Upplevd delaktighet i vardagslivet efter stroke en kvalitativ långtidsstudie

Relevanta dokument
Supported employment -från en doktorands perspektiv

En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård

Att leva med ett dolt funktionshinder

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Kognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

Att vara delaktig på distans

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

- Hur påverkas anhöriga eller de som personligen drabbas av rattfylleriolyckor?

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Vi måste tala med varandra!

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Din gåva förändrar liv. hjart-lung.se/forskningsfond

REHABILITERINGS MEDICIN

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

ATT FÅ ALLA MED SIG PÅ RESAN ELISABET VINBERG HEARN THINK SOLUTIONS AB HILTON SLUSSEN 12 MAJ 2014


Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Carolina Lindberg & Malin Valsö. Ung och vuxen med. asperger & AST EN GUIDE I VARDAGEN

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Hur löser vi fjärrkommunikation för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter?

Brottsoffers röster. Internationella Brottsofferdagen

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Bilaga 1. Artikelmatris

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Intervjuguide - förberedelser

Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling

43% upplever att sjukdomen påverkar dem i hög grad eller i mycket hög grad. Röster om RA. Röster om RA. Vardagsaktiviteter

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Socioekonomiska ojämlikheter i prehospital strokevård

Ett redskap för att fördela makt i samtalet och ge alla möjlighet att uttrycka sin åsikt

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

SAHLGRENSKA AKADEMIN POST-STROKE CHECKLISTA (PSC)

Ta kommando över dina tankar

Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Unga med funktionsnedsättning

en interprofessionell kraftkälla för medarbetare som arbetar med VFU

Genomförandeplan. Min vilja

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

Stöd för lärande- förenar pedagogiskt och psykosocialt stöd Individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Hälsofrämjande hembesök och teambesök

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

Information om förvärvad hjärnskada

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

CRASH COURSE I SCARF-MODELLEN FÖR DIG SOM LEDARE

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan

Existentiell hälsa en livs-viktig fråga! Anna-Karin Jeppsson, Qulturum Thomas Sjöberg, Sjukhuskyrkan

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Institutionen för klinisk neurovetenskap. Sektionen för försäkringsmedicin

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera?

Mödravårdens bemötande av kvinnor och män med olika etniska bakgrund: tolkpraktiker och kulturtolksdoulor

Bilaga D: Ledarguiden

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: :47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss?

Fem tips för att HANTERA en oförstående omgivning!

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Erfarenheter av arbetsförmåga hos unga arbetstagare: en explorativ intervjustudie

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Helhetsperspektiv vid kombinerad syn- och hörselnedsättning. Program

Arbetsglädje Motivation Team Stefan Görwik

Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Att göra likaplanen levande i verksamheten

Arbetsglädje Motivation Team Stefan Görwik

Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap

RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

Landsbygd 2.0. Vad är det?

Åtgärder för friskare arbetsplatser i kommuner och landsting. Kristina Folkesson Sveriges Kommuner och Landsting

Förstå och möta andra - hur, varför?

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Acceptans and Commitment Therapy för patienter med smärta vid Lugnvik och Lits hc. med Åshild Haaheim och Ingela Lindström

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning Gamlestaden Göteborg

Nya möjligheter att höra bättre med Comfort Digisystem

Konsten att hitta balans i tillvaron

Transkript:

Upplevd delaktighet i vardagslivet efter stroke en kvalitativ långtidsstudie Karin Törnbom, doktorand, socionom, Master i socialt arbete Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för klinisk neurovetenskap Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet

Delaktighet som begrepp Pedagogiska skolmyndigheten, Foto: Helena Lunding Hultqvist ICF - delaktighet är involvering/engagemang i en livssituation Participation occurs at the intersection of what the person can do, wants to do, has the opportunity or affordances to do, and is not prevented from doing by the world in which the person lives and seeks to participate (Mallinson och Hammel, 2010)

Studier om delaktighet 1. Self-assessed physical, cognitive and emotional impact of stroke at one month: the importance of stroke severity and participation Törnbom K, Persson HC, Lundälv J, Sunnerhagen KS. Journal of Stroke and Cerebrovascular Diseases. 2016 Sep 9. 2. The impact of physical function on participation in the first year post-stroke Törnbom K, Persson HC, Lundälv J, Sunnerhagen KS. Acta Neurologica Scandinavica. 2016 Aug 11 3. Prel. titel: Perceived participation in everyday life for persons with stroke a long-term perspective Törnbom K, Lundälv J, Sunnerhagen KS. Experiences of participation in a Swedish society among adults with cerebral palsy or spina bifida: involvement and challenges. Törnbom K, Törnbom M, Sunnerhagen KS. Journal of Social Work in Disability and Rehabilitation. 2013;12(4) Swedish Citizens with Cerebral Palsy or Spina Bifida Perceived Experiences of Social Life and Employment. Törnbom K, Törnbom M, Sunnerhagen KS. Review of disability studies: an international journal. 2017; 13 (1)

SALGOT extended, deltagare Inklusionskriterier Första insjuknande i stroke Vårdad på strokeenheten eller neurointensiven på SU Boende i gbg inom en 35 km radie 18 år SALGOT-extended inkluderade totalt (n701) patienter.. Alla som vårdades på aktuella avdel. 2009/02-2010/12. Långtidsuppföljningar

Bakgrund och Syfte Hämtad från: Linköpings Universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier De flesta studier som undersöker långtidseffekter av stroke har tittat på ca 1-5 år efter insjuknande Syftet var att undersöka hur personer 7-8 år efter stroke upplever sin delaktighet i vardagen, utifrån några olika livsområden

Kvalitativ metod Personer som haft stroke var med när intervjuguiden arbetades fram 14 personer från SALGOT-extended, 70 år, jämn fördelning mellan kvinnor och män samt personer med olika etnicitet och ålder valdes ut Individuella intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide Analyserats med tematisk analys, Braun och Clarke (2006)

Teman i resultatet Delaktighet Vården Arbetslivet Socialt liv Ändrat förhållningssätt till livet Foto: battrehalsa.se

Delaktighet Engagerande och meningsfull situation Att vara del i något större än en själv Att få samarbeta med andra gärna målorienterat Känna sig behövd eller efterfrågad Möjlighet att styra och påverka arbetssituationen Känslomässigt utbyte med andra Att få hjälpa andra

Och det är väldigt viktigt för mig att kunna bidra med något som kan bli väldigt bra. Både för mig och för andra och jag vet att jag har en påverkansmöjlighet. Och att jag får feedback på det jag gör, det gör att jag vågar vara delaktig. (Kvinna, 42 år) Att man känner ett engagemang för uppgiften, man känner till och man känner för, det är då man är delaktig. Det är tvådelat. Det är en förmån och så är det ett ansvar. Att man är sedd och hörd av andra, både som lyssnare och som givare. (Man, 54 år)

Vården Generellt goda erfarenheter av den akuta vården Ett fåtal med negativa erfarenheter - bemötande Arbetsför ålder fördröjning av rätt diagnos Nöjda med rehabilitering och stöd (ex. neurorehab, psykolog, kbt-terapi eller Dalheimers hus) Leta upp stöd och hjälp på egen hand - otrygghet Saknade uppföljning med expert Hämtad från sophiahemmet.se

Min husläkare han är ju en alldeles ypperlig läkare, men han kan ju väldigt lite om stroke. Så de där samtalen blev ju mest att han skrev ut blodtrycksmedicin, jag kände ju inte att jag fick någon riktig neuro uppföljning där Det kan jag väl sakna, att man skulle haft en mer insiktsfull uppföljning, med en expert (Man, 42)

Arbetslivet Retreived from: suntarbetsliv.se Ett viktigt område för upplevelsen av delaktighet Bytt fokus från karriär till att må bra och utvecklas Hjärnan stänger av vid för mycket information Arbetskapaciteten sjunker plötsligt, ökat behov av vila Retreived from: traineebloggen.se

Arbetsliv, forts. Långsammare att lära sig nya saker och problem med minnet Skriver ner allt för att komma ihåg Pågående arbete med att lära sig sätta gränser Hämtad från Kristianstadbladet.se Tacksam för ett förstående ledarskap och inkluderande gemenskap

Jag inte kan mata information på samma sätt som förut. Och det har ju tagit väldigt lång tid för mig att acceptera och förstå.. så det har ju hänt att jag har sagt att jag kan ta det!, fastän jag egentligen skulle behövt mera tid på mig att göra det Och det är bra för jag kan till viss del styra dagarna själv. Jag kan lägga upp lite att jag inte behöver vara på jobbet 7:30. Utan då kan jag ta sovmorgon och läsa lite. För vissa dagar är man lite tröttare än andra. Och jag kan verkligen hjälpa folk, och det är roligt. att känna att man gör något som blir bra. (Kvinna, 48 år)

Socialt liv Mindre aktivt social liv Vänner som tagit avstånd eller involverat sig En annan slags sociala relationer Svårt att koncentrera sig när fler pratar samtidigt Vill gärna umgås hemma Personligt foto

Jag kan inte höra ibland för min hjärna går på kanske två röster samtidigt, vilket gör att jag inte förstår någon av dem. Förut kunde jag ha kanske fem diskussioner igång samtidigt men nu när jag hamnar i den situationen så måste jag verkligen titta på personen noga, men det är fortfarande väldigt svårt... jag hör inte skillnad på vem som pratar. Och det tycker jag är tråkigt för det hade jag verkligen inga problem med innan. (Kvinna, 32 år)

Ändrat förhållningssätt till livet Mer eftertänksam prioriterar mig själv och livet Tänker mer på min familj och vänner En ny ödmjukhet inför livet det kunde gått mycket värre Positivt tänkande Ökad empati en uppriktig välvilja att hjälpa andra Stroke medfört nya värdefulla erfarenheter

Jag tror nästan att det är omöjligt att inte få lite perspektiv på livet. För det första då att man är helt dödlig! Och att saker kan gå väldigt väldigt fort, och bara det att jag skulle inte vilja dra någon sådan klyscha att livet är så himla mycket mer värdefullt nu, för det kan jag inte känna att jag går runt och tänker varje dag, men man får ju en helt annan respekt för kroppen, och att den kan ha en del hyss för sig som man inte har någon aning om, och att man förutsätter bara hela tiden att allt ska funka.. så var ju det här som en knytnäve i ansiktet att livet kan slå till. (Kvinna, 32 år)

Användbarhet Hämtad från: www.stiwell.medel.com Ökad kunskap om hur delaktighet i vardagen ser ut 7-8 år efter stroke ger svar på om det finns områden där personer fortfarande är i behov av stöd och hjälp

Ekonomiskt stöd Greta och Einar Askersstiftelse Göteborg Universitets resefond Herbert och Karin Jacobssons stiftelse John och Brit Wennerströms stiftelse för neurologisk forskning Norrbacka-Eugeniastiftelsen Rune och Ulla Amlövs Stiftelse för Neurologisk, Reumatologisk och Audiologisk forskning Sahlgrenska Akademins forskningsfond Stiftelsen Hjalmar Svenssons forskningsfond Stroke-Riksförbundet

Tack till Deltagarna SALGOTextended studien, Handledare Jörgen och Katharina, Forskargruppen för stöd och råd, Och tack för att ni har lyssnat!