Verksamhetsplan

Verksamhetsplan 2017 2018 Daghemmet Barnavårdsföreningen i Finland r.f. 1.8.2017

Innehållsförteckning 1. Basuppgifter... 2 2. Våra styrdokument... 2 3. Värdegrunden... 3 4. Barnavårdsföreningens småbarnspedagogik... 4 4.1. Kort om Barnavårdföreningen i Finland... 4 4.2. Tidigt familjestöd... 4 4.3. Måltidspedagogik och egna kök... 5 4.4. Projekt inom föreningen 2017-2018... 6 5. Vårt daghem... 7 5.1. Hur värdegrunden syns i vår verksamhet... 7 5.2. Vårt daghem och vår personal... 9 5.3. Lärmiljön... 10 5.4. Vår verksamhetskultur... 10 5.5. Leken... 11 5.6. Barnens och familjernas delaktighet... 12 5.7. Pedagogisk dokumentation... 14 5.8. Trygghet och säkerhet på daghemmet... 14 6. Vårt pedagogiska program... 14 6.1. Mångsidig kompetens och lärområden... 14 6.2. Planering och genomförande av verksamhet... 16 6.3. Daghemmets mål 2017 2018... 16 6.3.1. Gemensamt mål för småbarnspedagogiken i Helsingfors 2014-2017... 16 6.3.2. Föreståndarens pedagogiska ledarskapsmål för enheten 2017-2018... 17 6.3.1. Stora sidans övergripande mål... 18 6.3.2. Lilla sidans övergripande mål... 21 7. Samabetet med vårdnadshavarna... 22 7.1. Vårdnadshavarnas delaktighet... 22 7.2. Samarbetsformer... 23 7.3. Tystnadsplikt... 24 8. Utvärdering... 24 1

1. Basuppgifter Daghemmets namn: Daghemmet Arbetets Vänner Enhetens adress: Annegatan 26 Föreståndare: Camilla Pohjolainen Viceföreståndare: Micaela Bärlund Personalstyrka: 2 barnträdgårdslärare (varav en fungerar som föreståndare), 2 barnskötare, 1 kock Barnmängd: 22 Datum då verksamhetsplanen är behandlad på personalens möte: 14.9.2017 2. Våra styrdokument Småbarnspedagogiken styrs på en nationell nivå av lagen om småbarnspedagogik och de nationella grunderna för planen för småbarnspedagogik. Grunderna för planen för småbarnspedagogik är en normgivande föreskrift som utfärdats av Utbildningsstyrelsen. Den har som uppdrag att stödja och styra hur småbarnspedagogiken ordnas, genomförs, utvecklas och utvärderas. Grunderna för planen för småbarnspedagogik ska bidra till att verksamheten håller hög kvalitet och genomförs på lika grunder i hela landet. Med småbarnspedagogik avses en systematisk och målinriktad helhet som består av vård, fostran och lärande, i vilken i synnerhet pedagogiken betonas. Småbarnspedagogiken bygger på tanken on barnets rätt till småbarnspedagogik. Arbetet med barn på Barnavårdsföreningens daghem styrs av Barnkonventionen. Konventionens huvudprinciper är att alla barn har samma rättigheter och lika värde, barnet bästa ska beaktas vid beslut som rör barn, alla barn har rätt till utveckling och rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Utgående från de nationella grunderna har en lokal plan för småbarnspedagogik skrivits för Helsingfors. Alla Barnavårdsföreningen enheter följer denna lokala plan. Planen kompletteras med en verksamhetsplan för enheten, som utarbetas varje verksamhetsår. Grupperna på våra daghem kommer överens om arbetssätt och arbetsfördelning i gruppavtalen. För varje barn utarbetas en egen plan för småbarnspedagogik i samarbete med vårdnadshavarna. 2

Bild 1 Förhållandet mellan styrdokumenten 3. Värdegrunden Småbarnspedagogiken har som uppdrag att skydda och främja barnens rätt till en god och trygg barndom. Småbarnspedagogiken bygger på uppfattningen om barndomens egenvärde. Varje barn är unikt och värdefullt precis så som det är. Alla barn har rätt att bli hörda, sedda, tagna i beaktande och förstådda som individer och som medlemmar i sin grupp. Andra viktiga värden som lyfts upp i de nationella grunderna är: Att växa som människa Barnets rättigheter Likabehandling, jämlikhet och mångfald Mångfald av familjer Hälsosam och hållbar livsstil Helsingfors stads sektor för fostran och utbildning har enligt Helsingfors stads strategiutkast för 2017-2021 som mål att se till att 1) Hela staden som lärmiljö 2) Helsingfors jämlikt för alla lärande 3) En välmående, lärande och bildad helsingforsare. Inom den svenska småbarnspedagogiken och utbildningen har Helsingfors stad en enhetlig svensk lärstig från småbarnspedagogiken till den fria bildningen i Helsingfors. Kontinuiteten syns i vår gemensamma syn på vård, fostran, tillväxt och lärande i alla åldrar. Vi utvecklas, lär, och växer tillsammans i en uppmuntrade och respektfull interaktion. Våra lärmiljöer är pedagogiska och kvalitativa och vi står för en hållbar utveckling. Allas välmående, mångfald och glädje utgör grunden för vår verksamhet. Barnavårdsföreningens värdegrund styr verksamheten på våra daghem. Våra grundvärden är: 3

4. Barnavårdsföreningens småbarnspedagogik 4.1. Kort om Barnavårdföreningen i Finland Stärkt föräldraskap bättre barndom Barnavårdsföreningen i Finland (BF) är Finlands äldsta barnskyddsorganisation grundad 1893. Vi arbetar för en bättre barndom, ett stärkt föräldraskap och ett barnvänligare samhälle. Vi jobbar professionellt på både svenska och finska med en personalstyrka på omkring 120 anställda. Till BF hör ett barnhem och sex daghem med totalt 245 vårdplatser och fyra eftermiddagsklubbar. Vi har också familjeenheter som ger stöd och råd till barn och familjer som upplever vardagen som utmanande, exempelvis på grund av skilsmässa eller neuropsykiatriska problem. Även ferie- och kurscentret Högsand i Hangö är en del av oss. Vi betonar vikten av förebyggande åtgärder och vill stödja barn och vårdnadshavare i ett så tidigt skede som möjligt. Som Finlands enda svenska barnskyddsorganisation har vi ett särskilt ansvar att producera svenskspråkig service till barn och familjer. Dessutom fortbildar vi personal inom branschen. Daghemmen leds av en daghemsföreståndare, som har stöd av en viceföreståndare. Till daghemsföreståndarens uppgift hör att leda personalen och verksamheten. Daghemsförståndaren har helhetsansvar för daghemmets verksamhet. För att stödja daghemsföreståndaren i sin uppgift har BF en chef för småbarnspedagogik, vars uppgift är att leda småbarnspedagogiken som helhet. Till strukturerna hörs gemensamma möten för alla föreståndare tillsammans med chefen för småbarnspedagogik en gång per månad. Diskussionen inom föreståndargruppen spelar en avgörande roll för reflektion, verksamhetens utvärdering och utveckling. Alla föreståndare tar del av föreningens ledarskapsdagar (2-3 st./år) där fokus ligger på att stödja ledarskapet. 4.2. Tidigt familjestöd Tidigt familjestöd är en arbetsmodell som underlättar barnets dagvårdstart, ökar barnets trygghetskänsla i daghemmet och bygger upp samarbetet mellan vårdnadshavare och personal. Anknytningsteorin ligger som grund för modellen. 4

Till modellen Tidigt familjestöd hör: att varje barn har en egenvårdare att egenvårdaren och föreståndaren gör ett hembesök till familjen innan dagvårdsstarten att barnet mjuklandar tillsammans med vårdnadshavarna och egenvårdaren i sin egen takt att egenvårdaren och vårdnadshavarna samarbetar för barnets bästa Modellen underlättar barnets anpassning till daghemmet och ger en bra grund för samarbetet mellan personalen och familjen. Egenvårdaren observerar barnets utveckling och fäster speciellt uppmärksamhet vid den emotionella anpassningen. Syftet med hembesöket är att skapa en god kontakt med familjen och att få information om barnet. Viktigt är att höra om vårdnadshavarnas förväntningar och deras egna erfarenheter av dagvård. Vårdnadshavarna får mer information och kan bearbeta sin möjliga oro inför dagisstarten med personalen och tillsammans med vårdnadshavarna kan vi fundera på hur vi kan göra starten så trygg som möjligt för barnet. Under hembesöket läggs grunden för en tillitsfull relation mellan alla parter. På BF:s daghem har alla barn egenvårdare hela daghemtiden. När barnet växer och byter grupp byts egenvårdaren. Egenvårdarens uppgift är fortsättningsvis att stödja barnet och familjen. Egenvårdaren ser till att just de barn som hen ansvarar för blir sedda och hörda varje dag. För att se till att informationen om barnet löper bra också vid gruppbyte ordnar vi överföringssamtal med vårdnadshavarna. 4.3. Måltidspedagogik och egna kök Bespisningen utgör en del av barnets småbarnsfostran och den ska vara ändamålsenligt ordnad och handledd står det i lagen om småbarnspedagogik. Varje måltidssituation är en situation där vård, fostran och lärande möts. Barnen bekantar sig med nya smaker och konsistenser. Samtidigt övar barnet grundläggande färdigheterna i att äta. Måltiden har en stark social betydelse och utgör en av de viktigaste formerna av träning i sociala färdigheter. Vi erbjuder god, från grunden tillredd och genomtänkt kost med beaktande av individuella allergier. Maten på daghemmen uppfyller de allmänna hälso- och näringskraven. Mat ska serveras i tillräckliga mängder och tillräckligt ofta allt enligt vårddagens längd. Näringsrekommendationerna är förnyade 2016 av Statens näringsdelegation. På nätet hittar du dem här: Tillsammans kring matbordet. Barnavårdsföreningen har egna tillredningskök på alla enheter. Matlistorna är komponerade med näringsrekommendationerna som grund. Varje vecka äter barnen en vegetarisk lunch och en lunch med fisk. Vid varje måltid serveras frukt, grönsaker eller bär. Vi strävar till att öka användningen av ekologiska produkter och använder i huvudsak inhemska, rena råvaror. Principerna för tillredning av mat på våra daghem: Vi följer näringsrekomendationerna Ogärna tillsatsämnen Salt enligt rekommendationerna Inget tillsatt socker i maten, inte heller kontsgjorda sötningsmedel Ogärna halvfabrikat Så mycket inhemska råvaror som möjligt Ekologiskt inom ramarna för budgeten Vi vuxna jobbar för en god atmosfär i matsituationer och en positiv inställning till mat. Vid planering av måltidssituationen och serveringssättet tänker vi på barnets delaktighet. De äldre barnen övar sig att ta mat själva och att lära sig att själva bedöma mängden de äter. Vid måltider sitter vi vuxna i borden tillsammans med barnen, vilket ger möjlighet till att se och höra det enskilda barnet. Barnen 5

uppmuntras att smaka på maten, men vi trugar inte och ingen blir tvingad att äta. Till varje måltid erbjuds knäckebröd som komplement till måltiden. Den som av någon anledning inte ätit sin mat är i ännu större behov av den näring brödet ger. Vi övar bordsskick och goda seder och ser matbordsdiskussionerna som pedagogiska möjligheter genom att själv vara goda förebilder. 4.4. Projekt inom föreningen 2017-2018 Barnavårdsföreningens 125-årsjubileum Barnavårdsföreningen firar sitt 125-årsjubileum år 2018. Jubileumsåret kommer att uppmärksammas på våra daghem på olika sätt, bland annat genom att lyfta fram barns rättigheter och hur det är att vara barn förr och nu. Tack för maten Marthaförbundets projektet Tack för maten! engagerar de privata svenskspråkiga daghemmen och eftermiddagsverksamheten i Svenskfinland. Projektet riktar sig till barn, vårdnadshavare och personal. Genom projektet vill vi utveckla måltiden och bespisningen på våra daghem och eftisar. Vi jobbar för matglädje, barnens delaktighet, en ökad konsumtion av grönsaker och råvaror i säsong. Känn teknologin - IKT som stöd delaktighet och lärande Projektets vision är att barn är delaktiga i samhället och övar multilitteracitet och digital kompetens. Kravet på barnens och vårdnadshavarnas delaktighet och utvecklandet av barnens mångsidiga kompetens har medfört ett utvecklingsbehov. Personalen behöver ny kunskap, inspiration, möjligheter att utveckla nya arbetssätt och handledning i arbetet med den nya teknologin. Projektet finansieras av Utbildningsstyrelsen. Projektet utvecklar den pedagogiska kompetensen genom att stärka barnens och vårdnadshavarnas delaktighet, genom att utveckla lärmiljöerna och den pedagogiska användningen av informations- och kommunikationsteknologin. Den pedagogiska dokumentationen lyfts upp som ett gemensamt utvecklingsområde. Informations- och kommunikationsteknologins möjligheter utvecklas under projektets gång. Den pedagogiska dokumentationen ger barnen möjlighet att följa och förstå sin egen lärprocess. Tänk språk I juni 2004 initierade Svenska kulturfonden ett projekt för att skapa en språkstrategi för dagvården. Målet var att barn med olika språkbakgrund skulle få språkstöd i vardagens alla situationer och att daghemmen skulle erbjuda en miljö som gav stimulans för en levande svenska. En ny reviderad upplaga av skriften gavs ut 2015 och i den lyfts frågor om flerspråkighet, kulturell mångfald, genusfrågor och digitalisering. Strategin är indelad i fyra block och utgår från fyra olika perspektiv personalens, barnets, miljöns och vårdnadshavarnas. De fyra blocken är: 1. Personalen som språklig modell 2. Barn som samtalar och berättar 3. Språkutvecklande miljö 4. Samarbete med hemmen För att språkstrategin ska vara framgångsrik måste alla delar beaktas och alla som arbetar inom dagis delta aktivt. I praktiken innebär det att arbetsteamet ska se över dagliga rutiner och arbetssätt för att bli mer medvetet om vilken roll språket har i arbetet. Genom att öka personalens språkliga medvetenhet och genom att förändra vissa arbetsrutiner så att språket får en viktigare roll i sammanhanget, kan var och en mer aktivt bidra till att stödja varje enskilt barns språkliga utveckling. 6

Barn har behov av att få kommunicera både med vuxna och med andra barn, och personalens roll som modell eller samtalspartner har mycket stor betydelse för barnets språkliga utveckling. 5. Vårt daghem 5.1. Hur värdegrunden syns i vår verksamhet Daghemmet Arbetets Vänners värdegrund baserar sig på principerna i FN:s konvention om barnens rättigheter, lagen om småbarnspedagogik och Barnavårdsföreningens värdegrund. Barnets bästa kommer i första hand. Barnet har rätt att må bra, få omvårdnad och skydd, barnets åsikter ska beaktas och barnet ska behandlas jämlikt och likvärdigt 1. Barnets bästa Vi stöder barnens styrkor Vi strävar till att tillgodose barnens individuella behov Vi samarbetar 2. Respekt Både barn, personal och vårdnadshavare bemöter varandra med respekt Vi har en respekt för föräldraskapet och deras uppgift och kunskaper som primära fostrare av sina barn. Vi stöder dem i deras fostringsarbete och jobbar för ett bra, öppet samarbete med vårdnadshavarna. Vi respekterar barnets utvecklingsnivå. Vi ställer anpassade krav på barnen. Vi tror på det kompetenta barnet. Barnet kan mycket. Vi ger barnet ansvar för sådant som vi ser att det kan klara av. Vi vill låta dem försöka och hjälpa dem att lyckas så att vi inte hindrar deras försök. Vi respekterar leken 3. Förtroende Vi håller vad vi lovar Vi satsar på att bygga upp förtroendefulla relationer 4. Trygghet Tydliga och genomtänkta gränser som alla barn och vuxna känner till. Alla vet vad de får göra och de vuxna fungerar konsekvent. Detta kan uppnås genom att personalen har tid till gemensamma pedagogiska diskussioner. En trygg psykisk och fysisk miljö där alla mår bra och är säkra. Vi strävar efter en bra atmosfär. Rutiner och förutsägbarhet skapar trygghet. Vi har nolltolerans för mobbning av alla slag. En trygg arbetsgemenskap, i vilken man får stöd från ledningen, förmännen och kollegerna. 7

Förutom de värden som beskrivits ovan anser vi också att följande värden är viktiga: Barnets rättigheter Barnet har rätt att leka. Det är genom leken barnen lär sig. Vi skapar tid och utrymme för leken. Alla barn har rätt att vara en medlem i gruppen Barnen har rätt att uttrycka sig och bli förstådda Åsikter och tankar respekteras och tas i beaktande i verksamheten Barnet har rätt att visa sina känslor och att få stöd att hantera dem Barnet har rätt till omsorg och tröst Barnet har rätt till beröm och uppmuntran Vi provar på olika saker och lär oss nytt Individualitet Varje barn är unikt och värdefullt Vi ser det enskillda barnet och tar barnets behov i beaktande Vi jobbar på ett empatiskt sätt Kreativitet och utveckling Vi skapar en miljö som uppmuntrar och ger barnen möjlighet att leka och uttrycka sig Vi arbetar på ett kreativt, öppet och flexibelt sätt Vi hittar lösningar och nya handlingsmönster Vi utvecklas och ifrågasätta våra arbetssätt Glädje Vi ger barnen positiva upplevelser Barnen är delaktiga i sin vardag Alla får utnyttja sina styrkor och känna att man lyckas Jämlikhet Alla barn är likvärdiga och ska behandlas jämlikt Vi beaktar barnets individuella behov Vi motverka förutfattade förväntningar, t.ex. baserat på kön, kultur mm. Vi respekterar mångfald t.ex. i form av kultur, religion, åskådningar, språk och traditioner Ingen får diskrimineras Harmoni Vi vill att det ska vara lugnt och harmoniskt på vårt daghem Vi försöker skapa en stressfri miljö Vår vision och våra målsättningar Vår vision för vårt daghem är att: 8

När barnet slutar på vårt daghem har det fått/tagit de bästa redskapen/förutsättningarna för livet Vård, fostran och lärande är en helhet. En god vård är grundstenen för all verksamhet. Då grundbehoven är tillfredsställda kan barnet koncentrera sig på andra intressen. Målsättningar: Barnet utvecklar ett tillitsfullt och tryggt förhållande till daghemmets vuxna. Barnet växer och utvecklas på ett hälsosamt och bra sätt. Vi ser till att barnet vilar och äter tillräckligt och värnar om hälsa och hygien. Barnet lär sig åldersenliga kunskaper och utvecklas mot självständighet. Vi övar vardagens bestyr; att äta, klä på sig osv. Barnet utvecklar en självbild. Barnet speglar sig i vuxna och andra barn och skapar sig en bild om sig själv. Denna bild förstärks då den vuxna ger ord för barnets upptäckter och känslor. Barnet lär sig fungera i sociala sammanhang och lär sig att uttrycka sig. Social kompetens, hur samarbetar man, hur man kan komma med i en lek, vilka vanor har vi i vår kultur osv. Barnet utvecklar empati och hänsynstagande till andra och lär sig grundregler för mänsklig kommunikation. Lär sig lyssna på varandra och att lösa konflikter Barnet lär sig om rätt och fel Barnet lär sig om omgivningen och får kunskaper som hjälper i livet Barnet blir en del av vår kulturtradition Barnet övar uthållighet, koncentration, initiativtagande, självständigt arbete och att lyssna på anvisningar Barnet skapar en grund för ett livslångt lärande och ett nyfiket tankesätt 5.2. Vårt daghem och vår personal Vårt daghem befinner sig mitt i Helsingfors på Annegatan 26. Höghuset är byggt på slutet av 1800- talet. Rummen är höga och rymliga. Utrymmena blev ombyggda på 70-talet. Vi har tillgång till en typisk stadsinnergård. Vi har två barngrupper på vårt daghem. Lilla sidan omfattar barn mellan 0-3 år och stora sidan är tänkt för barn mellan 3-6 år. Vi har 28 platser och barnantalet kretsar kring 23 barn. Personalen arbetar flexibelt med alla barn, men fokuserar ändå på sina egenvårdarbarn. Vår personal består av två barnskötare och två barnträdgårdslärare, varav den ena också är föreståndare. Vi har en reservperson stationerad på Daghemmet B. E von Schantz. Matlagningen sköts av den köksansvarige. Städningen sköts av den köksansvarige tillsammans med en städare. För att utveckla daghemmets verksamhet ordnas reflektionsmöten och utvecklingseftermiddagar regelbundet. Personalens engagemang är viktigt och för att upprätthålla en god kvalitet på småbarnspedagogiken ordnas regelbunden arbetshandledning. Alla i personalen har minst ett utvecklingssamtal per år med sin chef. Syftet med dessa möten är att stödja personalen i att aktivt reflektera över, utveckla och utvärdera sitt eget arbete. Barnavårdsföreningen ser till att personalen har möjlighet att fortbilda sig minst 3 dagar per år. All personal deltar i de interna fortbildningstillfällena 2 gånger per år. Skilda tillfällen ordnas för vårdpersonal och personal inom stödfunktionerna. Dessutom träffas en pedagogerna 2 gånger per år. 9

5.3. Lärmiljön Lärmiljön påverkar barnets lärande. Barn lär sig olika saker av samma upplevelse. Barn lär sig genom att uppleva och bearbeta olika saker i leken både enskilt och tillsammans med andra barn och vuxna. På vårt daghem har vi skapat utrymmen där det finns möjligheter till bl.a. rörelse, bygglek, hemlek, spel och fantasilekar. Vi använder oss av lekstationer som stöd för leken (se punkt 5.5 leken). I vår lärmiljö får barnen erfarenheter av musik, konst, dans, drama och litteratur. Dessa upplevelser kan vara intensiva och vilket gör att barnet rycks med och stimuleras. Det finns också möjligheter att varva ner och sitta och läsa eller mysa. Vi har varierande material för bl.a. lek, konst, musik, rörelse och ett stort litteraturutbud. Med jämna mellanrum får vi möjlighet att använda Arbetets Vänners sal för rörelse. Vårt centrala läge gör det möjligt att utnyttja stadens mångsidiga kulturutbud. Vår innergård erbjuder en oändlig utmaning för fantasi och kreativitet. Dagligen förvandlas gården från allt mellan caféer till ridbanor. Vi strävar efter att vara ute minst en gång per dag, men går för det mesta ut både på förmiddagen och eftermiddagen, det här ger barnen möjlighet till fartfyllda och fysiska lekar. På vårt daghem använder vi oss av IKT i verksamheten i form av en pekplatta. Tanken med pekplattan är inte att barnen ska sitta för sig själva och spela spel, utan att den ska tillföra något till det vi jobbar med, t.ex. kan barnen öva på samarbete genom att göra något tillsammans på pekplattan eller om vi jobbar kring något tema kan vi hitta någon app eller information som kan lära oss mera om temat. Pekplattan fungerar också som ett dokumentationsverktyg för personalen. Barnen får också själv ta bilder och filma. I samlingar kan man sedan tillsammans se på bl.a. fotografier och filmer ur verksamheten. Pekplattan är ett redskap som gör det möjligt att dela vår verksamhet med familjerna via Instagram. Vi satsar på ständig utveckling av den fysiska, psykiska och sociala miljön. Miljön ska vara planerad så att den bidrar till att skapa en lugn och harmonisk atmosfär. Miljön ska inspirera till lek och utforskning. Vid formandet av inlärningsmiljön gör vi val som grundar sig på vår värdegrund. 5.4. Vår verksamhetskultur På vårt daghem satsar vi på en positiv atmosfär, ett gott samarbete och en god kommunikation. De vuxna fungerar som modell för barnen. I vår verksamhet utgår vi från barnens behov och intressen. Vi har en lärande gemenskap där barn och vuxna lär sig med varandra och av varandra. Vi är alla olika och uppskattas som sådana vi är. Alla har rätt till olika åsikter och känslor. Barnen och personalen uppmuntras att öppet dela sina tankar och att pröva nya idéer. Alla uppmuntras att försöka och det är tillåtet att göra misstag. Vi ger varandra positiv uppmuntran och beröm. Vi följer en rutinerad struktur för dagen som ger barnen trygghet. Personalen utvecklar, planerar och utvärderar verksamheten under bl.a. utvecklingseftermiddagar och pedagogkvällar. 10

Under våren 2017 diskuterade personalen vad som är viktigt för oss på daghemmet Arbetets Vänner och kom fram till detta: Glädje, både i barn och vuxna. Leken ska få synas och höras och det ska finnas material och leksaker tillgängligt för barnen. Fantasi har en stor roll på vårt daghem. Vuxna ska kunna bjuda på sig. Rörelse är viktigt, både vuxenledd och spontant från barnen både inne och ute. Vi vill ha mysiga miljöer för barnen med soffor och kuddar och spännande miljöer som uppmuntrar till lek. Att prova ny och spännande mat och att varje dag få hälsosam mat på daghemmet. Konsten är viktig, att få skapa och prova sig fram. Musik ger glädje och stöder bl.a. språkutvecklingen. Mycket böcker, sagostunder, rim och ramsor med barnen. Att öva den sociala kompetensen. Det är viktigt att man ser och hör det enskilda barnet. Barnen och vårdnadshavarna ska få vara delaktiga på daghemmet. Vi vill också bjuda in far- och morföräldrar att delta i gemensamma evenemang. Barnen ska få experimentera och prova nya saker. Barnets bästa står i fokus! Både barn och vuxna ska samarbeta. Tillsammans lyckas vi! 5.5. Leken Leken är en väldigt viktig del av vår vardag. Leken främjar barnets utveckling, lärande och välbefinnande. I leken kan barnen bearbeta svåra upplevelser och tryggt pröva, försöka och göra misstag. Leken stärker gemenskapen. Barnen leker inte för att lära sig utan lär sig för att de leker. Genom leken utvecklas språk och kommunikations färdigheter och barnen lär sig bl.a. sociala färdigheter och att reglera känslor. Personalens närvaro stöder kommunikationen mellan barnen och förebygger konfliksituationer. Personalen iakttar och dokumenterar barnens lek. Genom observationerna får personalen information om barnens intressen, känslor och upplevelser. Observationerna används sedan för att planera den övriga verksamheten (se punkt 5.7 pedagogisk dokumentation). Vi skapar förutsättningar och utrymme för långvariga lekar. Barnets fantasi och idéer styr leken. Personalen handleder barnen i deras lekar, berikar dem och kan hjälpa barnen att utveckla dem. Vi vuxna är närvarande, sensitiva, engagerade och hjälper till att få igång lekarna direkt och ibland mer indirekt. Vi ser till att det är tryggt för alla. Hos oss får barn och personal leka i lugn och ro. Vi erbjuder ett varierande och stimulerande utbud av lekmaterial. Vi jobbar med att göra barnen delaktiga i sin vardag och materialet tillgängligt för dem. När materialet finns framme inspirerar det till lek och skapande. Inomhus har vi skapat plats för olika slags lekar: bygglekar, rörelselekar, hemlekar, konstlek och fantasilek. Vi har försökt avskilja lekutrymmena från varandra, för att alla ska ha möjlighet att leka ostört och oavbrutet, när leken kommit igång. Ett äldre barn behöver ca 40 minuter tid för att leka en lek och detta tar vi beaktande när vi planerar våra dagar. Till en lek hör en början (organisering), själva leken och ett avslutande. På daghemmet är det viktigt att barnen lär sig ta ansvar. Till leken hör också att man städar undan efter sig på ett sådant sätt att det känns bra för följande att börja sin lek. Lekar som fortsätter från dag till dag får man i mån av möjlighet spara. 11

Vi erbjuder färdiga ramar genom lekstationer, vilket skapar trygghet och harmoni i gruppen. Lekstationerna är till för att barnen ska kunna vara delaktiga och välja vad de vill göra. På lilla sidan får barnen spontant välja lekar, lekstationerna med bilder finns som stöd för att hjälpa barn att hitta något att göra och komma igång med en lek. På stora sidan består lekstationerna av en bild, text och möjligtvis deltagarantal. Lekstationerna har många fördelar: bl.a. väcker de nyfikenhet för bokstäver och siffror. Barnen lär sig räkna genom att många av lekstationerna har begränsat antal deltagare. Barnen kan lära sig att känna igen bokstäverna i sitt egna namn och kanske också i vännernas namn. Att se alternativen framför sig kan vara till stöd för barn som har svårt att hitta på något att göra. Det är också ett mobbningsförebyggande system eftersom ingen kan bli utfryst ur en lek, finns det rum får man vara med. Lekstationerna ska inte begränsa barnens lek och fantasi och därför finns också lekstationen Fantasi, där barnen själv får hitta på nya lekar och använda material de behöver ur andra lekar. På vårt daghem får man hitta på! Vi vuxna är flexibla och lyhörda för barnens önskemål och fantasi. På vårt daghem är konsten en del av leken. Vi erbjuder barnen olika material och barnen får själv prova sig fram och komma med egna idéer. Ibland har vi konst stunder där vi har en idé eller modell för det vi gör, även konst där barnen själv får hitta på och skapa är viktig. På daghemmet är inte den slutgiltiga produkten det viktiga när vi har konst utan processen när barnen får skapa, det finns inget rätt eller fel. Barnen njuter av att få skapa, experimentera och prova på nya metoder. 5.6. Barnens och familjernas delaktighet Barnens och familjernas delaktighet i uppgörandet av verksamhetsplanen Familjernas delaktighet i uppgörandet av verksamhetsplanen har skett genom kundförfrågan där familjernas önskemål och tankar om dagvårdens verksamhet framgår. Vi har också tagit förra läsårets samtal i beaktande. Under föräldramötet hösten 2017 har vårdnadshavarna fått möjligheten att komma med tankar och åsikter om vad som är viktigt för deras barn. Barnens delaktighet i uppgörandet av verksamhetsplanen har skett genom observationer av det enskillda barnet och gruppen. På basis av det har man kunnat se vilka behov som finns och lagt upp mål för grupperna som är aktuella det här läsåret Familjernas delaktighet syns genom att: Kontakten med vårdnadshavarna sker varje dag genom korta diskussioner när barnen förs till daghemmet och när de hämtas hem. Under hösten har vi ett samtal tillsammans med vårdnadshavarna där vi gör upp Barnets plan för småbarnspedagogik. Under våren har vi ett uppföljande samtal, där vi utvärderar hur terminen gått vilka framsteg som skett och vad vi vill satsa på nu. Det ordnas minst ett föräldramöte per läsår. Under mötet ges vårdnadshavarna information om verksamheten. Vårdnadshavarna ges också möjlighet att ställa frågor och komma med tankar och idéer. Under föräldramötet hösten 2017 har vårdnadshavarna fått komma med idéer till vad de tycker är viktigt att deras barn får med sig från daghemmet och också fått en möjlighet att komma med konkreta tips och idéer till verksamheten. 12

Daghemmet har ett eget Instagram konto där vi lägger upp bilder från daghemsvardagen, samlingar, pyssel, lekar, maten mm. Det här gör det möjligt för vårdnadshavarna att på ett nytt sett vara delaktiga i verksamheten. Man kan också använda sig av Instagram hemma med barnen för att diskutera om daghemsdagen. Vi skickar ut en terminkalender som berättar om de viktiga datumen under terminen och månatligen skickar vi ett månadsbrev där följande månads viktiga datum framkommer. Med jämna mellanrum skickar vi gruppvis ut infobrev där vi berättar om verksamheten som vi haft på daghemmet. Daghemmet har en egen föräldraförening som frivilligt upprätthålls av vårdnadshavarna. Föreningen gör det lilla extra för daghemmet och jobbar för ett gott samarbete mellan daghemmet och vårdnadshavarna. Bl.a. samlar föreningen in pengar/ansöker om stipendier och kan på det viset bjuda barnen på daghemmet på olika aktiviteter i form av t.ex. kultur, gemensamma evenemang och sysselsättningsmaterial. Daghemmet har en Idélåda i tamburen där familjerna kontinuerligt kan komma med idéer och tips till verksamheten. I tamburen finns också den pedagogiska dokumentationen synlig på gruppernas dörrar. Där kan vårdnadshavarna följa med vad som är på gång just nu, vem som är med, vad vi gör och vilka kompetenser vi övar. Med jämna mellanrum ordnas det familjefrukost på daghemmet där familjerna får en chans att träffa varandra, se vad vi gör på daghemmet och ha en stund tillsammans med barnen och personalen. Ut över det ordnas det andra festligheter under året som t.ex. vårfest, julfest, farsdagskaffe och morsdagskaffe. Vändagen firas tillsammans med mor- och farföräldrar med ett gemensamt morgonmål och pysselstund. En gång per år görs en kundförfrågan där vårdnadshavarna har möjlighet att komma med sina tankar kring daghemmet, t.ex. om vad som fungerar och vad som ännu bör utvecklas på daghemmet. Barnens delaktighet syns genom att: På vårt daghem får barnen vara delaktiga i verksamheten varje dag. Vi tar vara på alla möjligheter där vi kan involvera barnen i olika beslut och vi strävar hela tiden efter att hitta fler lösningar där de kan vara delaktiga. Vi värdesätter barnens åsikter, initiativ och synpunkter. Vuxnas närvaro i gruppen, att barnen blir bemötta, sedda och hörda på ett positivt sätt stärker barnens delaktighet. På vår gård får barnen fritt välja vad de vill göra. Vi vuxna är lyhörda och skapar möjlighet för barnens önskemål och idéer. Inomhus får barnen, med hjälp av lekstationernas många alternativ, själv välja vad de vill göra. Materialet finns tillgängligt för barnen så att deras fantasi och kreativitet ska kunna ta sig uttryck på barnens egna sätt och villkor. Barnen har möjlighet att påverka samlingarnas innehåll, t.ex. genom att välja vad de vill ha för samlingar, vilka sånger vi ska sjunga och vilken bok vi ska läsa. Barnen får vara med och planera olika stunder vi har tillsammans t.ex. rörelse stunderna. Barnen får vara med och dokumentera sin vardag och sin läroprocess. Vi samlar in information via bl.a. observationer, intervjuer, teckningar och samtal med barnen där det kommer fram vad barnen önskemål är. Då får vi möjlighet att utgå från barnens intressen och på det viset göra dem delaktiga när vi planerar bl.a. projekt, utflykter och samlingar (se punkt 5.7 pedagogisk dokumentation). 13

5.7. Pedagogisk dokumentation På vårt daghem jobbar vi med en arbetsmetod som kallas pedagogisk dokumentation. Det går ut på att de vuxna kontinuerligt observerar, dokumenterar och utvärderar verksamheten. Vi utgår från barnens intressen och skapar en verksamhet som är inspirerande och intressant för barnen samt stöder deras utveckling. Dokumentationerna kan göras i form av bilder, filmer, teckningar, observationer, personalens anteckningar mm. Målet med arbetsmetoden är att personalen ska lära känna det enskilda barnet och förstå relationerna mellan barnen. Pedagogisk dokumentation fungerar som grund för planeringen av verksamheten och tar vara på barnens kunskaper, färdigheter, intressen och behov. Hela processen görs tillsammans med barnen. Man funderar på vad barnen har för kunskap inom området från början och vad de vill lära sig mera om, så att man tillsammans kan skapa projekt som är intressanta för barnen. I slutet utvärderar man hur projektet gick och vad barnen lärt sig. Varje barn har en egen individuell plan som daghemmet gör upp tillsammans med vårdnadshavarna under ett samtal på hösten. I planen lägger man tillsammans upp mål som stöder barnets utveckling, lärande och välbefinnande, med en beskrivning på hur man ska gå till väga för att uppnå målen och hur verksamheten och miljön stöder barnet. Under våren gör man en utvärdering över hur målen har uppnåtts. Planen heter Barnets plan för småbarnspedagogik och är en del av den pedagogiska dokumentationen. 5.8. Trygghet och säkerhet på daghemmet På vårt daghem är barnets trygghet och säkerhet viktig. Barnen har rätt att få tröst då de behöver det. När det uppstår konflikter mellan barnen är den vuxnas närvaro viktig. Vi strävar efter att barnen själv ska lösa konflikten och stöder dem i det. Vi har nolltolerans mot mobbning och våld. Personalen ska känna igen mobbning, ingripa och förebygga mobbning. Ifall det uppstår våld, mobbning eller trakasserier på vårt daghem diskuterar personalen med vårdnadshavarna och kommer tillsammans fram till lösningar. På vårt daghem följer vi tre övergripande regler: ingen får skada någon, alla får vara med och vi har roligt tillsammans. Utomhus följer vi dessutom trygghetsregler som personalen har gjort upp om tryggheten på innergården. Säkerheten är på personalens ansvar. Vi kontrollerar regelbundet miljön, tar bl.a. bort söndriga leksaker, reagerar på brister i säkerheten och åtgärdar dem. 6. Vårt pedagogiska program 6.1. Mångsidig kompetens och lärområden Inom småbarnspedagogiken skapas en grund för barnens mångsidiga kompetens. Med mångsidig kompetens avses en helhet som består av kunskaper och färdigheter, värderingar, attityder och vilja. Kompetens innebär också förmåga att använda sina kunskaper och färdigheter och att agera på det sätt som situationen kräver. Barnens värderingar, attityder och vilja att agera påverkar barnens sätt att tillämpa sina kunskaper och färdigheter. Behovet av mångsidig kompetens uppstår ur de 14

förändringar som sker i den omgivande världen. Att växa som människa, att studera och arbeta samt att fungera som samhällsmedborgare förutsätter både nu och i framtiden kompetenser som överskrider och förenar olika kunskaps- och färdighetsområden. Lärområdena beskriver den pedagogiska verksamhetens centrala mål och innehåll. Lärområdena styr hur personalen tillsammans med barnen ska planera och genomföra en mångsidig och helhetsskapande pedagogisk verksamhet som ökar barnens mångsidiga kompetens. Barnen har rätt att få mångsidiga upplevelser inom olika lärområden. Lärområdena ska inte genomföras som separata helheter, utan deras teman ska kombineras och anpassas utgående från barnens intressen och kompetens. Med följande bild vill vi förklara hur vi tänker om förhållandet mellan mångsidig kompetens och lärområden. På daghemmet erbjuds barnen möjlighet att bygga upp en mångsidig kompetens. Vi erbjuder en lärmiljö med mångsidig verksamhet som omfattar alla lärområden. Temat eller det vi undersöker eller vill förstå bättre utgår från barnens intresse och byggs på av den kunskap och erfarenhet vi vuxna har. Bild 2 Förhållandet mellan mångsidig kompetens och lärområden 15

6.2. Planering och genomförande av verksamhet Daghemmets pedagogiska verksamhet beskrivs i denna verksamhetsplan. Under augusti observerar personalen gruppen och de enskilda barnen. Under september och oktober förs samtal med vårdnadshavarna i vilka vi kommer överens om målen för barnets kompetensutveckling för verksamhetsåret. Samtidigt arbetar personalen med verksamhetsplanen. I verksamhetsplanen ställs målen för verksamhetsåret upp. Målen utgår från lagen, planerna och från barnens och gruppen behov. Under året planerar personalen utgående från målen i nationella och lokala planer och verksamhetsplanen och från sina observationer i gruppen. Den pedagogiska verksamheten dokumenteras, vilket ger oss ett redskap för reflektion och utvärdering. Utvärderingen påverkar planeringen av kommande verksamhet, vilket utvecklar verksamheten. I slutet av verksamhetsåret utvärderas det vi gjort, förverkligandet av verksamhetsplanen och de planer som skrivits för barnen. Denna process beskrivs i följande bild. Bild 3 Daghemmets pedagogiska verksamhet Under hela året arbetar vi med sakkunniga från olika områden. Specialpedagogen gör besök på enheterna, handleder personal och träffar vårdnadshavarna. Vi samarbetar också med t.ex. talterapeuter, ergoterapeuter och rådgivningspsykologer. Barnskyddet är också en samarbetspart när vi försöker hjälpa barn och familjer i vardagen. 6.3. Daghemmets mål 2017 2018 6.3.1. Gemensamt mål för småbarnspedagogiken i Helsingfors 2014-2017 Målet är valt på basen av Helsingfors stads kundtillfredsställelse förfrågan 2014. Den kommer att utvärderas när vi fått resultaten från förfrågan som görs hösten 2017. Nästa mål kommer från kundtillfredsställelseförfrågan 2017 och gäller för 3 år framåt, målet ökar gradvis under åren. 16

Mål och motivering: Utveckla familjernas delaktighet och genom det skapa en fungerande vardag för barnet och familjen. Motivering resultaten från kundenkäten 2014 påvisade att vi ska utveckla denna bit. Arbetssätt: Vi använder e-post som kommunikationskanal mellan småbarnspedagogiken och hemmet. Vi utveckar mångsidiga sätt för familjer att vara delaktiga i daghemmets verksamhet. Vi utvecklar våra föräldramöten. Lärmiljö: Skapa en respektfull och tillitsfull lärmiljö genom att hålla regelbunden kontakt (ex. 1 gång månaden), genom att skapa gemensamma kommunikationskanaler (ex. kontakthäfte/digitala verktyg) Delaktighet: Ta i beaktande familjernas önskemål och utvecklingsförslag angående delaktigheten. Förväntat resultat: Barnets vardag fungerar smidigt. Vårdnadshavarna får den information de behöver och vet mer om vad som händer på daghemmet. Tidsplan: Hösten 2017, våren 2018 Uppföljning: Vi utnyttjar resultaten från BF:s kundenkät våren 2017. Utvärdering och utveckling: Kundtillfredsställelseförfrågan 2017 6.3.2. Föreståndarens pedagogiska ledarskapsmål för enheten 2017-2018 Mål och motivering av målet: Daghemmet Arbetets Vänners personal kommer under 2017-2018 lära sig att använda pedagogisk dokumentation som arbetsmetod. Metoden kommer att användas för att personalen ska bli medveten om bl.a. barnens intressen, utveckling och relationer samt verksamheten, lärmiljön och de egna arbetssätten. Arbetssätt: Vi använder oss av pedagogisk dokumentation, där man t.ex. fotograferar, filmar, gör anteckningar och använder sig av barnens teckningar. Dokumentation av personalen själv sker t.ex. i samlingssituationer eller andra aktiviteter i gruppen där vi filmar oss och sedan reflekterar över våra arbetssätt och hur man kan utveckla dem. 17

Lärmiljö: Den pedagogiska dokumentationen sker i den lärmiljön daghemmet befinner sig. Vi inför nya möten för personalen som kallas reflektionstid. På dessa möten kommer personalen gruppvis att sitter ner och med hjälp av dokumentationen som har gjorts, reflektera över bl.a. arbetssätt, verksamheten och miljön. Man diskuterar dokumentationen om barnen och funderar på bl.a. barnens utveckling, vad barnen är intresserade av just nu och hur man kan föra in det i verksamheten och stöda barnens utveckling. Även personalmötena som återkommer varje vecka kommer att användas till att tillsammans kunna reflektera och diskutera den pedagogiska dokumentationen och de projekt som är på gång för tillfället. Delaktighet/samarbete: Personalen samarbetar under reflektionstiden och på personalmöten. Barnen görs delaktiga i verksamheten bl.a. genom den pedagogiska dokumentationen, där barnens intressen och behov blir synliga, på det viset kan vi föra in barnens intressen i verksamheten genom olika projekt. Barnen är delaktiga genom hela projektet. Barnens åsikter tas kontinuerligt i beaktande gällande projektet, t.ex. vad projektet ska innehålla, hur länge det ska hålla på mm. I slutet av projektet gör man en utvärdering tillsammans med barnen. Förväntat resultat: Personalen är bekväm att arbeta med pedagogisk dokumentation som arbetsmetod. Varje barn blir sett och hört och vår verksamhet utgår från barnens behov och baserar sig på barnens intressen, där man tar vara på det som barnen redan kan. Vi får en möjlighet att granska daghemmets miljö, verksamhet och våra arbetssätt och utifrån det reflektera över dem och utveckla dem. Pedagogerna blir mer medvetna om vad som är på gång på daghemmet och hur barnen upplever t.ex. verksamheten, miljön och pedagogernas arbetssätt. Tidsplan: Hösten 2017- våren 2018 Uppföljning: Uppföljningen sker kontinuerligt genom dokumentationen. Under reflektionstiden används ett reflektionsbotten som daghemmet har utarbetat. Utvärdering och utveckling: Utvärderingen sker under våren 2018 i samband med utvecklingsdag eller pedagogkväll. 6.3.1. Stora sidans övergripande mål Under verksamhetsåret kommer alla kompetenser att utvecklas, här presenteras gruppens verksamhetsmål, som särskilt uppmärksammas, utgående ifrån barngruppens intressen och behov. Personal: Camilla Pohjolainen (föreståndare/barnträdgårdslärare), Kent Åhman (barnskötare) Övergripande verksamhetsmål och motivering av val av mål: 18

Utgående från barngruppens behov har vi valt att stärka den sociala kompetensen. Barnens delaktighet: Barnen har observerats under augusti. Vi har märkt att den här gruppen behöver stöd med den sociala biten och vill därför satsa på den det här läsåret. För oss är det viktigt att alla barn har någon att leka med och att ingen känner att den är utanför. Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikativ kompetens Vardagskompetens Multilitteracitet och digital kompetens Förmåga att delta och påverka Barnen uppmuntras att själv hitta lösningar i olika sociala situationer. Vuxna finns med som stöd. Barnen får lära sig hur man är en god vän, att förstå och sätta sig in i andras situationer, att ta med alla i leken, att dela med sig och att lösa konfliktsituationer. Personalen fungerar som modell för barnen, t.ex. genom positivt bemötande. Barnen stöds att småningom bli mer självständiga i sociala situationer. Vi lär barnen att be om hjälp. Vi stöder barnen att uttrycka, reglera och sätta namn på sina känslor. Lära sig att respektera varandra. Barnen lär sig att samarbeta med olika digitala uppgifter eller appar. Barnen får bekanta sig med appar som handlar om känslor och vänskap. Vi tittar på filmer om sociala utmaningar och diskuterar lösningar. Genom att delta och påverka stärks barnens sociala färdigheter. Barnen ska få berätta och dela med sig om sina erfarenheter och komma med förslag till verksamheten. Arbetssätt: Vi övar de sociala färdigheterna i vardagen och använder oss av metoden Stegvis med 4-5 åringar och START med 2-3 åringar. Metoden stöder och utvecklar barnens sociala kompetens. Vi pratar bl.a. om känslor och lär oss tyda varandras gester och miner, att samsas, dela med sig, kompromissa, turas om, ta med alla i leken, att lyssna på varandra och lösa konflikter. StegVis är ett stöd i vardagen där barnen steg för steg lär sig bl.a. hur man är en god vän, hur man behandlar varandra och hur man kan lösa konflikter som uppstår. Utöver det här har vi diskussioner med barnen. Personalen är närvarande i gruppen så vi kan se olika sociala situationer, t.ex. konfliktsituationer och stöda barnen att reda ut dem själv. Vi provar på att filma olika sociala utmaningar t.ex. med Lego gubbar eller Sock puppets appen och låter barnen lösa problemet. Pedagogisk dokumentation: Barn och vuxna fotograferar lekar som går fint till och tittar på bilderna tillsammans med barnen. Vi följer med barnen i vardagen och dokumenterar skriftligt vilka sociala situationer som är utmanande i ett häfte och anpassar StegVis, Start och den övriga verksamheten enligt det. 19

Lärmiljö: Inomhus använder vi oss av lekstationer. Lekstationerna är ett mobbningsförebyggande system där barnen själv väljer vad de vill leka med, lekarna begränsas av lekstationernas deltagarantal inte av barnen, dvs. att ingen kan bli utfryst ur en lek, finns det rum får man vara med. För barn som har svårt att hitta på vad de ska göra kan lekstationerna fungera som ett stöd där man kan se alternativen framför sig. Tillsammans med barnen lottar vi ibland fram lek par och ibland väljer vuxna par åt barnen. På det här viset får de bekanta sig med barn de inte känner och får möjligheten att hitta nya vänner. I dessa lekar är personalens stöd viktigt och lekstunderna får vara korta. Familjernas delaktighet: Vi satsar på kommunikationen mellan daghem och hem. Daghemmet informerar familjerna om vad man jobbar med gällande den sociala kompetensen så att ämnet också kan diskuteras hemma. Familjerna får gärna berätta för daghemspersonalen om sociala problem barnen pratar om hemma så att vi kan ta tag i det på daghemmet. Samarbete: Vi går t.ex. till bibloteket och lånar böcker som handlar om vänskap. Vi ser teaterföreställningen Vem ska trösta knyttet som handlar om utanförskap och ansvar. Vi ser teaterföreställningen Pussas på riktigt som handlar om att våga visa känslor. Förväntat resultat: Barnen lär sig hur man är en god vän och tillsammans skapar vi en fin gruppgemenskap. Alla får vara med, ingen blir utanför. Vi har lärt oss att vara vänliga med varandra, respektera varandra, att dela med oss, lösa konflikter och att tyda kroppsspråk. Alla har rätt att bli hörda och sedda. Tidsplan: Hösten 2017, Våren 2018 Plan för uppföljning: Uppföljningen sker kontinuerligt genom pedagogisk dokumentation. Utvärdering och utveckling under verksamhetsåret: Utvärderingen sker kontinuerligt bl.a. i vardagen och under personalens reflektionstid för att fundera på vad vi gör, vad vi borde göra och hur man kan göra det. 20

6.3.2. Lilla sidans övergripande mål Under verksamhetsåret kommer alla kompetenser att utvecklas, här presenteras gruppens verksamhetsmål, som särskilt uppmärksammas, utgående ifrån barngruppens intressen och behov. Personal: Micaela Bärlund (barnträdgårdslärare) och Ashti Latif (barnskötare) Övergripande verksamhetsmål och motivering av val av mål: Utgående från barnens behov har vi valt att satsa på språket. Barnens delaktighet: Barnen får välja böcker och vi arbetar kring teman enligt barnens intressen. Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikativ kompetens Vardagskompetens Multilitteracitet och digital kompetens Förmåga att delta och påverka Barnen lär sig hur man kommunicerar med andra. Vi hjälper barnen att benämna saker i deras omgivning med ord. Barnens lär sig att uttrycka sig på olika sätt och att lyssna på varandra. Vi ser till att utbudet på böcker är varierande gällande bl.a. kultur. Vi hjälper barnen att sätta ord på sina känslor. Vi stöder språket i vardagssituationer som t.ex. påklädning genom att benämna det barnet gör. Vi använder oss av appar och andra hjälpmedel som stöder barnens språkutveckling. Språket syns i miljön på olika sätt, och barnen får då bekanta sig med bl.a. bilder, skriven och talad text och tecken. Vi planerar verksamheten efter barnens intressen och behov. Barnen får välja böcker och vi tar fasta på barnens tankar i diskussioner med dem. Arbetssätt: Vi använder oss av materialet Babblarna. Babblarna består av figurer vars namn stöder de tidiga språkljuden b och d. Babblarna heter Dadda, Diddi, Doddo, Babba, Bibbi och Bobbo. Babblarna är med oss i verksamheten och samlingarna. Alla Babblare har egna intressen och är med i verksamheten enligt det. Babblarna har också ett eget tecken som vi använder så att även de som inte ännu har ett aktivt språk kan uttrycka sig. Vi läser också mycket böcker. Vi satsar på minst två böcker per dag. Dessutom diskuterar vi med barnen och använder oss av kroppsspråk. Pedagogisk dokumentation: 21

Vi följer med barnens språkutveckling genom observation. Vi gör även dokumentation genom att filma och använder andra digitala hjälpmedel. Lärmiljö: Språket och kommunikation syns i vardagen i bilder, text och bildstöd. Vi har böcker tillgängliga för barnen och varierar utbudet med jämna mellanrum. Familjernas delaktighet: Familjerna kan ta del av vår verksamhet genom Instagram och dagliga diskussioner. Dessutom deltar de i diskussionen kring barnets plan för småbarnspedagogik där vårdnadshavarna och barnen får komma med egna tankar. Vi tar också gärna emot idéer för verksamheten. Samarbete: Vi lånar böcker från bibliotek och går på teaterbesök. Förväntat resultat: Barnens språk utvecklas och barnen lär sig även leka med språket. Barnen vågar uttrycka sig och kan använda sig av kroppspråk och bilder vid behov. Tidsplan: Läsåret 2017-2018 Plan för uppföljning: Vi observerar och följer med barnens språkutveckling kontinuerligt under läsåret. Utvärdering och utveckling under verksamhetsåret: Utvärderingen sker kontinuerligt bl.a. i vardagen och under personalens reflektionstid för att fundera på vad vi gör, vad vi borde göra och hur man kan göra det. 7. Samabetet med vårdnadshavarna 7.1. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna har det primära ansvaret för barnets välfärd och fostran. Vårdnadshavarna och personalen diskuterar och skapar en gemensam praxis, som främjar barnets växande, utveckling och 22