omöjligt att komma djupare. Rikt på flinta, samt en bit keramik 5 3 x 1 m Direkt under torven - framträdde en kokgrop i schakthörnet. Den började under torven och var minst 40cm djup. Kolrikt med stora och små stenar. Mycket flintavslag. 6 2 x 0,5 m Fyllnadsmassor 7 2 x 0,5m - Enbart fyllnadsmassor 8 3 x 1 m Flinta åtminstone ned till 40cm. - Stenig mark från 20cm 9 2 x 0,5 m - Framkom berg direkt under torven x 0,5 m En hel del flinta, bl.a. en kärna Grävdes i slutting och var cm djupt. Ca 22 m.ö.h x 0,5 m - Berg direkt under vegetations skiktet x 0,5 m 0-45 cm. Fylle med humus cm. Matjord 85 omrörd morän - - 1

56

57 BILAGA 2. Meterrutsbeskrivning - Undersökningen Rut nr Beskrivning 1 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Rikt med flinta mellan nivå 1 och 2. Keramikskärva i nivå 1. Inslag av större stenar (upp till ca 0,2m stora) i botten av nivå 2. 2 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Fyndmängden är som störst i övergången mellan nivå 1 och 2. 3 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Plågat av recenta störningar och större stenar. Fyndmängden som störst i delen som gränsar mot Ruta 1. Enbart nivå 1 grävdes p.g.a. mycket få fynd i nivåns nedersta del (0,08-0,1 m). Vid nivåns slut var marken steril. 4 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. I botten av nivå 2 påträffades en anläggning med kol, fynd av spån, och bränd sten. Rutan grävdes endast till 0,15m innan anläggningen framkom. 5 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Mycket stenig i nivå 2. 6 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Grävdes i nivåerna 0-5, 5-10 och Därefter framkom samma anläggning som framkom i Ruta 4. 7 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Rutan grävdes i nivåerna 0-5, 5-10, Fynd av skivyxa. 8 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Grävdes i två nivåer. Nivå 1 var kraftigt påverkat av FU-schakt. 9 Nivå 1 endast spadat genom. Nivå 2 genomgicks på hackbord. Där under mörkt, sotigt och oregelbundet lager med mycket fynd av flinta. Jfr R8 och R10. (Troligtvis samma marktyp som yta B) 10 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Grävdes enbart t.o.m. nivå 1, som mest utgjordes av matjord och störda skickt. 11 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Nivå 1 utgjordes av matjord och sandig silt. Mycket fyndfattigt. Nivå 2 utgjordes av rödbrun grusig sand. Eventuellt störd yta i samband med anläggning av GC-bana 12 Nivå 1 endast spadat genom. Nivå 2 genomgånget på hackbord. Sentida störning i rutans södra hörn, med inslag av tegel och rödgods. Under 20cm djup kommer ett lager med spån, möjligtvis samma som i anläggning Halva nivå 1 (0-5cm) spadades genom. Därefter tilltog fyndmängden kraftigt varefter resten (5-10cm) av nivån genomgicks på hackbord. Nivå 2 genomgicks på hackbord. Fynd av två skivyxor. Under nivå 2 framkom en nivå med spån. 14 Nivå 1 skottades undan då det var en kraftigt stört av provschakt från förundersökning. Nivå 2 genomgicks på hackbord, med var också det stört av provschakt. Mot botten framkom kanten på anläggning 10 mot R9. 1

58 Göteborgs Stadsmuseum 15 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Fyndmängden avtar snabbt under nivå 1, och sterilt grus uppträder redan på 15cm djup. 16 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Mest fyndrikt i botten av nivå 1 och övre delen av nivå Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Nivå 1 bestod av grus och sten, något leraktigt och fuktigt. Fynd av lihultsyxa. Nivå 2 var ännu grusigare och stenigare, färre fynd med två fina spån. 18 Rutan är störd av påförd lera och matjord i V delen. Nivå 1 därför endast spadad genom. Nivå 2 genomgånget på hackbord. 19 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Grävd i två nivåer. 20 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Störning i övre delen av rutan. I rutan påträffades en bränd yta med kol och en hel del flinta. Trolig härd, som mättes in som A SO-delen av område A. Grävdes ner till och med nivå 2. Nivå 1 var stört och skottades genom. På botten av R22 kom berg. 23 Grävdes ej. 24 Nivå 1 bestod av grus och sten, något leraktigt och fuktigt. Nivå 2 var ännu grusigare och stenigare, fynd av kärnyxa. 25 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Nivå 1 spadad genom. Nivå 2 genomgicks på hackbord. 26 Grävd med spade, genomgicks på hackbord. Nivå 1 spadad genom. Nivå 2 genomgicks på hackbord. A16 påträffades under nivå 2. 2

59 A2 Härd 1 m i diameter BILAGA 3. Anläggningsbeskrivningar - Undersökningen Anl-nr Typ Mått (m) Beskrivning A1 Härd 1,7 x 1,5 m Oregelbunden. Anläggningen var i N delen skadad av FU-schakt. Ett tiotal stenar i ytan, ca 0,15 0,3m i diameter, samt i S delen stort antal mindre stenar, ca 0,05-0,10 m i diameter. I N och Ö delen kolrik fyllning i ytan, i övrigt brunsandig silt. Endast Ö delen visar sig utgöra en anläggning av typ Härd, ca 0,65m i diameter, med fyllning av sandig kol och enstaka skärvstenar. Ca 0,05m djup. V om härden är en grop, troligen ett stenlyft. Kolprov togs och skickades. Yta av kol och stenar ca 0,12 0,26 m stora. Anläggningen är delvis störd i S av sentida aktiviteter. De översta stenarna kan delvis blivit rubbade. Kolprov togs och skickades. A3 Utgår - - A4 Utgår - - A5 Utgår - - A6 Utgår - - A7 Utgår - - A8 Utgår - - A9 Utgår - - A10 Kulturlager 2 x 2 m Stor omfattande kolblandad yta med A11 Kokgrop 2,3 x 1,6 m 0,3m djup mycket fynd av spån, flintredskap och avslag. Troligen en eller flera härdar eller hyddbotten. Kolprov togs och skickades. Kokgrop, rektangulär till formen. Under ett kompakt lager av skörbrända stenar, 0,1 0,3 m stora, fanns ett kompakt kollager, 0,1m tjockt mot den grusiga bottnen. 0,5m2 av det västra hörnet framtogs ej. Kolprov togs och skickades. 1

60 Göteborgs Stadsmuseum A12 Härd 0,4 x 0,4 m Härd. Innehöll brändflinta. Kolprov och A13 Grop 0,3 x 0,2 m 0,13 m djup Makrofossilprov är taget. Centralt i anläggningen var kollagret ca 0,1m tjockt. Mycket kompakt. Påträffad under A10. I gropen låg några enstaka flintor. Fylld med kolrik sand. 0,13m djup A14 Härdbotten 0,2 x 0,2 m Härdbotten centralt i A10. Ett par skörbrända stenar framkom i anläggningen. A16 Grop 1 x 1 m 0,35 m djup Kolprov togs och skickades under benämning A10 kolprov 2 A15 Härd 0,3 x 0,3 m Härd längt ner i södra delen av R21. Härden är delvis framme, uppskattningsvis 80%. Delvis ned på härdens yta är en sentida störning. Kolprov togs och skickades. Grop med grusig sand, inritad i profilritning. 2

61 Bilaga 4. Anläggningar, foton och ritningar Undersökningen A1 1 - Kol 2 - Grus

62 Göteborgs stadsmuseum A2 2

63 Bilaga 4 A3 A4 3

64 Göteborgs stadsmuseum A5 A6 4

65 Bilaga 4 A6 A7 5

66 Göteborgs stadsmuseum A8 A9 6

67 Bilaga 4 A Kolrikt gruslager 2 - Brungult grus 7

68 Göteborgs stadsmuseum A Lager med skörbrända stenar och kol 2 - Kompakt kollager 3 - Grus och sten 8

69 Bilaga 4 A14 A15 9

70 Göteborgs stadsmuseum Profil Område A 1 - Sentida påförda jordlager 2- Kulturlager 3 - Kolrikt kulturlager 4 - Grus och sten utan fynd A16 - Diffus grop med grus, sand/siltaktig 10

71 Bilaga C-dateringar Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua ±27BP Ua ±27BP Ua ±32BP Ua ±32BP Ua ±27BP Ua ±35BP Ua ±32BP Ua ±27BP 10000CalBC 8000CalBC 6000CalBC 4000CalBC 2000CalBCCalBC/CalAD Calibrated date 14 C-analyser, samlade.

72 Göteborgs stadsmuseum Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Radiocarbon determination 2400BP 2300BP 2200BP 2100BP 2000BP Ua : 2192±27BP 68.2% probability 360BC (46.9%) 280BC 240BC (21.3%) 190BC 95.4% probability 370BC (95.4%) 180BC 500CalBC 400CalBC 300CalBC 200CalBC 100CalBCCalBC/CalAD100CalAD Calibrated date Anläggning A1. Härd. Område C - 14 C datering. Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Radiocarbon determination 2200BP 2100BP 2000BP 1900BP 1800BP Ua : 2004±27BP 68.2% probability 45BC (68.2%) 25AD 95.4% probability 60BC (95.4%) 70AD 300CalBC 200CalBC 100CalBCalBC/CalAD100CalAD 200CalAD 300CalAD Calibrated date Anläggning A2. Härd. Område C - 14 C datering. 2

73 14 C-dateringar Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Radiocarbon determination 7400BP 7300BP 7200BP 7100BP 7000BP 6900BP Ua : 7137±32BP 68.2% probability 6050BC ( 2.6%) 6040BC 6035BC (65.6%) 5985BC 95.4% probability 6070BC (90.6%) 5980BC 5950BC ( 4.8%) 5920BC 6800BP 6400CalBC 6200CalBC 6000CalBC 5800CalBC Calibrated date Anläggning A10. Kulturlager. Område A - 14 C datering. Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Radiocarbon determination 7400BP 7300BP 7200BP 7100BP 7000BP 6900BP Ua : 7113±32BP 68.2% probability 6025BC (58.2%) 5980BC 5940BC (10.0%) 5925BC 95.4% probability 6060BC (75.2%) 5970BC 5950BC (20.2%) 5910BC 6800BP 6300CalBC6200CalBC6100CalBC6000CalBC5900CalBC5800CalBC5700CalBC Calibrated date Anläggning A14. Härd. Område A - 14 C datering. 3

74 Göteborgs stadsmuseum Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Radiocarbon determination 2200BP 2100BP 2000BP 1900BP 1800BP Ua : 1939±27BP 68.2% probability 20AD (64.6%) 85AD 105AD ( 3.6%) 115AD 95.4% probability AD (95.4%) 130AD 1700BP 200CalBC CalBC/CalAD 200CalAD 400CalAD Calibrated date Anläggning A11. Kokgrop. Område C - 14 C datering. Radiocarbon determination 9200BP 9100BP 9000BP 8900BP 8800BP 8700BP 8600BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua : 8908±35BP 68.2% probability 8220BC (19.9%) 8160BC 8120BC (48.3%) 7980BC 95.4% probability 8240BC (95.4%) 7960BC 8500BP 8400CalBC 8200CalBC 8000CalBC 7800CalBC 7600CalBC Calibrated date Anläggning A12, R20. Härd. Område A - 14 C datering. 4

75 14 C-dateringar Radiocarbon determination 7300BP 7200BP 7100BP 7000BP 6900BP 6800BP 6700BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua : 6938±32BP 68.2% probability 5845BC (68.2%) 5750BC 95.4% probability 5900BC (95.4%) 5730BC 6600BP 6000CalBC 5800CalBC 5600CalBC Calibrated date Anläggning A15, R21. Härd. Område A - 14 C datering. Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Radiocarbon determination 2100BP 2000BP 1900BP 1800BP 1700BP Ua : 1922±27BP 68.2% probability 55AD (68.2%) 125AD 95.4% probability 10AD (95.4%) 140AD 200CalBC 100CalBCalBC/CalAD100CalAD200CalAD300CalAD400CalAD Calibrated date Utkastlager. Område C - 14 C datering. 5

76

77 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1739 Vedartsanalyser på material från Västra Götaland, Göteborg 478:1. Adress: Telefon: Bankgiro: Organisationsnr: Kattås 0570/ GLAVA E-post:

78 VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport Vedartsanalyser på material från Västra Götaland, Göteborg 478:1. Uppdragsgivare: Ulf Ragnesten/Göteborgs stadsmuseum Arbetet omfattar åtta kolprov från en lokal med spår från flera tidsperioder, mesolitikum till järnålder. Proverna innehåller kol från sex olika trädslag, al, björk, ek, salix, tall och rönn eller oxel. Proverna från A 12 och 15 med tall respektive ek kan ge hög egenålder. Övriga prover bör kunna ge mer tillförlitliga dateringar. Prov 15 innehåller vassa avslag av flinta. Dessa ligger i en separat påse nu. Analysresultat Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag 1 Härd 31,8g 0,4g 5 bitar Al 4 bitar Björk 1 bit 2 Härd 108,4g 6,6g 7 bitar Ek 4 bitar Salix 3 bitar Utplockat för 14 C-dat. Al 32mg Salix 150mg 10 1 Kollager 249,3g <0,1g 1 bit Rönn/Oxel 1 bit Rönn/Oxel 71mg 10 2 Kollager 99,6g 0,2g 2 bitar Ek 1 bit Rönn/Oxel 1 bit Rönn/Oxel 68mg 11 Kokgrop 151,7g 23,6g 16 bitar Al 16 bitar Al 715mg 12 Härd/Eldplats 19,2g 0,8g 5 bitar Tall 5 bitar Tall 43mg 15 Härd 55,6g 1,5g 3 bitar Ek 3 bitar Ek 76mg Flinta Kulturlager 0,3g 0,1g 1 bit Björk 1 bit Björk 21mg Övrigt Erik Danielsson/VEDLAB Kattås GLAVA Tfn: 0570/ E-post: vedlab@telia.com

79 De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt ålder Al Gråal Klibbal Alnus sp. Alnus incana Alnus glutinosa 120 år Klibbalen är starkt knuten till vattendrag. Gråalen är mer anpassningsbar Motståndskraftigt mot fukt. Brinner lugnt och ger mycket glöd. Klibbalen kom söderifrån ca 5000 f.kr. Gråalen vandrar in norrifrån ett par tusen år senare Björk Glasbjörk Vårtbjörk Ek Sorbus Rönn Oxel Salix Stort släkte med sälgar, pilar och viden Tall Betula sp. Betula pubescens Betula pendula Quercus robur Sorbus sp. Sorbus aucuparia Sorbus intermedia 300 år Glasbjörken är knuten till fuktig mark gärna i närhet till vattendrag. Vårtbjörken är anspråkslös och trivs på torr näringsfattig mark. Båda arterna är ljuskrävande år Växer bäst på lerhaltiga mulljordar men klarar också mager och stenig mark. Vill ha ljus, skapar själv en ganska luftig miljö med rik undervegetation med tex hassel. 120 år Anspråkslös vad gäller jordmån men ljuskrävande Salix sp. 60 år Varierande anspråk vad gäller jordmån. De flesta arter är dock ljusälskande Pinus silvestris 400 år Anspråkslös men trivs på näringsrika jordar. Den är dock ljuskrävande och blev snabbt utkonkurrerad från de godare jordarna när granen kom Stark och seg ved. Redskap, asklut, träkol. Ger mycket glöd. Hård och motståndskraftig mot väta. Båtbygge, stängselstolp, stolpar, plogar, fat. Energirik ved ger mycket glöd. Hård och stark men känslig för röta. Räfspinnar, lieorv, yxskaft, skidor Mjuk och lätt ved. Dåligt som bränsle och virke. Stark och hållbar. Konstruktionsvirke, stolpar, pålar, båtbygge, kärl (ej för mat) takspån, tjärbloss, träkol, tjärbränning Glasbjörk bildar även underarten Fjällbjörk. Förutom veden har nävern haft stor betydelse som råmaterial till slöjd. Ekollonen har använts som grisfoder. Trädet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bla Tor. Man talar ofta om 1000-års ekar men de är sällan över 500 år. Bark kvistar och löv till kreatursfoder. Bär till sylt mm Rönn och oxel går ej att skilja med vedartsanalys. Oxeln växer upp till Värmlands- Upplandsgränsen. Barken har använts till garvning. Underbarken till nödmjöl, årsskott kokades för C- vitaminerna. Även som kreatursfoder Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover.

80

81 OSTEOLOGISK RAPPORT STENÅLDERS- OCH JÄRNÅLDERSLOKALER GÖTEBORG 478:1 ASTRID LENNBLAD BOHUSLÄNS MUSEUM