Att använda sinnen, inte bara intellektet Ann-Christin Kärrman, Ansvarig vård & omsorg, Svenskt Demenscentrum Leg. sjuksköterska, fil.mag. Svenskt Demenscentrum samlar kunskap på en plats Äldreforskningens Hus 1
Svenskt Demenscentrum Patienter och anhöriga Vård & omsorg Intresseorganisationer Beslutsfattare Utbildning Akademi FoU-enheter Myndigheter Samlar, strukturerar och sprider kunskap Verkar aktivt för nationell utveckling inom demensområdet Faktablad Demenssjukdomar Alzheimers sjukdom Bilkörning och demens Anhörigvård och demens Vapen och demens Lewykroppsdemens Vaskulär demens 2
Demens ABC Idag har mer än 52 000 personer slutfört utbildningen Demens ABC plus Utbildningar till hela vårdkedjan Webb - baserade Avgiftsfria Tillgängliga Verktygslåda Test och intyg 3
Projekt Webbutbildningar Möten med minnen - museer Fotbollsminnen Konferenser Vi blir också äldre - levnadsvillkor för personer med utvecklingsstörning som åldras, Stockholm 14 november Svenska demensdagarna, Karlstad 14-15 maj 2014 Skandinavisk konferens ledarskap Stockholm, Waterfront 20-21 oktober 2014 Publicerat För vems skull om tvång och skydd i demensvården (2010) Guiden till nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom(2011) Vad kan Sverige lära? Tvingande skyddsåtgärder i Norge, England och Holland (2013) Erfarenheter av lagstiftning och utbildningar inom vård och omsorg om personer med demenssjukdom. 4
Meningsfull vardag Vad är det för mig och för dig? Personcentrerad omvårdnad Levnadsberättelse Kommunikation Relation Vad är demens Ett samlingsnamn och en diagnos för en rad symtom som orsakas av försämrad funktion hos hjärnan Olika orsaker till demens Inte en del i naturligt åldrande 5
Fakta om demenssjukdom Ca 150 000 demenssjuka - de flesta mycket gamla Ca 24 000 personer insjuknar varje år 180 000 demenssjuka år 2025 och 240 000 år 2050 Kommunerna bär 85 % av kostnaderna Samhällskostnader ca 50 miljarder per år Demenssjukdom Alzheimers sjukdom den vanligaste diagnosen Går inte att bota men man kan lindra symtom Vården och omsorgen inriktas på att ge ett gott liv Yttrar sig på många olika sätt och förändras över tid Från lätta minnestörningar till behov av hjälp med praktiskt taget allt Påverkar familjen och de sociala nätverken Olika demenssjukdomar Primärdegenerativa Vaskulära (blodkärlsdemens) Sekundära 6
Primärdegenerativa Alzheimers sjukdom Parkinsons sjukdom med demens Lewy kropps demens (Lewy body demens) Pannlobsdemens Primärdegenerativa Hjärnceller börjar förtvina och dö Försämras gradvis i takt med att hjärnskadan sprider sig Symtomen kommer smygande beroende på vilken del av hjärnan som skadas Vaskulär demens Kallas ibland blodkärlsdemens Blodproppar eller blödningar stryper syretillförseln till hjärnan Symtomen kommer ofta plötsligt beroende på vilken del av hjärnan som skadas kan vara stabilt en period för att sedan försämras igen 7
Vanliga tecken på demens Dagligen glömma bort var man lägger ifrån sig saker. Enkla vardagssysslor börjar bli svåra att utföra. Problem med att hitta hem från sitt arbete eller andra, tidigare, kända platser. Några symtom Amnesi (=minnesförlust) Afasi (=språksvårigheter) Apraxi (=Svårigheter att utföra praktiska rörelser) Agnosi (=Oförmåga att identifiera föremål) Bemötande vid demens Anpassa kraven Lämplig och lagom stimulans Undvik jäkt Tala med korta tydliga meningar och invänta svar Undvik frågor som skapar osäkerhet (du minns väl?!) Försök förstå orsaken bakom beteende 8
Sinnesstimulering Genom att utgå ifrån de olika sinnena kan vi hitta stunder av mening och glädje även för de som har kommit långt in i sjukdomen. Vad är aktivitet/sinnesstimulering? I omvårdnaden, samtal Grupp eller individuellt Aktivitet för alla Utgå från sinnena Tips Högläsning Skönhetsvård Vykort, bilder, saker Dans Filmvisning Musik och sång Hattparad IPAD 9
Tips Maskerad Seniorrally Måla tavlor Ipod Wii Minneslådor Ordspråk Bjuda in gäster (mellan enheterna) Prata! De fem sinnena Hörsel Nn Känsel &Rörelse Smak Syn Lukt Påverkas olika av ålder och demenssjukdom Stimuleras av olika aktiviteter Att stimulera flera sinnen samtidigt förstärker intrycket Hur kan vi motivera till aktivitet? Bakgrundskunskap Hjälpa till Fråga inte gör Kontinuitet, rutiner Planera innan/ fånga stunden Delmoment Hjälpbehov/säkerhetsrisk? 10
Vem ska aktivera? Organisation för aktivering? Kontaktman? Rapporter/ dokumentation? Alla! Långtidsminnet Semantiska minnet Episodiska minnet Procedur minnet Ordspråk Borta bra men Bakom varje framgångsrik man står Bra karl Delad glädje är Ett gott skratt Gammal kärlek 11
Vart ska aktivitet och sinnesstimulering ske? På avdelningen/servicehuset Det egna rummet/ lägenheten Hygienutrymme Kök/matsal Allrum Kamma sig Sätta på vattenkran Knäppa knappar Bre smörgås Öppna en burk Gå ut med soporna Para ihop strumpor Bjud in någon på kaffe Putsa glasögon/skor Bädda sängen Vardagsaktiviteter Miljöns betydelse Miljöer lämpar sig för olika aktiviteter Ger signaler till hjärnan om vad som förväntas hända på denna plats Stimulerar till samtalsämnen och väcker friska minnen Årstidbundna aktiviteter 12
Miljö En person med demenssjukdom letar efter signaler i miljön: Var är jag? Varför är jag här? Vad förväntas hända på denna plats? Åtgärder för bättre miljö (syn) God belysning, även punktbelysning Använd färger, kontraster för tydligheten Använd bilder och symboler för att underlätta att hitta rätt, t ex hjärta på toaletten, namn eller foto på den egna dörren Igenkänning saker, tavlor, bilderböcker som ligger framme. Återgärder för bättre ljudmiljö Inte för mycket stimuli samtidigt Medveten stimulering en begränsad tid Textiler och takplattor för att minska eko 13
Färger som hjälper eller stjälper Markera viktiga dörrar Dölj oviktiga dörrar Gör en korridor kortare Hitta rätt Tänk på golven Miljön skapar eller hindrar möjligheter till interaktion och kommunikation Stolarnas placering att se och bli sedd Möjlighet att välja delaktighet och avskildhet Varför då? Meningsfulla stunder Fördjupad relation boende/ vårdare Lär känna den friska personen Avledande, minska oro Ökat välbefinnande hos personalen 14
Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdomar Känslan! Utlösande faktorer för BPSD; Basala behov är inte tillfredställda Annan sjukdom, smärta Brister i bemötande eller interaktion med personal eller andra boende Brister i miljön eller feltolkningar av miljön Aggressivitet Vandring Sömn Skrikande Raslöshet Ohämmat beteende Samlande Svärande Beteendesymtom: 15
Psykiska symtom: Ångest Hallucination Vanföreställningar Förändringar i grundstämning Arbete med demens-checklistor Personalens påverkar beteendet Plötsliga och oväntade förändringar i rutin och miljö Valsituationer Maktkamp med patienten Krav som överstiger patientens förmåga Ilska eller aggressivitet mot patienten Irritation 16
Förebygga BPSD -symtom Empati, tålmodighet, vänlighet Vårdande och varm framtoning Försök att förstå orsaker till och betydelsen av patientens beteende Intryck av att ha gott om tid Flexibilitet Checklista vid förändringsarbete Chefens stöd APT-möte med skriftligt beslut Vem eller vilka anordnar aktiviteter? Tid och ekonomi för smärre inköp Vilka resurser finns att tillgå (arbetsterapeut, sjukgymnast, kyrkan, skola, dagis)? Checklista vid förändringsarbete Vecko- eller månadsplanering Stöd och beröm! Uppföljning efter en månad Uppföljning efter tre månader Uppföljning efter sex månader Uppföljning efter ett år 17
VINSTER Alla blir nöjda Organiserade aktiviteter Större medvetenhet Stolthet och tillfredsställelse i arbetet Ökat utbud av aktiviteter Verktygslådor och nya redskap Lycka till! ann-christin.karrman@demenscentrum.se 08-6905836 18