Aktuellt inom vård- och landskapsreformen Konferens för sekreterare och assistenter Eva-Stina Slotte
Vad händer med kommunerna?
Personalöverföring från kommun, samkommun och stat till landskapen
Skatteöverföring från kommunerna Reformens kommunspecifika förändringar begränsas i det nya statsandelssystemet till +/- 100 per invånare inom en övergångsperiod på 4 år.
Egendomsöverföring
Hur ska landskapen fungera?
Beslutsfattandet, verksamheten och invånarnas deltagande i landskapet Tre nationella servicecenter: ICT, lokal- och fastighetsförvaltning, ekonomi- och personalförvaltning
Finansiering av landskapens verksamhet Staten finansierar landskapens vårdtjänster (1/2) 89% Behovsbaserad finansiering Finansiering som 10% baserar sig på 10% invånarantal 87% Ikärakenne ja tarve Landskapet får finansiering av staten men 85,687 % åldersstruktur beslutar själv hur pengarna används. och behov 1,500 % invånartäthet Landskapen beslutar själv om 1,400 % främmande språk ersättningsnivån till producenter av 0,300 % tvåspråkighet direktvalstjänster. 0,113 % skärgård 1% Hytefinansiering Man utreder ibruktagandet av en landskapsskatt Den fasta ersättningen baserad på antal kunder och deras behovsfaktorer (ålder, kön, sysselsättning) ska vara minst 80%. Kan kompletteras med incitamentbaserade ersättningar (bonusar/sanktioner), prestationsbaserade ersättningar eller andra ersättningar (ex. långa avstånd). Alla vårdcentraler har samma kundavgift.
Social- och hälsovården och valfrihet
Framtidens valmöjligheter SÅ HÄR VÄLJER DU: Du väljer vårdcentral, munvårdsenhet och landskapets servicepunkt i hela landet. Dessutom kan du framföra önskemål om vem som ska vårda dig. Du kan byta tidigast efter 1 år. Om du inte väljer själv blir du anvisad av landskapet till närmaste ställe. Brådskande vård ges vid jourmottagningar och sjukhus på samma sätt som i dag. I alla andra fall kontaktar du alltid först din egen vårdcentral.
Var får du vilka tjänster Vårdcentralen:» Fr.o.m 2019: Hälsorådgivning och undersökningar, rådgivning och handledning i öppenvård, konstaterande och behandling av allmänna sjukdomar och de vanligaste kroniska sjukdomarna, medicinsk undersökning, allmän rådgivning och handledning inom socialvården, rådgivningstjänster för äldre.» Fr.o.m 2021: tillfälliga eller kortvariga tjänster gällande socialarbete, social handledning och rehabilitering familjearbete, hemservice, hemvård, boendeservice, service på institution, service som stöder rörlighet, alkohol- och drogarbete, mentalvårdsarbete och familjerådgivning.» Landskapet kan utvidga utbudet av tjänster Landskapets affärsverk: det mesta av socialtjänsterna, olika screeningundersökningar, skolhälsovård, krävande specialiserad sjukvård och omfattande jour. Utanför valfriheten: skol- och studerandehälsovård samt företagshälsovård. Skolkuratorn och -psykologen blir kvar i kommunen.
Vad säger Kommunförbundet?
Kommunförbundets synpunkter på hela reformen Reformen är nödvändig För snäv tidtabell. Finns inte möjlighet att ta ställning till alla lagar samtidigt. Att dämpa kostnadsökningen med 3 mrd euro är problematiskt. Stränga krav på ekonomisk balans i landskapen. Risk att kriskommunskriteriet uppfylls i många landskap. Landskapens självstyre för snävt (ingen beskattningsrätt, lagstiftningen fastslår ex. hur man ska organisera och producera tjänster) För stark starlig styrning. Regionala lösningar nödvändiga. Styrsystemet i landskapen avgörande (ägar-, avtals-, marknadsstyrning) Nej till åtskiljande av organisering och produktion av tjänster. Utmaningar för kommunernas ekonomi (mindre inkomster i förhållande till skulder och ansvar, svårbegripligt statsandelssystem etc.)
Kommunförbundet om valfrihet Fördel: Valfrihet har ett värde i sig Risker: Ojämlikhet Ökade kostnader Krav: Tidtabellen för snäv. Stegvis införa och utvidga valfriheten. Inskränker på landskapens självstyrelse. Landskapen bör få bestämma om sin serviceproduktion och kostnadsersättningarna. Kommunerna bör få producera service i bolagsform. Längre övergångstid för att bolagisera tjänsterna.
Språkliga rättigheter inom valfriheten I tvåspråkiga kommuner ska social- och hälsocentralerna och tandklinikerna ge service på finska och svenska. Landskapet kan på ansökan bevilja undantagstillstånd, om kunderna inom området i fråga på lika villkor kan välja bland producenter, som kan ge service på kundens modersmål. Landskapet har ansvar över att se till att service finns tillgänglig på både finska och svenska i tvåspråkiga landskap