LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora



Relevanta dokument
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Hur är läget? Sydnärkes folkhälsa i siffror. Åbytorp Kumla,

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola

ELSA 2017/2018 Elevhälsodata Sammanställt och Analyserat

Att höra eller nästan inte höra

skolår Liv & hälsa ung 2017 en undersökning om ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa

Seminarium kring hälsosamt åldrande att främja psykisk hälsa hos äldre

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

Hur mår barn och unga i Skåne?

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

Hälsa bland barn och unga med funktionsnedsättning

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

Rekommendation 2: Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder

Bortfall i folkhälsoenkäter Spelar det någon roll?

Liv & Hälsa ung 2011

Kommunteam. För idrottens bästa För vårt bästa

2/3/2013. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa. Livsvillkor. Hälsoproblem och insatser. Trygga. Livsvillkor.

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version

Är hälsan jämlikt och jämställt fördelad? med fokus på funktionsnedsättningar hos ungdomar

Rapport Datum: Maj 2018 Författare: Lilian Ivarsson-Sporrong, Carina Persson. Liv & hälsa ung med fokus på sexuell läggning och könsidentitet

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Folkhälsorapport Barn och unga 2016

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Kommunteam. För idrottens bästa För vårt bästa

Ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Kommunteam. För idrottens bästa För vårt bästa

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År Kristina Neskovic

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

Stockholmsenkäten 2012

Kommunteam. För idrottens bästa För vårt bästa

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Värt att veta om ungas livssituation

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Om mig. Länsrapport

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Liv & hälsa ung i Mellansverige

Tonåringars psykiska hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005

Fokus på utländsk bakgrund

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Stockholmsenkäten 2014

Hur läser jag tabellerna?

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv

Stockholmsenkäten urval av stadsövergripande resultat

ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län vad vet vi?

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

Företagsklimatet i Hällefors kommun 2018

Trivselenkät. Resultat av enkätundersökning i Ljungby kommuns skolor vårterminen 2018

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

PERSONLIGT 2015 En undersökning bland eleverna i åk 7 och 9 i grundskolan samt åk 2 på gymnasieskolan

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Folkhälsoplan för Laxå kommun

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Lupp 2017 POPULÄRVERSION. Nässjö kommun

Insatser mot cannabis - 27 februari

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Företagsamheten 2017 Örebro län

Hur står det till med folkhälsan och välfärden i Sörmland?

Stockholmsenkäten Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Örebro läns elever förtjänar bättre!

ANDT-undersökningen 2016 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

Folkhälsoenkät barn och unga 2012

Liv och hälsa ung Västmanland 2017

Att tänka på innan du börjar:

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Ideella sektorn i Örebro län - En kraft att räkna med

HandlingsKRAFT! för barn av vår tid

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

2(16) Innehållsförteckning

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

Kommunåterkoppling 2017

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

BILAGA 1. LIV OCH HÄLSA UNG 2015 ENKÄT

Transkript:

LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och sin hälsa Ge möjlighet till diskussion om hur materialet ska användas som underlag för fortsatta utvecklingsarbeten, prioriteringar och aktiviteter i resp kommun

DAGENS PROGRAM 08.30 08.40 Välkommen och inledning 08.40 08.50 Skyddsfaktorer 08.50 09.20 Hälsa, framtidstro, delaktighet och trygghet 09.20 09.35 Reflektion i smågrupper 09.35 10.00 FIKA 10.00 10.40 Skola, levnadsvanor, ANDT 10.40 11.00 Reflektion i smågrupper 11.00 11.15 Presentationsmaterial 11.15 12.00 Kommunvis diskussion

Folkhälsoundersökningar i Örebro län Enbart ÖLL Gemensamt inom CDUST FHI + CDUT Befolkningen 20-64 år 1993 Liv & hälsa 18-79 år 2000 Liv & hälsa 18-84 år 2004 Liv & hälsa 18-84 år 2008 HLV+L&h modul 16-84 år 2012 1990 2000 2010 Drogvanor Årskurs 9 1996, 1999, 2002 Enbart ÖLL Liv & hälsa ung Åk 7, åk 9 & gymnasiet år 2 2005, 2007, 2009, 2011, 2014 Samverkan CDUT Elevhälsoenkät 2014/15

Vad är Liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Målet är att öka kunskapen om ungas liv och hälsa, följa trender, och att ge underlag för utvecklingsarbete och beslut Enkäten genomförs av landstingets samhällsmedicinska enhet och är ett politiskt uppdrag. Vetenskaplig och statistisk kompetens, samarbete med andra län Förankring hos skolförvaltning och skolor Återkoppling och spridning med hjälp av folkhälsoteamen i länsdelarna Genomförs i skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Pappersenkät som fylls i under skoltid, genomförs även på teckenspråk Deltagandet är frivilligt och anonymt

Enkätfrågor om Familj Hälsa Olycksfall Fritid Matvanor Alkohol Tobak Attityder Skolan Sex och preventivmedel (ej skolår 7) Trygghet och utsatthet Spel Boende Framtidstro Narkotika (ej skolår 7)

Svarsfrekvens % och (antal) svarande elever 7 400 elever i länet har svarat, 80 % svarsfrekvens Skolår 7 Skolår 9 Skolår 2 gy Hällefors 95 (53) 92 (68) (44) Lindesberg 86 (214) 81 (215) (166) Ljusnarsberg 92 (44) 84 (43) (30) Nora 93 (106) 88 (114) (78) Örebro län 82 (2511) 82 (2420) 75 (2468) Kan vi lita på resultatet?

Svarsfrekvenser 2005 2014 Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 2014

Rapporter

Länets välfärdsbokslut Kommunernas Välfärdsbeskrivningar

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer bland elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet år 2011 samt personer 18 84 år 2008 71% 81% 88% 91% 96% 97% 100% 0-2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Antal skyddsfaktorer M. Lindén-Boström & C. Persson ; Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Liv & hälsa i Örebro län 2000 2011 (2012)

Samhälle Trivsel i bostadsområdet Trygghet i bostadsområdet Möjlighet till fysisk aktivitet Skola Tydliga normer/regler Höga förväntningar från lärare Uppmärksammas för positiva handlingar Ett gott socialt och trivsamt klimat Skyddsfaktorer Familj Goda och kärleksfulla relationer med föräldrarna God anknytning och tillit till föräldrar Tydliga normer, regler och förväntningar Föräldrar som förvärvsarbetar God ekonomi Individ Skolframgång Bra kompisrelationer Framtidstro och optimism God sömn Impulskontroll Tycker att det som händer beror på egna handlingar Fysisk aktiv

Hur starka är sambanden? Ju närmre God hälsa desto starkare är det statistiska sambandet! M. Lindén-Boström & C. Persson ; Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Liv & hälsa i Örebro län 2000 2011 (2012)

Hälsans fördelning bland ungdomar med olika framtidstro Flickor i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet Ljus framtidstro Varken eller Mörk framtidstro 9% 2% 89% 13% 35% 52% 46% 20% 34% Mycket bra/bra hälsa Varken bra eller dålig hälsa Dålig/mycket dålig hälsa Pojkar i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet Ljus framtidstro Varken eller Mörk framtidstro 4% 1% 4% 29% 31% 34% 95% 67% 35% Mycket bra/bra hälsa Varken bra eller dålig hälsa Dålig/mycket dålig hälsa M. Lindén-Boström & C. Persson ; Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Liv & hälsa i Örebro län 2000 2011 (2012)

Hälsans fördelning bland elever som trivs olika bra i skolan Trivs mycket bra/ ganska bra 9% 2% Flickor i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet 10% Trivs så där Trivs mycket dåligt/ ganska dåligt 41% 26% 89% 34% 56% 33% Mycket bra/bra hälsa Varken bra eller dålig hälsa Dålig/mycket dålig hälsa Trivs mycket bra/ ganska bra 5% 0,6% Pojkar i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet Trivs så där 6% Trivs mycket dåligt/ ganska dåligt 24% 26% 46% 95% 70% 28% Mycket bra/bra hälsa Varken bra eller dålig hälsa Dålig/mycket dålig hälsa M. Lindén-Boström & C. Persson ; Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Liv & hälsa i Örebro län 2000 2011 (2012)

Hälsans fördelning bland ungdomar med olika god sömn Flickor i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet Sällan/aldrig orolig sömn Ibland orolig sömn Ofta/alltid orolig sömn 8% 1% 7% 18% 21% 50% 91% 72% 32% Mycket bra/bra hälsa Varken bra eller dålig hälsa Dålig/mycket dålig hälsa Pojkar i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet Sällan/aldrig orolig sömn Ibland orolig sömn Ofta/alltid orolig sömn 6% 1% 17% 6% 17% 93% 77% 28% 55% Mycket bra/bra hälsa Varken bra eller dålig hälsa Dålig/mycket dålig hälsa M. Lindén-Boström & C. Persson ; Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Liv & hälsa i Örebro län 2000 2011 (2012)

Goda livsvillkor är grunden för att folkhälsan ska bli bättre. Med goda livsvillkor kan människor lättare göra egna val som främjar hälsan. Att gå ut skolan med fullständiga betyg och att komma ut på arbetsmarknaden är faktorer som har stor betydelse för hur hälsan utvecklas senare i livet (Folkhälsopolitisk rapport 2010) Utbildningen är en av de viktigaste faktorerna för ungdomars framtida möjligheter. Ju tidigare utbildningskedjan bryts desto sämre är framtidsutsikterna. De grupper som har låga eller ofullständiga betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem (Social rapport 2010)

Föräldrarnas utbildningsnivå och sysselsättning Familjens ekonomi

Gymnasieelever norra Örebro län 2014/15 (ungefärliga siffror) Hällefors 18 Ljusnarsberg xx 35 140 4 Nora 2 4 100 11 5 114 277 90 49 53 576 227 Lindesberg 41 Övriga Övriga Örebro

Hälsa och livskvalitet Majoriteten av ungdomarna ser ljust på framtiden och uppger att de mår bra eller ganska bra. Även om de flesta flickor mår bra, uppger 25 % av flickor i 9:an och gymnasiets 2:a år att de ofta känner sig nedstämda. Knappt 10 % av pojkarna i samma ålder känner så. Det är vanligare att flickor upplever stress, oro, orolig sömn. Pojkarna känner i högre grad att de upplever en känsla av kontroll.

Liv & hälsa ung 2014 Skolår 7 och 9 och År 2 Andel som ser mycket/ganska ljust på framtiden för sin personliga del Procent Tjejer Killar 100 80 60 40 20 0 84 78 81 Skolår 7 Skolår 9 År 2 Skolår 7 Skolår 9 År 2 90 87 83 Juni 2014 Fråga 62/86

Liv & hälsa ung 2014 Grundskolan Skolår 7 och 9 100 89 Tjej er 84 85 Juni 2014 78 76 77 75 76 80 73 Fråga 62/86 63 60 Andel som ser mycket/ganska ljust på framtiden för sin personliga del 40 Skolår 7 20 0 Skolår 9 Örebro län Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Procent 0 20 40 60 80 100 Skolår 7 Skolår 9 82 83 87 88 90 89 88 89 93 97 Killa r

Liv & hälsa ung 2014 Gymnasieskolan År 2 94 100 Tjej er 86 86 86 Juni 2014 83 81 81 82 80 76 76 75 80 Fråga 62/86 60 Andel som ser mycket/ganska ljust på framtiden för sin personliga del 40 20 0 Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Procent Laxå Tjejer och killar totalt: 89 procent 0 20 40 60 80 100 67 69 77 79 84 83 83 84 84 87 89 90 Killa r

Andel som mår mycket bra/bra Liv & hälsa ung 2014 Skolår 7 och 9 och År 2 Procent Tjejer Killar 100 80 60 40 20 0 93 89 85 82 77 73 Skolår 7 Skolår 9 År 2 Skolår 7 Skolår 9 År 2 Juni 2014 Fråga 7

Andel elever som har mycket bra/bra hälsa Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 2014

Liv & hälsa ung 2014 Skolår 7 och 9 och År 2 Andel som ofta/alltid känt sig stressade under de senaste 3 månaderna Procent Tjejer Killar 100 80 60 40 20 0 30 49 59 Skolår 7 Skolår 9 År 2 Skolår 7 Skolår 9 År 2 12 19 27 Juni 2014 Fråga 13a

Liv & hälsa ung 2014 Skolår 7 och 9 och År 2 Andel som ofta/alltid känt sig nedstämda under de senaste 3 månaderna Procent Tjejer Killar 100 80 60 40 20 0 16 26 23 Skolår 7 Skolår 9 År 2 Skolår 7 Skolår 9 År 2 5 8 10 Juni 2014 Fråga 13c

Andel elever som ofta/alltid känt sig nedstämda* Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 2014 * under de tre senaste månaderna

Liv & hälsa ung 2014 Skolår 7 och 9 och År 2 Andel som ofta/alltid känt sig ha kontroll under de senaste 3 månaderna Procent Tjejer Killar 100 80 60 40 20 0 49 41 42 69 64 63 Skolår 7 Skolår 9 År 2 Skolår 7 Skolår 9 År 2 Juni 2014 Fråga 13f

God psykisk hälsa Andel elever som sällan/aldrig känt sig nedstämda, ängsliga eller oroliga* Liv & hälsa ung i Örebro län 2005 2014 * under de tre senaste månaderna

Liv & hälsa ung 2014 Grundskolan Skolår 7 och 9 100 Tjej er 86 82 79 77 74 75 80 73 Fråga 7 65 66 57 60 40 Skolår 7 Andel som mår mycket bra/bra 20 0 Skolår 9 Örebro län Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Procent 0 20 40 60 80 100 Skolår 7 Skolår 9 73 87 86 89 89 91 93 92 95 100 Killa r Juni 2014

Liv & hälsa ung 2014 Grundskolan Skolår 7 och 9 100 Tjej er Juni 2014 80 69 Fråga 13a 60 49 48 43 Skolår 7 Andel som ofta/alltid känt sig stressade under de senaste 3 månaderna 38 40 30 32 33 27 20 20 0 Skolår 9 Örebro län Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Procent 12 12 12 16 19 18 18 18 20 20 0 20 40 60 80 100 Skolår 7 Skolår 9 Killa r

Liv & hälsa ung 2014 Grundskolan Skolår 7 och 9 100 Tjej er Juni 2014 80 Fråga 13c 60 Skolår 7 Andel som ofta/alltid känt sig nedstämda under de senaste 3 månaderna 39 35 40 26 25 20 20 16 17 18 20 11 0 Skolår 9 Örebro län Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Procent 0 3 5 4 5 6 8 7 7 15 0 20 40 60 80 100 Skolår 7 Skolår 9 Killa r

Liv & hälsa ung 2014 Grundskolan Skolår 7 och 9 100 Tjej er Juni 2014 80 74 Fråga 13f 60 60 49 41 41 Skolår 7 Andel som ofta/alltid känt sig ha kontroll under de senaste 3 månaderna 37 37 38 39 40 33 20 0 Skolår 9 Örebro län Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Procent 0 20 40 60 80 100 Skolår 7 56 Skolår 9 64 63 63 65 63 65 65 69 73 Killa r

Andel som mår mycket bra/bra Liv & hälsa ung 2014 Gymnasieskolan År 2 100 100 Tjej er Juni 2014 81 82 82 78 78 75 76 76 78 80 Fråga 7 66 62 60 40 20 0 Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Procent OBS! För ett antal frågor gäller att redovisningen för Laxå ej sker uppdelat på tjejer och killar. Detta grund av för få elever. Laxå Tjejer och killar totalt: 89 procent 0 20 40 60 80 100 61 65 67 78 78 85 86 87 88 87 90 97 Killa r

Liv & hälsa ung 2014 Gymnasieskolan År 2 100 Tjej er 86 Juni 2014 80 Fråga 13a 65 60 62 62 60 58 57 60 53 50 50 44 40 Andel som ofta/alltid känt sig stressade under de senaste 3 månaderna 40 20 0 Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Procent 11 19 23 27 26 27 30 29 28 31 29 31 33 0 20 40 60 80 100 Killa r

Liv & hälsa ung 2014 Gymnasieskolan År 2 100 80 60 Andel som ofta/alltid känt sig nedstämda under de senaste 3 månaderna 37 38 40 29 26 27 24 24 22 23 18 18 20 7 0 0 Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Procent 0 3 5 8 8 10 10 15 14 14 13 25 27 0 20 40 60 80 100 Tjej er Fråga 13c Killa r Juni 2014

Liv & hälsa ung 2014 Gymnasieskolan År 2 100 Tjej er Juni 2014 80 70 Fråga 13f 60 50 51 47 45 42 43 Andel som ofta/alltid känt sig ha kontroll under de senaste 3 månaderna 38 40 41 38 37 40 33 20 0 Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Procent 40 0 20 40 60 80 100 56 55 53 55 63 65 63 63 65 64 70 83 Killa r

Delaktighet 5 av 10 elever känner att de får vara med och påverka hur de ska arbeta på skolan. Elever i skolår 9 är de som minst känner att de kan vara med och påverka.

Liv & hälsa ung 2014 Skolår 7 och 9 och År 2 Andel som tycker att det stämmer precis/ganska bra att eleverna får vara med och påverka arbetsmiljön i skolan Procent Tjejer Killar 100 80 60 40 20 0 59 42 56 Skolår 7 Skolår 9 År 2 Skolår 7 Skolår 9 År 2 61 46 56 Juni 2014 Fråga 45b/60b

Liv & hälsa ung 2014 Grundskolan Skolår 7 och 9 100 Tjej er Juni 2014 Andel som tycker att det stämmer precis/ganska bra att eleverna får vara med och påverka arbetsmiljön i skolan 80 65 Fråga 45b/60b 59 56 54 60 46 42 40 Skolår 7 32 27 25 24 20 0 Skolår 9 Örebro län Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Procent Skolår 7 31 42 46 48 0 20 40 60 80 100 50 50 55 59 Skolår 9 61 73 Killa r

Liv & hälsa ung 2014 Gymnasieskolan År 2 100 Tjej er Juni 2014 Andel som tycker att det stämmer precis/ganska bra att eleverna får vara med och påverka arbetsmiljön i skolan 80 65 Fråga 45b/60b 60 59 56 57 55 55 60 50 49 50 50 44 40 40 20 0 Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Procent 45 46 46 50 48 0 20 40 60 80 100 54 56 55 59 59 61 60 59 Killa r

Trygghet och utsatthet Drygt 9 av 10 elever upplever att de kan lita på sina föräldrar när det verkligen gäller Ungefär 25 % av flickorna och 12 % av pojkar och blivit utsatt för trakasserier eller kränkning via mobiltelefon och/eller Internet under det senaste året. Det är vanligare i grundskolan än i gymnasiet

Tillit till föräldrar Liv & hälsa ung i Örebro län 2014 Procent 100 80 60 40 20 95 Tjejer 90 93 Killar 96 95 94 0 Skolår 7 Skolår 9 År 2 Skolår 7 Skolår 9 År 2 Andel som tycker att påståendet Jag kan alltid lita på någon av mina föräldrar när det verkligen gäller stämmer helt och hållet / ganska bra.

Liv & hälsa ung 2014 Grundskolan Skolår 7 och 9 95 95 94 94 94 100 90 90 91 88 Tjej er 88 Juni 2014 80 Fråga 6a Andel som instämmer i påståendet att de kan lita på någon av sina föräldrar när det verkligen gäller 60 40 Skolår 7 20 0 Skolår 9 Örebro län Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Procent 0 20 40 60 80 100 Skolår 7 Skolår 9 89 95 94 96 95 97 97 96 98 100 Killa r

Liv & hälsa ung 2014 Gymnasieskolan År 2 100 100 93 92 93 94 95 94 100 92 91 91 Tjej er 87 Juni 2014 81 80 Fråga 6a Andel som instämmer i påståendet att de kan lita på någon av sina föräldrar när det verkligen gäller 60 40 20 0 Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Procent 0 20 40 60 80 100 82 87 88 92 91 94 95 94 98 96 97 100 98 Killa r

Andel elever som alltid känner sig trygga på följande ställen Liv & hälsa ung i Örebro län 2014 Skolår 7 Skolår 9 År 2 gymnasiet Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Utomhus i sitt bostadsområde 68 84 66 85 68 86 Utomhus i sitt bostadsområde på kvällen 37 65 40 74 39 79 På väg till eller från skolan 70 87 71 87 72 89 I klassrummet 76 87 75 88 80 91 På rasterna i skolan 71 80 73 86 79 89 På fritidsgården eller liknande 62 78 66 80 71 82 Nöjesställe, konsert, festival 44 65 43 67 40 70 Ute på stan, på allmän plats 44 64 44 65 45 70 På buss, tåg eller liknande 41 69 43 69 47 75 I hemmet 91 95 89 95 91 94 Vid fritidsaktiviteter 72 81 72 84 74 86

Hällefors Skolår 7 Skolår 9 Skolår 2 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Utomhus i sitt bostadsområde 74 88 50 66 65 91 Utomhus i sitt bostadsområde på kvällen 53 73 27 60 30 87 På väg till och från skolan 84 88 66 66 57 78 I klassrummet 89 94 69 69 86 87 På rasterna i skolan 89 85 53 60 86 87 På fritidsgården eller liknande 63 90 43 56 63 55 Nöjesställe, konsert, festival 63 64 31 43 24 48 Ute på stan, allmän plats 56 64 25 44 19 48 På buss, tåg eller liknande 58 67 28 49 19 43 I hemmet 100 97 90 80 95 96 Vid fritidsaktiviteter 84 94 53 62 58 78

Lindesberg Skolår 7 Skolår 9 Skolår 2 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Utomhus i sitt bostadsområde 60 85 67 81 67 85 Utomhus i sitt bostadsområde på kvällen 39 68 45 68 37 80 På väg till och från skolan 65 85 69 85 73 89 I klassrummet 59 78 69 88 82 88 På rasterna i skolan 49 75 68 84 80 86 På fritidsgården eller liknande 55 77 72 83 78 83 Nöjesställe, konsert, festival 42 60 53 64 40 70 Ute på stan, allmän plats 40 60 48 62 50 69 På buss, tåg eller liknande 32 66 44 67 43 73 I hemmet 87 93 91 93 87 89 Vid fritidsaktiviteter 62 78 76 81 78 80

Ljusnarsberg Skolår 7 Skolår 9 Skolår 2 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Utomhus i sitt bostadsområde 75 71 57 95 79 64 Utomhus i sitt bostadsområde på kvällen 25 36 29 63 36 57 På väg till och från skolan 88 89 43 85 86 79 I klassrummet 73 82 57 89 93 79 På rasterna i skolan 69 75 62 90 100 79 På fritidsgården eller liknande 57 59 57 85 100 79 Nöjesställe, konsert, festival 33 63 38 60 29 71 Ute på stan, allmän plats 33 46 38 60 29 71 På buss, tåg eller liknande 31 79 19 70 64 71 I hemmet 81 93 80 100 100 93 Vid fritidsaktiviteter 60 82 38 80 93 71

Nora Skolår 7 Skolår 9 Skolår 2 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Utomhus i sitt bostadsområde 69 88 75 90 83 92 Utomhus i sitt bostadsområde på kvällen 41 67 54 77 56 87 På väg till och från skolan 75 88 66 91 71 90 I klassrummet 84 88 70 84 71 89 På rasterna i skolan 67 78 69 84 68 87 På fritidsgården eller liknande 59 70 51 64 74 78 Nöjesställe, konsert, festival 47 55 45 65 46 68 Ute på stan, allmän plats 57 68 36 71 50 75 På buss, tåg eller liknande 51 66 43 71 53 74 I hemmet 94 92 93 92 87 95 Vid fritidsaktiviteter 70 80 75 83 79 92

God psykisk hälsa Liv & hälsa ung 2011 i Örebro län Flickor Pojkar Hörselnedsättning Synnedsättning Rörelsehinder Läs-/skrivsvårigheter/dyslexi ADHD/ADD Annan funktionsnedsättning Funktionsnedsatta Ej funktionsnedsatta Hörselnedsättning Synnedsättning Rörelsehinder Läs-/skrivsvårigheter/dyslexi ADHD/ADD Annan funktionsnedsättning Funktionsnedsatta Ej funktionsnedsatta 24 15 23 22 17 21 22 34 44 46 48 51 40 36 47 60 0 20 40 60 80 100 Andel (%) som sällan eller aldrig varit nedstämda, ängsliga eller oroliga de tre senaste månaderna.

Ungdomar, skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet, med funktionsnedsättning (i jämförelse med ungdomar utan funktionsnedsättning): upplever sämre hälsa upplever i högre grad sig ofta/alltid vara nedstämda anger i lägre omfattning att deras föräldrar frågar vad de tycker innan beslut tas om saker som påverkar dem upplever i lika hög grad att de har möjlighet att påverka hur man ska arbeta i skolan upplever i högre grad att de varit utsatta för trakasserier/kränkning via mobil eller internet upplever sig generellt vara mer otrygga upplever i högre grad att det blivit fysiskt eller psykiskt illabehandlade av någon vuxen

REFLEKTION Tankar och funderingar!?