Förlängd koncession för linje för befintlig 150 kv-luftledning, 714MF(3), Tjärnholmen- Gammelstad Luleå. Miljökonsekvensbeskrivning.

Bilaga 3 Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om Förlängd koncession för linje för befintlig 150 kv-luftledning, 714MF(3), Tjärnholmen- Gammelstad Luleå Luleå kommun, Norrbottens län 2017-11-24

Administrativa uppgifter Vattenfall Eldistribution AB är ett av de största elnätsföretagen i Sverige. Vi levererar el till 870 000 privat- och företagskunder i Sverige och elnätet är cirka 12 000 mil långt. Uppdraget är att ständigt förbättra kvaliteten, pålitligheten och effektiviteten i elnätet för att kunna ge våra kunder hållbara och tillförlitliga elnätsrelaterade lösningar. Vi bedriver ett omfattande miljöarbete och är ISO 14001 certifierade. Vi är cirka 700 medarbetare som finns på tre orter; Trollhättan, Stockholm och Luleå. Läs mer om vår verksamhet på www.vattenfalleldistribution.se Vattenfall Eldistribution AB Org. Nr: 556417-0800 Tillståndsansvarig: Tfn: E-post: @vattenfall.com MKB: Sweco Environment, Uppdragsledare, alternativutredning, Samrådssamordning, handläggare, MKB, GIS, Naturmiljö, MKB, Kvalitetsansvarig Foton, kartor, illustrationer och fotomontage har, om inte annat anges, tagits fram av Vattenfall och Sweco. Följande material har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet MS 2008/08151 Sid 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 2 SAMMANFATTNING... 5 1 INLEDNING... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte... 8 2 PRÖVNINGSPROCESS OCH TILLSTÅND... 8 2.1 Tillståndsprocessen... 8 2.2 Gällande tillstånd... 9 2.3 Samråd... 9 2.4 Beslut om betydande mi jöpåverkan... 9 2.5 Gällande planer och program... 9 3 ALTERNATIV... 10 3.1 Alternativutredning och avförda alternativ... 10 3.2 Valt alternativ och alternativa sträckningar... 10 3.3 Motivering till valt alternativ befintlig ledning... 12 3.4 Sammanfattande motivering till Alternativ 1 (befintlig ledning)... 14 3.5 Nollalternativ... 14 3.6 Konsekvenser av rivning av befintlig ledning... 15 3.7 Alternativ utformning... 15 4 LEDNINGENS UTFÖRANDE... 17 4.1 Ledningens utformning tekniskt utförande... 17 4.2 Drift och underhåll... 18 5 FRAMTAGANDE AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING... 20 5.1 Miljökonsekvensbeskrivning i koncessionsprojekt... 20 5.2 Avgränsning... 20 5.3 Metodik och bedömningsgrunder... 21 5.4 Konsekvensbedömning... 23 6 MILJÖKONSEKVENSER... 24 6.1 Bebyggelse och boendemiljö... 24 6.2 Landskap... 26 6.3 Naturmiljö och fåglar... 28 6.4 Kulturmiljö... 31 6.5 Rekreation och friluftsliv... 32 6.6 Rennäring... 32 6.7 Naturresurser... 33 6.8 Infrastruktur... 33 7 VÄRDERING OCH SAMLAD BEDÖMNING... 34 7.1 Samlad bedömning... 34 7.2 Miljömål och miljökvalitetsmål... 35 7.3 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler... 37 Sid 3

7.4 Miljökvalitetsnormer... 39 8 FORTSATT ARBETE OCH UPPFÖLJNING... 40 9 LITTERATUR OCH REFERENSER... 40 BILAGEFÖRTECKNING Bilaga A Samrådsredogörelse Bilaga B Länsstyrelsens beslut om betydande mi jöpåverkan Bilaga C Tabeller och karta Rödlistade och Natura 2000-arter Sid 4

Sammanfattning Bakgrund och syfte Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) ansöker om förlängd koncession för en delsträcka av den befintliga 150 kv-luftledningen PL27 som funnits på platsen i ca 30 år. Ledningen är ca 7,5 km lång och går mellan Tjärnholmen och Gammelstad i Luleå kommun. Beskrivning av befintlig ledning Kraftledningen är en del av regionnätet som har som ändamål att tillhandahålla Luleå centralort med el. Ledningen utgör även viktig elkraftsmatning för betydande industrier och anläggningar såsom SSAB och Facebooks serverhallar. Åtgärderna är en förutsättning för den framtida elförsörjningen. Den befintliga ledningen förordas av Vattenfall som därmed ansöker om förlängd koncession för befintlig sträckning. Alternativutredning En alternativutredning har genomförts. De alternativa korridorerna som studerats har identifierats genom en sammanvägning av faktorer såsom t.ex. avstånd till bebyggelse, påverkan på miljöintressen och byggbarhet. De alternativa sträckningarna bedöms innebära större negativa konsekvenser för naturmiljön, landskap, kulturmiljö och för rennäringen än vid fortsatt drift av befintlig ledning genom att alternativen skulle medföra påverkan på orörda områden och medföra nya inslag i miljön. Den befintliga 150 kv-ledningen har funnits på platsen under ca 30 år och går i huvudsak parallellt med Malmbanan. Fördelar med att behålla den befintliga ledningen är att nya intrång undviks och förutsättningarna för de värden som finns i området bibehålls. Miljöaspekter, befintlig ledning Bebyggelse och boendemiljö Närmast bostadsbebyggelse från befintlig ledning finns väst om Marieberg. Magnetfältsberäkningar har tagits fram som visar att magnetfältsnivån för bostadsbebyggelsen inte har några förhöjda magnetfältsvärden. Påverkan på bostadsbebyggelsen avseende elektromagnetiska fält blir likvärdig med dagens situation och konsekvenserna bedöms som obetydliga. Landskap Ledningen går hela vägen parallellt med Malmbanan och en annan av Vattenfalls 150 kv-ledningar. Markanvändningen domineras av järnvägsområdet och skogsbruksmark. På en sträcka av cirka en kilometer norr om Nordanträsk passerar ledningen genom jordbruksmark. Påverkan på landskapsbilden blir likvärdiga med dagens situation och konsekvenserna bedöms som obetydliga. Naturmiljö, vatten och fåglar Sammantaget har området relativt låga naturvärden. Ledningen har dessutom funnits under lång tid och naturmiljön kan förväntats att till viss del ha anpassat sig till ledningsgatan och de fortlöpande underhållsåtgärder som genomförs. Ingen påverkan sker på Storbäcken. Verksamheten innebär att befintlig ledning kommer att fortsätta att Sid 5

användas som idag. Med inarbetade skyddsåtgärder blir påverkan på natur- och vattenmiljö likvärdiga med dagens situation och konsekvenserna bedöms som obetydliga. I området syns flera olika stannfåglar som bland annat utgörs av en blandning av hackspettar, mesar, rovfåglar och skogshöns. Arterna grönbena och storspov häckar på åkermarkerna som finns längs ledningen. Luftledningar kan medföra risk för fåglar dels genom kollisioner och dels genom överslag. På 150 kv-ledningen är fasavståndet över två meter vilket bedöms vara ett tillräckligt stort avstånd för att strömgenomgång i fåglar inte ska kunna uppstå. Luftledningen består i huvudsak av portalstolpar med linorna i horisontalplan som inte överstiger den högsta trädhöjden. Verksamheten innebär att befintlig ledning kommer att fortsätta att användas som idag. Påverkan på fågel blir därför likvärdig med dagens situation och konsekvenserna bedöms som små. Kulturmiljö Gammelstads kyrkstad som är registrerat som världsarv, av riksintresse för kulturmiljövård och med i Kulturmiljöprogrammet, ligger ca 200 m norr om den befintliga ledningen. De visuella utblickarna mot ledningen från Gammelstads kyrkstad hindras av mellanliggande vegetation. Längs befintlig sträckning förekommer inga registrerade kulturhistoriska lämningar. Ledningens påverkan blir likvärdig med dagens situation och konsekvenserna bedöms som obetydliga. Rekreation och friluftsliv Området norr om befintlig ledning är tillgängligt för skoteråkning, bär- och svampplockning och som strövområden. Ledningen utgör inget hinder för friluftslivet. Verksamheten innebär att befintlig ledning kommer att fortsätta att användas som idag. Påverkan på rekreation och friluftsliv blir likvärdig med dagens situation och konsekvenserna bedöms som obetydliga. Rennäring Den befintliga ledningen ligger inom vinterbetesland för Gällivare skogssameby. Ledningen berör inga riksintressen eller andra viktiga områden för rennäringen. Ledningen följer järnvägen och går till stor del genom bebyggda områden. Den befintliga ledningens påverkan på rennäringen bedöms som obetydlig och konsekvenserna bedöms som obetydliga. Naturresurser I området kring befintlig ledning finns fragmenterade skogsområden. Bebyggd mark och jordbruksmark är den huvudsakliga markanvändningen i området. Påverkan på naturresurser bedöms likvärdiga med dagens situation och konsekvenserna bedöms som obetydliga. Infrastruktur Den befintliga ledningen går parallellt med Malmbanan hela vägen och korsar Malmbanan vid två tillfällen samt väg 590. En del av ledningen är sambyggd med en annan av Vattenfalls 150 kv-ledningar. Påverkan på infrastruktur bedöms likvärdig med dagens situation och konsekvenserna bedöms som obetydliga. Sammanfattningsvis bedöms den befintliga ledningens konsekvenser på omgivande intressen som obetydliga-positiva. Sid 6

1 Inledning 1.1 Bakgrund Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) avser söka om förlängd koncession för linje för befintlig luftledning 714MF(3) som går mellan Tjärnholmen och Gammelstad i Luleå, Norrbottens län. Ledningen byggdes cirka 1984 och är en cirka 7,5 km lång delsträcka av 150 kv-ledningen PL27, se Figur 1-1. Figur 1-1. Översiktskarta med sökt befintlig ledning. Kraftledningen är en del av regionnätet som har som ändamål att tillhandahålla Luleå centralort med el. Ledningen utgör även viktig elkraftsmatning för betydande industrier och anläggningar såsom SSAB och Facebooks serverhallar. Åtgärderna är en förutsättning för den framtida elförsörjningen. I ansökan om tillstånd ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå som ett av beslutsunderlagen. MKB:n ska upprättas efter miljöbalkens regler vilket bland annat innefattar genomförande av samråd med länsstyrelsen, övriga berörda myndigheter och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av den befintliga ledningen eller dess alternativ. Denna MKB och dess bilagor gäller för ansökan om förlängd nätkoncession för linje för befintlig 150 kv-luftledning. Sid 7

1.2 Syfte Syftet med MKB är att i enlighet med gällande bestämmelser i 6 kap. miljöbalken identifiera, bedöma och beskriva de direkta och indirekta, positiva och negativa konsekvenser en förlängning av nätkoncession kan medföra för miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser. 2 Prövningsprocess och tillstånd 2.1 Tillståndsprocessen För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd; nätkoncession. Elförordningen (2013:208) reglerar hur en koncessionsansökan skall se ut samt hur prövning av koncessionsärenden ska gå till. Energimarknadsinspektionen (Ei) är den myndighet som prövar ansökningar om nätkoncession. Koncessionsansökan inklusive MKB, kartor och teknisk beskrivning lämnas till Energimarknadsinspektionen. Energimarknadsinspektionen skickar ärendet på remiss och beslutar därefter om koncession. Beslutet kan överklagas till mark- och miljödomstolen. Sedan en ändring i ellagen 2013 gäller nätkoncessioner i regel tills vidare. Processen för tillståndsprövning redovisas i Figur 2-1. Figur 2-1 Processen för tillstånd och samråd vid tillståndsprövning. Sid 8

2.2 Gällande tillstånd Energimarknadsinspektionen (Ei) inkom med begäran om komplettering i ansökan om förlängning av nätkoncession för linje med anläggningsnummer 714MF(3). Kompletteringen av ansökan ska senast inkommit till Ei den 31 augusti 2018 och ska uppfylla kraven i 5 och 6 Elförordningen. 2.3 Samråd Samrådet har skett skriftligt genom utskick av samrådsunderlag till Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå kommun, berörd sameby, myndigheter och organisationer samt berörda fastighetsägare och ägare av särskild rätt (rättighetsinnehavare), se Bilaga A. Den 8 juni 2017 skickades ett samrådsunderlag till berörda med information om Vattenfalls planer och inbjudan till samråd. Uttaget av berörda fastighetsägare och ägare av särskild rätt har avgränsats inom korridorer på en bredd mellan 200 och 500 meter längs befintlig ledning och alternativa sträckningar. Sista dag för yttranden var den 14 juli 2017. Annonsering för information om planerad verksamhet till allmänheten gjordes den 12 juni 2017 i Kuriren och Norrländska Socialdemokraten (NSD). Under samrådstiden har det funnits möjlighet att ta del av samrådsunderlaget genom att gå in på Vattenfalls hemsida eller kontakta sökanden samt att lämna synpunkter på planerad verksamhet. Inkomna synpunkter har sammanställts i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen med Vattenfalls kommentarer till inkomna yttranden redovisas i Bilaga A. Framförda synpunkter har beaktats och undersökts under framtagande av tillståndsansökan och MKB. Samrådsredogörelsen har legat till grund för länsstyrelsernas beslut om betydande miljöpåverkan, se Bilaga B. 2.4 Beslut om betydande miljöpåverkan Den 21 september 2017 fattade Länsstyrelsen i Norrbottens län beslut om att rubricerad verksamhet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, se Bilaga B. 2.5 Gällande planer och program Luleå kommuns översiktsplan antogs av kommunfullmäktige i maj 2013. Föreslagen koncession bedöms inte stå i konflikt med någon av de aktuella detaljplanerna, se Tabell 3-1 för en Jämförande bedömning mellan befintlig ledning och de alternativa ledningsstråkens påverkan på omgivning och miljöaspekter. Sid 9

3 Alternativ Enligt miljöbalken 6 kap 7 ska MKB:n innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar. Ledningens sträckning styrs av olika faktorer såsom byggbarhet, terrängförhållanden, förbindelsens längd, avstånd till bebyggelse och påverkan på miljöintressen. 3.1 Alternativutredning och avförda alternativ Utpekandet av alternativa sträckningar har föranletts av en alternativutredning. För att minimera den alternativa sträckningens påverkan på bebyggelse, landskapsbild, naturoch kulturmiljö samt pågående markanvändning genomfördes alternativutredningen enligt följande kriterier: Anpassning till befintlig bebyggelse: Som ett första kriterium studerades enskilda bostadshus och samlad bebyggelse inom utredningsområdet. Denna inledande studie genomfördes med hjälp av lantmäteriets digitala fastighetskarta i vektorformat samt ortofoto. Anpassning till allmänna intressen: Som ett andra kriterium studerades förekomst av allmänna intressen genom studier av länsstyrelsernas geodata (riksintressen, kultur- och naturmiljö, rennäring, våtmarksinventering), Skogsstyrelsens GIS-data i Skogsdataportalen (Biotopskyddsområden, nyckelbiotoper etc.), data om skyddade vatten från Vatteninformation Sverige (VISS), Riksantikvarieämbetets digitala underlagsmaterial i FMIS (fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar). Anpassning till befintlig infrastruktur: Den mest lämpliga lokaliseringen av en ny luftledning är ofta att bygga denna i direkt anslutning till befintlig infrastruktur för att därigenom minimera tillkommande påverkan på omgivande intressen. På så sätt kan befintliga avverkade gator delvis nyttjas och det totala intrånget blir mindre än om ny ledning anläggs i obruten mark. De föreslagna alternativa sträckningarna som presenterades i samrådet togs fram och anpassades efter ovanstående kriterier för att i möjligaste mån undvika kända intresseobjekt/områden och ledningsstråket samlokaliserades så långt som möjligt med befintliga kraftledningar och vägar. Ledningens sträckning styrs av olika faktorer såsom tex. avstånd till bebyggelse, påverkan på miljöintressen, byggbarhet och terrängförhållanden. De sträckningsalternativ som studerats har identifierats genom en sammanvägning av de faktorer som redovisas i avsnittet nedan. 3.2 Valt alternativ och alternativa sträckningar 3.2.1 Alternativ 1 (Befintlig ledning) Den befintliga ledningen 714MF(3) är en del av 150 kv-ledningen PL27, se Figur 3-1. Ledningen går hela sträckan parallellt med Malmbanan och en annan av Vattenfalls 150 kv-ledningar. Markanvändningen domineras av järnvägsområdet och skogsbruksmark. Ledningen passerar norr om Sunderby sjukhus och det finns bebyggelse inom 100 m från befintlig ledning. Sid 10

Vattenfall förordar att den befintliga ledningen bibehålls i befintligt skick. Med detta alternativ blir det ingen ytterligare påverkan på miljö och omgivande intressen än i dagsläget. Miljöpåverkan och konsekvenser av den befintliga ledningen beskrivs i kapitel 6. Figur 3-1. Översiktskarta med sökt befintlig ledning och alternativa sträckningar. 3.2.2 Alternativ 2 Det utredda stråket Alternativ 2 går genom skogsbruksmark med inslag av våtmark och passerar en bergtäktverksamhet i mitten på sträckan, se Figur 3-1. Närmsta bebyggelse är belägen cirka 250 meter ifrån utredningsstråket för Alternativ 2. Alternativet börjar vid Tjärnholmen och bedöms bli ca 14 km långt. Efter ca 3,2 km genom obruten mark ansluter alternativet till Vattenfalls befintliga 150 kv-ledning PL11 S2 i nordöst och går parallellt med ledningen till en plats öst om Gammelstad kyrkstad. Där viker alternativet av mot sydväst och ansluter till den befintliga ledningen PL27 vid järnvägen. Ett utförande enligt Alternativ 2 skulle innebära rivning av den befintliga ledningen 714MF(3) samt av en delsträcka på cirka en kilometer av den resterande 150 kv-ledningen PL27 som går in mot Luleå centrum, för att ersättas av en ledningsdragning enligt Alternativ 2. Sid 11

3.2.3 Alternativ 3 Det utredda alternativa stråket Alternativ 3 bedöms bli ca 5,5 km långt och går parallellt med väg 97 genom odlings- och skogslandskap, se Figur 3-1. Alternativet passerar nära tätbebyggda bostadsområden i Gammelstad och Södra Sunderbyn. Alternativet börjar vid väg 97 i Lont och går parallellt med vägen fram till Stadsön där det ansluter till befintlig ledning 714MF(3) norr om väg 97. En del av sträckan går alternativet även parallellt med en 40 kv-ledning. Mellan Tjärnholmen och början på Alternativ 3 i Lont kan alternativet anslutas till befintlig ledning PL27, som går vidare norrut, i Tjärnholmen via Alternativ 3A eller Alternativ 3B, se nedan. Ett utförande enligt Alternativ 3 skulle innebära rivning av den befintliga ledningen 714MF(3). 3.2.4 Alternativ 3A Alternativ 3A är en alternativ anslutning av Alternativ 3 till befintlig ledning PL27 som går vidare norrut, se Figur 3-1. Från Tjärnholmen går alternativet i sydlig riktning genom skogsbruksmark fram till väg 97 där det går parallellt med vägen i ca 1 km fram till Alternativ 3 i Lont. Vid Nordanträsk ligger det bebyggelse inom stråket. Delsträckan 3A bedöms bli ca 2 km. 3.2.5 Alternativ 3B Alternativ 3B är en alternativ anslutning av Alternativ 3 till befintlig ledning PL27 som går vidare norrut. Vid Nordanträsk ligger det bebyggelse ca 200 m ifrån utredningskorridoren. Alternativet börjar vid en plats på befintlig ledning ca 700 m från Tjärnholmen och går genom skogsbruksmark fram till Alternativ 3 i Lont, se Figur 3-1. Delsträckan 3B bedöms bli ca 1,2 km. 3.3 Motivering till valt alternativ befintlig ledning Utifrån genomfört samråd och med beaktande av inkomna synpunkter och remissvar, samt utifrån en konsekvensbedömning av påverkan på bl.a. naturmiljöintressen, landskap och rennäring i kapitel 6, samt tekniska och ekonomiska förutsättningar, har Vattenfall valt befintlig sträckning som huvudalternativ. Länsstyrelsen lämnade beslut om att nätkoncession för Alternativ 1 dvs. befintlig ledning i befintlig ledningsgata i samma utförande som nu, inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. För att utreda om något av de redovisade alternativa stråken utgör ett bättre alternativ än huvudalternativet, befintlig ledning, redovisas en jämförande bedömning av påverkan på miljöaspekterna mellan huvudalternativet och redovisade alternativa stråk i Tabell 3-1. Se även kapitel 6 för konsekvensbedömning för befintlig ledning och avsnitt 7.1 Samlad bedömning för värdering mellan nollalternativet och samlad konsekvensbedömning. Sid 12

En utebliven koncessionsförlängning innebär att ledningens ändamål att tillhandahålla Luleå centralort med el uteblir. Ledningen är en förutsättning för den framtida elförsörjningen i centralorten. Med utebliven koncessionsförlängning skulle befintlig ledning behöva rivas vilket innebär att elproduktionen inte kan distribueras. Detta skulle innebära att de krav som ställs på tillgänglighet och driftsäkerhet inte kan uppfyllas, med stora konsekvenser för elförsörjningen som följd. De investeringar som gjorts i ledningsnätet tas inte heller tillvara, vilket är samhällsekonomiskt oförsvarbart. Vattenfall bedömer därför att ett alternativ utan kraftledningar inte är möjligt att genomföra och att en ny ledning därför måste byggas, om förlängd koncession för den befintliga ledningen inte beviljas. Om ny ledning byggs kommer det ske rivningsarbeten i den befintliga ledningsgatan och en ny ledningsgata anläggs på en annan plats. 3.6 Konsekvenser av rivning av befintlig ledning Utebliven förlängd koncession innebär att befintlig ledning rivs. Rivningen av befintlig ledning kan ge direkt påverkan på miljön genom fysiskt intrång i mark och miljö under rivningsarbetet med bl.a. transportvägar, körväg i ledningsgator och uppställningsplatser för maskiner. Förutom allmänna intrång av tillfälliga vägar och arbetsområden kan störningar uppstå genom ökad trafik med tunga fordon. Rivning av befintlig ledning kan även innebära störningar för tågtrafik som använder järnvägslinjen som befintlig ledning går parallellt med. Efter rivningen återgår marken till tidigare markanvändning. Detta medför att sträckan där den befintliga ledningen går parallellt med Malmbanan och en annan 150-kV ledning fortsätter användas som idag men med Alternativ 1 borttagen. Konsekvenser som blir av den befintliga 150 kv-ledningen redovisas i kapitel 6. 3.7 Alternativ utformning Av miljömässiga, tekniska och ekonomiska skäl avfärdade Vattenfall markkabel som ett alternativ till rubricerade luftledningar tidigt i utredningsprocessen. Av driftsäkerhetsskäl anläggs nya regionnätsledningar i normalfallet som luftledningar. En markförläggning försämrar driftsäkerheten genom att felsökning och reparation försvåras. Ett kabelhaveri medför oftast omfattande och långvariga elavbrott pga. omfattande grävarbeten för att lokalisera och reparera den felande delen av ledningen. I gällande fall leder ett avbrott på ledningen till ett avbrott av strömförsörjningen i Luleå regionen. Precis som för befintlig luftledning så skulle en markförläggning av rubricerade alternativa ledningar att medföra ett intrång med krav på vissa restriktioner/begränsningar längs med kabelsträckningen om än påverkan på landskapsbilden kan minskas genom markförläggning. Kraven kan vara i form av fria ytor (inga buskar, träd, stängsel m.m.) motsvarande ca 15 meter under anläggningsfasen och ca 10 m bredd längs hela ledningsgatan under drift. Ett markkabelalternativ kan vara fördelaktigt ur landskapsbildssynpunkt och när det gäller hushållning med naturresurser i samband med skogsbruk då det tar en smalare gata i anspråk. Dock är en luftledning miljömässigt bättre eftersom det blir begränsad påverkan på naturmiljön jämfört med kabel. En kabel kräver urgrävning och delvis borttransport av markens naturliga massor, bl.a. stenblock, för kabelschakt samt återfyllning av ledningsgraven med finkross. Det innebär ett omfattande transportarbete och en omfattande omgivningspåverkan under anläggningsarbetet. Sid 15

Vid markkabelförläggning behöver en väg med god bärighet anläggas längs schaktet då massor från schaktet kommer att behöva forslas bort liksom att nya massor behöver tillföras. En sådan väg behövs normalt sett inte vid byggnation av luftledning med trästolpar. Påverkan på naturmiljön blir större om man behöver gräva breda schakt, istället för enstaka stolpplatser. Den befintliga ledningen går längs Malmbanan och befintlig infrastruktur, möjligheten att anlägga ledningen som markkabel är därför mycket begränsad. Det är i storleksordningen ca 5-7 gånger dyrare att anlägga en markkabel istället för luftledning. Kostnaden omfattar både den omfattande arbetskostnaden, samt materialkostnaden. Fördelarna med luftledning vad gäller intrång i mark, funktion och drift samt leveranssäkerhet gör att Vattenfall bedömer det vara strategiskt riktigt att använda luftledning. Sid 16

4 Ledningens utförande 4.1 Ledningens utformning tekniskt utförande Den befintliga 150 kv luftledningen mellan Tjärnholmen och Gammelstad är bebyggd med portalstolpar i trä och betong, ståltorn och fackverksstolpe i stål, se Figur 4-1. Norr om Sunderbyns sjukhus och vid järnvägsövergången sydväst om avfallsanläggningen är ledningen sambyggd med en annan av Vattenfalls 150 kv-ledningar och belägen i ståltorn med faserna i vertikalplan. Ledningen har en ungefärlig stolphöjd på 13 20 meter. Ledningsgatans bredd är mellan 32 40 meter. Avståndet mellan stolparna är 130 200 meter. I och med att koncessionen söks på nytt i samma utförande som i dag kommer ledningarna i framtiden ianspråkta samma utrymme som de gör idag. Figur 4-1. Exempel på 150 kv-ledning med portalstolpe till vänster och enkelstolpe i stål till höger. Under drift kommer underhåll av ledningsgatan att ske för att göra ledningsgatan säker för fallande träd. Att en ledning är trädsäker innebär att inga träd intill kraftledningen får bli så höga att de riskerar att växa in i eller falla på ledningen. Utöver den avverkning som sker i samband med underhåll av skogsgatan måste därför även enstaka så kallade farliga kantträd avverkas i sidoområdena, se Figur 4-2. Sid 17

Figur 4-2. Principskiss för ledningsgata, skogsgata och sidoområden med farliga kantträd. Kreosot används som impregneringsmedel på kraftledningsstolpar för att motverka röta och skadedjur. Andra typer av impregneringsmedel har inte visats sig ha tillräckligt motstånd mot den typen av skadlig inverkan över så lång tid som krävs för kraftledningsändamål. Ämnet kreosot är klassificerat som cancerframkallande och innehåller flera substanser med hälsofarliga egenskaper. Användningen av kreosot regleras i EU:s kemikalieförordning (EG) nr 1907/2006, den så kallade Reach-förordningen. Denna EU-förordning ingår i den svenska lagstiftningen sedan juni 2009. Kemikalieinspektionen (KemI) har bedömt att viss användning av kreosot är acceptabel, bl.a. eftersom det finns betydande socioekonomiska fördelar med kreosot i vissa tillämpningar. KemI konstaterar även att det i vissa fall inte finns några lämpliga alternativ till kreosot som är mindre skadliga för miljön. I Reach-förordningen anges kraftledningar som ett specifikt område där användning av kreosot är tillåtet. Vattenfalls användning av kreosotbehandlade stolpar är således en tillåten användning enligt gällande svensk lagstiftning. Kreosot är skadligt för jord- och vattenlevande organismer. Ett flertal studier har gjorts de senaste åren för att utreda läckaget från kreosotimpregnerat trä i kraftledningar. Den samlade bedömningen från studierna är att rörligheten av miljöfarliga ämnen från kreosotimpregneringen är låg i jord, dvs. föroreningarna stannar vid kraftledningsstolpen. 4.2 Drift och underhåll En ledning måste enligt starkströmsföreskrifterna besiktigas återkommande. Driftbesiktning av ledning görs okulärt från helikopter en gång per år. Vart åttonde år sker en besiktning från mark i form av en underhållsbesiktning. För att bibehålla en ledningsgata trädsäker måste denna kontinuerligt underhållas. Med underhåll menas att skogsgatan röjs helt och hållet, samtidigt som farliga kantträd utmed luftledningen avverkas. Underhållsåtgärderna görs regelbundet, ungefär vart åttonde år. Röjningen görs normalt motormanuellt med röjsåg. Enstaka lågväxande buskar sparas så länge de inte överstiger ca 3 meter. Avverkning görs vanligtvis med konventionella skogsbruksmaskiner som skördare och skotare. Sid 18

De tekniska underhållsåtgärder som kan bli aktuella styrs av de fel som upptäcks på ledningen i samband med besiktningen. Vid erforderliga reparationer och underhållsåtgärder görs en bedömning från fall till fall vilka åtgärder som behöver vidtas för att minimera framför allt körskador på känsliga marker och korsningar med vattendrag. Vattenfall åtar sig att under drift och underhåll utföra försiktighetsåtgärder i känsliga områden, se respektive avsnitt under kapitel 6. Sid 19

5 Framtagande av miljökonsekvensbeskrivning 5.1 Miljökonsekvensbeskrivning i koncessionsprojekt Enligt ellagen (SFS 1997:857) ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå i en ansökan om tillstånd s.k. nätkoncession för linje. Bestämmelser om MKB återfinns i miljöbalken (SFS 1998:808) och i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 1998:905). Arbetet med MKB:n omfattar både att ta fram ett dokument och att få till stånd en process. Processen syftar till att påverka utformningen av kraftledningen och dess sträckning, så att effekterna och miljökonsekvenserna begränsas. Detta sker genom samråd med enskilda, allmänhet, myndigheter, kommuner och övriga som kan beröras av projektet där inkomna yttranden och information besvaras och sammanställs och tas med i det kommande utredningsarbetet och MKB-arbetet. Det dokument som tas fram (MKB:n) ska beskriva förutsättningar, effekter, positiva och negativa konsekvenser samt förslag till åtgärder för att undvika eller minska de negativa miljökonsekvenserna. 5.2 Avgränsning MKB:n, både dokumentet och processen, fokuserar på de miljöaspekter som är mest väsentliga med hänsyn till förlängd koncession för delsträckan av 150kV-ledningen PL27. 5.2.1 Geografiskt MKB:n har begränsats till det område som berörs av befintlig kraftledning (Alternativ 1) vilket motsvarar ett område om ca 400 meter på ömse sidor om kraftledningen. Avgränsningen för fågel sträcker sig som mest 4 km från ledningen. Ett större område har undersökts för att utreda inverkan på fågel då omgivande landskapsstruktur, topografi, förekomst av lämpliga miljöer för häckande fåglar påverkar fåglarnas rörelsemönster. 5.2.2 Avgränsning i tid Den tidsmässiga avgränsningen för de konsekvenser som beskrivs i MKB:n är satt till år 2030 då relevanta miljökonsekvenser förväntas ha inträffat. 5.2.3 Miljöaspekter De miljöaspekter som behandlas i MKB:n har avgränsats med utgångspunkt från lagar och förordningar, kunskap om befintlig miljö och projektets tänkbara påverkan samt vad som framkommit vid samråd med länsstyrelserna och berörda kommuner. 5.2.4 Osäkerheter MKB:n ska beskriva vilka effekter och konsekvenser som kan ske i framtiden. Då framtiden inte är känd finns det dock alltid olika grad av osäkerhet i bedömningarna. Sid 20

5.3 Metodik och bedömningsgrunder Bebyggelse och boendemiljö Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t ex växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i denna MKB. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Såvitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, www.stralsakerhetsmyndigheten.se. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält vid nivåer under referensvärdena, dvs. rekommenderade maxvärden vid korttidsexponering, påverkar oss människor negativt. Referensvärdet för allmänheten är 100 μt enligt SSMFS 2008:18. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde eller referensvärde för långvarig exponering. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten tagit fram en vägledning för beslutsfattare (Magnetfält och hälsorisker, 2009) som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Sid 21

Vattenfall skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade rekommendationer. Landskap En luftledning påverkar landskapet genom stolpar och ledningsgata. Den visuella påverkan beror på hur synlig kraftledningen är för personer som lever och rör sig i landskapet. Synligheten beror på hur väl ledningen smälter in i landskapet, exempelvis i ett skogslandskap, och hur ledningen dominerar landskapet, t ex om området består av annan befintlig infrastruktur eller obruten mark. För att beskriva landskapsbildens känslighet i förhållande till kraftledningen används förutom ledningens fysiska ingrepp i terrängen aspekterna dominans, kontrast och exponering. Dominansen anger hur ledningen kommer att dominera i förhållande till landskapets skala och struktur. Kontrast beskriver hur väl ledningen smälter in i landskapet, exempelvis i ett skogslandskap och exponering beskriver hur synlig kraftledningen är för personer som lever och rör sig i landskapet. Konsekvensbedömningen baseras på utförda kartstudier (terrängkartan, ortofoto) och fotografier. Tolkningar av materialet har därefter legat till grund för de analyser och bedömningar som genomförts. Naturmiljö och fåglar Naturmiljö är ett mångtydigt och omfattande begrepp. l denna MKB är de naturmiljöer som behandlas i den befintliga ledningens närområde och främst behandlas natur- och vattenmiljöer som bedöms ha särskilt höga naturvärden och som är av betydelse för den biologiska mångfalden, inklusive rödlistade arter. Dessa områden utgörs ofta av livsmiljöer som har goda förutsättningar för att hysa hotade och skyddsvärda arter. De berörda områdenas skyddsvärde påverkar bedömningen av konsekvenserna. Områdenas skyddsstatus indikerar deras skyddsvärde. Som underlag för avgränsning av objekt har information från Naturvårdsverket, länsstyrelsen (formellt skyddade områden såsom Natura 2000, riksintressen, ängs- och betesmarker och våtmarksinventeringen), Artdatabanken (rödlistade, fridlysta och arter i artoch habitatdirektivet, samt fågeldirektivet), Skogsstyrelsen (nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt och skogliga biotopskydd) och ortofoton använts. Sid 22

Figur 6-1. Beräknade magnetfältsnivåer för befintlig kraftledning vertikal stålstolpe. 0 = ledningsgatans centrumlinje. Figur 6-2. Beräknade magnetfältsnivåer för befintlig ledning i horisontell portalstolpe. 0 = ledningsgatans centrumlinje. Sid 25

6.1.2 Inarbetade åtgärder Inga åtgärder föreslås. 6.1.3 Konsekvenser Verksamheten innebär att befintlig ledning kommer att fortsätta att användas som idag. Påverkan på bostadsmiljö avseende elektromagnetiska fält är likvärdiga med dagens situation och konsekvenserna bedöms som obetydliga. 6.2 Landskap 6.2.1 Förutsättningar Utredningsområdet tillhör den naturgeografiska region som benämns Kustslätter och dalar med finsediment kring norra Bottenviken. Området karaktäriseras av att inlandets sammanhängande barrskogar övergår i en uppodlad kulturbygd. Kusten är flikig och har en omfattande skärgård. Terrängen närmast befintlig ledning är flackt och består främst av infrastruktur i form av andra kraftledningar, vägar och Malmbanan. Ledningen går hela sträckan parallellt med Malmbanan och en annan av Vattenfalls 150 kv-ledningar. På en sträcka av cirka en kilometer norr om Nordanträsk passerar ledningen genom jordbruksmark, se Figur 6-3. Där ledningen går genom skogslandskap döljs ledningen till stor del av skogen. Ledningsstolparna kan ibland sticka upp över trädtopparna och ibland ser man även ledningen som sveper fram mellan dem, men merparten av stolparna och kraftledningsgatan är dolda bakom träden. Ledningens kontrast mot landskapet bedöms som liten. Sid 26

Figur 6-3. Intressen i området. Ledningen är i sin helhet förlagd till redan exploaterade områden med kraftledningsgata, vägar och järnväg som dominerar landskapet. Ledningen exponeras visuellt främst i öppna odlingslandskap och där ledningen korsar vägar. 6.2.2 Inarbetade åtgärder Inga åtgärder föreslås. 6.2.3 Konsekvenser Den befintliga ledningen har stått på samma plats i ca 30 år och medför ingen ytterligare påverkan på landskapsbilden. Vid jordbruksmarkerna är landskapsbilden redan påverkad av Malmbanan och befintliga ledningar. Där ledningen går genom skogsmark begränsas den visuella påverkan av vegetationen. Verksamheten innebär att befintlig ledning kommer att fortsätta att användas som idag. Påverkan på landskapsbilden är likvärdig med dagens situation och konsekvenserna bedöms som obetydliga. Sid 27

6.3 Naturmiljö och fåglar 6.3.1 Förutsättningar Naturmiljö Längs den befintliga ledningen mellan Tjärnholmen och Gammelstaden finns ett område med sumpskog, se Figur 6-3. Här finns också Skiftesviken, en mindre våtmark som sträcker sig ca 1,5 km längs ledningen. Dessa våtmarker är hårt påverkade av dikning och täcks nu till stor del av unga lövskogsbestånd med inblandning av barrträd. Våtmarker och sumpskogsområden finns även nära Tjärnholmen, det s.k. Träsket. Även dessa marker är påverkade av dikning och täcks till stor del av unga lövskogar med inslag av barrträd. Cirka 1 km österut ligger naturreservatet Gammelstadsviken (NVR 2001252). Området påverkas dock inte av den ledning som behandlas i denna MKB. Vattenmiljö Det berörda området ligger inom Bottenvikens vattendistrikt. Inga vattenförekomster berörs av befintlig ledning. Cirka 230 meter söder om ledningen utgör dock väg 97 den norra gränsen mot ett vattenskyddsområde (NVR-ID 2012935) som täcker hela Gammelstadsfjärden och området mellan fjärden och väg 97, se Figur 6-3. Söder om avfallsanläggningen passerar ledningen över Storbäcken som omfattas av miljökvalitetsnorm. Enligt Vatteninformation Sverige (VISS) har vattendraget måttlig ekologisk status medan den kemiska statusen inte uppnår god status. Bäcken är påverkad av dikning och det är okänt om bäcken är fiskförande. I övrigt utgörs de förbipasserande vattendragen av diken eller hårt rätade småbäckar. Beskrivning av fågelfauna En skrivbordsstudie har utförts vad gäller fågellivet i området. Vattenfall har tagit hjälp av en erfaren ornitolog som har gått igenom tidigare observationer av fåglar inrapporterade till Artdatabanken, samt vägt in parametrar såsom omgivande landskapsstruktur, topografi, förekomst av lämpliga miljöer för häckande fåglar samt var ledningen är lokaliserad i landet geografiskt. Rödlistade fågelarter och arter som finns i fågeldirektivets Bilaga 1 redovisas i Bilaga C. Alla vilda fåglar är dessutom skyddade enligt 4 artskyddsförordningen, men vissa fåglar är utöver detta prioriterade enligt förordningen. Dessa arter är markerade med B i artskyddsförordningens Bilaga 1. Den artutredning som presenteras här har fokuserat på förekomst av rödlistade arter, samt fåglar som ingår i fågeldirektivet och huruvida den befintliga ledningen 714MF(3) mellan Tjärnholmen och Gammelstaden riskerar att påverka dessa värden negativt. Artportalens data visar i många fall mer om var fågelskådare finns utplacerade än om var fåglarna själva mest håller till. Den beskrivning av fågelfaunan som ges i denna rapport är en sammanfattande beskrivning av den totala mängd arter och observationer som omfattas av sökningen i Artportalen. Områdets skyddsvärda fåglar finns i stort sett utspridda längs lednings hela längd. Men observationerna tycks koncentrerade till Gammelstadsviken, se Figur 6-4. Sid 28

Figur 6-4. Lokaler där rödlistade arter och arter i fågeldirektivet observerats. I området syns flera olika stannfåglar. Dessa arter utgörs av en blandning av hackspettar, mesar, rovfåglar och skogshöns. De större rovfåglar som rör sig i området under de flesta av årets månader är t.ex. havs- och kungsörn. Speciellt havsörn som är en vanligt förekommande rovfågel i området och som verkar förflytta sig mellan Gammelstadsviken och Gammelstadsfjärden in mot avfallsanläggningen nordost om ledningen, norr om Marieberg. Kungsörn ses endast mycket sporadiskt i området. De större arter av måsar som rör sig runt avfallsanläggningen kommer ofta in på hög höjd och bedöms därför sällan komma i direkt kontakt med ledningen. Arterna grönbena och storspov häckar på åkermarkerna som finns längs ledningen. 6.3.2 Inarbetade skyddsåtgärder En instruktion för underhåll av befintlig sträckning upprättas där förfarande vid underhåll i känsliga områden beskrivs. Nedan sammanfattas viktiga punkter som kommer att hanteras i instruktionen: Sid 29

- Underhållsåtgärder utförs så att risken för utsläpp av drivmedel och oljor minimeras. Krav på hantering och försiktighetsåtgärder regleras i entreprenadupphandlingen och i entreprenörens egenkontroll. Vattenkrafts entreprenörer lyder under ISO 14001-certifikat och måste uppfylla kraven enligt certifieringen. I övrigt kommer de skyddsåtgärder som anges för drift och underhåll av befintlig sträckning att tillämpas. 6.3.3 Konsekvenser Natur- och vattenmiljö Sammantaget har området relativt låga naturvärden. Ledningen har dessutom funnits under lång tid och naturmiljön kan förväntats att till viss del ha anpassat sig till ledningsgatan och de fortlöpande underhållsåtgärder som genomförs. Ingen påverkan sker på Storbäcken. Verksamheten innebär att befintlig ledning kommer att fortsätta att användas som idag. Med inarbetade skyddsåtgärder blir påverkan på natur- och vattenmiljö likvärdig med dagens situation och konsekvenserna bedöms som obetydliga. Fåglar Luftledningar kan medföra risk för fåglar dels genom kollisioner och dels genom överslag. Risken för att fåglar som rör sig i luftrummet kan kollidera med ledningar ökar där ledningarna korsar öppna områden såsom öppna fält, myrar eller vattendrag. Överslag kan orsakas när större fågelarter så som stora dagrovfåglar och större ugglor sätter sig på en faslina, transformator eller stolpe. För att ett överslag ska uppstå måste en fågel nå två faser samtidigt med sina vingar vilket skapar strömgenomgång genom fåglarna. Det har även visat sig att skogshöns som speciellt under ruggningsperioden har sämre manövreringsförmåga och flyger in i ledningar som löper genom skogsområden (exempel Bevanger 1995a; Bevanger 1995b). Bland de arter som bedöms ha störst risk att kollidera med ledningen är duvhök och de två större skogshönsen orre och tjäder. Arterna flyger ofta i snabb takt genom skog och dessutom har skogshönsen tämligen manövreringsförmåga. Vid flykt från fara flyger även havsörn ibland lågt, under trädkronorna, med ledningskollision som risk. Vid de öppna fälten sydost om Sunderbyn häckar sannolikt storspov som bedöms riskera ledningskollision. På 150 kv-ledningen är fasavståndet över två meter vilket bedöms vara ett tillräckligt stort avstånd för att strömgenomgång i fåglar inte ska kunna uppstå och risken kan därför anses vara obefintlig. Påverkan bedöms som obetydlig. Luftledningen består i huvudsak av portalstolpar med linorna i horisontalplan som inte överstiger den högsta trädhöjden. Delsträckorna där ledningen är placerad i vertikala stålstolpar är en bråkdel av hela ledningssträckningen och stolparna står utanför de områden där speciellt utsatta fågelarter förväntas passera. Vattenfall har ett tekniskt övervakningssystem som dokumenterar störningar på ledningarna. För den aktuella ledningen har inte Vattenfall noterat problem med fågelkollisioner. Därför bedöms risken för att fåglar kolliderar med ledningen vara liten. Om förutsättningarna förändras, dvs om problem med fågelskollisioner skulle uppstå, kommer Vattenfall på speciellt utsatta platser montera fågelavvisare på ledningen för att minimera risken för påflygning. Uppsättning av fågelavvisare skulle ifall problem uppstår sättas upp av två skäl: 1. hänsyn till fåglarna samt 2. påflygningar kan medföra kortslutning och därmed påverkar driftsäkerheten. Sid 30

Verksamheten innebär att befintlig ledning kommer att fortsätta att användas som idag. Påverkan på fågel blir därför likvärdig med dagens situation och konsekvenserna bedöms som små. 6.4 Kulturmiljö 6.4.1 Förutsättningar Den befintliga ledningen har stått på samma plats de senaste 30 åren och kommer att fortsätta påverka omgivande intressen såsom i dag. Gammelstads kyrkstad är av riksintresse för kulturmiljövård och med i Kulturmiljöprogrammet. Järnvägen utgör en avskiljning mellan Gammelstad kyrkstad och befintlig ledning, se Figur 6-5. Gammelstads kyrkstad blev 1996 upptagen på listan över världsarv omistliga för mänskligheten och är den största bevarade kyrkstaden i norra Norrland. Gammelstads unika miljö består av stenkyrkan från 1400-talet med omgivande kyrkstugor, ett medeltida gatunät och bebyggelse med rötter från 1600-talet. Ledningen passerar över väg 590 som är en kulturhistoriskt värdefull väg. Längs befintlig ledning förekommer inga registrerade kulturhistoriska lämningar, se Figur 6-5. Figur 6-5. Väg 590 och Gammelstads kyrkstad i förhållande till befintlig ledning. Sid 31

6.4.2 Inarbetade åtgärder Inga åtgärder föreslås. 6.4.3 Konsekvenser Verksamheten innebär att befintlig ledningssträckning kommer att fortsätta att användas som idag. De visuella utblickarna mot ledningen från Gammelstads kyrkstad hindras av mellanliggande vegetation och ingen påverkan på de kulturhistoriska värdena kring Gammelstads kyrkstad bedöms uppstå. Påverkan på kulturmiljön blir likvärdig med dagens situation och konsekvenserna bedöms som obetydliga. 6.5 Rekreation och friluftsliv 6.5.1 Förutsättningar Skogsområdena längs befintlig ledning är tillgängliga för bär- och svampplockning och som strövområden. I området mellan Tjärnholmen och Gammelstad finns offentliga skoterleder. I Luleå tätort och Sunderbyn får motordrivna fordon inte föras på snötäckt mark, skoteråkare är hänvisade till markerade skoterleder. Generellt påverkar en luftledning friluftslivet främst visuellt. Ledningen kan upplevas som störande vilket påverkar upplevelsen av området och känslan av orördhet kan minska. Ledningen utgör inget hinder för friluftslivet. 6.5.2 Inarbetade åtgärder Inga åtgärder föreslås. 6.5.3 Konsekvenser Verksamheten innebär att befintlig ledning kommer att fortsätta att användas som idag. Påverkan på rekreation och friluftsliv blir likvärdig med dagens situation och konsekvenserna bedöms som obetydliga. 6.6 Rennäring 6.6.1 Förutsättningar Den befintliga ledningen ligger inom vinterbetesland för Gällivare skogssameby. Ledningen berör inga riksintressen eller andra viktiga områden för rennäringen. Ledningen följer Malmbanan och går till stor del genom bebyggda områden. Fortsatt drift av ledningen innebär inga nya barriärer eller ledstrukturer i området. Berörd sameby har inte haft några synpunkter under samrådsskedet. 6.6.1 Inarbetade åtgärder Inga åtgärder föreslås. 6.6.1 Konsekvenser Den befintliga ledningens påverkan på rennäringen bedöms som obetydlig och konsekvenserna bedöms som obetydliga. Sid 32

6.7 Naturresurser 6.7.1 Förutsättningar I området kring befintlig ledning finns fragmenterade skogsområden. Bebyggd mark och jordbruksmark är den huvudsakliga markanvändningen i området. Befintlig ledning kräver inte att någon ny mark tas i anspråk. Den befintliga ledningsgatan kräver underhåll och röjs återkommande. Inga grundvattenförekomster som är utpekade i länsstyrelsens Vatteninformationssystem (VISS) förekommer längs ledningen. 6.7.2 Inarbetade åtgärder Inga åtgärder föreslås. 6.7.3 Konsekvenser Ledningsgatan hålls fortsatt trädsäker och röjs kontinuerligt. Påverkan på skogsmark och jordbruksmark bedöms likvärdig med dagens situation och konsekvenserna bedöms som obetydliga. 6.8 Infrastruktur 6.8.1 Förutsättningar Den befintliga ledningen går parallellt med Malmbanan hela sträckningen och korsar Malmbanan vid två tillfällen samt väg 590. Huvuddelen av ledningen är sambyggd med en annan av Vattenfalls 150 kv-ledningar. Malmbanan som går parallellt med befintlig ledning är av riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap 8 miljöbalken. 6.8.2 Inarbetade åtgärder Inga åtgärder föreslås. 6.8.3 Konsekvenser Den befintliga ledningen bedöms inte påverka möjligheterna för utbyggnad eller utnyttjande av befintlig eller planerad infrastruktur. Påverkan på infrastruktur bedöms likvärdig med dagens situation och konsekvenserna bedöms som obetydliga. Sid 33

7.4 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett styrmedel i miljölagstiftningen gällande kvaliteten i mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. Avsikten med miljökvalitetsnormerna är att fastlägga högsta tillåtna förorenings- eller störningsnivåer som människor eller miljön tål. Fastställda miljökvalitetsnormer finns idag för utomhusluft, fisk- och musselvatten, ytoch grundvatten samt omgivningsbuller. Övriga miljökvalitetsnormer berörs ej av planerad verksamhet. Sammantaget bedöms inte den planerade ledningen påverka fastställda miljökvalitetsnormer. Sid 39