Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse År 2012 för vårdgivare 2013-04-18 Monica Lundgren Verksamhetschef Åsa Engman Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1
Innehållsförteckning PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE... 1 Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Struktur för uppföljning/utvärdering... 7 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet... 8 Uppföljning genom egenkontroll... 9 Samverkan för att förebygga vårdskador... 10 Riskanalys... 10 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet... 11 Klagomål och synpunkter... 11 Sammanställning och analys... 11 Samverkan med patienter och närstående... 12 Resultat... 12 Strukturmått... 13 Processmått- aktiviteter 2012... 13 Resultatmått... 14 Övergripande mål och strategier för år 2013... 17 2
Sammanfattning De viktigaste åtgärderna som vidtagits under 2012 i syfte att öka patientsäkerheten har varit Fortsatt arbete inom ram för regeringens och SKL s överenskommelse om de mest sjuka äldre innefattande fortsatta förbättringar av palliativa vården med stöd av registrering och statistik i palliativa registret. Deltagande i vårdprevention genom Senior Alert, samt deltagande i nationella punktprevalensmätningar (PPM- mätningar) samt interna mätningar som möjliggör uppföljning av resultat under året. Anslutning till sammanhållens journalföring genom Nationella patientöversikten, i december 2012 som syftar till att säkra informationsöverföringen mellan vårdgivare. Åtgärder för att öka patientsäkerheten har bestått i att följa fall och avvikelsehanteringen, utredning och analys av risker, negativa tillbud, händelser och anmälningsärenden. Den information som verksamheten får genom risk och avvikelserapportering, riskanalyser, egenkontroller och utredning av förslag synpunkter och klagomål inom hälso- och sjukvårdsområdet har legat till grund för förbättringar på individnivå, verksamhetsnivå, samt förbättringar av kvalitet, säkerhet, vård processer och rutiner i verksamheten. Kvartalsvisa egenkontroller av infektionsförekomst, trycksår och antal kvarliggande kateter genomförs sedan 1997. År 2012 uppnåddes 79% registrering i palliativa registret vilket har inneburit att förvaltningen (olika yrkeskategorier) fått ta del av prestationsbaserade stimulansmedel som används till kvalitativa förbättringar inom palliativ vård. Arbetet med vårdprevention med stöd av Senior Alert fortsätter. Särskilt boende har år 2012 deltagit i SKL PPM- mätnignar gällande förekomst av risk för trycksår, samt hur regler för basal vårdhygien och klädregler efterlevs, utifrån gällande föreskrifter och rutiner. Tre anmälningar enligt Lex Maria gjordes under 2012, två från vård- och socialförvaltningen och en från Närvård Frostviken. Åtgärder har vidtagits för att förbättra de brister som Socialstyrelsen uppmärksammat vårdgivarna på. Risker för vårdskador identifieras kontinuerligt genom verksamheternas riskanalyser, avvikelserapportering, förslag, synpunkter och klagomål. Detta sker i dialog med ledning, legitimerade och chefer, samt genom samverkan andra vårdgivare, patientnämnden och andra externa aktörer på region- och nationell nivå. Legitimerad personal, chefer och medarbetare bidrar till ökad patientsäkerhet genom rapportering av risker, tillbud och ne- 3
gativa händelser. Legitimerad personal bidrar även till ökad patientsäkerhet genom handledning och utbildning till övriga medarbetare utifrån de behov som finns i verksamheten. Patienters och närståendes förslag, synpunkter och klagomål som har betydelse för patientsäkerheten är en viktig del i förbättringsarbetet. Patienter och närstående involveras genom information och delaktighet i det inträffade genom samtal, information och möten. Uppmärksammade brister samt förslag till förbättringsbehov tillvaratas och används det fortsatta patientsäkerhetsarbetet. 4
Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Lagstiftning Mål för hälso- och sjukvården 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Lag (1997:142). Socialnämndens vårdgivaransvar regleras bl. a HSL (1982:763) om skyldighet att erbjuda vård. Patientsäkerhetslagen (2010:659), kap. 6, reglerar åligganden, skyldigheter, ansvar för vårdgivaren och legitimerad personal. Socialnämndens mål Som vårdgivare har Socialnämnden en skyldighet att erbjuda befolkningen hälso- och sjukvård av god kvalitet. Detta medverkar nämnden till genom att: Planera hälso- och sjukvården med utgångspunkt i befolkningens behov, även den hälso- och sjukvård som erbjuds av andra vårdgivare (samverkan med landstinget och privata vårdgivare inom primärvård) Erbjuda hälso- och sjukvård (även förebyggande insatser) i nära samarbete med socialtjänsten Socialnämnden antog 2012- inriktningsmål och mätetal. Socialnämndens arbete med inriktningsmål och effektmått har utgått från Kommunfullmäktiges beslut om politiska prioriteringar 2013-2014. I Kommunfullmäktiges dokument finns övergripande mål till alla förvaltningar samt prioriterade mål riktade till olika verksamhetsområden. Mål och strategier Mål och strategier för 2012 har i huvudsak byggt på ett fortsatt arbetet inom redan beslutade områden Deltagande i Öppna jämförelser Utveckling och ökning av strukturerat arbete inom ram för överenskommelsen om de mest sjuka äldre åren 2012-2014, med vårdprevention, god palliativ vård, god demensvård, deltagande i nationella kvalitetsregistren Seni- 5
or Alert och Palliativa registret, sammanhållen vård och god läkemedelsbehandling för äldre Högt deltagande och registrering i Palliativa registret för förbättringar av den palliativa vården. Utvecklingsområden är att i samverkan med andra vårdgivare öka genomförande av brytpunktssamtal och erbjudande om efterlevandesamtal Deltagande i SKL nationella PPM- mätningar för uppföljning av trycksårsförekomst samt efterlevnad av basal vårdhygien samt klädregler Förbättrad kunskapen inom demensvården genom utbildning i demens ABC, samt intern utbildning till all omvårdnadspersonal Socialnämnden beslutade under 2012 om införande av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med (SOSFS 2011:9). Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Vårdgivaren/socialnämnden Vårdgivaren ansvarar ytterst för patientsäkerhetsarbetet, fastställer mål och strategier för patientsäkerhetsarbetet, samt följer kontinuerligt upp och utvärderar målen. Vårdgivaren har en förvaltningsorganisation där verksamhetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) har ett övergripande ansvar för uppföljning och analys av risker och negativa händelser inom patientsäkerhetsområdet. Utvecklingsarbeten inom patientsäkerhet, införande av kvalitetsledningssystem, egenkontroller samt samordningen av PPM mätningar, deltagande i öppna jämförelser är några av de övergripande områdena. För att ytterligare utveckla systematik, struktur, metoder och arbetssätt har Ledningsgrupp och stödprocesser deltagit i en nationell SKL satsning Leda för resultat under 2012 och vt 2013. Det är av största vikt att vård- och socialförvaltningen har kunskap, kompetens att bedriva systematiskt förbättringsarbete på alla nivåer inom förvaltningen. Alla medarbetare är då en förutsättning för att kontinuerligt nå och förbättra sina resultat på enhetsnivå. Systematiskt, lärandestyrt förbättringsarbete leder till resultat. 6
Verksamhetschef och MAS Verksamhetschef och MAS ansvarar tillsammans med områdeschefer i ledningsgruppen för att alla medarbetare engageras, har rätt kompetens och förutsättningar att bedriva en god och säker vård utifrån socialnämndens mål och ambitioner för hälso- och sjukvården. All medarbetare ska bidra i patientsäkerhetsarbetet. Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Medarbetare deltar i patientsäkerhetsarbete i sitt dagliga värv under ledning av enhetschef och legitimerad personal. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Risker i vården och vårdskador upptäcks, mätas och följs upp med hjälp av avvikelsehanteringssystemet, Lex Maria anmälningar, risk och händelseanalys, samt utredning av förslag, synpunkter och klagomål enligt socialnämndens rutin Uppföljning och utvärdering sker inom ram för verksamhetens egenkontroll plan samt utifrån socialnämndens mål och mätetal Intern uppföljning och utvärdering sker med stöd av Ledningskrafts utdatabas för vårdresultat Uppföljning görs under året gällande olämpliga läkemedelläkemedel, infektionsförekomst, olika intravenösa infarter, trycksår och kvarliggande katetrar Registrering i nationella kvalitetsregister sker kontinuerligt med förbättringsåtgärder på individnivå och på verksamhetsnivå Strukturerad journalgranskning genomförs Mål och mätetal för 2012 antagna av socialnämnden med bäring på hälso- och sjukvård redovisas i valda delar 2013. 7
Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Under 2012 har patientsäkerhetsarbetet bedrivits och åtgärder vidtagits enligt följande, i syfte uppnå ökad patientsäkerhet Fortsatt utveckling av dokumentation enligt ICF i gemensam patientjournal Införande av elektronisk avvikelsehantering Som komplettering till delegeringsförfarandet har elektronisk delegeringsmodul införts under 2012 Införande av SITHS kort för säker inloggning till PASCAL (patientens samlade läkemedelsordinationer) och vid sammanhållen journalföring Anslutning till sammanhållen journalföring genom nationella patientöversikten (NPÖ) för säkrare informationshantering och informationsöverföring På legitimerad nivå sker kompetenshöjning utifrån behov som svarar mot de krav som ställs på verksamheten och för fördjupade kunskaper inom respektive yrkesområde. Detta sker genom påbyggnad med specialistutbildning för sjuksköterskor samt inom lämpliga områden för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Viss utökning av legitimerad personal har genomförts under 2012 såväl som under 2011 Medarbetare, legitimerade och chefer har genomgått demensutbildning i Demens ABC, under 2011-2012 Åtgärder har vidtagits utifrån extern granskning av läkemedelshanteringen för genomfördes i slutet av 2011. Utbildning och stöd från Regionförbundets utvecklingsledare inom området de mest sjuka äldre och vårdprevention har givits vid två tillfällen 2012, ny uppföljning sker under våren 2013 Med stöd av erhållna prestationsbaserade medel för det arbete som genomförts inom ram för satsningen De mest sjuka äldre har kompetenshöjning givits till omvårdnadspersonal och sjuksköterskor Information till socialnämnden från utvecklingsledare vid regionförbundet kommer 2013 Synpunkter och klagomål inom hälso- och sjukvårdsområdet har använts i förbättringsarbetet av patientsäkerhetsarbetet 8
Viss journalgranskning har genomförts utifrån risker som uppmärksammats och ärenden som uppstått under år 2012 Efter PWC granskning av läkemedelsanvändning i särskilt boende, på uppdrag av landstingets revisionskontor har åtgärder vidtagits i syfte att i samverkan med förskrivare inom landstinget försöka minska andelen olämpliga läkemedel för äldre Utbildning/information har även givits via läkemedelskommitténs ordförande. Arbetet kommer att fortsätta under 2013-2014 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontrollen under 2012 har bl. a omfattat Jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i Öppna jämförelser Jämförelser av verksamhetens resultat i nationella kvalitetsregistren Senior Alert och Palliativa registret Deltagande i nationella PPM- mätningar via SKL och jämförelse av resultat Jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat jämfört med tidigare resultat Viss granskning av journaler och annan dokumentation mm Inhämtande av synpunkter från externa granskningar Egenkontroll av infektionsförekomst, trycksårsförekomst Inhämtande av synpunkter från revisionsrapport avseende läkemedelsanvändningen i särskilt boende, gällande olämpliga läkemedel för äldre Regelbunden loggkontroll utifrån krav i patientdatalagen och rutiner för samordnad vårdplanering och informationsöverföring samt sammanhållen journalföring Strukturerad journalgranskning 9
Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 p 3 Samverkan för att förebygga vårdskador och tydliggöra vårdprocesser sker internt inom vårdgivarens ansvar och i förvaltningen, med externa aktörer, primärvårdens vårdgivare lokalt och med landstinget centralt. I länet finns väl etablerade övergripande samverkansforum mellan vårdgivarna på politisk- och tjänstemannanivå, där patientsäkerhetsfrågor och olika vårdprocesser. Verksamhetschef, MAS, områdeschef för sjukgymnaster och arbetsterapeuter/särskilt boende, samt områdeschef för omsorg - och distriktssjuksköterskor deltar i olika forum, avtalsdiskussioner och utvecklingsarbeten i länet. Dialog i enskilda ärenden kring patientsäkerhet fungerar väl mellan vårdgivarna. Samverkansöverenskommelser i form av ÄDEL avtal finns mellan landstinget och kommunen gällande sjuksköterskor/distriktssköterskor samt sjukgymnaster och arbetsterapeuter. I länets samlade hjälpmedelsverksamhet och hjälpmedelsområdet ingår också patientsäkerhetsfrågor. Överenskommelse mellan vårdgivarna om hanteringen av Medicintekniska produkter inom Hjälpmedelscentralens område finns och revideras regelbundet, senast 2012. Avtal vårdhygienisk expertis utarbetades 2012 för länets kommuner och landstinget. Regionförbundet är en viktig samarbetspart i utveckling av det länsgemensamma och sammanhållande. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Förvaltningen bedömer och analyserar fortlöpande om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamheten. Verksamhetschef och MAS är huvudansvariga för rikanalyser inom hälso- och sjukvården. Identifiering av risker sker i samverkan med verksamheten. Riskanalys sker även utifrån föreskrift inom arbetsmiljö i samband med större förändringar inom förvaltningen och t.ex. vid införande av ny teknik och i andra förekommande frågor. 10
Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Rapportering av risker och avvikelser sker skriftligt från hela förvaltningen, dessa läggs in elektroniskt, åtgärdas och går till MAS för information, bedömning och uppföljning. Risker, avvikelser och negativa händelser följs kontinuerligt upp av MAS och i verksamheten. Sammanställning och analys görs årligen, återföring sker till vårdgivaren, i linje till verksamhetsledningen, chefer och legitimerade samt medarbetare. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Förslag synpunkter och klagomål inkommer till vårdgivaren på olika sätt. Direkt från Socialstyrelsen som ett enskilt klagomål eller från patientnämndens tjänstemän. Klagomål från Socialstyrelsen respektive patientnämnden hanteras och utreds med svar till tillsynsmyndigheten/patientnämnden. Synpunkter och klagomål kan inkomma till vårdgivaren, via verksamhetschef eller MAS, chefer och legitimerade, omvårdnadspersonal eller biståndsenheten. Synpunkter inkommer via e- post, via ifyllda blanketter, brev eller telefonsamtal. Förslag synpunkter och klagomål hanteras och utreds enligt en samlad rutin inom socialnämndens ansvarsområde. Uppföljning görs i samverkan med klagande via brevsvar, möte eller muntligt. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Årlig sammanställning och analys görs, i syfte att se mönster trender och tendenser som kan indikera brister i verksamhetens kvalitet. Återföring sker till vårdgivaren, i linje till verksamhetsledning, chefer, samt medarbetarna. 11
Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Patienters och närståendes förslag, synpunkter och klagomål som har betydelse för patientsäkerheten är en viktig del i kvalitetsarbetet. Personliga samtal, möten med involverade och förvaltningsledningen, brevsvar och vård- och omsorgsplaneringar utgör exempel på hantering som vanligen förekommer i olika kombinationer i syfte att ge insyn, information och delaktighet. Uppmärksammade brister samt förslag till förbättringsbehov tillvaratas och används i det fortsatta patientsäkerhetsarbetet. I samband med anmälningsärenden till Socialstyrelsen ges information till patienter och eller närstående om hur utredningsprocessen fortskrider samt innebörden av anmälan. Patienten och eller närstående erbjuds alltid att foga sin beskrivning och upplevelse av händelsen med anmälan. Vid beslut från Socialstyrelsen delges patienten och eller närstående muntligt och efter önskemål skriftligt av MAS. Om inte hinder föreligger enligt Offentlighets och- sekretesslagen, delges kopia på Socialstyrelsens beslut om så önskas, efter dialog och information från MAS. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Socialnämndens mål 2013-2014 Socialnämndens arbete med inriktningsmål och effektmått har utgått från Kommunfullmäktiges beslut om politiska prioriteringar 2013-2014, dessa antogs av socialnämnden under 2012. Socialnämnden ansvarar för olika stöd- och vårdinsatser till kvinnor/män/ flickor/pojkar inom socialtjänstlagen, den kommunala hälso- och sjukvården samt stöd till vissa funktionshindrade. Socialnämndens utgångspunkt i detta arbete är att de tjänster som förvaltningen levererar till kvinnor/män/flickor/pojkar ska vara kostnadseffektivt utförda samt svara mot kraven på en god kvalitet i verksamheten. Socialnämndens inriktningsmål till förvaltningen inom hälsooch sjukvårdsområdet redovisas i 2013 års patientsäkerhetsberättelse. 12
Strukturmått Strukturmått som utgör förutsättningar för att nå uppsatta mål utgår i huvudsak från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringens överenskommelse 2012-2014 för utveckling av vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Satsningen syftar till att utveckla ett systematiskt förbättringsarbete inom områdena: Sammanhållen vård och omsorg, förebyggande arbetsätt, god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling och god vård i livets slut. För Jämtlands län har överenskommelsen resulterat i en gemensamstrategi och handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre under motsvarande period. Arbetsgruppen Ledningskraft bestående av representanter från Regionförbundet Jämtlands län, länets kommuner samt landstinget har utarbetat handlingsplanen. Planen ska vara en utgångspunkt i arbetet med att utveckla kvaliteten för äldres vård och omsorg i Jämtlands län. Processmått- aktiviteter 2012 Införande av elektronisk avvikelsehantering, delegering, Procapita januari- mars 2012 Införande av SITHS kort januari- april 2012 Nationellt införande av patientens samlade läkemedelsordinationer PASCAL, maj 2012 Införande av sammanhållen journalföring genom nationella patientöversikten NPÖ som konsument av information i NPÖ december 2012 Andel årliga läkemedelsgenomgångar i särskilt boende ska resultera i minskad förskrivning av olämpliga läkemedel till äldre Andel korrekt efterlevnad till basala hygienrutiner och klädsel i särskilt boende ska öka. 100% av särskilda boenden ska delta i mätningen vår och höst Andel trycksår ska minska jämfört med mätningar 2011. 100% av särskilda boenden ska delta i mätningen vår och höst Förbättring av den palliativa vården ska ske genom registrering i palliativa registret, ökad andel brytpunktssamtal, eftersamtal, smärtskattning med validerat instrument samt ordination av injektionsläkemedel 13
Vårdpreventivt arbetssätt och registrering i Senior Alert ska resultera i, minskad andel fall, fallskador, trycksår och undernäring Strukturerad journalgranskning, avseende innehåll och kvalitet utifrån patientdatalagens krav löpande under året Resultatmått Två anmälningar om vårdskada gjordes till Socialstyrelsen enligt Lex Maria år2012. En händelse anmäldes från Närvårdsnämnd Frostviken. Hänvisning till patientförsäkringen har skett vid två tillfällen. Mätning av trycksårsförekomst och riskbedömning av trycksår sker genom deltagande i vårdprevention genom Senior Alert och nationella PPM mätningar vår och höst. Infektionsförekomst mätas fyra gånger per år. De vanligaste infektionerna inom kommunal hemsjukvård är som tidigare år 2011, urinvägsinfektion och lunginflammation, förekomsten är något vanligare i särskilt boende jämfört med ordinärt boende och trygghetsboende. e- hälsa Införande av elektronisk avvikelsehantering, delegering, Procapita januari- mars 2012 har underlättat och tydliggjort säkerheten i den information som rapporteras SITHS kort för legitimerad personal har säkerställt säker inloggning och uppfyller de krav som ställs i patientdatalagen Införande av PASCAL maj 2012. Systemet har behov av ytterligare kvalitetssäkring för att svara mot de krav som ställs inom hälso- och sjukvården. Regelbundna uppgraderingar i syfte att förbättra säkerheten pågår nationellt från Inera AB Implementeringen av konsument NPÖ i december 2012 pågår även under 2013. Möjligheten till elektronisk direktåtkomst av landstingets journalanteckningar har ökat säkerheten i informationsöverföringen vid övertagande av vårdansvar. Samtycke från patienten och en vårdrelation är ett krav Läkemedel Intern redovisning visar att andelen årlig läkemedelsgenomgång för personer i särskilt boende, läkare och 14
sjuksköterska uppgick till 100% år 2012, någon påverkan på olämpliga läkemedel ses dock inte i den omfattningen att resultatet kan säkerställas Andel årlig läkemedelsgenomgångar i särskilt boende ska resultera i minskad förskrivning av olämpliga läkemedel till äldre. Den information som redovisas i Öppna jämförelser för 2012 utgår från 2011 års resultat. Dock visar resultatet från i Öppna jämförelser 2011 stora behov av att i samverkan med landstinget försöka minska förskrivningen av olämpliga läkemedel. I den redovisning som presenteras av ledningskraft låg andelen olämpliga läkemedel till personer 75 år och äldre låg under 2012 i spannet 12,2-14,2% Revision från PriceWaterhouse Coopers, v 3, 2012 avseende läkemedelsanvändningen inom särskilt boende visade på angelägenheten av att förbättra resultatet och minska andelen olämpliga läkmedel Punktprevalensmätningar Särskilt boende. PPM mätning basala hygienrutiner och klädregler vt 2012. Sex av sju särskilda boenden deltog i mätningen. Följsamhet till basala hygienregler och kläder i samtliga sju steg innefattande moment för basal hygien, klädregler, 43%. Riket låg på samma nivå 43%. förbättringspotential finns inför 2013 Särskilt boende. PPM mätning trycksår ht 2012. Fem av sju särskilda boenden deltog. 150 personer av 190 i särskilt boende (79%) deltog och riskbedömdes för trycksår. Sexpersoner avböjde deltagande. 15 % av de som deltog uppgavs ha trycksår vid mätningen Vårdprevention och palliativ vård Förvaltningen deltar fortsatt i regeringens och SKL satsning Bättre liv för sjuka äldre 2012-2014 samt nationella palliativa registret och vårdpreventivt arbete i Senior Alert Förbättring av den palliativa vården har skett genom registrering i palliativa registret, ökad andel brytpunktssamtal, eftersamtal, smärtskattning med validerat instrument samt ordination av injektionsläkemedel. Resultat för Öppna jämförelser inom vård- och omsorg 2012. Andel 15
avlidna som före döden fått information om sin situation låg på 57% i Öppna jämförelser 2012, riket på 44%. Andel anhöriga som erbjudits eftersamtal låg år 2012 på 62%, riket på 52%. Smärtskattning med validerade instrument och munhälsobedömning är ett utvecklingsområde för 2013 Avvikelsehantering Andelen läkemedelsavvikelser inom vård- och socialförvaltningen minskade med 39% från 2011 till 2012. År 2012 inkom 211 stycken läkemedelsavvikelser, en minksning med 135 stycken jämfört med 2011 då motsvarande siffra var 346 stycken 2012 inkom 61 avvikelser till vård- och socialförvaltningen som rört andra typer av avvikelser än läkemedel. Jämfört med 2011 är detta en ökning med 97% då det 2011 inkom 31 sådana avvikelser. Till denna typ av avvikelser hänförs, främst brister i kommunikation/samverkan/informationsöverföring, mellan vårdgivare brister i vårdplanering. Till denna kategori hänför även utebliven rehabilitering/träning ordinerad av sjukgymnast, arbetsterapeut, medicintekniska, produkter. 2012 rapporterades 666 stycken falltillbud vilket motsvarar en minskning med 24% jämfört med 2011. Det innebär att förbättringsmålet om en 10% minskning har uppnåtts. Antalet större frakturer minskade från 19 stycken 2011, till 12 stycken år 2012, en minskning med 7 frakturer, vilket motsvarar en minskad andel på 37% Antalet mindre frakturer minskade från 20 stycken 2011, till 12 stycken 2012, en minskning med 8 stycken, motsvarande en 40% minskning Anmälningsärenden 2012 anmäldes två vårdskador enligt Lex Maria till socialstyrelsen från socialnämnden och vård- och socialförvaltningen 2012 anmäldes en Lex Sarah anmälan till socialstyrelsen från socialnämnden och vård och socialförvaltningen och ytterligare en allvarlig händelse som inträffade 2012 anmäldes 2013 till socialstyrelsen från socialnämnden och vård- och socialförvaltningen. Vi väljer att nämna dessa ärenden i patientberättelsen 16
Deltagande i nationella jämförelser Kommunens verksamheter inom vård- och omsorgsområdet, äldreomsorg har lämnat uppgifter till och deltagit i Öppna jämförelser Övergripande mål och strategier för år 2013 Mål och strategier för 2013 baseras på vårdgivarens mål och viljeinriktning. De områden som berör hälso- och sjukvård beskrivs nedan. Verksamheten bedrivs så att det är tryggt och säkert och att det är rättssäkert i myndighetsutövningen Effektmått. Andelen personer med risk för fall, undernäring, trycksår ska minska med 10%, 2013 jämfört med föregående år Andelen kvinnor/män med svåra skador, större frakturer vid fall ska minska med 10% 2013 jämfört med föregående år En trygg och säker läkemedelsanvändning Effektmått. Andelen läkemedelsavvikelser ska minska med 10%, 2013 jämfört med föregående år Andelen kvinnor/män i särskilt boende för äldre där årlig läkemedelsgenomgång genomförts under de senaste 12 månaderna, ska uppgå till 100% Andelen personer i särskilt boende som får olämpliga läkemedel ska minska Vård- och socialförvaltningens mål och strategier för 2013 Minska förskrivningen av olämpliga läkemedelskombinationer till äldre med minst 5% och om möjligt med 10% i samverkan med landstinget och övriga kommuner i region Jämtland 100% av personer som har hjälp med läkemedelshanteringen från den kommunala hälso- och sjukvården i särskilt boende ska erbjudas och erhålla läkemedelsgenomgång med läkare och sjuksköterska minst årligen 17
Minska andelen fall, risker för undernäring och trycksår jämfört med 2012, mätas genom deltagande Senior Alert och redovisas i Öppna jämförelser 100% av särskilda boenden ska delta i nationella punktprevalensmätningarna vår och höst för att förbättra efterlevnad av regler för basal vårdhygien och korrekt arbetsklädsel Öka andelen personer/anhöriga som erbjuds brytpunktssamtal och eftersamtal vid vård i livets slut Inom ram för Bättre liv för sjuka äldre. Utbildning och bedömning av munhälsa med stöd av Senior Alert. Utbildning och deltagande i nationella kvalitetsregistret för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) Ökad kvalitet i journaldokumentation utifrån krav i patientdatalagen, genom strukturerad granskning löpande under året 18