Väg 796 bro över Indalsälven i Lit

Samrådsunderlag inför prövning av vattenverksamhet Väg 796 bro över Indalsälven i Lit Östersund kommun, Jämtlands län Samrådsunderlag, 2015-09-25, rev 2015-11-20 Trafikverkets diarienummer: 2015/74652

Dokumenttitel: Samrådsunderlag inför prövning av vattenverksamhet, väg 796 bro över Indalsälven i Lit Utgivningsdatum: 2015-09-25 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Anders Olofsson, 010-124 16 29, anders.c.olofsson@trafikverket.se Uppdragsansvarig: Fredrik Andersson, SWECO Teknikansvarig miljö: Anders Sellner, SWECO Författare: Anders Sellner, Maria Hållmarker, Lars-Åke Glans, Peter Sandin SWECO Distributör: Trafikverket, Kyrkgatan 43b, 831 25 Östersund, telefon: 0771-921 921 2

Innehåll 1. SAMMANFATTNING 5 2. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 6 3. ORIENTERING 6 4. AVGRÄNSNING 8 5. FÖRUTSÄTTNINGAR 9 5.1. Befintlig bro 9 5.2. Fysisk planering 9 5.3. Rådighet 9 5.4. Vattenmiljö 10 5.5. Hydrologiska förhållanden 10 5.6. Geotekniska och geologiska förutsättningar 12 5.7. Natur- och kulturmiljö samt friluftsliv 13 5.8. Miljökvalitetsnormer 15 5.9. Vattenrättsliga prövningar 15 6. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN 16 6.1. Nollalternativet 16 6.2. Förkastade alternativ 16 6.3. Ny bro 16 6.4. Utrivning av befintlig bro 17 6.5. Gestaltning 18 6.6. Ledningar 18 6.7. Avvattning 19 3

7. MILJÖPÅVERKAN 20 7.1. Hydrologisk påverkan 20 7.2. Föroreningar i sediment 20 7.3. Påverkan på vattenlevande organismer 20 7.4. Mark 20 7.5. Byggskede 21 8. MILJÖBEDÖMNING 22 9. SAMRÅDSPROCESSEN 23 10. KÄLLHÄNVISNINGAR 24 BILAGOR 1a-d. Ritning befintlig bro 2. PM Bakgrundshalter Väg 796, bro över Indalsälven i Lit, Sweco 2015-03-24 3. Förslagsskiss nr 141 K 2001 4a-b. Plankarta ritning nr 100C0202 och 100C0201 4

1. Sammanfattning Ett arbete med att ta fram en vägplan för en ny bro i Lit pågår. Då arbetet med den nya bron samt rivning av befintlig bro kommer att göras i vattenområde krävs förutom vägplanen även tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. Detta samrådsunderlag utgör underlag för de samråd som kommer att genomföras inför arbetet med att ta fram en ansökan om tillstånd för vattenverksamhet med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Samrådet omfattar utbyte av bro Z-23-260-1 över Indalsälven mellan Lit och Södra Söre. Litsbron är en viktig länk mellan Lit och Södra Söre. Bron är en del av väg 796 och är belägen ca 20 km norr om Östersund. Anledningen till att Litsbron ska bytas ut är att dess konstruktion och grundläggning har tjänat ut. Den kalkylerade livslängden är förbrukad och bron är i så dåligt skick att faktorer som t ex islossning eller ett extremt högt flöde kan hota brons existens. Endast begränsad trafik och trafikslag tillåts idag att passera över bron. Till följd av ovan nämnda brister behöver därför den befintliga bron rivas och ersättas med en ny bro i befintligt läge. Då ny bro bör byggas innan den gamla rivs ut, föreslås ny bro anläggas några meter uppströms den befintliga och på sådant avstånd att den inte påverkar befintliga grundläggningskonstruktioner. Den nya bron kommer att ligga ca 13 m uppströms befintlig bro. Bron kommer att bli ca 8 m bred med två körfält och en avgränsad GC-väg. Den nya bron kommer att ha sex brostöd i vattnet jämfört med befintlig bro som har 11 brostöd i vattnet jämte två landfästen som delvis ligger i vattnet. I vägplaneprocessen har alternativa brokonstruktioner behandlats. Dessa beskrivs kortfattat i samrådsunderlaget. Arbetet med bron medför en del miljöstörningar under byggnationstiden så som risk för grumling och risk för spridning av föroreningar i samband med arbeten i sedimentet. När bron väl är uppförd bedöms den inte påverka vattenområdet negativt jämfört med befintlig bro. 5

2. Administrativa uppgifter Huvudman Trafikverket Region Mitt, Östersund Vx: 0771-921921 Trafikverkets projektledare Anders Olofsson, Tel: 010-124 16 29 e-post: anders.c.olofsson@trafikverket.se Kommun/län Tillsynsmyndighet Östersund/Jämtland Länsstyrelsen i Jämtland 3. Orientering Vägplaneområdet för Väg 796 Litbron är beläget i anslutning till tätorten Lit, ca 20 km norr om Östersund. Geografiskt är Lit samhälle bebyggelsen som finns på Indalsälvens norra sida, till skillnad från bebyggelsen söder om Indalsälven kallad Södra Söre. Ur ett historiskt perspektiv är Lit och Södra Söre en enhetlig by/tätort (i denna rapport kommer ortsnamnen användas ur ett geografiskt perspektiv). Dessa båda samhällen har i många år förbundits med en bro över Indalsälven, Litbron, vilken har verkat som en viktig nod mellan samhällena. Utöver Litbron finns ytterligare två broar på väg E 45 strax öster om Lit. Se översiktskarta bild 1. Litbron korsar den breda Indalsälven mellan en brant sluttning i söder och ett flackare landskap på den norra sidan. Norr om bron ligger huvuddelen av Lit samhälle. Söder om bron finns spridd bebyggelse längs väg 796 som ansluter till väg 45. Området ingår i en odlingsbygd utmed vattendragen. Landskapet kan beskrivas som ett älvdalslandskap präglat av öppna småskaliga jordbruksmarker ned mot älven. Jordbruksmarkerna omges av en mjukt kuperad och våtmarksrik skogsbygd med höjder som når 460 meter över havet. 6

Bild 1. Översiktskarta över Lit tätort och bron över Indalsälven. 7

4. Avgränsning Samrådet berör enbart vattenverksamheten, d.v.s. anläggande av ny bro, utrivning av befintlig bro och de arbeten som behöver göras i vattenområdet i samband med detta. Resterande vägbyggnationer hanteras enligt den parallellt pågående vägplaneprocessen. 8

5. Förutsättningar 5.1. Befintlig bro Väg 796 är ca 6,6 meter bred och belagd med asfalt och räknas som en BK1 väg förutom delen över Indalsälven (Litbron) som har nedsatt bärighet till BK3 med bredden 5 m. Nettobredden på bron är endast 4 meter då körbanan avgränsas med slirstockar. Bruttovikten är 4 ton med en fri höjd av maximalt 3 m. Bron kan endast passeras av fordon i en riktning, vilket regleras av ljussignaler från respektive sida. Staten står som väghållare och gällande hastighet över bron är idag max 30 km/tim. Befintlig bro är en s.k. balkbro i 12 spann med spännvidderna ca 31,3 m. Den totala brolängden uppgår till ca 385 m. Bron har elva brostöd placerade i vattnet och brostöden har huggna granitstenar i ytan runt en inre kärna av betong samt två stenklädda landfästen i betong. Brostöden i vattnet är grundlagda på träpålar och fyra av stöden liksom landfästen och överbyggnad är uppförda år 1932. Resterande sju brostöd i vattnet är uppförda under 1890-talet och har en osäker träpålsgrundläggning. Ritningar över befintlig bro bifogas, bilaga 1 a-d. 5.2. Fysisk planering Det berörda området ligger inom Östersunds kommun. Det finns en översiktsplan för kommunen antagen 20 mars 2014, Östersund 2040. Den nya bron strider inte mot några intressen i översiktsplanen. I projektet förekommer en mindre påverkan på vägområde inom detaljplan vid norra landfästet. Vägslänt och gång- och cykelbana planeras inom planlagd parkmark. Östersunds kommun anser att en planändring inte är nödvändig. På södra sidan av Indalsälven finns inga detaljplaner, men enligt områdesplanen för Lit (som är från 1982) finns ett område i Södra Söre som är lämpligt att planlägga för kompletteringsbebyggelse i form av småhus. Man har också lämnat möjligheterna öppna för en eventuell större utbyggnad. Någon planläggning har ännu inte utförts. Bron ingår i Jämtlands Länsplan för regional transportinfrastruktur. 5.3. Rådighet Trafikverket har i egenskap av väghållare rådighet att bedriva vattenverksamhet som behövs för allmän väg enligt 2 kap. 4 lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. 9

5.4. Vattenmiljö Den nya bron kommer att anläggas i en uppdämd del av Indalsälven som utgör ett vattenmagasin för Midskogs vattenkraftverk. Dämningen innebär bland annat att medelvattenhastigheten är relativt låg och att sedimentation av fin sand ackumuleras på bottnen. Vid strandkanterna och någon meter ut i älven har finmaterialet sköljts ut och där är bottnen stenig. Viss erosion har även ägt rum vid de befintliga brostöden vilket medfört att bropålarna partiellt är frilagda över älvbottnen. Vattendjupet vid det nya broläget och vattenfärgen i Indalsälven innebär att ljuset inte når bottnen och bottenvegetation saknas till stora delar. I Indalsälven vid Lit förekommer fiskarter som bland annat sik, abborre, gädda, lake och vitfiskar. Därutöver finns även öring och harr. Uppströms vid Hissmofors har det tidigare förekommit förorenande verksamhet som påverkat både Indalsälvens sediment och vatten utanför sågverksområdet. Det förekommer även viss påverkan i älven nedströms det förorenade området. 5.5. Hydrologiska förhållanden Allmänt Indalsälven tillhör Bottenhavets vattendistrikt och har huvudavrinningsområdet Indalsälven uppkallat efter sig. Älven upprinner i Jämtlandsfjällen och mynnar i Bottenhavet. Indalsälven är kraftigt reglerad och ett par mil uppströms Litbron rinner den genom Storsjön som är ett stort och viktigt vattenmagasin. En halvmil uppströms bron mynnar älven Långan ut i Indalsälven. Närmast belägna reglering nedströms är Midskogs kraftstation som ägs av Vattenfall. Kraftverket ligger ca 20 km nedströms Litbron. Kraftverket har en installerad effekt om 150 MW och en fallhöjd om 27 meter. Reglering uppströms styrs närmast av Granboforsens kraftstation 7 km uppströms Litbron. Kraftverket ägs av Jämtkraft AB och har en installerad effekt på 24 MW och en fallhöjd på 6 meter. Den nationella höjdfixen 195*2*4001 används i projektet. Flöden och vattennivåer Vattennivåerna vid Litbron styrs huvudsakligen av dammen vid Midskog och vid små och måttliga flöden är fallhöjden ringa mellan Litbron och kraftstationen. Sänkningsgränsen vid Midskog är +249,2 m (RH2000) och dämningsgränsen +251,7 m (RH2000). 2002 erhölls tillstånd att bygga om kraftverket för att klara ett dimensionerande flöde av 3100 m 3 /s. Ett sådant flöde kan innebära att vattenståndet överstiger dämningsgränsen med 1,5 m vilket ger en nivå på +253,2 m i RH2000. En översiktlig översvämningskartering av Indalsälven har tidigare gjorts av Räddningsverket (Översiktlig översvämningskartering Indalsälven, Rapport, 41, Räddningsverket, 2003). Ett utsnitt av området kring Lit visas nedan (bild 2) vilket ger en grov uppfattning om älvens utbredning vid höga flöden. 10

Bild 2. Översvämningskartering Indalsälven, Räddningsverket, 2003. Reglerföretagen tillhandahar med hjälp av WSP en uppdaterad flödesmodell i programmet HECRas över Indalsälven. Med hjälp av denna flödesmodell har detta projekt beräknat nivåer vid Litbron för befintlig situation, se tabell 1. Tabell 1. Flöden och vattennivåer vid Litbron (WSP, 2015). Flöde [m3/s] Vattennivå m ö h [RH2000] QN (normalflöde dämningsgräns) 278 +251,7 Q100 1240 +252,6 Q1000 1590 +253,4 Q10000 (klass 1 flöde) 3758 +253,9 E45:an korsar Indalsälven med två broar 1300 meter nedströms Litbron. Dessa broar är byggda med långa tillfartsbankar ut i älven. E45:ans broar har en betydligt mindre genomströmningsarea än den projekterade nya Litbron. Jämförelse ger att E45:ans broars genomströmningsarea är mindre än hälften av den nya Litbrons. 11

5.6. Geotekniska och geologiska förutsättningar Enligt utförda geotekniska undersökningar längs planerad bro utgörs älvbotten i huvudsak av sediment. Sedimenten består främst av silt, finsand och sand. I mittre delen av älven samt mot brons ändar förekommer inslag av lera en bit ner i sedimenten. Lerinslagens mäktighet är som mest ca 2 m. Mellan den norra och södra strömfåran samt vid stränderna förekommer ställvis inslag av organiskt material i form av dy och växtdelar ovan sedimenten. Dessa lager är mestadels av ringa mäktighet. Sedimenten underlagras av siltmorän, lermorän och grusmorän. Områdena vid sidorna av älven utgörs av fast moränmark. Djupet till berg varierar längs planerad bro mellan 2,5 till 34,0 m med djup angivna från älvbotten. Största djupet återfinns i den södra delen av älven. Geologiska förhållanden Bild 3 och 4 visar ett utsnitt av jord- respektive bergartskartorna vilka visar förekommande jord- och bergarter i området. Enligt bergartskartan består bergarterna i området till största delen av kalksten och karbonatbergart, där Dolomit är den dominerande bergarten. Dolomit är en bergart i vilket mineralet dolomit är det dominanta inslaget. Till skillnad från t.ex. mineralet kvarts, är Dolomit ett relativt mjukt mineral. Dolomit innehåller mycket magnesium och används bl.a. vid framställning av tegel. Enligt jordartskartan består området för Litbron av lerig morän och moränlera. Bild 3 och 4. Bergartskarta, samt jordartskarta över Lit och Södra Söre med omnejd. SGU Bakgrund Copyright Lantmäteriet. Naturligt förekommande arsenik i berggrunden De översiktliga sedimentprovtagningarna som utfördes inför vägplanens samrådsunderlag vid det nya broläget visade relativt höga halter av arsenik. Prover togs i 7 punkter på ett djup mellan 2-10 meter, arsenikhalten var mellan ca 2-7 mg/kg. Höga halter även i de djupa proverna indikerar naturligt förekommande arsenik i berggrunden. Efter provtagningen togs ett PM fram vilket redogör för bakgrundshalterna, se bilaga 2. Den omgivande bergrunden är rik på arsenik, vilket även återspeglas i arsenikhalterna i sediment och vatten. 12

SGUs geokemiska atlas över området visar att arseniknivån i moräner i området ligger över 26 ppm, vilket motsvarar 26 mg/kg, se bild 5. Bild 5. Urklipp från Geokemisk atlas över Sverige SGU 2014, M Andersson et.al. Bakgrundshalter av arsenik i morän. Indalsälvens vattenvårdsförbund genomförde en metallstudie år 2008. Vattenprover togs vid denna studie ut från bl.a. Stugundammen i Indalsälven (nedströms Lit) samt i Hårkan och Långan vilka mynnar i Indalsälven vid Lit. Resultaten för samtliga provtagningspunkter visar på arsenikhalter i vattnet under analysmetodens detektionsgräns (0,3 ug/l). 5.7. Natur- och kulturmiljö samt friluftsliv Upp- respektive nedströms bron ligger Indalsälvens tillflöden Långan (4 km) och Hårkan (2 km). Både Hårkan och Långan är utpekade Natura 2000-områden enligt art och habitatdirektivet. Se utbredning i bild 6. De är även skyddade enligt 4 kap 6 miljöbalken vilket innebär att vattenkraftverk eller vattenreglering inte får utföras. Då den nya bron kommer att anläggas i närheten av den befintliga bron och med mindre dämning än den befintliga bron kommer varken vattenverksamheten eller vägbyggnationen att påverka dessa vattendrag negativt. Vid den nya brons landfästen förekommer sparsamt med egentliga naturmiljöer. Vid Södra Söre förekommer strandzon mestadels bestående av erosionsskydd bevuxen med gräs, örter och enstaka tall och björk. Vid Lit är det snarlika förhållanden avseende ståndplatser och befintlig vegetation. Den befintliga brobankens erosionsskydd är i stort sett obeväxt och först vid strandzonen förekommer det gräs, örter och mindre träd. Strax efter brobanken på västra sidan om vägen mot Lits samhälle står ett bestånd av trädliknande äldre Salix. På norra sidan av Indalsälvens strand och strax bortom den nya brons anslutning finns ett blandbestånd av lövträd som växer fram till nedre strandzonen. Strandskydd gäller för Indalsälvens stränder. 13

En naturvärdesinventering genomfördes i juli 2015. Enligt uppgifter i ArtPortalen har den rödlistade arten frösöstarr påträffats i närheten av inventeringsområdet under 2015. Arten återfanns inte vid inventeringstillfället. Inga specifika skyddsvärda arter påträffades. Befintliga naturvärden utgörs av en dunge med medelålders lövträd av sälg och sparsamt med ask. Dessa är dock inte bristträdslag i den aktuella miljön (stadsmiljö) och har inte något påtagligt skyddsvärde p.g.a. inventeringsområdets lilla yta. Resultatet från inventeringen kommer att redovisas i kommande miljökonsekvensbeskrivning. Bild 6. Naturintressen vid Litbron. Blåmarkerat område utgör Natura 2000-område. Källa: http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/ Det finns kulturhistoriska lämningar i området men ingen av dessa ligger i Litbrons absoluta närhet. Närmaste fornlämning (RAÄ-nummer Lit 176:1) är ett större område av lämningstyp bytomt/gårdstomt inom Södra Söre ca 150 m söder om Litbrons södra landfäste, se bild 7. Bild 7. Kulturintressen vid Litbron. Källa: Riksantikvarieämbetet/Fornsök 14

Bron innehar bevarandeklass B enligt den Regionala bevarandeplanen över kulturhistoriskt värdefulla broar. Det innebär bl.a. att det finns krav på dokumentation inför eventuella åtgärder. Denna dokumentation har utförts genom Trafikverkets försorg 2014-09-15. Litbron utgör ett viktigt landskapselement som har en lång historisk kontinuitet som identitetsskapande element i landskapet. Den första bron över Indalsälven vid Lit byggdes redan 1711. I Lit och Södra Söre med omnejd finns goda möjligheter till friluftsaktiviteter så som jakt, fiske, svamp- och bärplockning samt skoterkörning. Skotertrafiken rekommenderas att använda bron för att passera Indalsälven eftersom vattenregleringen påverkar isarnas bärighet. Området från Långans utlopp i Indalsälven fram till kraftverksdammen i Midskog tillhör Litbygdens Fiskevårdsområde vilka bedriver årlig utsättning av yngel och fångstfärdig öring. Sommartid förekommer ett relativt omfattande båtfiske i magasinet och vintertid utgör området mellan broarna ett välbesökt pimpelfiskeområde nära Lits tätort. 5.8. Miljökvalitetsnormer Den aktuella delen av Indalsälven utgör vattenförekomsten Midskogs dämningsområde (SE701458-147140). Vattenförekomstens status enligt VISS är otillfredsställande ekologisk potential och uppnår ej god kemisk status. Miljöproblemen uppges vara Förändrade habitat genom fysisk påverkan och Miljögifter. Vattenförekomsten uppnår inte god kemisk status med avseende på polybromerade difenyletrar (PBDE). PBDE är ett flamskyddsmedel som sprids till miljön via läckage från varor och avfallsupplag samt via atmosfäriskt nedfall från långväga lufttransporter. Länsstyrelsens förslag till miljökvalitetsnorm är God ekologisk potential 2027 och God kemisk status med undantag för kvicksilver. 5.9. Vattenrättsliga prövningar Det finns ett större antal befintliga vattendomar i området, framförallt gällande vattenkraften. Det har inte återfunnits någon vattendom för befintlig bro. Nedan listas de senaste och mest aktuella domarna, samt några detaljer som är intressanta för uppförande av ny bro väg 796: - M72-02, 2002-10-02, Omprövning av Midskogs kraftstation i Indalsälven, sökande Vattenfall Indalsälven Aktiebolag. Tillstånd till höjning av Midskogsdammen med 1,5 meter från tidigare tillstånd om uppdämning till nivån +251,00 (RH1900). - VA 7/75, 1978-05-30 samt 1980-06-26, Tillstånd att anlägga Granboforsens kraftverk vid Litsnäset, Aktiebolaget Kattstrupeforsen. - VA 7/72, 1972-12-07. Tillstånd att utföra broar över Indalsälven vid Lit (E45), Vägförvaltningen i Jämtlands län. Två broar samt tillfartsbankar. Lägsta höjd underkant lilla bron +253,4 (RH1900) och lägsta höjd stora bron +253,6 (RH1900). - 15

6. Beskrivning av åtgärden 6.1. Nollalternativet Nollalternativet innebär att den planerade åtgärden inte kommer till stånd. Anledningen till att Litbron ska bytas ut är att dess konstruktion och grundläggning har tjänat ut. Den kalkylerade livslängden är förbrukad och bron är i så dåligt skick att faktorer som t.ex. islossning eller ett extremt högt flöde kan hota brons existens. Befintlig bro har nedsatt bärighet och begränsningar avseende trafik och trafikslag gäller idag vid passage över bron. Om en ny bro inte kan byggas innebär nollalternativet i förlängningen att Litbron måste rivas och broarna längs E45 får användas för överfart. 6.2. Förkastade alternativ Trafikverket har i arbetet med samrådshandlingen för vägplanen tagit fram alternativa utformningar av bron. De alternativ som förkastats var en bro med välvd profil och rak balk. Detta alternativ visade en spännvidd av maximalt 62,6 m för att minimera antalet stöd i vattnet. Alternativet förkastades p.g.a. den raka balken. I valt alternativ är balken votad vilket innebär att balkhöjden har kunnat minskas i mitten av spannen vilket ger ett smäckrare och mindre kompakt intryck än en rak balk. Det andra alternativet som förkastats är en bro med rak balk och rak profil och med spännvidderna lika den befintliga bron. Det alternativet innebär fler brostöd vilket innebär mer arbete i vatten och i och med det en större miljöpåverkan och en ökad kostnad. 6.3. Ny bro Den nya bron över Indalsälven föreslås utformad som en kontinuerlig balkbro i 7 spann med spännvidderna 51+56+3x62,6+56+51 m och en total brolängd av ca 416 m i enlighet med förslagsskiss nr 141 K 2001, se bilaga 3. Brobanan får en bredd av 8 m för att ge utrymme för en GC-väg utmed brons västra sida och en körbana med ett körfält i vardera riktningen utmed östra sidan. Detta innebär att tidigare signalreglering inte längre erfordras. Eftersom Indalsälven är reglerad inom broområdet med en högsta dämningsgräns på + 251,7 föreslås en 2 m bred gångväg framför respektive landfäste på höjden lägst + 251,8. Brons underkant inom en 20 m brett område i spann 4 5 får inte understiga höjden +254,75 för att medge en fri höjd för båtar av minst 3 m vilket motsvarar den fria höjden under en av broarna för väg E45 öster om bron. Vid utförandet föreslås att samtliga stöd i vattnet inklusive grundläggningen utförs inom spont vid respektive stöd. Samtliga stöd i vattnet anläggs parallellt med strömriktningen. Erforderlig arbetsutrustning förutsätts transporteras med båt/ponton som även utgör arbetsplattform vid arbetena för respektive mellanstöd. Innan arbete med bottenplattorna utförs behöver viss avjämning av botten utföras med t.ex. mammutpump. Hanterandet av dessa uppsugna massor omhändertas enligt punkt 7.5 Byggskede, stycket om masshantering. Efter att arbetssponten runt respektive stöd dragits upp alternativt kapats i nivå med bottenplattornas överkant utläggs ett ca 0,6 m tjockt erosionsskydd av krossmaterial inom området minst 3 m runt respektive bottenplatta. I samband med att koner och slänt framför 16

och vid sidan av respektive landfäste utförs kommer även ett ca 0,6 m tjockt erosionsskydd utläggas över naturlig botten inom avståndet minst 3 m framför kon-resp. släntfot. Erosionsskydden har markerats på brons förslagsskiss nr 141 K2001. När stöden utförts förutsätts att brons bärande balkar monteras inom den norra tillfartsbanken och dess tillfälliga vägområde som visas på plankarta ritn nr 100C0202, bilaga 4a. Balkarna förutsätts lanseras ut från norr över stöden till det södra landfästet varefter resterande brobaneplatta av betong utförs utan att extra stöd erfordras i älven. Bilaga 4b ritn nr 100C0201 visar brons södra landfäste. Brobalken utförs votad och konstruktionshöjden varierar mellan ca 2,3-3,4 meter. En ny bro innebär en höjning av anslutande vägar med ca 1-1,5 meter. Bild 7 och 8 visar den nya bron. Bild 7. Bro med välvd profil och votad balk. Vy mot sydväst. Bild 8. Bro med välvd profil och votad balk. Vy mot nordost. 6.4. Utrivning av befintlig bro Den befintliga stålbalksbron i 12 spann med betongfarbana som beskrivits under pkt 5.1 ovan föreslås utrivas efter det att ny bro uppförts och all trafik överförts på den nya bron. Bron redovisas på bilagda ritningar upprättade av Christiani o Nielsen och daterade 1932-01-19, 1932-02-06, 1932-03-01 och 1932-03-08, bilaga 1 a-d. Sedan överbyggnaden rivits kommer de befintliga stöden att tas bort ned till befintlig älvbotten. Detta innebär bl.a att befintliga träpålar får kvarsitta i botten och kapas i nivå 17

med älvbotten för att minimera grumling. Allt rivet material kommer att tas omhand på ett miljöriktigt sätt av blivande entreprenör och transporteras bort från broområdet. 6.5. Gestaltning Särskild vikt ska läggas vid gestaltningen av den nya brons bankslänter och landfästen i syfte att reducera det visuellt dominerande intrycket. De nya brobankarna utformas med släntlutning 1:2. Utformningen ska möjliggöra passage under bron för fiskare och andra friluftsutövare. Befintliga brobankar terrängmodelleras så att den nya brons landfästen blir synliga och så att de ansluter väl till de nya brobankarna. De befintliga bankarna modelleras så att en mjukt ondulerande form med höjdpartier och svackor skapas. Lutningen varieras mellan 1:2-1:4 i syfte att åstadkomma detta. Nyplantering av trädvegetation föreslås för att minska det visuella intrycket av brobankarna och för att ersätta befintlig vegetation som påverkas av den nya bron. Trädvegetationen placeras i mindre dungar på lämpliga platser på och i anslutning till brobankarna. Vegetationen koncentreras till de befintliga brobankarna på den östra sidan av den nya bron. Trädvegetationen ska bestå av arter som är naturligt förekommande i det omgivande landskapet som t ex björk, rönn, sälg och asp. Markbehandling av de delar av bankslänterna som är belägna ovan vattenlinjen utförs förslagsvis med erosionsskydd av kokosnät med frösådd av gräs. Gräsfröblandningen ska vara av typen torr-frisk äng och ska vara anpassad till Norra Sverige. Även nya vägslänter besås med samma gräsfröblandning. Ytor i regnskugga (under bron) föreslås täckas med naturgrus 2-8 mm. De ytor som har använts som etableringsytor under entreprenaden ska återställas till förutvarande skick. Strax efter brobanken på västra sidan om vägen mot Lit samhälle finns ett blandbestånd bestående företrädesvis av sälg och asp som omfattas av etableringsytorna. Detta ska återställas med samma arter. Vegetationen placeras dels i dungar med häcklandskapsväxter och stamträd och dels som spridda solitärt placerade stamträd. Tidigare gräsbevuxna ytor återställs med grässådd, med ängsfröblandning för torra till friska förhållanden. 6.6. Ledningar Jämtkraft AB har en kraftledning som ligger på botten uppströms planerad bro. Kraftledningen kommer inte att påverkas av den nya bron. Jämtkraft har även en kraftledning nedströms befintlig bro. Ledning kan eventuellt påverkas vid rivningsarbetet. Detta utreds vidare. En vatten- och spillvattenledning ligger uppströms planerad bro. Ledningarna kommer inte att påverkas. Det finns ingen möjlighet att förlägga eventuella nya ledningar i nya bron, då bottenplattan är för tunn. Eventuella nya ledningar måste i så fall förläggas utvändigt på ny bro. Behov av detta utreds vidare i senare skede. 18

6.7. Avvattning Vägavvattning föreslås ske genom befintliga brunnar både vid södra och norra landfästet. Vid Södra brofästet finns en befintlig trumma som kommer att behöva flyttas uppströms. Dagvattnet från broytan föreslås som idag att rinna över respektive kantbalk utmed bron ned i Indalsälven. 19

7. Miljöpåverkan 7.1. Hydrologisk påverkan Ny bro byggs 13 m uppströms befintlig bro med skillnaden att antalet brostöd halveras, profilen höjs något och att bron blir något bredare. Se förslagsskiss ny bro nr 141 K 2001, bilaga 3. Ny bro klarar med god marginal Trafikverkets kriterier för frigång mellan dimensionerande vattennivå (100 årsflöde) och underkant bro. Projekterad ny bro bedöms klara trafik även vid ett 10 000-års flöde (klass 1 flöde) och vattenhastigheten vid detta flöde blir ca 1,3 m/s. Vid 1000-årsflöde blir vattenhastigheten endast ca 0,6 m/s och än mindre vid 100-årsflöde. Minskat antal brostöd jämfört med befintlig bro medför att den våta arean under bron ökar med ca 2-3 %. Detta innebär i sin tur en minskad dämning och ny bro bedöms därför dämma än mindre än dagens bro vilken redan har en mycket god flödeskapacitet. Våta arean vid 100-års flöde på ny bro är ca 2400 m2. Detta kan jämföras med E45 broarna som vid samma flöde har en våt area om endast ca 1000 m2 och följaktligen har E45 broarna en betydligt mindre genomströmningskapacitet än den nya Litbron. Med hjälp av HECRas modellen har även en uppskattning gjorts av vilken dämning som den nya Litbron ger vid befintlig situation. Dämningen är mycket liten och vid 100-års flöde rör sig dämningen om någon centimeter. 7.2. Föroreningar i sediment I samband med geoteknisk undersökning har det utförts översiktlig miljöprovtagning av sedimentet för den nya bron. Vid analys av sedimentet påträffades arsenik men inga polyaromatiska kolväteföreningar (PAH), som skulle kunna vara påverkan från det förorenade industriområdet i Hissmofors. I samband med att förfrågningsunderlag tas fram för kommande upphandling av entreprenad, kommer en detaljerad miljöundersökning av sedimentet utföras av samtliga bottenområden där brostöd kommer att placeras. Detta för att lämpliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått, baserade på förekomsten av arsenik och eventuellt andra föroreningar i sedimenten, ska kunna tas fram för vattenverksamheten. Utgångspunkten är att med vidtagna skyddsåtgärder och relevanta försiktighetsmått ska inte föroreningar omsättas mer omfattande än vad som sker naturligt på platsen. 7.3. Påverkan på vattenlevande organismer Vid anläggningsarbete i vatten kommer skyddsåtgärder vidtas i form av att arbeten sker inom spont och försiktighet vid utläggande av erosionsskydd längs landfästen och brostöd. Vid rivning kommer nät och duk spännas upp för att undvika att rivningsmaterial hamnar i Indalsälven. Trots vidtagna skyddsåtgärder kan en viss grumling komma att uppstå. Grumling har en negativ inverkan på fisk och andra vattenlevande organismer. Med tanke på den vattenvolym som omsätts i älven samt vidtagna skyddsåtgärder kommer den grumling som kan uppstå ha begränsad inverkan på vattenmiljön. Det kommer även att läggas fram förslag att förlägga byggtiden då den orsakar minst störning i vattenmiljön. 7.4. Mark Markområdet påverkas i form av att ny mark tas i anspråk. En naturvärdesinventering har utförts vilken visar att inga särkskilt skyddsvärda arter finns i området. 20

Naturvärdesinventeringens resultat redovisas detaljerat i kommande MKB för vattenverksamheten. 7.5. Byggskede De miljökonsekvenser som uppstår under byggtiden är kopplade till användning av fordon och maskiner samt hantering av bränslen, oljor och andra kemikalier som innebär risk för läckage till omgivande mark, vatten och annan påverkan. Drift av fordon och maskiner medför luftutsläpp, orsakar buller och vibrationer. Risken för påverkan på recipienten är störst vid arbete i vatten vilket kan medföra grumling, igenslamning av lekbottnar, ökad syreförbrukning samt spridning av kemikalier. För att minska riskerna för påverkan på recipienter kommer anpassade och lämpliga åtgärder utarbetas såsom miljökrav på produkter och kemikalier, grumlingsskydd vid arbete i vatten och val av lämplig tidsperiod för arbete i vatten. Temporära störningar kommer att vara ofrånkomliga under entreprenaden, men minimeras normalt sett genom krav på entreprenörens miljöarbete. Skyddsåtgärder och restriktioner för entreprenaden kommer att tas fram. För byggskedet gäller, förutom de krav som fastställs i vägplanen, trafikverkets styrande miljökrav för entreprenörerna. Dessa krav finns formulerade i: Generella miljökrav vid entreprenadupphandlingar, TDOK 2012:93. I detta dokument finns krav på systematiskt miljöarbete, att miljöplan ska tas fram för entreprenaden samt utbildningskrav för personal, krav vid hantering av kemiska produkter, miljökrav för fordon och arbetsmaskiner samt riktvärden för buller under byggtiden. Massbalans ska eftersträvas i ett vägprojekt för att minimera behovet av transporter och för god hushållning med naturresurser. Bedömningen är att visst överskott av massor kommer att uppstå i projektet. Geotekniska undersökningar av jord och berg kommer att genomföras i projektet och utifrån dessa kan massbalansen bedömas mer exakt. Överskottsmassor kan komma att användas i projektet alternativt köras på deponi. Under byggskedet kommer gamla Litbron vara öppen för trafik men är i huvudsak tänkt för byggtrafiken. Köer kan tidvis uppstå om man inte väljer att färdas via väg E45. Tillfälligt kan trafiken helt ledas om i samband med att den nya bron byggs. 21

8. Miljöbedömning Den miljöpåverkan som sker vid anläggandet av ny bro samt kvarvarande miljöpåverkan då nya bron är anlagd bedöms som måttlig och när befintlig bro är utriven i paritet med dagens förhållande. Försiktighetsmått kommer att tas fram och skyddsåtgärder kommer att vidtas under byggnationstiden för att minska grumling och spridning av föroreningar. På den mark som tas i anspråk för nya brons landfästen och vägkonstruktion finns inga väsentliga natur- eller kulturmiljöintressen. Markområde som endast utnyttjas under byggskedet kommer att återställas och återplanteras enligt framtaget gestaltningsprogram. Den nya bron kommer att få ett nästan halverat antal brostöd jämfört med befintlig bro vilket medför att den våta arean under bron ökar med ca 2-3 %. Detta innebär i sin tur en minskad dämning jämfört med dagens bro vilken redan har en mycket god flödeskapacitet. 22

9. Samrådsprocessen Samråd kommer att ske med Länsstyrelsen, Östersunds kommun, fiskevårdsområde, fastighetsägare, kraftverksägare m.fl. Samråd kommer att ske genom att samrådsunderlaget skickas till berörda myndigheter, organisationer och enskilda berörda, dessutom kommer ett samrådsmöte hållas på plats med myndigheter, enskilda berörda och allmänhet. Länsstyrelsen har vid samrådsmöte meddelat att vattenverksamheten bedöms medföra betydande miljöpåverkan varför ett utökat samråd kommer att genomföras Efter samrådet kommer inkomna synpunkter att sammanställas i en samrådsredogörelse och lämnas till Länsstyrelsen. Därefter lämnar Trafikverket in en ansökan om tillstånd för vattenverksamhet till mark- och miljödomstolen. I ansökningshandlingarna ingår en teknisk och hydrologisk beskrivning av projektet och en miljökonsekvensbeskrivning. Om mark- och miljödomstolen medger tillstånd kan det ställas villkor för projektet, bland annat för att minska miljöpåverkan. 23

10. Källhänvisningar Samrådshandling väg 796 bro över Indalsälven i Lit, Trafikverket 2015-01-21 Riksantikvarieämbetet. Fornsök www.raa.se, augusti 2015 VISS Vatteninformationssystem Sverige, www.viss.lansstyrelsen.se, augusti 2015 http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/, augusti 2015 Regional bevarandeplan, Kulturhistoriskt värdefulla broar, Vägverket Region Mitt 2008 Översiktlig översvämningskartering Indalsälven, Rapport, 41, Räddningsverket, 2003 TRVK Avvattningsteknisk dimensionering och utformning MB 310 (2014) Översiktsplan Östersund kommun, Östersund 2040 Detaljplan för Lit, Östersund kommun (L1 och L27) Geokemisk atlas över Sverige, SGU 2014, M Andersson et.al. Ritningar över befintlig bro, Landsarkivet Vattendomar från Mark och miljödomstolen, A 17-44, A 49-42, A 57-51, M 23-99, M64-99, M 72-02, VA 6-84, VA 7-72, VA 7-75 PM Vattenstånd och flöde vid Landsvägsbro i Lit, WSP Sverige AB 2015 24