Björlanda 299 inom Låssby 3:5

Transkript

1 Björlanda 299 inom Låssby 3:5 Björlanda socken, Göteborgs kommun. Arkeologisk förundersökning Magnus von der Luft och Kalle Thorsberg

2

3 Björlanda 299 inom Låssby 3:5, Björlanda socken, Göteborgs kommun Arkeologisk förundersökning Magnus von der Luft och Kalle Thorsberg RIO GÖTEBORG NATUR- OCH KULTURKOOPERATIV

4 Björlanda 299 inom Låssby 3:5, Björlanda socken, Göteborgs kommun Arkeologisk förundersökning Rapport 2014:19 Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ 2014 Fastighet: Låssby 3:5, Björlanda socken, Göteborgs kommun, Västra Götalands län Länsstyrelsebeslut dnr: Belägenhet i SWEREF 99: Norr m, Öst m Höjd över havet: 5-10 meter (fornlämningen) respektive 5-17 meter (undersökningsområdet) Beställare: Göteborgs stad - Fastighetskontoret Projektnummer: G1420 Projektansvarig: Lillemor Olsson Fältansvarig: Magnus von der Luft Övrig personal: Kalle Thorsberg För personalens meriter hänvisas till Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativs hemsida Fältarbetstid: Undersökningsområdets storlek: 4500 m² Arkiv: Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ Foton: Där fotograf ej anges är bilder tagna av fältpersonalen Omslagsbild: Del av undersökningsområdet mot öster Topografisk grundkarta samt plankarta: Tillhandahållen av beställaren Övriga kartor och situationsplaner: Framställda av Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ med data från FMIS och Lantmäteriet (medgivandeavtal Lantmäteriet Dnr R _140001) Redigering och layout: Ingemar Bengtsson Tryck: Nordbloms Trycksaker AB, Hamburgsund Sökord: Låssby, Björlanda socken, boplats, flinta, metalltid Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ Slakthusgatan 8a GÖTEBORG kontakt@riogbg.se

5 INNEHÅLL Sammanfattning 5 Syfte och frågeställning 7 Metod 7 Förmedling 7 Utredningsområdet 7 Tidigare undersökningar 7 Undersökningsresultat 9 Fynd 9 Anläggningar 9 Analysresultat 9 Tolkning 9 Forskningspotential 11 Pedagogisk potential 11 Antikvarisk bedömning 11 Källor 12 Bilagor Schakt 3

6

7 Björlanda 299 inom Låssby 3:5 Björlanda socken, Göteborgs kommun Arkeologisk förundersökning Sammanfattning På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ under två dagar i juni 2014 genomfört en arkeologisk förundersökning av fornlämningen Björlanda 299 i Göteborgs kommun. Platsen undersöktes med maskinschakt och provgropar jämnt fördelade över undersökningsytan. I schakten påträffades en mindre mängd slagen flinta, främst i matjorden. För några av flintorna kan sönderdelningen dateras till metalltid, vilket stämmer väl överens med att lokalen ligger endast 5 10 meter över havet. Vid fortsatt exploatering av området anser Rio Göteborg att de fåtaliga fynden av flinta i matjorden inte motiverar någon vidare undersökning. Lokalen är därmed att betrakta som undersökt och borttagen. 5

8 Figur 1. Undersökningsområdet var till stora delar täckt med sly och tätt växande björkar och aspar. Vy mot sydost. Figur 2. Cirka 10 meter norr om stenmuren vidtog ett markant höjdparti som till stora delar utgjordes av berg i dagen. Schakt 4 ses i förgrunden. Vy mot norr. 6

9 Syfte och frågeställning Förundersökningen syftade till att ge Länsstyrelsen ett fördjupat kunskapsunderlag inför prövning av arbetsföretaget enligt 2 kap. 12 par. KML. I första hand var målet för undersökningen att, om möjligt, generera kunskap om fornlämningens begränsning, art och datering. Enligt förfrågningsunderlaget var undersökningens syfte att fastställa och beskriva fornlämningens karaktär, datering, utbredning, sammansättning och komplexitet. Eftersom undersökningen utfördes som ett led i borttagandet av fornlämningen skulle den utföras med hög ambitionsnivå. Förslag till preciserade frågeställningar skulle vidare redovisas efter genomförd undersökning. I Rio Kulturkooperativs Handlingsplan 2011 förs diskussioner om hur gruppers och individers formande av materiell kultur och landskapet kan tolkas i en social kontext. Dessutom betonas vikten av att i tidiga skeden, som vid utredning eller förundersökning, ge utrymme för naturvetenskapliga analyser (Gustavsson et al. 2011). Metod Vid undersökningen togs schakt upp med grävmaskin och provgropar för hand. Dessa fördelades jämnt över undersökningsytan, med hänsyn till topografi och befintliga träd. Fynd insamlades och lagerföljden beskrevs. Lokalen dokumenterades också med foton. Schakt och provgropar mättes in med RTK-GPS. Det primära dokumentationsmaterialet kommer att översändas till Göteborgs Stadsmuseum, i samband med rapportens färdigställande. Fynden återdeponerades i de undersökta schakten efter sortering och beskrivning. Förmedling Undersökningens målgrupp var i första hand beställare och myndigheter. Inga medel fanns avsatta i undersökningsplanen för förmedling. Någon sådan genomfördes därför ej. Undersökningsområdet Fornlämningen Björlanda 299 ligger 5-10 meter över nuvarande havsnivå och den undersökta ytan mellan 5 och 17 meter över havet. Ytan var vid undersökningstillfället beväxt med en till största delen ung lövskog. Området är i söder flackt och närmast plant. I den norra delen genomkorsas det av en stenmur och norr härom finns ett markant höjdparti. I de centrala delarna av undersökningsområdet finns en vattensjuk yta (Figur 1 och 2). I närområdet (Figur 3) finns ett stort antal registrerade fornlämningar i form av boplatser och fyndplatser (Björlanda 38:2, 296, 297, 298, 300, 301:1 och 3, 302:1-2, 303, 454), stensättningar (Björlanda 8 och 9), uppgift om gravar (Björlanda 10 och 38:1), samt historiska lämningar i form av en husgrund (Björlanda 491) och två vägmärken (Björlanda 408 och 427). Tidigare undersökningar Inom den aktuella ytan har tidigare rikligt med flinta insamlats vid ytplockning (FMIS 2014). Fornlämningen har delvis ingått i ett område som var föremål för en arkeologisk utredning, genomförd av Göteborgs Stadsmuseum 1992 (Ragnesten 2008). Denna utredning föranleddes av en planerad VA-ledning utmed 7

10 Figur 3. Översiktskarta över undersökningsområdet, skala 1:4000.

11 Kongahällavägen. Tre schakt grävdes inom fornlämningen vid detta tillfälle, varvid ett kulturlager samt en bit rödgods påträffades i den södra delen. Undersökningsresultat Inom undersökningsområdet (Figur 4) drogs tolv schakt med grävmaskin och grävdes tre provgropar för hand. Sammanlagt undersöktes på detta sätt 65 av områdets 4500 kvadratmeter. För schaktbeskrivningar och fynd hänvisas till bilaga 1. Fynd av sammanlagt 6 avslag och 2 bitar övrig slagen flinta påträffades i 6 av schakten (S 1-2, 4-5, 8 och 12). Samtliga provgropar var fyndtomma. De fåtaliga flintorna påträffades till största delen i matjorden. Hälften av fynden kan genom sin sönderdelning dateras till metalltid. Området var delvis stört i den östra delen där marken rörts om och skräp deponerats. I de centrala delarna, runt S 8, fanns ett vattensjukt område som möjligen tidigare genomflutits av en bäck. Fynd De tillvaratagna fynden består uteslutande av slagen sten. För fyndsammanhang och sorteringskommentarer hänvisas till bilaga 1. Totalt insamlades sex avslag och två bitar övrig slagen flinta. Endast två flintor påträffades i ett annat sammanhang än i matjorden. Ett avslag och en övrig slagen flinta framkom på ett djup av 40 centimeter i en välsorterad humös silt i S 8. Lagret hör troligen samman med områdets vattensjukhet och är knappast ett resultat av mänsklig aktivitet på platsen. Hälften av de påträffade flintornas sönderdelning kan dateras till metalltid vilket stämmer väl överens med områdets ringa höjd över havet. Den lilla mängden flinta tillåter inga andra slutsatser angående aktiviteter utförda på platsen. Flintfynden har sorterats med stöd av Sorteringsschema för flinta (Andersson m fl. 1978). Fynden återdeponerades i de undersökta schakten efter sortering och beskrivning. Anläggningar Inga anläggningar påträffades. Analysresultat Inga naturvetenskapliga analyser har utförts. Tolkning Enligt uppgift har plockats rikligt med slagen flinta inom området. Då inga större mängder flinta påträffades vid denna undersökning är denna uppgift svår att tolka. De östra delarna av området är påtagligt omrörda och störda av senare tiders aktiviteter. Detta skulle möjligen kunna förklara avsaknaden av fynd. Över stora delar av ytan finns ett matjordslager. Inom vissa delar verkar det dessutom finnas två sådana lager i sekvens. Rimligen har en tidigare ytplockning hört samman med något slags bruk av marken, kanske potatisodling. Den ringa fyndmängden och avsaknaden av mera komplexa lämningar gör någon annan tolkning än att platsen har använts under metalltid och senare förstörts svårt. 9

12 Figur 4. Detaljkarta med schakt och provgropar markerade, skala 1:500.

13 Forskningspotential Då lokalen tolkas som helt förstörd genom sentida aktiviteter har den ingen forskningspotential. Pedagogisk potential Lokalen har ingen pedagogisk potential. Antikvarisk bedömning För den förundersökta lokalen, Björlanda 299, gör Rio Göteborg bedömningen att den vid exploatering inte vidare bör undersökas. Efter avslutad förundersökning bör den betraktas som undersökt och borttagen. Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap i kulturmiljölagen (KML) och genom miljöbalkens generella hänsynsregler, där stor vikt läggs vid hänsyn till kulturlämningar och kulturmiljöer. Ansökan om ingrepp i lämningar lämnas till Länsstyrelsen. För fornlämningar gäller att de förutom själva lämningen även omges av ett så kallat fornlämningsområde. Fornlämningsområdet utgörs av ett så stort område på marken som behövs för att bevara fornlämningen och ge den tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. 11

14 Källor Litteratur Andersson, Stina; Rex Svensson, Karin och Wigforss, Johan Ragnesten, Ulf Sorteringsschema för flinta. FYND-rapporter Göteborgs Arkeologiska Museum. Nya fornlämningar i Bulycke. Bulycke, Björlanda socken. Boplatser. Utredning Göteborgs kommun. Arkeologisk rapport 2008:10. Göteborgs Stadsmuseum. Digitala källor FMIS 2014 fmis.raa.se 12

15 Bilagor

16 Bilaga 1 Schaktbeskrivningar FU Björlanda 299 S 1 (1,6 x 4 m, 60 cm djupt, N-S) 0-0,1 Förna. 0,1-0,28 Matjord (Kulturpåverkad silt). 0,28-0,44 Mörkare kulturpåverkad silt (Äldre matjord?). 0,44-0,54 Grusig sand. 0,54-0,6 Siltig lera. Kommentar: I större delen av schaktet följer direkt under förnan silt. I den västra delen är lagerföljden mera komplex. Fynd av ett metalltida avslag av flinta i matjorden. S 2 (1,8 x 2,8 m, 65 cm djupt, Ö-V) 0-0,1 Förna. 0,1-0,44 Matjord. 0,44- Grusig sand. Kommentar: Fynd av ett svallat avslag av flinta i matjorden. S 3 (2 x 3 m, 44 cm djupt, N-S) 0-0,08 Förna. 0,08-0,16 Matjord. 0,16- Morän. S 4 (2 x 3,1 m, 40 cm djupt, N-S) 0-0,06 Förna. 0,06-0,22 Matjord. 0,22- Grusig sand. Kommentar: Fynd av ett avslag och en övrig slagen flinta i matjorden. Avslaget är metalltida. S 5 (1,9 x 3,1 m, 43 cm djupt, Ö-V) 0-0,06 Förna. 0,06-0,3 Grusig matjord. 0,3 Grusig sand. Kommentar: Fynd av ett avslag av flinta i matjorden. S 6 (1,9 x 2,9 m, 80 cm djupt, Ö-V) 0-0,08 Förna. 0,08-0,69 Omrörda massor med recent avfall. 0,69- Sand. S 7 (1,9 m x 3 m, 62 cm djupt, N-S) 0-0,07 Förna. 0,07-0,42 Omrörda massor med recent avfall. 0,42-0,56 Matjord. 0,56- Siltig lera. S 8 (1,7 x 2,7 m, 97 cm djupt, Ö-V) 0-0,08 Förna. 0,08 Hårt packad mörkbrun silt. Kommentar: Fynd av ett avslag och en övrig slagen flinta på ca 40 centimeters djup i silten. Avslaget är avspaltat med metallhammare. Schaktet ligger nära ett område med vattensjuk mark med ett dike. Silten innehåller troligen därför en hög andel organiskt material. Schaktningen avbröts när vatten strömmade upp i schaktet. 14

17 S 9 (2 x 2,7 m, 25 cm djupt, N-S) 0 0,07 Förna. 0,07-0,15 Matjord (Humös morän). 0,15-0,25 Sandig morän. 0,25- Berg. S 10 (1,7 x 2,4 m, 30 cm djupt, N-S) 0-0,08 Förna. 0,08-0,22 Matjord (Humös morän). 0,22- Morän. S 11 (1,5 x 2,6 m, 50 cm djupt, Ö-V) 0-0,1 Förna. 0,1-0,3 Matjord. 0,3-0,34 Äldre matjord. 0,34-0,44 Grusig sand. 0,44- Siltig lera. S 12 (2 x 2,7 m, 34 cm djupt, NV-SÖ) 0-0,06 Förna. 0,06- Matjord (Siltig humös morän). Kommentar: Fynd av ett avslag av flinta i matjorden. Avslaget är avspaltat med metallhammare. Pg 1 (0,5 x 0,5 m, 25 cm djup) 0- Blockrik morän. Pg 2 (0,5 x 0,5 m, 12 cm djup). 0-0,12 Brun sand med enstaka knytnävsstora stenar. 0,12- Berg. Pg 3 (0,5 x 0,5 m, 30 cm djup). 0- Brun fin sand med en del sten (10 15 cm stora). 15

18 RIO GÖTEBORG NATUR- OCH KULTURKOOPERATIV Rapport 2014:19