Bilaga 2 Medlemskap i SFS

Transkript

1

2

3

4

5 Bilaga 2 Projektgrupp: Simon Billinger Presenterades: Syfte Den här utredningen syftar till att utforska huruvida Uppsalaekonomerna bör ansöka om medlemskap i Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) och om ja, hur den processen bör genomföras. Bakgrund Uppsalaekonomerna fick i och med sin kårstatus möjlighet att delta i ett flertal olika organ och samarbeten lokalt i Uppsala som Kårsamverkan och Akademiska Senaten till exempel. Utöver detta fick vi även möjlighet att gå med i det nationella organet Sveriges Förenade Studentkårer (SFS). Detta är ett organ som sysslar med nationell påverkan i studiefrågor och det ska även fungera som den högsta remissinstansen när regering och riksdag vill ta reda på vad Sveriges studenter tycker i en fråga. I dagsläget representerar SFS cirka 60 % av samtliga Sveriges studenter och bland medlemskårerna finns bland annat studentkåren vid Chalmers, Stockholms universitets studentkår, vår systerförening Lundaekonomerna och även våra kollegor i Kårsamverkan från Uppsala Studentkår, Gotlands Studentkår Rindi och Uppsala Teknolog- och Naturvetarkår (UTN). Då Uppsala Studentkår vid flertalet tillfällen uppmanat de tre övriga kårerna i Kårsamverkan att se över huruvida inte de också bör bli medlemmar i SFS kommer således denna utredning genomföras och styrelsen får ta ställning till frågan. Utredningen kommer till stor del baseras på den utredning UTN gjorde då de nyligen blev medlemmar i SFS. Vad är SFS? Sveriges Förenade Studentkårer är sammanslutning av totalt 54 studentkårer som bedriver framförallt lobbyverksamhet mot regering, riksdag, departement och statliga verk. Åsikterna som förs fram baseras på de prinicipdokument som

6 medlemmarna beslutat om. SFS representerar ungefär studenter av totalt studenter i landet. I Uppsala är som sagt US, Rindi och UTN medlemmar men även Ultuna studentkår och Veterinärmedicinska föreningen, inom U9 är Lundaekonomerna de enda som är medlemmar. SFS:s fullmäktige är dess högst beslutande organ. Mandat i fullmäktige baseras på hur många studenter varje medlemskår har. På fullmäktige som hålls en gång varje vår beslutas om principdokumenten som utgör grunden för SFS åsikter, styrelsen väljs och ordförande och vice ordförande som båda är heltidsarvoderade och utgör presidiet (ansvariga för verkställande av verksamheten) utses också. Med Uppsalaekonomernas nuvarande medlemsantal är det rimligt att tro att vi skulle få en eller max två platser av totalt 349 i fullmäktige. Efter en snabb genomläsning av SFS:s principprogram uppfattar jag att det inte finns några åsikter som skulle strida mot föreningens värdegrund och således skulle det inte vara ett hinder för medlemskap. Det är dock svårt att säga exakt huruvida åsikterna stämmer överens med de åsikter vi har i föreningen när det kommer till specifika sakfrågor då mycket av det SFS skriver om rör nationell nivå, där vi saknar någon typ av åsiktsprogram. Varför SFS? Vad är då motiveringen till att gå med i SFS utöver att Uppsala Studentkår skulle bli glada? Det främsta som karaktäriserar SFS är att det är det enda organet som fungerar som officiell remissinstans i alla frågor som rör studenter samt att de är officiell utnämnare av studenter till såväl högskoleverkets utredningar som riksdagens organ. SFS ska därför fungera som den organisation till vilken politiker och andra kan vända sig till för att få veta studenternas åsikter. Uppsalaekonomerna svarar idag på ett flertal remisser både enskilt och gemensamt med Kårsamverkan. Då Uppsala är det kanske mest inflytelserika universitet i Sverige kan vi således få vår åsikt representerad i mångt och mycket via Kårsamverkan, men SFS skulle erbjuda oss att komma med åsikter och förslag rörande remissvar till ett än större organ med än mer möjlighet att påverka. Naturligtvis skulle vår röst vara mindre än i Kårsamverkan, men att

7 bara vara där och höra resonemangen och få ge input ska inte förbises. Den andra aspekten som medlemskap i SFS skulle ge oss är möjligheten att få representanter från vår organisation med i utredningar som drivs i riksdagen och hos myndigheter och som syftar till att förändra hur studentsverige förändras i ett eller annat avseende. Detta finns det inget annat organ som kan ge - att få möjlighet att se till att en representant från vår förening (eller en representant från en förening vi stödjer) får sitta och direkt påverka hur en utredning på nationell nivå bedrivs och vad den kommer fram till. Det finns således fördelar med SFS, och möjligheter som vi kan ges vid ett medlemskap. Utöver detta skulle det även vara en symbolisk handling som visar att vi som kår är engagerade i studiefrågor inte bara på lokal nivå utan även på det nationella planet. Vi skulle inte heller vara ensamma; tillsammans med LE skulle vi representera en stor del av Sveriges ekonomistudenter och tillsammans med US, Rindi och UTN representera en stor del av Uppsalas studenter. Det som talar emot ett medlemskap, utöver de två aspekter som nämns i kommande stycken, är den enkla frågan om vi överhuvudtaget vill påverka på nationell nivå? Jag kommer kort ge min åsikt i slutet av detta material men denna fråga är det enligt mig upp till vardera styrelseledamot att fundera över. Den 1:a juli 2016 blev vi mer än bara en aktör på Ekonomikum: vi blev en kår och fick en roll att spela där vi kan påverka utbildningen på hela universitetet. Skulle vi gå med i SFS - eller besluta att vi vill påverka utbildningen även på nationell nivå - är det ännu en stor förändring för föreningen då vi plötsligt avser att bli en nationell aktör med allt vad det innebär i form av till exempel åsiktsprogram och påverkansarbete. Kostnad är inte gratis utan samtliga medlemskårer betalar en årlig avgift motsvarande 5 kronor per helårsstudent. Uppsalaekonomerna hade 2016 totalt cirka 1800 helårsstudenter och heltidsekvivalenta doktorander. Detta skulle innebära en årlig kostnad på kronor för medlemskap i SFS. Till detta skall även läggas de kostnader som resa och boende vid olika utbildningar, konferenser och fullmäktige skulle innebära (SFS huvudkontor ligger i Stockholm).

8 Arbetsfördelning Skulle ett medlemskap i SFS vara intressant givet den kostnad ett medlemskap som det innebär för föreningen är nästa fråga hur arbetet skall fördelas - vem tar ansvar för att genomföra det arbete som ett medlemskap innebär? I utredningen som UTN genomfört tog de bland annat del av den utredning Chalmers Studentkår (ChS) genomförde när de gick med i SFS igen efter att ha trätt ur organisationen 2009 (motiveringen till återinträdet för ChS var till stor del relaterad till avskaffandet av kårobligatioriet och de ändringar som SFS då tvingades till). I ChS utredning beräknar de att arbetet med SFS tar i genomsnitt 40 timmar i veckan. Arbetsuppgifterna rör framförallt remissvar, utbildningsoch konferensdagar samt SFS:s fullmäktige, SFS-FuM. Denna siffra på 40 timmar är dock mycket högre än vad den troligtvis hade varit för vår förening då den innefattar det faktum att ChS skickade totalt 18 studenter till SFS-FuM och att det då beräknades ta totalt 42 dagar. Då vi skulle ha ett mycket mindre mandat än ChS och därför skicka betydligt färre representanter är denna beräkning således i högsta laget. Men om vi bortser från SFS-FuM beräknade ändå ChS att remisshantering och regelbunden kontakt med SFS presidium upptog totalt 8 timmar i veckan (delat på två personer i deras fall) samt att konferenser och utbildningsdagar uppgick till totalt 14 stycken (7 stycken om enbart en person deltar). Ett estimat baserat på detta är då att medlemskap i SFS skulle innebära extra arbete som motsvarar mellan 10 och 15 timmar i veckan. Då det troligtvis inte finns någon i föreningen som i dagsläget har timmar fria i veckan att avvara på arbete med medlemskap i SFS måste således detta lösas på något sätt. Det första alternativet är att detta ska ligga på vice ordförande med utbildningsansvar då denna roll har arbetsuppgifter som mest liknar de som SFS sysslar med. Alternativ nummer två är att arbetsuppgifterna hamnar på ordförande i föreningen som skulle kunna sägas är den person som är näst mest insatt i utbildningsfrågor men som även är föreningens representant externt i många fall, vilket skulle eventuellt passa som representant till ett nationellt organ. Alternativ tre är att ansvaret skulle delas mellan vice ordförande med utbildningsansvar och ordförande för att ingen

9 enskild person skulle behöva ta på sig en alltför stor arbetsbörda. Ett annat alternativ är att någon i det Strategiska Utbildningsrådet tar på sig arbetsuppgifterna - detta är dock problematiskt då detta handlar om representation på mycket hög nivå och majoriteten av representanterna i STRUT är inte förtroendevalda i föreningen. Följaktligen är ett sista alternativ att en ny förtroendepost skapas, en slags allmän studentrepresentant, och bland denna posts arbetsuppgifter skulle bland annat hantering av medlemskap i SFS ingå. Benchmark För att få bättre insikt i vad ett medlemskap i SFS skulle innebära har jag varit i kontakt med både Uppsala teknolog- och naturvetarkår (UTN) och Lundaekonomerna (LE) för att höra hur de har resonerat kring deras medlemskap. Frågorna som ställts har varit: Vad var huvudanledningen till varför ni gick med i SFS? Tycker ni att ni får/fått ut det ni velat av ert medlemskap eller tror ni att ni kommer få det i framtiden? Hur hanterade ni den arbetsbelastning som medlemskap i SFS innebar? Ungefär hur mycket tid lägger ni per vecka på arbetet med SFS? Uppsala teknolog- och naturvetarkår (UTN) UTN gick med i SFS mycket nyligen: på våren 2017 röstades de formellt in i vid SFS-FuM. Då detta skett så nyligen hade Sanne (ordförande) naturligt nog inte några svar på exakt vad de fått ut av det och även huruvida deras arbetsfördelning kommer fungera. Anledningen till att UTN valde att gå med i SFS var att de ville ha en större chans till påverkan inom nationella frågor då beslut som tas på den nivån påverkar alla studenter, oavsett om man är med i SFS eller ej. Trots att de ibland fick remisser kände de att de ville ha ytterligare mer att säga till om och SFS:s roll som remissinstans var därför något som särskilt lockade. De ville även få uttrycka sina åsikter mer i nationella frågor och bli mer insatta i den högskolepolitiska debatten. UTN:s heltidsarvoderade studiebevakare ansåg också att ett medlemskap skulle leda till att de fick ta del av information på ett nytt och fördelaktigt sätt.

10 Arbetsfördelningen kommer UTN arbeta med i höst men Sanne kände sig trygg i att det skulle lösa sig på ett bra sätt då det är upp till vardera kår att bestämma hur involverade de avser vara i olika processer och hur drivande de vill vara i specifika frågor. Just nu är tanken att dela upp ansvaret på dels studiebevakare och även till viss del på ordförande som i deras kår är den som har huvudansvaret för utbildningsfrågor, men detta har då inte ännu satts igång. Lundaekonomerna (LE) Lundaekonomerna gick med i SFS år 2013 och även om Cindy (vice ordförande och utbildningsansvarig) inte hade tillgång till det material som låg till grund för medlemskapet så var hennes uppfattning att de gick med för att få en bättre insyn, möjlighet att påverka och förbättra deras egna villkor mot sina studenter. Arbetsuppdelningen i LE är att de har i princip en och en halv post för utbildningsbevakaningen: Cindy som är vice ordförande och arbetar heltid har hand om studiefrågor på universitetsnivå och nationell nivå, och en halvtidare (educational affairs manager) hanterar den del av studiebevakningen som ligger på fakultetsnivå och under. Detta är ett nytt upplägg och tidigare har vice ordförande hanterat även fakultetsnivån - det var dock inte hållbart då arbetsbelastningen blev för stor och den nationella nivån (SFS) hamnade i skymundan. När det kommer till prioriteringar nu så ligger SFS som prio ett för vice ordförande på studiebevakningsdelen av arbetsuppgifterna. Att bedöma tidsåtgången är dock svår, speciellt då Cindy just klivit på, men hon räknar med att det som tar mest tid är att delta på SFS fullmäktige. Utöver det deltar Cindy även på medlemsmöten två gånger om året med tillhörande förmöten med de andra kårerna i Lund (åtta av nio stycken) som är med i SFS. Förslag Uppsalaekonomerna ansöker om medlemskap i Sveriges Förenade Studentkårer. Fördelar:

11 Visar att vi tar vårt arbete som kår på allvar och vill påverka, inte bara på lokal nivå Ger oss en möjlighet att påverka studentsverige på nationell nivå Tillsammans med Lundaekonomerna kan vi eventuellt ses som representanter för alla Sveriges ekonomistudenter i SFS Nackdelar: Kostar föreningen pengar Det finns i dagsläget ingen naturlig person som kan ta på sig de arbetsuppgifter som ett medlemskap skulle innebära utan att bli överbelastad Vi skulle ha mycket lite att säga till om på fullmäktige med vårt begränsade mandat Över 70 % av Uppsalas studenter är redan representerade i SFS, och vi arbetar nära dessa representanter - vi kan därför redan indirekt påverka Vill vi påverka på nationell nivå? Rekommendation Min rekommendation är att vi i nuläget avstår från att gå vidare med medlemskap i SFS. Vi är en ung kår och har precis börjat bedriva lokal och central studiebevakning. Det finns därför många problem kvar för oss att lösa organisatoriskt både internt och tillsammans med andra parter i Uppsala innan båda dessa aspekter av vårt arbete kan anses fungera perfekt. Att i detta läge - innan vi knappt kommit igång med att studiebevaka på lokal nivå - gå med i ett samarbete som rör frågor på nationell nivå känns därför tveksamt i min mening, och inte bara av den anledningen. I dagsläget är intresset för studiebevakning och utbildningsfrågor svalt inom föreningen och det är ett kontinuerligt arbete som framförallt jag och utbildningsutskottet driver att öka detta intresse. Att vi då skulle hitta personer intresserade av att representera föreningen på en nationell nivå känns otroligt just nu, och om ingen intresserad hittas skulle arbetsbördan för medlemskap i SFS falla på vice ordförande med utbildningsansvar och eventuellt ordförande. Båda dessa poster - likt samtliga i ordföranderiet - har arbetsuppgifter som redan motsvarar mer än en 40 timmars arbetsvecka. Talande är även att i både UTN och LE är ansvaret för studiebevakning uppdelat på fler personer än en enskild presidial (som det just

12 nu ser ut hos oss). Således kanske det mest naturliga för oss borde vara att satsa på att en ny förtroendepost skapas: redan nu finns förslag om att utöka ansvaret för de studentstudiebevakare som redan tillsätts - kanske är nästa steg att göra denna post till en förtroendevald. Detta skulle dock kräva en ny utredning och över ett år för att implementera, och just nu är som sagt intresset för utbildning inom föreningen svalt. Att bli medlem i SFS just nu - när ingen riktigt har tid att lägga ner på att medlemskapet för att se till att våra eventuella mål tillgodoses - blir då mer symboliskt än något annat. Att betala minst 9000 kronor för ett symboliskt medlemskap känns, som följd av allt som sagt ovan, svårt att motivera och pengarna borde kunna användas på ett mer fördelaktigt sätt för våra medlemmar. Min önskan är dock att detta material ska sparas och att en framtida vice ordförande med utbildningsansvar kan använda detta för att än en gång ta upp frågan om medlemskap i SFS när vår lokala organisation fungerar bättre. Sättet som Lundaekonomerna delar upp arbetet är troligtvis användbart för oss att lära av och ett framtida medlemskap borde inte vara uteslutet. Speciellt då det finns tydliga fördelar med SFS givet att vi vill bedriva någon form av nationell påverkan, vilket jag skulle anse att vi vill på lång sikt (speciellt om LE redan gör det) men att vi just nu helt enkelt saknar både organisationen och arbetskraften till att göra det på ett effektivt och värdefullt sätt.