Interkulturell vård och omsorg Öncel Naldemirci
Interkulturalitet Relationer och interaktioner mellan människor med olika kulturella bakgrunder. Inter: växelverkan Olika termer: mångkulturell, tvärtkulturell, transkulturell samt kulturell kompetens osv.
Interkulturalitet en ömsesidig och dynamisk relation och påverkan mellan individer med olika kulturella bakgrunder Ömsesidig: inte bara en person, men fokus på vad händer mellan två eller flera personer. Jämlikhet mellan de involverade. Dynamisk: Svårt att standardisera, föränderlig. Kultur: Kultur som vi skapar och kultur som skapar oss: heterogen, inte statisk.
Kulturell kompetens Ett kontroversiellt begrepp: kulturell kunskap och färdigheter. a set of congruent behaviours, attitudes and policies that come together in a system or agency or among professionals that enable effective interactions in a cross-cultural framework (Cross et al., 1989, p. iv)
Kritik mot kulturell kompetens Kulturell kompetens är inte en teknisk färdighet (kontinuerlig inlärning) Kulturella faktorer kan dölja andra socioekonomiska faktorer Kompetens" är alltför rationalistisk
Caring (in) Diaspora (2013) Äldre (arbets)invandrare födda i Turkiet men som utvandrat unga (60 och 70-talet) och åldrats i Sverige Syn på migration, åldrande, vård och omsorg: vilka ideal, praktiker och förväntningar på vård och omsorg Observationer, djupintervjuer (10 kvinnor or 10 män, över 60 år)
Diaspora Space (Diasporiskt rum) a conceptual category [that] is inhabited not only by those who have migrated and their descendants but equally by those who are constructed and represented as indigenous. (Brah: 1996: 181) Migration och bosättning i Sverige påverkar även vilka kulturella aspekter betonas. Svenskarna : som (abstrakta) personer vilka de har en ständig dialog med för att skapa och förstärka deras kulturella identitet
Några slutsatser Förtroende gentemot den svenska hälso- och sjukvården baserat på goda erfarenheter som också projiceras framåt i tiden. Spänning mellan svensk modernitet och turkiska familjeideal Positiva till att flytta till äldreboende och att få hemtjänsten i Sverige ( moderna och ska acceptera professionell äldreomsorg, vs. andra traditionella turkar) Men deras barn uppvisar vissa emotioner/känslor (merhamet, vefa) som skapar motstånd.
Migranter från ett och samma land kan ha olika förväntningar och uppfattningar (heterogena grupper). Kulturella bakgrunder påverkas av värden, praktiker, institutioner och relationer med andra personer i ett land (föränderlig)
Kulturell kompetens som en narrativ praktik Lyssna på brukare och andra kollegor (självkart?) Brukare får berätta själva om sina erfarenheter och koppla dem till sina personliga uppfattningar av kultur Skapa relation (genom att synliggöra den egna kulturens dolda och omedvetna värderingar och undvika stereotyper) Ta komplexa migrationserfarenheter (inte bara kultur) som utgångspunkt Begära tid och rum för reflektion (t.ex. Balints grupper) Var inte rädda för att inte förstå och var öppna för att upptäcka.
Referenser Brah, A. (1996). Cartographies of Diaspora: Contesting Identities. London: Routledge. Cross, T., Bazron, B., Dennis, K. and Isaacs, M. (1989) Towards a Culturally Competent System of Care: A Monograph on Effective Services for Minority Children Who Are Severely Emotionally Disturbed, Vol. 1, Washington, DC, Georgetown University Child Development Center. Gunaratnam, Y. (2008a) Care, artistry and what might be Ethnicity and Inequalities in Health and Social Care, 1(1): 9 17. Gunaratnam, Y. (2008b) From competence to vulnerability: Care, ethics, and elders from racialized minorities Mortality, 13(1): 24 41. Kleinman, A. and Benson, P. (2006) Anthropology in the Clinic: The Problem of Cultural Competency and How to Fix it. PLoS Medicine, 10(3):1673 1676. Naldemirci, Ö. (2013) Caring (in) Diaspora: Aging and caring experiences of older Turkish migrants in a Swedish context. Göteborg: Kompendiet. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/34304/1/gupea_2077_34304_1.pdf Interkulturellt socialt arbete (2010) Hämtad [2018-05-30] från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-6-9
Tack! oncel.naldemirci@gmail.com oncel.naldemirci@gu.se