Arbetsordning för Konstkårens Sektioner FÖRSLAG

Transkript

1 Antagen av Fullmäktige Denna arbetsordning beskriver vad sektionens verksamhet består i samt hur strukturen för denna verksamhet lämpligast bör se ut. Det är dock upp till de enskilda sektionsaktiva att själva avgöra hur mycket tid och arbete de är villiga att lägga ned på verksamheten. Konstkårens styrelse och presidium finns som stöd och kan hjälpa till både vid ett eventuellt uppstartande och fortlöpande verksamhet av en sektion. Sektionens ordning regleras i Konstkårens stadga 6. Konstkåren har tre olika sektioner: Akademin Valand, HDK (inklusive Steneby) och HSM. Konstkåren Akademin Valand HDK HSM Konstkåren har också en central Styrelse ledd av ett Presidium (ordförande och vice ordförande) som vanligtvis är arvoderade, d.v.s. jobbar i Konstkåren. Styrelsen ska ha så stor spridning bland sektionerna som möjligt och det rekommenderas att någon eller några aktiva i sektionen, t.ex. sektionsstyrelseledamöter, också är aktiva i Konstkårens styrelse. Konstkårens högsta beslutande organ kallas Fullmäktige och har två ordinarie sammanträden per år, ett på hösten och ett på våren. Fullmäktige väljer personer till Konstkårens presidium och styrelse samt tar beslut om verksamhetsplan, budget, verksamhetsberättelse, bokslut, åsiktsdokument, medlemsavgift m.m.

2 Sida 2 av Sektionsmöte Ur Konskårens stadgar 6.2: Sektionen ska ha minst ett sektionsmöte per år. Sektionsmötet ska välja sektionsstyrelse, studentrepresentanter på institutionsnivå samt ledamöter till Konstkårens fullmäktige. Sektionsstyrelsen ska kalla samtliga studenter på institutionen och göra handlingar för mötet tillgängliga minst en vecka i förväg. Finns det ingen sektionsstyrelse vid tillfället ska Konstkårens styrelse kalla till valmöte. Samtliga studenter på institutionen har närvaro-, yttrande- och yrkanderätt, endast kårmedlemmar har rösträtt. Röstlängden utgörs av samtliga närvarande kårmedlemmar. Röstning genom ombud medges ej. Ett mötespresidium för valmötet ska utses. En mötesordförande leder mötet och en mötessekreterare för protokoll som ska justeras av ordföranden och minst en ytterligare justeringsperson. Sektionsmöte hålls lämpligtvis i slutet av vårterminen och/eller i början av höstterminen och ska alltså välja följande studentrepresentanter i sektionen för kommande eller innevarande läsår: Sektionsstyrelse ( 2) Studentrepresentanter till institutionens råd och grupper ( 3.1.2) Ledamöter till Konstkårens Fullmäktige ( 3.4.1) Studentrepresentanter ska vara medlemmar i kåren det verksamhetsåret de blir valda för. Meningen med sektionsmöte är att samtliga studenter/kårmedlemmar får en direktdemokratisk möjlighet att ta del av och påverka kårens verksamhet genom att välja personer eller själva ställa upp i val. Är det många studenter som vill engagera sig och konkurrerar om platserna kan sektionsstyrelsen tillsätta en valberedning som intervjuar kandidater och förordar de de finner mest lämpliga. Det rekommenderas också att presentera eventuell verksamhetsberättelse, verksamhetsplan och budget på sektionsmötet, samt informera om Konstkårens gemensamma verksamhet.

3 Sida 3 av Sektionsstyrelse 2.1. Sammansättning Sektionsstyrelsen kan vara av varierande storlek. Den ska ha så stor spridning bland institutionens olika program och utbildningar som möjligt. Det rekommenderas att tillsätta posterna ordförande och kassör för att göra sektionsarbetet så effektivt som möjligt. Posterna kan väljas direkt på sektionsmötet eller så kan styrelsen välja att konstituera sig självt vid ett styrelsemöte. Hela eller delar av sektionsstyrelsen, t.ex. sektionsordföranden, kan eventuellt vara arvoderad/e i en mindre omfattning vilket kan finansieras av sektionens medlemsintäkter och/eller i Konstkårens gemensamma budget. 2.2 Sektionsordförande Ordföranden har en sammanhållande roll i sektionsstyrelsen. Viktiga uppgifter är att kalla till styrelsemöten (se 2.3), kommunikation med Konstkårens styrelse, kontakt med institutionens ledning och administrativ personal och kontakt med studentrepresentanter i olika råd. Det är viktigt att ordföranden är medveten om vad som pågår på institutionen och i sektionen. 2.3 Styrelsemöten Sektionsstyrelsen ska hålla regelbundna möten under verksamhetsåret, rekommenderat minst en gång i månaden. Samtliga styrelseledamöter ska bli kallade till mötena. Dessa möten bör hållas öppna, så att studenter kan delta, såvida inget känsligt ärende diskuteras i vilket fall mötet kan hållas slutet. Rekommendation: Ordföranden kallar till styrelsemöte i god tid i förväg och skickar ut en preliminär dagordning. Rapportering från sektionens studentrepresentanter förekommer vid något möte per termin. Det är bra att bestämma preliminära mötestider för terminen vid första styrelsemötet. För mötet väljs en mötesordförande som leder mötet, en mötessekreterare som skriver protokoll samt en justeringsperson som jämte mötesordföranden justerar protokollet. I protokollet ska datum, plats och närvarande personer framgå tydligt. Protokollet bör sedan följas upp på nästa styrelsemöte. Styrelsen kan som alternativ föra enklare mötesanteckningar. Protokoll/mötesanteckningar ska sparas och bör finnas tillgängliga för samtliga studenter, t.ex. sättas upp på sektionens anslagstavla samt publiceras på konstkårens hemsida.

4 Sida 4 av Ekonomi Sektionsstyrelsen har ansvar för sektionens ekonomi. Samtliga medlemsavgifter tillfaller och disponeras av sektionsstyrelsen. Konstkåren för över de samlade medlemsintäkterna för en termin till sektionen efter terminens slut. Samtliga kostnader ska bokföras i Konstkårens bokföring så alla kvitton ska sparas och lämnas till Konstkårens ekonomiansvarige. Det rekommenderas att tillsätta en kassör som har ansvar för ekonomin. Det rekommenderas också att göra en enkel budget inför varje läsår med planerade utgifter och inkomster. 2.5 Verksamhetsberättelse och verksamhetsplan Det rekommenderas att sektionsstyrelsen efter varje läsår skriver en verksamhetsberättelse om kårarbetet som har bedrivits under året. Den kan innehålla vilka som har varit studentrepresentanter i styrelsen och i de olika råden och grupperna på institutionen och hur sektionen har arbetat med olika frågor och bedrivit verksamheten allmänt. Det är väldigt användbart för en tillträdande sektionsstyrelse. Verksamhetsberättelsen lämnas in till Konstkårens styrelse. Det rekommenderas också att sektionsstyrelsen skriver en verksamhetsplan om hur man planerar sektionsarbetet kommande läsår, vilka fokusfrågor som kanske behöver extra uppmärksamhet och hur man kan arbeta för att utveckla sektionen. Verksamhetsplanen kan tas beslut om på sektionsmötet. 2.6 Rekrytering För att verksamheten ska fortsätta kommande läsår behöver styrelseledamöterna och studentrepresentanterna arbeta för att rekrytera efterträdare. Tips för att göra detta: Bjud in potentiella kandidater till öppna styrelsemöten Anordna tillfällen att prata om kårverksamheten, t.ex. kårfika eller stormöte. Prata på institutionens gemensamma samlingar vid terminsstart och terminsavslut. Sektionen har även i uppgift att rekrytera kårmedlemmar i allmänhet. Detta kan man också göra reklam för vid ovanstående tillfällen.

5 Sida 5 av Verksamhet Sektionens verksamhet innefattar följande fem områden för studenterna på institutionen. Styrelsen kan dela upp områdena inom sig eller tillsätta särskilda arbetsgrupper för olika områden. Konstkårens presidium kan också hjälpa till med visst arbete om det behövs. Utbildningsbevakning Studiesocial miljö Informationsspridning Konstkårens gemensamma organisation och verksamhet Externa samarbeten 3.1 Utbildningsbevakning Utbildningsbevakning innebär att bevaka studenternas rättigheter och skyldigheter gentemot universitetet. Detta sker på flera plan och innebär kommunikation med studenter, studentrepresentanter och institutionens ledning, lärare och övrig personal, i olika grupper och på olika sätt. Sektionsstyrelsen bör ha god kontakt med studenterna i allmänhet. Sektionsstyrelsen bör också ha regelbundna informella möten med institutionsledningen för att diskutera aktuella frågor, rekommenderat c:a en gång i månaden. Utbildningsbevakningen kan delas in i följande områden Utbildningsfrågor Studentrepresentation Arbetsmiljö Likabehandling Känsliga studentärenden Utbildningsfrågor Det är sektionens uppgift att driva utbildningsfrågor för studenterna. Detta innebär t.ex. att föra fram studenters synpunkter och driva frågor som rör kurser, lärare, kursplaner, kursvärderingar, undervisningsformer, schemaläggning eller utbildningsstrukturer etc. mot institutionen. För att göra detta är det viktigt att sektionen håller sig uppdaterade om studenters studiesituation på de olika programmen och kurserna på institutionen genom att ha kontakt med studenterna.

6 Sida 6 av Studentrepresentation Institutionen har en mängd råd och grupper där beslut fattas och förbereds, och studenterna har enligt högskolelagen (1992:1434, 2 kap. 7 ) rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Sektionen ska välja studentrepresentanter som kan föra studenternas och sektionens talan i dessa organ. Konstkårens fullmäktige och styrelse utser studentrepresentanter till organ på fakultetsnivå. Sektionerna utser studentrepresentanter till organ på institutionsnivå. Dessa väljs i första hand på sektionsmötet. Sektionen ska varje år erhålla information av institutionen vilka organ som existerar och hur många studentrepresentantposter varje organ innehåller. Samtliga poster ska utlysas inför sektionsmötet inför varje verksamhetsår i samband med kallelsen. Eventuellt kan en valberedning tillsättas och föreslå lämpliga kandidater till sektionsmötet men det är sektionsmötet som tar besluten. Det rekommenderas att medlemmar i sektionsstyrelsen också är studentrepresentanter i några av institutionens råd. Sektionsstyrelsen bör ha god kontakt med studentrepresentanterna för att hålla en god återkoppling och ge representanterna stöd. Om det finns eller uppstår vakanta studentrepresentantposter efter sektionsmötet så kan sektionsstyrelsen tillsätta posterna. Det måste dock ske på ett styrelsemöte som det ska skrivas protokoll för. Berörd student ska själv anmäla sitt intresse till styrelsen för att kandidera till posten. Alla institutionerna har ett institutionsråd som verkar rådgivande för prefekten, d.v.s. prefekten kan ta beslut med institutionsrådet med sig eller mot sig, och i detta råd tas beslut om övergripande frågor för institutionen såsom budget, utlysningar av tjänster, organisation etc. Alla ärenden är väl förberedda och förankrade när de väl kommer upp i institutionsrådet. Studentrepresentantuppdraget i institutionsrådet är arvoderat av institutionen med 850kr/möte. Hur strukturen med andra råd och organ under institutionsrådet ser ut varierar något mellan institutionerna, men på samtliga institutioner finns någon form av utbildningsråd, forskningsråd och ledningsgrupp. Det finns också alltid en arbetsmiljögrupp (se mer 3.1.3) och en likabehandlingsgrupp (se mer 3.1.4) på institutionen. Arvodering för andra råd och grupper kan variera, men för de flesta gäller 150kr/h, utsatt mötestid. Det är ofta i råden på kollegienivå (kollegiers ledningsgrupp eller motsvarande) där frågor tas upp som rör studenternas utbildning direkt. Det är viktigt för sektionen att arbeta med att tillsätta kollegierepresentanter som kan medverka aktivt och föra studenternas talan i kollegiet. Institutionen är skyldig att kalla studentrepresentanter till mötena. Studentrepresentantens uppdrag består i att närvara vid mötena, föra studenterna och sektionens talan på mötet samt att återkoppla till sektionsstyrelsen.

7 Sida 7 av 10 För utbetalning av arvode för studentrepresentationsuppdrag finns en särskild blankett som ska lämnas in till institutionen efter aktuell termin eller läsår. Blanketten finns att tillgå av institutionen eller av Konstkåren presidium Arbetsmiljö Arbetsmiljön för studenter, både den fysiska och den psykosociala, är en viktig fråga att arbeta med kontinuerligt. Varje sektion bör ha minst ett studentarbetsmiljöombud, en SAMO, som väljs på sektionsmötet eller av sektionsstyrelsen. Ombuden har ansvar för arbetsmiljöärenden inom sektionen. Det är viktigt att ombuden är uppmärksam på arbetsmiljön och lyssnar på sina medstudenter. Det är också viktigt att sprida information bland studenterna på institutionen om vilka personer som är SAMOs och vad de gör. Varje institution har en arbetsmiljögrupp där en SAMO är studentrepresentant. Arbetsmiljögruppen gör regelbundna ronder i institutionernas lokaler och rapporterar till fakultetens lokala arbetsmiljökommitté (LAMK). SAMOn ska anmälas till Göteborgs Universitets Studentkårer (GUS) och kan därefter genomgå en särskild SAMO-utbildning. GUS har även ett SAMO-nätverk, där SAMOs från alla kårer vid universitet träffas regelbundet och utbyter erfarenheter Likabehandling Universitetets samtliga verksamhet ska beakta och genomsyras av ett likabehandlingsperspektiv, vilket innebär först och främst att samtliga personer ska behandlas lika och rättvist och inte särbehandlas på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder. Men likabehandling gäller också mellan t.ex. olika kollegier eller program på institutionen, att inga grupper särbehandlas på något sätt som medför orättvisa eller diskriminering. Varje sektion bör ha ett eller två likabehandlingsombud som väljs på valmötet eller av sektionsstyrelsen. Likabehandlingsombuden har ansvar för likabehandlingsärenden på sektionen. Det är viktigt att likabehandlingsombuden är uppmärksam på frågorna och lyssnar på sina medstudenter. Vissa likabehandlingsärenden kan vara känsliga (se mer 3.1.5) så det är viktigt att likabehandlingsombuden behandlar informationen varsamt och med sekretess där det behövs. Varje institution har en likabehandlingsgrupp där likabehandlingsombuden är studentrepresentanter.

8 Sida 8 av Känsliga studentärenden Ibland händer det att studenter hamnar i konflikt med en lärare eller en annan student. Många orsaker kan ligga till grund för en konflikt, t.ex. orättvis bedömning av studentens arbete, sexuella trakasserier o.s.v. När en konflikt uppstår kan studenten vända sig till de sektionsaktiva eller likabehandlingsombuden. Sektionen och Konstkåren bistår studenten med hjälp och råd och kan representera studenten eller finnas som stöd vid utredande möten. Där sektionen eller Konstkårens kunskap eller tid inte räcker till kan man vända sig till GUS studentombud. Kontaktuppgifter finns på GUS hemsida. 3.2 Studiesocial miljö Den studiesociala miljön innefattar både lokaler på institutionen som är till för studenter, t.ex. uppehållsrum, café, studentkök, pentryutrymmen, uteplatser m.m., samt studiesociala aktiviteter såsom fester, pubar, sittningar, filmvisningar, sportaktiviteter, panelsamtal, aktiviteter för nya studenter i samband med terminsstart m.m., som arrangeras av och för studenter på olika sätt. Det rekommenderas att sektionsstyrelsen tillsätter en särskild grupp med ansvar för studiesocial miljö och/eller aktiviteter (traditionellt kallat festmästeri eller sexmästeri). För att arrangera en fest i institutionens lokaler behöver man förhålla sig till institutionens regler gällande fester och alkoholpolicy. Det rekommenderas att skriva avtal med institutionen gällande städning, eventuellt vaktbolag, hyra av lokaler etc. Att arrangera fester eller pubar med alkoholförsäljning kräver alkoholtillstånd, vilket Konstkåren i nuläget inte innehar. Om institutionen tillåter fester utan alkoholförsäljning kan det vara tillåtet att medta alkohol för eget bruk Medel för studiesociala aktiviteter Konstkåren erhåller varje år särskilda medel från Konstnärliga fakulteten för studiesociala aktiviteter. Dessa medel förvaltas av Konstkårens styrelse. Sektioner och studentgrupper kan söka om pengar för att anordna studiesociala aktiviteter. Dessa pengar får inte gå till alkohol. Ansökningsblankett finns på Konstkårens hemsida och en ansökan ska helst lämnas in till Konstkårens styrelse två veckor innan planerad aktivitet för att få medlen utbetalt i tid.

9 Sida 9 av Informationsspridning Sektionen bör arbeta med informationsspridning i hög grad för att öka kunskapen om kårnärvaron och kåraktiviteter hos studenterna. Information om valmöten och eventuella stormöten ska gå ut till samtliga studenter på institutionen, lämpligtvis via mejlutskick samt uppsättning av informationsblad på institutionens allmänna platser. Följande informationskanaler finns tillgängliga för information om andra kåraktiviteter: Sektionens anslagstavla Informationsblad på institutionens allmänna platser (t.ex. anslagstavla, dörrar, toaletter) Nyhetsbrev på institutionen Informationsskärmar på institutionen Institutionens hemsida Facebook-grupp Konstkårens hemsida Konstkårens sida i Spionen 3.4 Konstkårens gemensamma organisation och verksamhet Sektionen ska rapportera om sin verksamhet löpande till Konstkårens styrelse. Det är lämpligt att sektionsordföranden har ett övergripande ansvar för detta. Sektionen ska också ta itu med ärenden som kommer från Konstkårens styrelse och presidium, bland annat spridning av information av Konstkårens verksamhet på institutionen Fullmäktige Konstkårens fullmäktige, s.k. FUM, är Konstkårens högsta beslutande organ. Här tas beslut om bl.a. Konskårens budget, verksamhetsplan och medlemsavgift samt val av Konstkårens presidium och styrelse. Konstkårens presidium kallar till ordinarie FUM två gånger per år: FUM#1 i början av höstterminen FUM#2 i mitten av vårterminen Sammansättningen till fullmäktige framgår i Konskårens stadga 4.8: Fullmäktige utgörs av 9 ledamöter fördelade med 3 mandat per sektion. Dessa ska fyllas av tre studenter från institutionen, s.k. FUM-ledamöter.

10 Sida 10 av 10 Det rekommenderas att sektionerna väljer fasta FUM-ledamöter för verksamhetsåret på sektionens valmöte. Det rekommenderas också att välja FUM-ledamöter som annars också är kåraktiva, som studentrepresentanter eller ledamöter i sektionsstyrelsen. FUM-ledamöter får dock inte samtidigt sitta i Konstkårens styrelse. Om inte de valda FUM-ledamöterna kan närvara, eller om sektionen inte har valt några fasta FUMledamöter, kan sektionsstyrelsen utse tillfälliga FUM-ledamöter för aktuellt FUM och anmäla dessa till Konstkårens presidium. Om det efter dessa två steg fortfarande finns vakanta FUM-mandat så tillfaller dem de studenter som är kårmedlemmar i sektionen och som först anmäler sin närvaro skriftligen eller muntligen till Konstkårens presidium. Inför varje fullmäktigemöte bör sektionen hålla ett förberedande möte med FUM-ledamöterna och gå igenom handlingarna och prata ihop sig om var sektionen står i olika frågor. Fullmäktiges ordning regleras Konstkårens stadga Externa samarbeten Sektionen kan också arbeta med externa aktörer om samarbeten med institutionens studenter på olika sätt, t.ex. speciella studentrabatter och erbjudanden, förmedling av studenters tjänster (t.ex. informell artistförmedling för musikstudenter) eller arrangering av föreläsningar/seminarium av externa aktörer som är av intresse för studenterna men som ligger utanför deras utbildning (t.ex. starta egen firma, information om frilansmarknaden etc.)