Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Relevanta dokument
Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning. Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Din väg tillbaka. så fördelas ansvaret vid din sjukskrivning

FÖRSÄKRINGSMEDICIN. Åsa Gärdeman Palmquist Förhandlare, Linköpings kommun

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Arbetsgivarens perspektiv på uppdrag och ansvar avseende sjukskrivning och rehabilitering

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Riktlinjer för arbetslivsinriktad rehabilitering i Västerviks kommun

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Kommunikation med arbetsgivare/af

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Information ST-läkare 28 September Anette Svenningsson

Brottas du med sjukskrivningar

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

REHABILITERINGSPOLICY

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Att (in)se innan det går för långt

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Arbetsgivarens perspektiv på sjukskrivning

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

Hitta patienter - med behov av tidiga insatser med risk för långvarig sjukskrivning

REHABILITERINGSPOLICY

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Information om försäkringsmedicin. Thomas Edekling

Annas resa. - Diskussionsmaterial

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ

Kränkande särbehandling

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång

Försäkringskassans samordningsuppdrag Vad händer och hur vägen ut framåt?

Utbildning i Försäkringsmedicin

Multimodal smärtrehabilitering

Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning. Gemensam bas för chefer och skyddsombud

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Stämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra! Stämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra!

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Sjukskrivning och möjligheter vid en arbetsåtergång

Välkommen! introduktion till systematiskt arbetsmiljöarbete, förebyggande hälsoarbete och rehabilitering

Projekt Tidig Samverkan

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

SAM vid uthyrning av

REHABILITERINGS- POLICY

Vad händer om jag blir sjuk?

Torsby kommun. -Säsong året om- torsby.se

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

Sven Lindblom 1

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

När det värsta händer

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE

Hälsofrämjande arbetsplats - en strategi för det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet i Närhälsan

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Rehabkoordinator, en triageringsmöjlighet i telefon och på öppen mottagning

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Rehabiliteringspolicy

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Effektivare triage med stöd av rehabkoordinator för patienter som söker för sviktade psykisk hälsa på Lerums vårdcentral

Insatser mot långtidssjukskrivning. Konferens

Rehabilitering och arbetsanpassning - rutin

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen

Tidig samverkan med arbetsgivare/arbetsförmedling

Hur påverkar psykisk ohälsa individ, samhälle och hälso-och sjukvårdssystemet?

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Rehabilitering AGS-fonden. För privata och kooperativa arbetsgivare

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

1. Anna på jobbet INSIKT:

Försäkringsmedicin Medlefors Sida 1

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Sexuella trakasserier

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

AGS-KL Rehabiliteringsstöd. För arbetsgivare inom kommun, landsting, region, Svenska kyrkan och vissa kommunala bolag

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Med kränkande särbehandling

Hälsoträdgård i Malmö

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Byggnads policy. Företagshälsovård

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsahållbart

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Transkript:

Aktivitetshöjande åtgärder för att förebygga sjukskrivning Maria Mazzarella Leg. Arbetsterapeut Steg 1 KBT Rehabkoordinator

Agenda Snabb introduktion i AT Vanligaste orsak till begäran av SS. Vad är en sjukskrivning? Sjukskrivningens effekter (två sidor av ett mynt) Vilka berörs? Vem gör vad?

Aktivitet och delaktighet Människan är en aktiv varelse Aktivitet formar och utvecklar människan Engagemang, delaktighet i aktivitet Samspelet mellan individ, aktivitet och miljö

Aktivitetsbalans Aktivitet och återhämtning Balans mellan olika aktivitetskategorier Betydelsen av inneboende värde och tillfredsställelse i aktiviteterna Balans mellan resurser och krav Obalans mellan resurser och krav STRESS

Sjukskrivning = Arbetsfrånvaro Vanlig begäran- ordinationation: Arbetsfrånvaro Aktivitetsrepertoaren begränsas Individens dagliga vanor och rutiner förändras (även roller) Struktur i vardagen påverkas Brist på sammanhang (kan leda till ökad isolering) Påverkan på social gemenskap (beteende förändring) Försämrad självkänsla, självförtroende och självtillit (minskad kontroll av livssituationen) Försämrad ekonomi

Vilken funktion fyller sjukskrivningen? Medikalisera friska reaktioner på sjuka situationer eller normalisera livshändelser? Undvikandet förvärrar eller vidmakthåller besvärbilden, situationen kvarstår Sjukskrivning funkar: ger oftast symtomlindring inte minst vid stress (OBS initialt) Stor risk att kamouflera problemet: friska reaktioner på onormala situationer? sjukskrivning kan förstärka undvikanden undvika att ta tag i ett problem undvika saker som utlöser obehagliga känslor och tankar

Sjukskrivning är ett riskfyllt verktyg Man ska inse att det är ett mycket riskfyllt arbetsverktyg man använder. I många fall är det förenat med större risker att sjukskriva än att inte sjukskriva. Man riskerar alltid att patienten fastnar i en sjukskrivning och inte kommer tillbaka till arbetsmarknaden. sjukskrivning skall alltid vara en del i behandlingen Ingemar Petersson Professor i FM

Ordinerad arbetsfrånvaro Beroende Trötthet Finns indikation? (sjukdom inte livet) Dosering? (sjukskrivningsgrad?) Svårt att sätta ut Hur lång ska kuren vara? (sjukskrinvingsplanplanering för avslut) OBS! nämn FM

Vad är sjukskrivning? Sjukskrivning är en aktiv åtgärd - Patienten skall göras delaktig i sin rehabilitering, en del av rehabilitering kan vara aktiv kontakt med arbetsplatsen. Sjukskrivning skall vara en del av vård och behandling - Sjukgymnastik; samtalsterapi; promenader; kontakt med arbetsplatsen OBS beakta negativa konsekvenser Det skall finnas ett tydligt syfte med en sjukskrivning

Bipacksedel sjukskrivning Formulera individens uppdrag Här följer några saker som du själv kan göra för att din sjukskrivningstid ska kunna ge dig den återhämtning du behöver: Försök att komma upp i tid på morgonen och var noggrann med att äta frukost, lunch och middag på vanliga tider. Försök att komma ut en stund varje dag. Fokusera på sådant du tycker om och mår bra av. Det kan vara din hobby eller att prata med någon som är viktig för dig. Ta hand om Dig helt enkelt! Motionera i den mån ditt tillstånd tillåter. Motion hjälper mot stress, sömnproblem och nedstämdhet som kan följa av sjukdom. Håll kontakten med dina arbetskamrater och din chef. Du kan be vården, facket, skyddsombudet eller någon närstående om hjälp om det är svårt i kontakten med arbetsplatsen. Planera för hur det kan se ut när du ska börja arbeta igen, även om det inte är dags ännu. Vid arbetsrelaterade problem - fråga din chef om Företagshälsovården behöver kopplas in.

Vad är sjukskrivning Teamwork (Hela enheten berörs); Men också så många andra (Arbetsgivare,FK, mfl.) Plan (underlätta för kollegor): - Rehabilitering Arbetsåtergång Aktiv medverkan Avslut Arbetsgivare är en viktig del i det arbetslivsinriktad rehabilitering och kan med fördel kopplas in tidigt i processen.

Sjukskrivning är komplex och det berör många aktörer men alla har olika uppgifter Vården Arbetsgivaren/ AF Medarbetare/ patient Rehabkoordinator Rehabkoordinator Socialtjänsten/ kommun Rehabkoordinator Försäkringskassan Företagshälsovården Facklig företrädare/ skyddsombud

Gränssättning mellan olika parter Utreda sjukdom; ställa diagnos; behandlarehabilitera medicinskt; hantera intyg Socialtjänst Kommun Social rehabilitering Delta i rehabilitering R SamvErkan K O ArbetsgivareFHV/ AF Ansvar för Arbetslivsinrikta d rehabilitering. Samorningsansvar Beslutar om rätt till sjukpenning och andra insatser

Den arbetsterapeutiska profession är en självklarhet för rollen som rehabkoordinator/ stöd vid arbetsåtergång Målet med arbetsterapi är bl. a. att skapa och möjliggöra balans i aktivitet Identifiera kartlägga krav och resurser Stödja Individen i att bli medveten om det som för hen är meningsfullt och har ett värde, likaväl de aktiviteter som resulterar i negativ erfarenhet Vilka aktiviteter passar energinivån? (nåbara utmaningar) Utreda kartlägga konsekvenser i aktivitet av exempelvis stress relaterad ohälsa

Arbetsterapeuten expert på förmågan i aktivitet i samspel med miljön Omorganisera och omstrukturera aktiviteterna; aktivitetsmönster Stödja patienten att återuppta eller bibehålla vanor, rutiner och roller (med eller utan anpassningar) Involvering av miljön (arbetsmiljön? kan vara en relevant del av behandlingen) I samspel mellan aktivitet, individen och miljön sker utvecklingen ny inlärning?

Passivisering Motivation till arbete; Aktivitet Syfte med ordinerad arbetsfrånvaro Isolering Inkludera arbetssyslesättning Kravfobi Aktiv kontakt med arbetsplatsen/ dialog med chef/ AF Aktivitet Planera ett avslut aktiv medverkan i sin rehabilitering

Vad skall förändringen bestå av? Vad konkret behöver du göra? Vad är hjälpsam att fokusera på? Dåligt mående är inte alltid lika med psykisk ohälsa Livet känns Det kan vara en drivkraft till förändring

Tack!