Naturens betydelse. Sal 2:2. i palliativ vård. Stenarna ger mig tröst och hjälper mig att se att det finns något större. Upplägg. Avbryt gärna!

Relevanta dokument
Frågeförslag till ett Planeringssamtal

INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT EXECUTIVE SUMMARY Gör dina val medvetet

Natur och grönstruktur. Översiktsplan Kumla kommun 2040

Att möta den döendes existentiella behov

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola

Vilka roller och funktioner a r viktiga fo r er?

Trygghetsplan för Borgens förskola. Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Trygghetsplan för Ekeby förskola

Om glädjen inte styr tar kompetenskänslan över: Truppgymnasters och simhoppares syn på motivation och kompetens

Att välja Sveriges framtid. Rösta om jobben. Ro sta fo r ett Sverige da r Alla beho vs.

Trygghetsplan för Blåhusets förskola

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Trygghetsplan för Hällabrottets förskola

Trygghetsplan för Matildelunds förskola

När patienten känner meningslöshet om hoppets

KARTLÄGGNING. 1.1 Finns kartla ggning, statistik om nyanla nda akademiker inom ramen fo r etableringsreformen? Hur ma nga stannar i regionen?

Bebyggelse. Översiktsplan Kumla kommun 2040

FRAMTIDEN A R REDAN HA R

Nr 1 Va ren Almö. Foto: Håkan Nilsson

Trygghetsplan för Solhagas förskola

tala är silver dela är guld

HANDLEDNING FÖR LÄRARE

Långfredagens högtidliga förböner

Stockholm Till de organisationer som undertecknat beslutet om samverkan

Trygghetsplan för Solgläntans förskola. Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Grunduppgifter, Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fo rskoleverksamhet. Ansvariga fo r planen: Samtliga pedagoger pa Jo rlanda fo rskola

Efterlevandesamtal. Yvonne Hajradinovic Tarja Dahlin Lindhe. PKC Palliativt kompetenscentrum i Östergötlandtland

Existentiell kris, meningsfrågor, dödsångest

Frågor att fundera på i ditt hållbarhetsarbete

3 Månaders-uppföljning

Integritetspolicy. Org nr: Ventus Norden Växel: Integritetspolicy Sverige

Instruktion fo r genomga ng av barnets sja lvva rdering

Evidensbaserad design (EBD)

Fo rskolan har tillsammans med skola och fritids tillga ng till en fin gymnastiksal. En ga ng i ma naden kommer Bokbussen till skola och fo rskola.

Vi pa ung scen/o st a r mycket glada o ver att vi får komma till ert klassrum och spela Det var en gång en Drama Queen.

Lokal arbetsplan 14/15

Nr 1 Våren Foto: Håkan Nilsson

Förbön för förtroendevalda, nya medarbetare, ungdomsledare, musiker, diakon eller pastor i vägledningsår

Trötthet hos patienter i livets slutskede

SEKULÄR HUMANISM. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

Checklista som kan anva ndas för att komma igång med DigiExam och allma nna rekommendationer fo r att lyckas med provtillfa llet.

Regionernas Europa och vad händer i regionfrågan i Norden? Kent Johansson

HANDLEDNING FÖR LÄRARE

Bilaga 1. Artikelmatris

Trivselregler Brf Ronnebyga rden

Stöd i vardagen. Hur ska vi orka? I teori och praktiken

Anders Lundkvist, ordf SeniorNet Sweden besöker SeniorNet Tyresö

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

Målgrupp. Ma lgrupp Ma n och kvinnor i alla a ldrar Drabbade Anho riga Va nner Va rdpersonal O vriga intresserade

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

och vi ska vara uthålliga, hållbara, snälla och effektiva 1/28/2019 Chalmers 2

Kommunbladet mars 2016

Vi på ung scen/o st a r mycket glada o ver att ni kommer och ser vår fo resta llning Jag vill ha lyckliga slut.

Hälsoeffekter av utomhusvistelse

jz j k k k k k k k kjz j k k j j k k k k j j

Innovativ teknik kan förbättra diabetesvården. För en stor del av befolkningen. Och för hela samhället.

Palliativ vård vid olika diagnoser

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 JANUARI 31 DECEMBER 2013

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson

Varmt välkommen till KONVENT oktober. Lajv, rollspel och workshops. med. Svenska Kyrkans Unga Söderköping Gröna Draken

ATTRIBUTION ATTRIBUERING AV DIGITALA KANALER ATT S1

Quadrocopter Bygguide. Carl Westman December 29, 2015

Junior- och ungdomsta vlingar

Programblad för Valdshult och Öreryd

Den existentiella krisen i palliativ vård

Migrantarbete inom den gröna näringen

Om beteendeanalyser: Analysmodeller. Raimo Lappalainen Professor i klinisk psykologi och psykoterapi Psykologiska institutionen Jyväskylä universitet

12-månaders uppföljning Version 1.0

Vägledning för en god palliativ vård

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.

Döendet. Palliativa rådet

DOWNLOAD OR READ : STRESSEN I MITT LIV PDF EBOOK EPUB MOBI

1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra

ETT STARKT VARUMÄRKE BYGGS INIFRÅN...

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Obstruktiv sömnapné. Obstruktiv So mnapne. Tillho r du. riskgruppen?

1 Livets slut kan ingen hindra Men vackra minnen kan sorgen lindra

Med relationen som redskap - om socialarbetare, relationer och professionalitet

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Till Dig. Innehåll. Blåeld musik kärleksverser tonsatta av Lasse Dahlberg. Allt, allt jag ägde...

Kommunikationer. Översiktsplan Kumla kommun 2040

Problematiska gemensamhetsanläggningar mm mm

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna

Bröderna fara väl vilse ibland (epistel nr 35)

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Samspel och synergier mellan ekosystemtjänster

Mediyoga i palliativ vård

EKEBYSKOLAN SALA: HO#STTERMINEN NR:1. att man kanske inte anva nder som kan inga. hemsidan i det syftet. Ska man skicka mail och skriva allt i

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

35/16 Yttrande över motion - Ingen ska behöva dö i ensamhet på sjukhus

Europeiska unionen och Europavalet 2014

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Kvalitetssystem - förklaringar

Café med program våren 2016

Verksamhetsberättelse Hösten 2014 Stormyrens Förskola

HUR PÅVERKAR OPERATIONSPLANERINGSPROGRAM VERKSAMHETEN?

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Transkript:

Stenarna ger mig tröst och hjälper mig att se att det finns något större Den stora stenen är fortfarande varm när jag lägger handen på den. Jag lutar ryggen mot den och känner värmen mot ryggen. Tanken får rymd Tiden är oväsentlig Jag kan andas lätt! Inga djupa tankar tänks och för en stund känner jag bara ro! Utdrag ur bloggen Min tillflykt Sal 2:2 Upplägg Naturens betydelse i palliativ vård Linköping 170927 Miljöpsykologiskt perspektiv Vårdvetenskapligt perspektiv Naturen som coping Några exempel Avbryt gärna! 1

Miljöpsykologiskt perspektiv Genom sin ständiga närvaro och existens i generationer bakåt, kan naturen vara en trygg och kravlös källa Roger Ulrich Naturens pa verkan är fra mst evolutiona rt betingad (vårt urhem) där skydd och utsikt go r att vi ka nner oss trygga och kan vila Positiv distraktion, som till exempel den naturen kan ge, kan minska oroande tankar. Betonar utsikt! Viewe through a Window may Influence Recovery from Surgery. (1984) Science. Vol 224 Kaplan & Kaplan Attention Restoration Theory (ART) Ma nniskan a r genetiskt anpassad fo r att leva i naturen Da r beho ver hon inte sortera alla intryck Riktad uppmärksamhet tar kraft Spontan uppmärksamhet ger kraft Beskriver fyra olika kvalitéer i miljön som är värdefulla 2

Being away Speglar ka nslan av att komma in i en helt annan va rld. Att vara fo rflyttad fra n stress och press Extent Platsen a r sa stor att den ger en ka nsla av frihet och spelrum Fascination Platsen va cker ens intresse och stimulerar till olika sinnesintryck Compatibility Att man upplever att man passar in i miljo n och att den sta mmer med ens behov och o nskema l helsjöbild 3

Vårdvetenskapligt perspektiv Florence Nightingale 1820-1910 En god miljö fo rsta rker naturens egna la kande kraft Betonade behovet av dagsljus, frisk luft, omva xling, variation och ma ngfald. Utsikt o ver natur kan minska upplevelsen av sma rta (Malenbaum et al. 2008) Visuell kontakt med naturen kan lindra stress och minska sma rta (Rowlands & Noble 2008) Utsikt mot natur o kade ba de den sja lvskattade fysiska och psykiska ha lsan hos patienterna (Raanaas et al. 2012) Naturfilmer i samband med sma rtsamma sa romla ggningarna hos svårt bra nnskadade patienter medfo rde en minskad upplevelse av a ngest och sma rta (Ulrich 1999) Dagsljus Frisk luft Omvaẍling Variation Ma ngfald 4

Naturen som copingstrategi Meningsskapande Samhörighet & hopp Existentiell/andlig dimension Meningsskapande Upplevelseva rden skapar mening. Sko nhetsupplevelser och naturupplevelser Frankl, V. (2003) Viljan till mening. Bora s: Natur och Kultur. Sko nhetsupplevelser, god musik och natur kan skapa mening och va lbefinnande a ven i livets slutskede. Sand, L. & Strang, P. (2013). Na r do den utmanar livet. Om existentiell kris och coping i palliativ va rd. Stockholm: Natur och kultur. Patienters upplevelse om vad som ger mening och tillfredställelse Fegg, et al. (2010). Meaning in Life in Palliative Care Patients. Journal of Pain and Symptom Management, Vol 40 (4), 502-509. Samhörighet & hopp Faktorer som håller do den på avsta nd och som bevarar la nkar till livet. Naturen kan utgo ra en viktig ka lla Naturen kan tja na som en motvikt mot den existentiella ensamheten Naturen a r fo ra nderlig, men a ndå besta ndig. Det eviga kretsloppet, och att vara en del, skapar hopp Sand, L. Olsson, M. & Strang, P. (2009) Coping strategies in the presence of ones own impending death from cancer. Journal of Pain and Symptom Management 37(1):13-22. Att integrera en ha lsosam omgivning i va rden har betydelse fo r ha lsa och va lbefinnande och utemiljo n kan bidra till en ka nsla av sammanhang Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Ha lsa & Va rdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur. 5

Existentiell/andlig dimension Naturen har för många ersatt kyrkorummet na r vi so ker en sto rre dimension i va ra liv Strang, P. (2007): Livsgla djen och det djupa allvaret. Om existentiell kris och va lbefinnande. Bora s: Natur och Kultur. seeking comfort in and a spiritual connection with nature is found to be one of the most important coping methods Ahmadi, F. (2006). Culture, Religion and Spirituality in Coping. The example of cancerpatients in Sweden. Uppsala: Acta Universitatis UpsaliensisNr 53. Gud möter oss i skapelsen Att fortsätta vara människa Här och nu Naturen till hjälp att leva i nuet Jag beho ver inte ta nka att det kommer att bli fruktansvärt framöver, naturen hjälper mig att vara här och nu (Kvinna 54 år) Naturen som distraktion Jag vilar fra n mina tankar na r jag ta nker pa hur vackert det a r (Kvinna 66 år) Naturens betydelse för lindring och välbefinnande Tröst, kraft och inre ro i naturen går det att gråta ut, där tröstas jag i sorgen Naturen hja lper mig da r! (Kvinna 50 år) Symtomlindring Frihet, välbehag och glädje 6

Att genom naturen vara del av något större Vara en del av livscykeln i naturen en del blommor do r andra a r perenner. En del kommer tillbaka på våren, en del inte. Allt går inte i dvala på hösten, en del dör. Det dör, förmultnar och blir till näring för något annat. Så vaknar en del till Även jag är del av denna cykel. (kvinna 51 år) Naturen ger en andlig dimension Det a r alldeles fantastiskt, det a r bara sa vackert och stort och mäktigt! Det är något lugnande också! Jag blir så liten på något sätt. Inte så att det är skrämmande.. mina bekymmer krymper. Jag är en del av universum. Allt runt omkring får mindre betydelse. Allt handlar inte bara om mig! Det jobbiga finns kvar men jag får andra perspektiv. Så är det att vara ute i naturen, jag ta nker pa ett annat sa tt (Kvinna 52 år) Behovet av naturkontakt vid sjukhusvistelse Friska miljöer Avledning och visualisering Naturen som verktyg Att leva med en obotlig sjukdom och vad naturen då kan betyda Hopp och livskvalitet Naturen lindrar rädslan för döden Naturen hja lper mig, det a r inget man vill ska hända (döden) men jag vet att den kommer ju. Naturen hjälper mig att inte vara rädd. Naturen hjälper mig att inse att det inte är något farligt. Naturen go r det la ttare, jag menar i naturen a r ju do den en naturlig del. Man fo ds och man do r (Kvinna 57 år) 7

Att få uppleva naturen in i det sista Na r man a r sva rt sjuk och döende, att åtminstone få känna vinden och solen i ansiktet. Att få höra, dofta, ka nna.. Det vill jag ha med mig in i det sista! (Kvinna 50 år) Några exempel Först ett mindre bra Helhetsvården, Bräcke 2013 Foto: Gabriella Åberg 8

Fototapeter vårdavdelning, Kristianstad 9

På första parkett! Sal 2:2 Det sker. Skogen la ter det ske. Lo v gulnar och lossnar. Det a r sa. De virvlar bort. Vi virvlar bort. Det a r sa. Jag kan inte a ndra det. ur Ka rleken och do den av Werner Aspenström 10

Sal 2:1. Barfota tassade jag ut Gräset var fortfarande daggvått och mina fötter blev blöta. Sakta gick jag över gräset Nattens maror skingrades Fötterna i gräset påminde mig: - Jag är här nu och jag har fast mark under mig. De jobbiga tankarna fanns kvar, men fötternas tröst gjorde tanken lättare Utdrag ur bloggen Min tillflykt Tack! gabriella.aberg@regionhalland.se 11