Uppsala studentkårs VERKSAMHETSPLAN 2017/2018

Uppsala studentkårs VERKSAMHETSPLAN 2017/2018

Inledning Påverkansarbete inom utbildningspolitiska såväl som studiesociala frågor genom Uppsala studentkår är av stor vikt för studentinflytandet i Uppsala. Studenterna har en unik position att kunna utvärdera och bedöma en utbildnings kvalitet samt avgöra vilka åtgärder som är nödvändiga för att förbättra studiemiljön vid universitetet. För att kunna bedriva detta viktiga arbete är vi i behov av en effektiv och smidig organisation. Uppsala studentkår utför, utöver de särskilda satsningar och prioriteringar som ska ske under året vilka fastslås i verksamhetsplanen, ett kontinuerligt omfattande arbete som upptar en stor del av de arvoderades och anställdas tid. Det arbetet innefattar bland annat arbetsledning av studiebevakare, arbetsgivaransvar för de externa verksamheterna men även för de centralt arvoderade och anställda; arbetet innefattar även löpande kontakt med sektionerna, möten med universitetsledningen, biblioteksfrågor, representation, tillsättning av studentrepresentanter, medlemsrekrytering, mecenat Uppsala studenters medlemshanterin: organisation och samordning (USMOS), kårsamverkan; det ingår även arbete med SFS (Sveriges förenade studentkårer), Ergo, samt förberedelsearbete inför styrelsemöten och fullmäktige. Kåren har även ett löpande ansvar att framföra Uppsala studentkårs åsiktsprogram när möjlighet ges i form av skrivelser, remissvar och debattartiklar. Årets verksamhetsplan innehåller en rad olika frågor, det är dock två frågor som Uppsala studentkår ska lägga extra fokus på. En av frågorna är det politiska påverkansarbetet i samband med valåret 2018, och den andra frågan handlar om Uppsala studentkårs framtida organisation. Den första frågan är av vikt då valet ger Uppsala studentkår en möjlighet att påverka de lokala partiernas politik och vallöften i aktuella studentfrågor. Den andra frågan är av stor vikt till följd av de organisatoriska förändringar som har skett i och med att Juridiska föreningen och Uppsalaekonomerna fick kårstatus.

Innehållsförteckning 1 Fokusfrågor... 3 1.1 Valåret... 3 1.2 Kårens framtida organisation... 3 2 Uppsala studentkårs organisation... 5 2.1 Sektioner... 5 2.2 Fullmäktige och valutskottet... 5 2.3 Studentrepresentanter... 6 2.4 Ergo... 7 2.5 Studentbokhandeln... 8 2.6 Campus 1477... 8 2.7 Kårsamverkan... 9 2.8 Sveriges förenade studentkårer... 9 2.9 Ekonomi...10 3 Kommunikation...11 3.1 Intern kommunikation...11 3.2 Extern kommunikation...11 3.3 Medlemsvärvning...12 4 Påverkansarbete...13 4.1 Tillgänglighet...13 4.2 Rättssäkerhet...13 4.3 Kvalitet i högre utbildning...14 4.3.1 Verksamhetsförlagd utbildning... 14 4.3.2 Internationalisering...14 4.3.3 Kursvärderingar...15 4.4 Psykisk ohälsa...15 4.5 Lika villkor...16 4.5.1 Samverkan studentrepresentanter... 16 4.5.2 Jämlikhetsansvarig...16 4.5.3 Litteraturgranskningen...17 4.6 Hållbart engagemang...17

4.7 Breddad rekrytering...18 4.8 Arbetsmiljörapport...19 4.9 Nyanlända...19

1. Fokusfrågor 1.1 Valåret En viktig del av Uppsala studentkårs arbete är att företräda studenternas intressen gentemot kommun- och landstingspolitiker. Studentlivet slutar inte när man lämnar campus. Studenternas liv fortsätter och där måste kommunen och landstinget ta ansvar, om man fortsatt vill vara en stad som studenter söker sig till. Inför, under, och efter valåret 2014 har Uppsala studentkår haft en kampanj som heter 7 krav för en bättre studentstad. Kampanjen följdes upp med en rapport efter att halva mandatperioden hade gått där Uppsala studentkår fastslog att det fortfarande fanns mycket arbete kvar att göra för att uppnå de 7 kraven. Nästa år är det återigen dags för kommun- och landstingsval. Därför ska Uppsala studentkår under verksamhetsåret 17/18, inför valet, återigen ta fram en ny kampanj för att Uppsala ska bli en bättre studentstad. En viktig del av arbetet under valåret är att informera studenterna om hur kommunen och landstinget påverkar dem, samt att samla in studenternas åsikter. Alla studenter har kanske inte kunskap i hur kommunalpolitik skiljer sig från regional och nationell politik. Genom att informera om detta kan Uppsala studentkår på ett bättre sätt få in relevanta åsikter om vad kommunen och landstinget kan förändra. Det är också viktigt att informera studenter om vikten av att folkbokföra sig i Uppsala för att kunna rösta i de kommunala valen. dock vara noggranna med att inte rekommendera eller uttala sig för något parti. Arbetet ska rikta in sig på sakfrågor och redogöra för hur de olika partierna ställer sig till dessa frågor. genomföra en informationskampanj om kommun- och regionvalet för studenter samla in åsikter från studenter om deras situation som student i kommunen och regionen slutrapportera 7 krav-kampanjen ta fram en ny kampanj, som ska förankras i fullmäktige, inför valet 2018. Att alla partier i kommunfullmäktige och regionen ställer sig bakom de krav Uppsala studentkår väljer att föra fram inför valet 2018. Att Uppsalas studenter är informerade om olika studentfrågor inför valet 2018. 1.2 Kårens framtida organisation De senaste åren har Uppsala studentkårs ekonomiska förutsättningar försämrats. Det beror delvis på det förändrade kårlandskapet med flera nybildade studentkårer där Uppsala studentkår har förlorat kårstatus för flera verksamhetsområden. Det beror också på den trend där studentkårer generellt får färre medlemmar och därmed förlorar status. Vi ser ett behov av en organisationsutveckling för att möta de nya utmaningarna. Redan under verksamhetsåret 2013/2014 påbör- 3

jades en utredning, och kårfullmäktige har sedan dess ansett organisationsutvecklingen vara en avgörande fråga för kårens framtid. I ljuset av detta ser vi det som ett måste att under verksamhetsåret kunna presentera en färdig plan gällande kårens framtida organisation. I arbetet med Uppsala studentkårs framtida organisation ska relevanta delar av organisationen såsom kårpartier och sektioner vara delaktiga. tillsätta en arbetsgrupp som ska ta fram en plan för kårens framtida organisation under verksamhetsåret presentera denna plan för kårfullmäktige i arbetet om kårens framtida organisation involvera delar av organisationen såsom kårpartier och sektioner. Att den framtagna planen ska kunna implementeras nästkommande verksamhetsår. 4

2. Uppsala studentkårs organisation 2.1 Sektioner Decentraliseringen av Uppsala studentkår har fört med sig fördelen att sektionerna arbetar effektivare på lokal nivå, medan kåren centralt kan fokusera på det övergripande påverkansarbetet. Nackdelen är att kårens olika delar blir åtskilda. Uppsala studentkår behöver därför arbeta mer aktivt med att stärka samspelet mellan sektionerna och kåren centralt, så att de kan dra nytta av varandra och att kunskap flödar åt båda hållen. Sektionerna kan ge perspektiv och erfarenheter direkt från studenterna och fakulteterna, medan den centrala delen kan ge en helhetsbild till sektionerna samt agera stöd och ge råd. Att vara en kår med studenter från olika vetenskapliga discipliner och campusområden ger Uppsala studentkår en möjlighet att se generella problem för studentpopulationen. Denna möjlighet måste Uppsala studentkår ta tillvara på och nyttja. Uppsala studentkår måste också på ett bättre sätt möjliggöra för sektionerna att engagera sig i centrala frågor utan att de ska behöva vänta på, eller ställa upp i ett, kårval. öppna upp styrelsens arbetsgrupper för sektionsaktiva ta fram en långsiktig strategi kring kontaktsystemet mellan sektionerna och kåren centralt hitta ytor för sektionerna att samarbeta med kåren centralt samt med varandra i gemensamma frågor pröva konceptet remiss-stugor där studenter bjuds in till att forma Uppsala studentkårs remissvar. Att Uppsala studentkår centralt och lokalt ska komma närmare varandra. Att det för sektionerna ska bli enklare att engagera sig i Uppsala studentkårs centrala arbete. 2.2 Fullmäktige och valutskottet Kårfullmäktige är Uppsala studentkårs högsta beslutande organ och väljs av kårens medlemmar genom ett årligt kårval. Det är av stor vikt att kårfullmäktige är en plats där alla får komma till tals och känner sig inkluderade samt respekterar varandra oavsett de aktuella sakfrågorna uppe för diskussion. Det är också viktigt att fullmäktigepresidiet aktivt arbetar med att kårfullmäktige präglas av öppenhet, tillgänglighet och förståelse. Ett bra sätt att skapa ett tillgängligt fullmäktige på kan vara att använda sig av alternativa mötesformer. Åsiktstorg kan till exempel vara lämpligt när stora dokument ska behandlas av fullmäktige, då det möjliggör samarbeten och idéutbyten på ett sätt som diskussioner i plenum inte kan göra. Kårfullmäktiges ledamöter måste också få möjlighet att gå en utbildning gällande mötesformalia, härskartekniker och främjartekniker, inkluderande mötesformer, samt om kårens verksamhet och funktionssätt så att alla känner att de har möjlighet att delta i mötena. Under ett antal år har frågan om kårfullmäktiges storlek varit uppe för diskussion och i mars 5

(16/17) röstade fullmäktige efter en första läsning i genom en minskning av antalet ledamöter från 41 till 33. Andra läsningen kommer att ske under hösten. I och med den potentiella förändringen vore det lämpligt att se över kårfullmäktiges arbetsordning. Arbetet med att förbereda och anordna kårvalet ligger på valutskottet. De senaste åren har valutskottets arbete tyvärr kommit igång sent, vilket har påverkat överlämningarna negativt. Varken styrelsen eller kårpresidiet är lämpade att bistå valutskottet med information eller stöd, då det kan riskera att påverka hur valutskottet väljer att arbeta. Det organ som är bäst lämpat är fullmäktigepresidiet, som ska ha en neutral roll av arbetet som sker inom kåren. Uppsala studentkårs fullmäktigepresidium ska leda arbetet med att se över fullmäktiges arbetsordning anordna en utbildning för kårfullmäktiges ledamöter och sektioner, samt andra intresserade studenter använda sig av alternativa mötesformer vid lämpliga tillfällen utveckla och hålla förmöten med kårpartierna vara ett stöd för valutskottet. Att kårfullmäktige är ett forum där alla känner sig bekväma och får göra sin röst hörd. Att arbetssituationen för valutskottet förbättras. 2.3 Studentrepresentanter En viktig del av Uppsala studentkårs verksamhet utförs av hundratals studenter genom sitt arbete som studentrepresentanter. För att studenterna ska kunna utföra sitt arbete som studentrepresentanter på ett bra sätt är det Uppsala studentkårs ansvar att de känner sig bekväma i sina roller som studentrepresentanter. Det är därför viktigt att de är förberedda inför uppdragen. Detta kan uppnås genom att Uppsala studentkår håller utbildningar för studentrepresentanter samt har klara rutiner kring uppdragen för studentrepresentanter. En ytterligare viktig aspekt är att våra studentrepresentanter känner sig uppskattade och att arbetet de gör uppmärksammas. Ett stort antal centrala studentrepresentantuppdrag tillsätts av Uppsala studentkår gemensamt med de andra kårerna vid Uppsala universitet. De utlyses av kårerna gemensamt på kårsamverkan. se och är för våra medlemmar svåra att hitta. En följd av det är att centrala studentrepresentantuppdrag inte blir tillsatta, eller också att studenterna till de uppdragen blir direktrekryterade, vilket skadar studentkårernas demokratiska process. hålla studentrepresentantutbildningar se till att det finns adekvat återrapporteringsrutiner för studentrepresentanter 6

arbeta med att studentrepresentanters arbete uppmärksammas synliggöra och marknadsföra de kårgemensamma studentrepresentantuppdragen fortsätta arbetet med att kartlägga studentrepresentantuppdrag skapa rutiner för att marknadsföra de studentrepresentantuppdrag som sektionerna och kåren centralt har rätt att tillsätta. Att studentrepresentanter känner att de fått information, förberedelser och kontinuerligt stöd för att kunna utföra sina uppdrag. Att information kring ärenden vid olika organ på universitetet kommer fram till de relevantadelarna inom Uppsala studentkår. Att Uppsala studentkår har lättillgänglig information till alla sina studentrepresentanter. Att de kårgemensamma studentrepresentantuppdragen blir mer lättillgängliga och populära bland studenter. Att studentrepresentanter på olika nivåer kan följa beslut uppåt i beslutskedjan. 2.4 Ergo Sedan 1940 är Ergo Uppsala studentkårs egen tidning. Ergo fyller en viktig funktion i studentuppsala då det är en politiskt oberoende tidning med anställda journalister som bevakar studenternas intressen och granskar universitetet. Trots det kvarstår faktumet att Ergo är en stor ekonomisk utgift för Uppsala studentkårs ansträngda budget. Kåren står inför stora förändringar och har inte resurser som täcker all verksamhet. Det är uppenbart att något måste göras för att säkerställa att Uppsala studentkår kan fortsätta erbjuda Ergo som service till sina medlemmar. Det bör därför undersökas om dagens struktur för Ergo är gångbar för Uppsala studentkår. En sådan utredning ska inte endast fokusera på ekonomiska aspekter, även om de är viktiga, utan också på vilket journalistiskt innehåll och vilken kvalitet som Uppsala studentkår vill ha av sin tidning. tillsätta en utredning bestående av Tidningsutskottet och en ledamot från styrelsen om huruvida en omstrukturering av Ergo bör ske och hur den nya strukturen i så fall borde se ut. Att innan verksamhetsårets slut lägga fram ett ställningstagande om Ergos framtid till fullmäktige. 7

2.5 Studentbokhandeln Uppsala studentkår har sedan 1963 varit huvudägare av Studentbokhandeln. Idag ägs den tillsammans med Uppsala universitet. Den grundades för att möjliggöra för Uppsalas studenter att dels få tag i all kurslitteratur på ett enkelt sätt, och dels för att litteraturen kunde köpas till ett så lågt pris som möjligt. Bokhandeln är alltså en verksamhet som kommer alla studenter i Uppsala till gagn då den erbjuder sina tjänster till alla studenter, och med sina priser bidrar till att hålla marknadspriserna nere generellt. Studentbokhandeln är en verksamhet som varit naturlig för Uppsala studentkår att bedriva i sin roll som hela Uppsala universitets studentkår. Idag har inte Uppsala studentkår den rollen då andra studentkårer har bildats. Uppsala studentkår skulle därför internt behöva ett långsiktigt ställningstagande kring sitt ägande och engagemang för Studentbokhandeln. bereda och förankra ett långsiktigt ställningstagande gällande Uppsala studentkårs ägande av Studentbokhandeln. Att till fullmäktige under vårterminen lägga fram ett förslag till ställningstagande. 2.6 Campus 1477 Uppsala studentkår har sedan en lång tid tillbaka tagit ansvar för Uppsala studenternas välmående genom Studenthälsan. För några år sedan tog Uppsala universitet över mottagningsverksamheten för att driva den helt i egen regi. Motionsverksamheten i föreningen Studenthälsan Campus 1477 hade dock ett fortsatt samarbete mellan Uppsala studentkår, Farmacevtiska studentkåren, kårerna vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), och Uppsala universitet. Under förra verksamhetsåret gick Kuratorskonventet med i föreningen, medan Uppsala universitet meddelade att de ville träda ur. Universitetets utträde grundar sig i att de som myndighet inte får vara med i en verksamhet som tar ut avgifter. Verksamheten som nu bedrivs i Campus 1477 lokaler kommer som en konsekvens av utträdet att bli konkurrensutsatta genom ett upphandlingsförfarande. Motionering är viktigt för att stärka både fysisk och psykisk hälsa. Det är därför av stor vikt att Uppsala studentkår är aktiva i att det finns motionsverksamhet där studenterna får vara med och styra verksamheten. aktivt arbeta med Föreningen studenthälsan så att den kan lägga ett attraktivt bud på upphandlingen av motionsverksamheten i Universitetets lokaler. Att vinna upphandlingsförfarandet. 8

2.7 Kårsamverkan Kårlandskapet i Uppsala har förändrats under de senaste åren. Därför har det arbetats fram nya strukturer och samarbeten för att kårerna ska kunna beakta studenternas intressen och påverka universitetet med en enad studentröst. Bland annat väljs numera flera fakultetsöverskridande studentrepresentantuppdrag av ett gemensamt valmöte för att säkerställa att alla studenter representeras. Valmötet har de senaste åren inte fungerat ordentligt eftersom få studenter söker till de uppdrag som utlyses. Kårsamverkan behöver därför arbeta under året med hur de centrala studentrepresentantuppdragen ska kunna tillsättas på ett bättre sätt. Under förra verksamhetsåret gjordes en hel del inom kårsamverkan för att utveckla samarbetet. Dock är Kårsamverkan fortfarande ett organ som väldigt få utanför studentkårernas presidium har insyn i, vilket är problematiskt då flera stora beslut gällande central studiebevakning och tillsättning av studentrepresentanter görs av Kårsamverkan. En av de centrala studiebevakningsfrågorna som behöver åtgärdas är frågan om Doktorandnämnden, då Uppsala studentkår formellt inte har upplöst sin egen doktorandnämnd och inget gemensamt reglemente har antagits sedan Juridiska föreningen och Uppsalaekonomerna blev studentkårer. fortsätta utveckla Kårsamverkan tillsammans med de andra kårerna vid Uppsala universitet tillsammans med de andra kårerna verka för en långsiktig och hållbar modell av den samfinansierade och samstyrda studiebevakningen tillsammans med de andra kårerna vid Uppsala universitet vidareutveckla valmötet och rekryteringen av studentrepresentanter. Att vara en aktiv och konstruktiv part i Kårsamverkan och bidra till ett välfungerande organ för kårerna vid Uppsala universitets gemensamma frågor. 2.8 Sveriges förenade studentkårer Uppsala studentkår är en del av den nationella föreningen Sveriges förenade studentkårer. SFS representerar studenters intressen både på en nationell som internationell nivå och är därför en stark tillgång för att kunna bedriva påverkansarbete gentemot beslutsfattare i exempelvis riksdag och regering i frågor som berör studenter och högre utbildning. SFS är Uppsala studentkårs plattform för att trycka på beslutsfattarna i frågor som t.ex. berör psykisk ohälsa och studentbostäder på nationell nivå, vilket gör att det är viktigt att Uppsala studentkår har ett utskott eller liknande som har kompetens i de frågorna. utse en kontaktperson i Uppsala studentkår vars uppgift blir att regelbundet hålla kontakt med SFS styrelse och således agera kanal mellan dem se över styrdokument gällande SFS engagera fullmäktige och övriga delar av kåren i SFS arbete genom att skapa ett utskott för nationell högskolepolitik. 9

Att Uppsala studentkår är en aktiv röst inom SFS. Att Uppsala studentkår har kompetens inom nationell högskolepolitik. 2.9 Ekonomi De största inkomstkällorna för Uppsala studentkår är bidrag från staten och Uppsala universitet samt medlemsavgifter. Andra sätt att få in pengar på är genom att vi bedriver verksamhet som skulle kunna generera pengar till Uppsala studentkår eller att vi får andra anslag från externa parter. Några verksamheter som genererar överskott som sedan kan finansiera huvudverksamheter bedriver inte kåren idag, utan de verksamheter som har sådan potential ligger i stiftelser (Norreda) eller i externa aktiebolag som inte delar ut sin vinst (Studentbokhandeln). Uppsala studentkår måste därför under verksamhetsåret hitta nya sätt att minska sina utgifter på, samt öka sina intäkter. lägga verksamhet, som är lämplig, i projektform för att på så sätt kunna söka pengar från externa parter kartlägga vilka verksamheter som är intressanta för medfinansiering samt vilka som skulle kunna vara intresserade konsekvent lyfta den ekonomiska aspekten vid arbetet med organisationsutredningen och med ställningstagandet i ägandet av Studentbokhandeln och Ergo se över fördelningsmodellen för sektionsmedel. Att förbättra Uppsala studentkårs ekonomiska situation. 10

3 Kommunikation 3.1 Intern kommunikation Uppsala studentkår har länge uppfattats som en svårtillgänglig organisation, även för de som är aktiva inom kåren. För att åtgärda det, samt underlätta informationsflödet och arbetet inom organisationen, måste Uppsala Studentkår etablera kommunikationskanaler och kontinuerligt se över och utveckla sin interna kommunikationsstrategi. Med en etablerad kommunikationsstrategi kommer arbetet för kårens sektioner, studentrepresentanter, och övriga verksamma inom Uppsala studentkår effektiviseras. Det kan även underlätta erfarenhetsutbytet och samarbetet mellan kårens alla grenar. uppmuntra sektionerna att skicka en representant till varje fullmäktige att föredra sina PM uppdra presidiet att skicka ett PM till varje PRUT-möte uppdra sektionerna att samla in rapporter från studentrepresentanter skicka ut PRUT:s protokoll som handling till sektionernas sammanträden via PRUT och i samråd med kårstyrelsen utarbeta en kommunikationsplan tydliggöra vem som är studentrepresentanternas kontaktperson vid kåren. Att förbättra insynen inom Uppsala studentkår 3.2 Extern kommunikation För studenter kan det vara svårt att veta vad Uppsala studentkår faktiskt gör, vad vi är till för, och hur de kan gå tillväga för att påverka såväl kåren som universitetet. För att göra fler studenter medvetna om deras rättigheter och möjligheter och för att öka kårens närvaro och synlighet måste Uppsala studentkår utveckla sin externa kommunikation. Detta gäller för såväl på campus som i olika sociala medier. vara en naturlig del av studenternas vardag. Det är dock inte endast för studenterna som Uppsala studentkår måste synas, utan vi måste också ständigt vara närvarande gentemot organisationer och personer som är av relevans för våra studenters intressen. se över kårens kommunikationspolicy ta fram en kommunikationsstrategi för verksamhetsåret 2017/2018 11

Att synliggöra Uppsala studentkår gentemot studenterna och relevanta makthavare. 3.3 Medlemsvärvning Sedan 2006 när kårobligatoriet försvann har Uppsala studentkårs medlemsantal successivt minskat. Som en följd av detta måste kåren numer jobba med medlemsvärvning, vilket kan vara svårt både vad gäller själva genomförandet men också vad gäller att få ihop tiden som nytillträdd presidial. I dagsläget har kåren varken någon utvecklad värvningskultur eller tydliga rutiner för hur arbetet ska genomföras på bästa möjliga sätt, vilket leder till en tidskrävande och ineffektiv medlemsvärvning. Det är avgörande för kårens ekonomi och sedermera även framtida existens att vi fortsätter vara en stark röst för så många studenter som möjligt, och för att säkerställa det ska vi utarbeta en värvningsstrategi för kommande verksamhetsår. utarbeta en strategi för medlemsvärvning att öka antalet medlemmar i Uppsala studentkår 12

4 Påverkansarbete 4.1 Tillgänglighet Uppsala universitet ska vara en plats där alla studenter känner sig välkomna. Det är därför av stor vikt att universitetskulturen präglas av tillgänglighet. Inom ramen för tillgänglighet ingår bland annat framkomlighet på samtliga campus; att det finns ett tillräckligt antal studieplatser samt datorsalar för de studenter som inte har egna datorer; att lärare följer reglementen och använder mikrofon under föreläsningar; och att toaletterna på campus är könsneutrala. I nuläget finns det brister inom samtliga ovan nämnda områden. Till exempel upplever personer med nedsatt hörsel att de själva får ansvara för att teknik med hörselslinga fungerar. Problem förekommer även när föreläsare själva får välja bort att lägga upp eller dela ut Power Point presentationer, då många studenter upplever svårigheter att följa med under föreläsningarna. En förbättring av dessa brister gynnar såväl berörda studenter som Uppsala universitet, som i längden kan komma att se ett minskat antal avhopp på grund av bristfällig tillgänglighet. se över användandet av mikrofon och hörselslinga under föreläsningar arbeta för att Uppsala universitets könsbinära toalettskyltar byts ut mot WC -skyltar arbeta för att personer med funktionsvariationer ska ha förtur till de studentbostäder som är tillgänglighetsanpassade. Att Uppsala universitet ska bli mer tillgängligt för alla studenter. 4.2 Rättssäkerhet Varje år anmäls misstänkta fall av plagiat och fusk till universitetets disciplinnämnd, och vissa fall upptäcks eller anmäls inte. Plagiat och fusk är ett allvarligt problem och ansvaret för att undvika det vilar ytterst på den enskilda studenten. Att fusk och vilseledande ger konsekvenser är självklart, men endast misstankar om fusk ska inte i sig självt ge några konsekvenser för studenter. I dag kan misstankar om fusk och vilseledande ge stora konsekvenser när ärendet rapporteras in till disciplinnämnden i mitten eller slutet av juni. Detta gäller främst studenter som läser program med stränga behörighetskrav för att få fortsätta nästa termin. Om en student i andra halvan av juni anmäls så att disciplinnämnden inte hinner behandla ärendet på terminens sista möte skjuts ärendet upp till första mötet för höstterminen. Det här drabbar studenten då examinator har rätt att hålla inne betyget och behörigheten att läsa vidare tills nämnden har behandlat ärendet. Det gör att studenten inte hinner bli behörig i tid för att få fortsätta sin utbildning till höstterminen, vilket gör att studenten hindras från att läsa sin utbildning även om den frias från misstankarna om fusk. Det här är ett allvarligt problem som gör att misstankar om fusk i realiteten blir en avstängning. 13

verka för att studenter med öppna ärenden i disciplinnämnden automatiskt ska få behörighet till nästa kurs, till dess att ärendet har prövats Att inga studenter ska hamna i en situation där de kan bli utelåsta från sin utbildning på grund av bristande prövningstillfällen. 4.3 Kvalitet i högre utbildning Att Uppsala universitet ska ha en hög kvalitet på utbildningarna de bedriver är en självklarhet för Uppsala studentkår. Det finns en rad olika sätt att arbeta för en högre kvalitet, och i år fokuserar Uppsala studentkår på tre olika områden som alla är viktiga, på olika sätt, för kvaliteten på högre utbildningar. Dessa är verksamhetsförlagd utbildning, internationalisering och kursvärderingar. 4.3.1 Verksamhetsförlagd utbildning I flera yrkesförberedande program är verksamhetsförlagd utbildning (VFU) en central del, där studenterna ska lära sig yrket genom att praktisera det. Vissa problem som har uppmärksammats är att det saknas tydliga riktlinjer som framför allt reglerar när och hur studenter ska få besked om att de riskerar att bli underkända; hur de praktiska kurserna ska utvärderas; och frågan om oönskat vikariat för studenterna. Centrala regler för VFU vore därför önskvärt. I dessa regler ska Uppsala studentkår arbeta för att åsiktsprogrammets mål gällande VFU får gehör. utforma ett förslag till centrala regler för verksamhetsförlagd utbildning i samarbete med de berörda parterna. Att Uppsala universitet inför centrala riktlinjer för den verksamhetsförlagda utbildningen. 4.3.2 Internationalisering Idag är en stor del av studenterna vid universitetet internationella studenter, både utbytesstudenter och programstudenter. Det är därför viktigt att kåren beaktar internationella studenters intressen i alla studentfrågor och att internationella studenter så långt som möjligt involveras i kårens arbete. De internationella studenterna har inte samma förutsättningar för påverkan och inflytande som de svenska studenterna, bland annat då arbetsspråket vid Uppsala studentkår och universitetet är svenska. Uppsala studentkår bör därför arbeta med att möjliggöra för internationella studenter att engagera sig för sina rättigheter och få inflytande över sina studier. 14

tillsätta en internationellt ansvarig starta upp internationella utskottet. Att internationella studenter vid Uppsala universitet ska inkluderas i studentinflytandet. 4.3.3 Kursvärderingar Ett viktigt underlag för kvalitetsarbetet vid Uppsala universitet är studenternas kursvärderingar. Fakultetsnämnderna är de som är ansvariga för kursvärderingarna på sina respektive fakulteter och kan själva bestämma hur de ska utformas, dock så har rektor tagit beslut om centrala riktlinjer som fakulteterna kan ta ledning av. Kursvärderingar är för de flesta studenter den enda chansen de får att direkt till kursansvariga förmedla problem eller tankar kring sin utbildning och hur kursen kan utvecklas. Alltså är välutformade kursvärderingar en central kvalitetsfråga men även en viktig fråga när det kommer till studentinflytande. tillsammans med sektionerna utvärdera de centrala riktlinjer gällande kursvärderingar samt undersöka hur väl fakulteterna följer dessa och hur fakulteterna själva arbetar med kursvärderingar. Att utvärdera de centrala riktlinjerna samt skriva en rapport eller liknande om hur väl fakulteterna följer de centrala riktlinjerna. 4.4 Psykisk ohälsa Åren som student kan vara påfrestande. En kombination av faktorer såsom stress, prestationsångest och framtidsoro kan göra att ens psykiska hälsa påverkas negativt. Följaktligen är det av stor vikt att nya studenter får en ordentlig introduktion till studier på högre nivå, där de lär sig att kunna motverka onödig stress och press genom studieteknik samt hur man i ett tidigt skede kan identifiera signaler av en ohälsosam situation. Studenter som mår dåligt ska inte behöva utsättas för ytterligare orosmoment vad gäller finansiering eller bostadssituation och de ska mötas av rätt kompetens på rätt plats. Uppsala studentkår tillhandahåller idag Stödkortet. Detta material är en bra utgångspunkt för att stötta studenter gällande psykiskt välmående. Informationen bör dock ses över och utvecklas för att bättre kunna hjälpa studenter. Allt fler pratar idag om problemen med psykisk ohälsa bland studenter och unga. Nu måste det gå från vackra ord till handling genom att Uppsala universitet tillsammans med andra aktörer i Uppsala tar ett helhetsansvar för frågan och ser till att vända den negativa utvecklingen. 15

verka för att Universitetet tar fram planer för pass om studieteknik, psykisk ohälsa och stresshantering för samtliga studenter på deras A-kurser och introduktionskurser eller motsvarande, som är schemalagt under ordinarie undervisningstid se över och sprida Stödkortet till fler studenter. Att underlätta för studenter som lever med psykisk ohälsa att ta examen alternativt avsluta sina studier. 4.5 Lika villkor 4.5.1 Samverkan studentrepresentanter Under verksamhetsåret 15/16 presenterade Uppsala studentkår en kartläggning av det verksamhetsnära lika villkorsarbetet på Uppsala universitet (se Lika villkor men på vilka villkor?). Kartläggningen visade på brister i framförallt struktureringen av lika villkorsarbetet, och att det saknas tillräckligt stöd för de som arbetar med lika villkor. En bristande strukturering av lika villkorsarbetet gör även att de studentrepresentanter som sitter i universitetets lika villkorskommittéer riskerar att bli isolerade i sina uppdrag, samt att det utan en fungerande samverkan finns risk att hjulet uppfinns på nytt. För att kunna säkerställa en god studentrepresentation i lika villkorsfrågor behövs det ett bättre stöd för, och bättre möjligheter till, samverkan mellan studentrepresentanter. knyta samman och skapa samverkansmöjligheter för de studentrepresentanter som sitter i universitetets lika villkorskommittéer, i syfte att möjliggöra informations- och kompetensutbyte sammankalla alla studentrepresentanter som sitter i universitetets lika villkorskommittéer till två mötestillfällen per termin, där kårens jämlikhetsansvarig är sammankallande verka för att en representant från Uppsala universitet blir en naturlig del i kontaktnätet. Att effektivisera och förbättra möjligheten till informations- och kompetensutveckling för studentrepresentanter i universitetets lika villkorskommittéer. 4.5.2 Jämlikhetsansvarig Under förra verksamhetsåret påbörjades en utredning om möjligheterna att utöka jämlikhetsansvariges uppdrag från halvtid till heltid. Bakgrunden till det är ett större behov av att kunna inkludera mer arbetsuppgifter än projektet Litteraturgranskningen, i syfte att kunna säkerställa att Uppsala studentkår är en drivande kraft för lika villkor, och mot diskriminering. 16

fortsätta utreda möjligheterna till ett breddat uppdrag för jämlikhetsansvarig säkerställa extern finansiering för att kunna arvodera jämlikhetsansvarig på heltid från och med nästkommande verksamhetsår. Att verka för en långsiktighet och kontinuitet i Uppsala studentkårs lika villkorsarbete. 4.5.3 Litteraturgranskningen Sedan hösten 2014 har Uppsala studentkår drivit projektet Litteraturgranskningen där kårens jämlikhetsansvarig samordnar studenter som vill granska sin kurslitteratur ur ett normkritiskt perspektiv. Normkritisk granskning av utbildningsmaterial är såväl en rättighetsfråga för individen som en kvalitetsfråga för utbildningen och en viktig del i att skapa ett inkluderande universitet. fortsätta driva projektet Litteraturgranskningen söka externa medel för att finansiera Litteraturgranskningen arvodera jämlikhetsansvarig på minst 50% som ska fungera som projektledare för Litteraturgranskningen upprätta minst tio ytterligare arbetsgrupper inom projektet Litteraturgranskningen. Att kurslitteratur vid Uppsala universitet granskas normkritiskt. 4.6 Hållbart engagemang Inom Uppsala studentkårs organisation finns det många förtroendeuppdrag där ramen för uppdraget förutsätter ett ideellt engagemang från studentens sida. För att kunna bedriva sin verksamhet krävs det engagerade studenter som tar på sig dessa uppdrag samtidigt som de studerar. Engagemang är både givande och roligt men är också källan till stor stress då studenten måste hitta en hållbar kombination mellan studier och förtroendeuppdrag. I Uppsala studentkår, som i många andra studentkårer och organisationer, är detta ett problem. Vårterminen 2016 tog sektionerna initiativ till en utbildning med hållbart engagemang som huvudtema. Under föregående verksamhetsår utvecklades utbildningen och samtliga sektionsaktiva och andra ideellt engagerade bjöds in. Den feedback som kom in var väldigt positiv och sektionernas önskemål var att utbildningen skulle erbjudas varje termin. Som ett ytterligare led i att förbättra de kåraktivas arbetsmiljö infördes en kontaktperson för kårens arvoderade. Kontaktpersonen kommer att sitta i styrelsen och i uppdraget ingår att finnas tillgänglig som stöd och erbjuda en alternativ kommunikationskanal till styrelsen och presidiet. Un- 17

der detta verksamhetsår planerar styrelsen att även utse en kontaktperson för styrelseledamöterna. erbjuda utbildningen Hållbart engagemang minst en gång per termin där samtliga sektioner, kårföreningar, studentföreningar och studieråd bjuds in tillsätta en kontaktperson i styrelsen för de arvoderade tillsätta en kontaktperson för styrelseledamöterna. Att ge de kåraktiva kompetens och fortbildning kring stresshantering. Att på ett tydligt sätt kommunicera förväntningar och ramar för vad ett arvoderat och ideellt förtroendeuppdrag innebär. Att förtroendevalda har en bra arbetsmiljö. 4.7 Breddad rekrytering och breddat deltagande Enligt Universitets- och högskolerådets kartläggning och analys av högskolans arbete med breddad rekrytering och breddat deltagande av studenter från underrepresenterade grupper har utvecklingen mot en mer heterogen studentgrupp i princip stått still de senaste tio åren. Det är en stor förlust både för studenterna och för samhället i stort att den högre utbildningen i praktiken är mer öppen för vissa studentgrupper än för andra. Det finns flera orsaker till den sociala snedrekryteringen och en av dessa är att traditionella urvals- och marknadsföringsmetoder tenderar att gynna vissa grupper på bekostnad av andra. Samtidigt finns det för en rad utbildningar goda anledningar att beakta andra meriter än högskoleprovsresultat och gymnasiebetyg. Idag nyttjas möjligheten till alternativa urval i mycket liten utsträckning vid Uppsala universitet. Debatten kring breddad rekrytering och breddat deltagande är genomgående stadd i förändring och det är därför centralt att Uppsala studentkårs åsikter står i samklang med den senaste kunskapen kring hur studentgruppers sammansättning kan påverkas. Utifrån detta bör Uppsala studentkårs åsikter under året ses över för att på så vis stärka studentrösten. Till följd av att finansieringen av ESMeralda säkrades under föregående verksamhetsår finns nu möjligheter för att utveckla Uppsala studentkårs roll i projektet. Det kan bland annat ske genom att arrangera evenemang med andra relevanta aktörer i Uppsala, och genom en förbättrad informationsspridning. verka för att alternativa urval används i fler utbildningar vid Uppsala universitet se över Uppsala studentkårs åsiktsprogram i frågor om breddad rekrytering och breddat deltagande stärka samarbetet med ESMeralda och förbättra projektets informationsspridning, och tillsätta en resursperson för ESMeralda. 18

Att Uppsala som studentstad ska bli mindre homogen. Att alla studenter ska känna sig välkomna vid Uppsala universitet. Att Uppsala ska vara i framkant vad gäller breddad rekrytering. Att ESMeralda ska utvecklas och bli en synligare del av kårens verksamhet. 4.8 Arbetsmiljörapport Uppsala studentkårs styrelse beslutade under verksamhetsåret 15/16 att genomföra en uppföljningsrapport där enbart studenternas psykosociala arbetsmiljö skulle undersökas. Verksamhetsåren 15/16 och 16/17 utarbetades en enkät vars syfte var att undersöka studenternas psykosociala arbetsmiljö. Under vårterminen 2017 delades enkäten ut och statistiken sammanställdes. Då frågor om psykosocial arbetsmiljö är av central vikt för studenternas välmående är det viktigt att resultaten uppmärksammas av Uppsala studentkår för att nå berörda parter och beslutsfattare. Det bör bland annat ske genom ett släppseminarium. skriva och lansera den framtagna rapporten om studenternas psykosociala arbetsmiljö arrangera ett släppseminarium för rapporten. Att medvetenheten om studenternas psykosociala arbetsmiljö ska stärkas hos berörda makthavare. 4.9 Nyanlända Många nyanlända har kommit till Uppsala de senaste åren. Både personer med en bakgrund inom akademiska studier och personer som saknar det. De nyanlända är underrepresenterade inom högre utbildning och har särskilda svårigheter att påbörja och fortsätta universitetsstudier jämfört med övriga befolkningen. se över kårens åsikter vad gäller nyanländas rättigheter och möjligheter till högre studier. Komma fram till vad kårens ska anse gällande nyanländas rättigheter och möjligheter till högre studier. 19