Befintliga 145 kv ledningar Västansjö- Hybo-Edeforsen samt Ljusdal-Hybo i Hudiksvall och Ljusdals kommun, Gävleborgs län

Befintliga 145 kv ledningar Västansjö- Hybo-Edeforsen samt Ljusdal-Hybo i Hudiksvall och Ljusdals kommun, Gävleborgs län MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ansökan om förlängd nätkoncession för linje augusti 2017 Ellevio AB (publ). 115 77 Stockholm Säte Stockholm. Org-nr 556037 7326 Telefon 08-606 00 00 ellevio.se

Förord Presentation av ledningsägaren Ellevio är ett av Sveriges största elnätsföretag. Vi ser till att elen kommer fram till cirka 930 000 hem och arbetsplatser från Halland i söder till Hälsingland i norr och från Smögen i väster till Stockholm i öster. Vi satsar miljarder för att vädersäkra elnätet på landsbygden och förstärka och förnya elnätet i städerna. Vi har drygt 400 anställda och sysselsätter totalt cirka 3000 personer runt om i landet. Ellevio, som har sitt säte i Stockholm, ägs av pensionsförvaltarna Tredje AP-fonden, Folksam, Första AP-fonden och Borealis Infrastructure Management. Läs mer om oss på ellevio.se Ellevios miljöarbete Ellevio har en hållbarhetspolicy som redogör för hur vi ska beakta hållbarhetsperspektivet i våra beslut. Den ska återspeglas i vår affärsstrategi, miljöledningssystem, arbetsmiljöarbete, vår samverkan med intressenter och det dagliga arbetet. När vi bygger och utvecklar våra elnät ska vi sträva efter att hitta en balans mellan ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar för att motverka negativ inverkan på miljön, människor och samhälle. Självklart ska vi säkerställa att gällande lagstiftning, föreskrifter och tillstånd efterlevs i alla lägen. Ellevio ska bidra till att samhället kan uppnå såväl nationella som internationella målsättningar för hållbar utveckling, samt möjliggöra ett energisystem med betydligt mindre klimatpåverkan. När det gäller den miljömässiga hållbarheten ska vi minska vår påverkan på miljöer och biologisk mångfald genom att: Ställa miljökrav vid inköp, beakta miljöaspekter i affärs- och verksamhetsutveckling samt premiera lösningar som bidrar till minskad miljöpåverkan. Verka för att tillämpa ett livscykelperspektiv i alla våra aktiviteter. I största möjliga utsträckning undvika material och ämnen som kan vara skadliga för människor, djur och miljö. Tillämpa avfallshierarkins principer för att minimera avfall. Tillhandahålla information om och öka medvetenheten om hur vår verksamhet kan påverka miljön. Utgå från hållbarhetsperspektiv vid val av mötesalternativ och transportmedel för resor. 3 (30)

Sammanfattning Bakgrund och syfte Ellevio planerar att ansöka om förlängt tillstånd, så kallad nätkoncession för linje, för de befintliga 145 kv ledningarna Ljusdal-Hybo i Ljusdals kommun, samt Västansjö-Hybo- Edeforsen i Ljusdals och Hudiksvalls kommuner, Gävleborgs län. Ledningarna ägs gemensamt av Ellevio och Holmen Kraft AB, men det är Ellevio som sköter drift och underhåll av ledningarna samt ansvarar för koncessionerna. Ellevios utgångspunkt inför en ansökan om förlängd koncession är att i första hand bibehålla befintlig ledning i befintlig sträckning och utförande, då det oftast är den bästa lösningen ur ett hållbarhetsperspektiv. I det fall tydliga intressekonflikter kan identifieras på hela eller delar av sträckan eller om synpunkter på ledningens sträckning har inkommit utreds alternativa sträckningar och utformningar inför samråd. För aktuella ledningar har det tidigare framkommit att Ljusdals kommun helst ser att sträckan station Ljusdal-Ämbarbo i sydöstra Ljusdal ändras, eftersom den går nära ett bostadsområde. Befintlig ledning orsakar dock inte några förhöjda magnetfält i dessa bostäder. Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken Ellevio har genomfört ett skriftligt samråd för aktuellt projekt. I samrådsunderlaget redovisades befintlig sträckning samt fyra alternativ för sträckan station Ljusdal Ämbarbo. Inkomna yttranden har framförallt rört sträckan station Ljusdal Ämbarbo. Ljusdals energi och Ljusdals golfklubb haft starka invändningar mot alternativ 3 söder om banvallen, då det skulle ge problem med elnätet respektive ge stort intrång på golfbanan. Ljusdals kommun har förordat markkabel (alternativ 4). Ellevio anser att det inte föreligger någon tillräckligt stor intressekonflikt som motiverar den höga merkostnaden för en kabelförläggning. Ellevio har valt att ansöka om förlängd koncession för befintlig sträckning och utformning så när som att två stolpar flyttas strax öster om station Ljusdal (alternativ 2). Ledningen kommer på så vis längre ifrån en lada som står för nära enligt elsäkerhetsföreskrifterna samt kommer något längre från bostäderna. Länsstyrelsen beslutade efter genomfört samråd att ledningarna inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken. Konsekvensbedömning Ledningarna berör öppen mark på korta sträckor och ger då viss påverkan på landskapsbilden. I flera berörda områden (främst vid Isbo och Kläppa) domineras dock landskapsbilden av högre stamnätsledningar. Ledningarna berör riksintresse för friluftsliv och natur men endast ytterkanterna av dessa områden. Inga skyddade naturområden berörs. Ledningarna passerar i närheten av några kulturobjekt men risk för skador på dessa bedöms som små, med vidtagna skyddsåtgärder. Ledningen ger viss visuell påverkan på boendemiljön på sträckan Station Ljusdal-Ämbarbo men ledningen står inte så nära bostadsbebyggelse att den orsakar förhöjda magnetfältsvärden. Ellevio gör bedömningen att de skyddsåtgärder som vidtas är tillräckliga och att de allmänna hänsynsreglerna följs. Sammantaget bedöms ledningarna i sin helhet innebära små miljökonsekvenser. 4 (30)

Innehållsförteckning 1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund och syfte 7 2 Tillståndsprocessen... 8 2.1 Nätkoncession för linje 8 2.2 Samrådsprocessen 8 2.3 Markupplåtelse 8 3 Alternativutredning... 9 3.1 Nollalternativ 9 3.2 Alternativa utformningar 9 3.3 Studerade alternativ 9 3.4 Alternativ delsträcka station Ljusdal-Ämbarbo 10 3.5 Jämförelse mellan alternativen 11 4 Beskrivning av befintliga ledningar... 12 4.1 Ledningssträckning 12 4.2 Teknisk utformning 13 4.3 Planerad flytt av stolpar 14 4.4 Drift och underhåll 15 4.5 Elektromagnetiska fält och säkerhet 16 4.6 Elsäkerhet 18 5 Planförhållanden... 18 5.1 Översiktsplan 18 5.2 Detaljplaner 18 6 Konsekvensbedömning... 19 6.1 Landskapsbild 19 6.2 Naturmiljö 20 6.3 Kulturmiljö 24 6.4 Boendemiljö 25 6.5 Friluftsliv 26 6.6 Markanvändning 27 6.7 Infrastruktur 27 7 Samlad bedömning... 28 7.1 Uppfyllelse av miljöbalkens allmänna hänsynsregler 28 8 Referenser... 30 5 (30)

Bilagor: 1. Samrådsredogörelse 2. Länsstyrelsen beslut om betydande miljöpåverkan 3. Karta Alternativ station Ljusdal-Ämbarbo 4. Karta Riksintressen 5. Karta Naturobjekt och MKN vatten 6. Karta Kulturobjekt 6 (30)

1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Ellevio planerar att ansöka om förlängt tillstånd, så kallad nätkoncession för linje, för befintliga 145 kv ledningarna Ljusdal-Hybo (AL3) i Ljusdals kommun, samt Västansjö-Hybo-Edeforsen (AL4) i Ljusdals och Hudiksvalls kommuner, Gävleborgs län. Ledningarna ägs gemensamt av Ellevio och Holmen Kraft AB, men det är Ellevio som sköter drift och underhåll av ledningarna samt ansvarar för koncessionerna. Regionnätsledningen AL3 har stor betydelse för elförsörjningen i stor del av Hälsingland i och med att den sammankopplar stamnätsstationen i Ljusdal med övriga 145 kv-nätet som sedan matar flera samhällen i Hälsingland. Utan tryckpunkten i Ljusdal blir elförsörjningen i stora delar av Hälsingland mycket otillförlitlig. AL4 är också viktig ur ett systemperspektiv då den tar vid AL3 i Hybo och kopplar samman stamnätsmatningen i Ljusdal med övriga regionnätet. År 2002 lämnade Ellevio (dåvarande Fortum Distribution) och Holmen Kraft AB in en gemensam koncessionsansökan. Denna ansökan avslogs av Energimarknadsinspektionen i maj 2016 med motivering att koncession enligt ellagen endast kan innehas av ett bolag. I överenskommelse mellan Ellevio och Holmen ämnar nu Ellevio ensamt ansöka om koncession för aktuella ledningar. I det samråd som hölls inför den förra tillståndsansökan framkom att Ljusdals kommun ansåg att sträckan station Ljusdal (tidigare benämnd station Kläppa)-Ämbarbo i sydvästra Ljusdal är olämplig eftersom den passerar nära planlagd och befintlig bostadsbebyggelse. Alternativa lösningar på denna sträcka har därför utretts och redovisas i denna MKB. Figur 1. Sträckning befintliga ledningar 7 (30)

2 Tillståndsprocessen 2.1 Nätkoncession för linje För att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, så kallad nätkoncession för linje (koncession). I en ansökan om koncession ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Ansökan om koncession ska även innehålla karta, teknisk beskrivning mm. Koncessionsansökan sänds till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Efter remisstiden beslutar Energimarknadsinspektionen om koncession. När koncession beviljas gäller tillståndet i regel tills vidare med möjlighet till omprövning efter 40 år. 2.2 Samrådsprocessen Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren hålla samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken med länsstyrelse, kommun samt de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. I samrådsförfarandet ges de som är berörda möjlighet att påverka projektet. Samrådet är en del av processen med att ta fram den MKB som bifogas ansökan om koncession. Samrådsförfarandet och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken. Utifrån en samrådsredogörelse, där inkomna synpunkter redovisas och bemöts, fattar länsstyrelsen beslut om huruvida planerad ledning kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan ska samråd även ske med de övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda, om dessa inte redan varit med i samrådsprocessen. Verksamhetsutövaren kan även välja att samråda med en bred samrådskrets i första direkt 2.2.1 Genomfört samråd föreliggande projekt En komplett redovisning av samrådets genomförande och en utförlig sammanfattning av inkomna synpunkter redovisas i samrådsredogörelsen som återfinns i bilaga 1. 2.2.2 Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen har den 24 maj 2017 beslutat att projektet inte antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken, se bilaga 2. 2.3 Markupplåtelse För att få driva ledningar krävs förutom tillstånd från Energimarknadsinspektionen även tillträde till berörda fastigheter. För befintliga ledningar finns servitutsavtal med berörda fastighetsägare, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåtits för ledning. Servitutsavtalen gäller på obegränsad tid. I samband med att ledningarna uppfördes ersattes berörda fastighetsägare med ett engångsbelopp för det intrång som ledningarna utgör. 8 (30)

3 Alternativutredning 3.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att aktuella luftledningar inte får nytt tillstånd och måste tas ur drift. Detta skulle innebära allvarliga konsekvenser för elförsörjningen i området. Nya ledningar med nytt markintrång och ny miljöpåverkan skulle behöva byggas istället. Nollalternativet innebär att de konsekvenser som nuvarande ledningar medför försvinner. 3.2 Alternativa utformningar När det gäller teknikval så är Ellevios utgångspunkt generellt att anlägga/bibehålla befintliga regionnätsledningar (30 kv 170 kv) som luftledning, då det är en mycket driftsäker och kostnadseffektiv utformning för regionnätet. Ett eventuellt fel på en markkabel tar längre tid att lokalisera och reparera än ett eventuellt fel på en luftledning och regionnätet är mycket känsligt för långa avbrott i och med att det är många elkunder som berörs vid ett eventuellt driftavbrott. Regionnätsledningar anläggs med så kallade trädsäkra skogsgator och drabbas därför inte av stormfällda träd som faller på ledningen, såsom låg- och mellanspänningsledningar inom lokalnätet kan göra. Lokalnätet markförläggs ofta numera för att undvika problematiken med stormfällda träd. Det är dessutom mindre komplext och mindre kostsamt att markförlägga lågoch mellanspänningsledningar. Förutom att högspänningskablar är mycket dyrare än låg- och mellanspänningskablar så krävs även kostsam utrustning för att kompensera för den ökade strömförlust som uppstår vid långa markkabelförläggningar inom regionnätet. Ur ett driftsäkerhetsperspektiv är det inte heller lämpligt att ha flera övergångar mellan markkabel och luftledning på en och samma ledning, då varje övergång innebär en potentiell felkälla. För att få liknande driftsäkerhet för en markkabel som befintlig luftledning behöver två oberoende kabelförband anläggas i ett gemensamt kabelschakt, så att ledningen kan vara i fortsatt drift även om det blir driftavbrott på ett kabelförband. Fördelarna med en markförlagd ledning är att den inte ger någon visuell påverkan, den genererar ett lägre magnetfält, samt ger ett mindre markintrång då ledningsgatan blir smalare. Nackdelen är att påverkan på natur- och vattenmiljön liksom kulturmiljön kan bli stor då schaktning av ett 1,2 meter djupt och 2-3 meter brett kabelschakt krävs längs hela sträckan. Vid ytnära eller ytligt berg krävs sprängning. Det är främst inom tätbebyggda områden där det är svårt att anlägga luftledning av utrymmesskäl som ledningar markförläggs inom regionnätet. Det kan även bli aktuellt på andra ställen där det finns uppenbara intressekonflikter som medför att nyttan med en kabelförläggning väger upp merkostnaden. För att en kabelförläggning ska vara ekonomiskt möjlig förutsätts att markförhållandena är gynnsamma för schaktning, dvs. det får inte kräva mycket sprängning. 3.3 Studerade alternativ Ellevios utgångspunkt inför en ansökan om förlängd koncession är att i första hand bibehålla befintlig ledning i befintlig sträckning och utförande, då det oftast är den bästa lösningen ur ett hållbarhetsperspektiv. I det fall tydliga intressekonflikter kan identifieras på hela eller delar av sträckan eller om synpunkter på ledningens sträckning har inkommit i ett tidigare samråd, utreds alternativa sträckningar och utformningar inför framtagande av samrådsunderlag. I det fall inga tydliga intressekonflikter förekommer och länsstyrelsen bedömt att ledningen inte medför en betydande miljöpåverkan är det inte motiverat att studera sträckningsalternativ, då en 9 (30)

annan sträckning innebär ny miljöpåverkan, nytt markintrång och kostnader för anläggande av ny ledning och rivning av befintlig ledning. Enligt 2 kap 7 miljöbalken ska en rimlighetsavvägning göras i samband med en tillståndsprövning. Vid denna bedömning ska särskild hänsyn tas till nyttan av en ombyggnad jämfört med kostnaderna för en sådan åtgärd. För aktuella ledningar har undersökningar av rådande förhållanden skett med hjälp av fältbesök och studier av kartmaterial samt flygfoton. Största delen av befintliga ledningar Ljusdal-Hybo, samt Västansjö-Hybo-Edeforsen bedöms inte stå i intressekonflikt med några hänsynsområden ej heller gå alltför nära bebyggelse. Med motivering enligt ovan har därför inga nya alternativa sträckningar utretts. För sträckan station Ljusdal-Ämbarbo, som går nära samlad bebyggelse och som Ljusdals kommun haft synpunkter på, har dock alternativ studerats. 3.4 Alternativ delsträcka station Ljusdal-Ämbarbo Ledningssträckan station Ljusdal-Ämbarbo i sydvästra Ljusdal går nära ett bostadsområde och i tidigare samråd har det framkommit att Ljusdals kommun helst ser att hela eller delar av denna sträcka ändras. Sträckan är totalt ca 1700 meter. För denna del har ett antal alternativ utretts, se figur 2 samt karta bilaga 3. Figur 2. Alternativa sträckningar mellan station Ljusdal och Ämbarbo. 3.4.1 Alternativ 1 Befintlig luftledning kvarstår i sin helhet. 3.4.2 Alternativ 2 Flytt av två stolpar på fastighet för att komma längre ifrån bostadshus samt en komplementbyggnad. På övrig sträcka kvarstår befintlig luftledning. Detta alternativ förutsätter 10 (30)

att Svenska kraftnäts stolpe som står på stolpplacering i figur 2 samt bilaga 3). flyttas enligt plan (se ny 3.4.3 Alternativ 3 Flytt av luftledning hela sträckan station Ljusdal -Ämbarbo till söder om järnvägen. 3.4.4 Alternativ 4 Markkabel på sträckan station Ljusdal-Ämbarbo i befintlig ledningsgata. 3.5 Jämförelse mellan alternativen I tabell 1 nedan redovisas skillnader mellan de olika alternativen på sträckan station Ljusdal- Ämbarbo (del av AL3) där alternativ tagits fram. Tabell 1. Jämförelse mellan de olika alternativen på sträckan station Ljusdal-Ämbarbo. Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 Boendemiljö och bebyggelse Landskapsbild Friluftsliv och rekreation Naturmiljö Kulturmiljö Infrastruktur Ca 26 m från närmsta bostadshus. En byggnad (lada), står för nära ledingen för att elsäkerhetsföreskrifterna ska kunna uppfyllas. Viss påverkan på landskapsbilden från aktuell ledning. Landskapsbilden i stort kommer dock domineras av stamnätsledningarna. Hela sträckan ligger inom riksintresse friluftsliv. Sträckningen berör dock endast en smal remsa mellan järnväg och Hybovägen varför ingen påverkan på friluftslivet bedöms ske. Ingen påverkan på skyddade eller utpekade områden. Ca 36 meter m från närmsta bostadshus. Viss påverkan på landskapsbilden från aktuell ledning. Landskapsbilden i stort kommer dock domineras av stamnätsledningarna. Hela sträckan ligger inom riksintresse friluftsliv. Sträckningen berör dock endast en smal remsa mellan järnväg och Hybovägen varför ingen påverkan på friluftslivet bedöms ske. Ingen påverkan på skyddade eller utpekade områden. Ca 80 meter m från närmsta bostadshus. Ledningen flyttas längre ifrån bebyggelsen vid Kläppa, men är fortsatt synlig. Totalt dock marginell förbättring eftersom landskapsbilden domineras av stamnätsledningarna. Hela sträckan ligger inom riksintresse friluftsliv. Ca 700 meter på golfbana Anläggningsarbete nödvändigt inom golfbanan. Alternativet innebär viss påverkan på friluftsliv och rekreation. Viss avverkning i området söder om järnvägen. Ingen påverkan på skyddade eller utpekade områden. Ingen påverkan Ingen påverkan Anläggningsarbete i närheten av två fornlämningar Ingen påverkan Ingen påverkan Korsar r ksintresse järnväg två gånger Kabel ca 40 meter m från närmsta bostadshus. En ledning försvinner i området, men det blir ingen påtaglig förbättring av landskapsbilden i och med att övriga ledningar kvarstår. Hela sträckan ligger inom riksintresse friluftsliv. Sträckningen berör dock endast en smal remsa mellan järnväg och Hybovägen varför ingen påverkan på friluftslivet bedöms ske Ingen påverkan på skyddade eller utpekade områden. Ingen påverkan. Ingen påverkan Kostnad för uppförande/ förläggning (SEK) 0 0,5 mi joner 2,8 miljoner 20 miljoner 11 (30)

3.5.1 Förordat alternativ Ellevio förordar alternativ 2, flytt av stolpar på fastighet. Detta alternativ bedöms inte orsaka någon påtaglig intressekonflikt med boendemiljö, detaljplaner eller andra hänsynsaspekter, och uppfyller också kraven i ELSÄK-FS 2008:1. I avsnitt 6 nedan beskrivs konsekvenserna av ledningen för alternativ 2 på sträckan station Ljusdal-Ämbarbo, samt för befintliga ledningar på övriga delen av sträckningen. 3.5.2 Motivering för bortval av alternativ Alternativ 1 (befintlig luftledning kvarstår i sin helhet) har valts bort eftersom ledningen går för nära en lada på fastighet. Kravet enligt i ELSÄK-FS 2008:1 är att utanför detaljplanelagt område skall avstånd mellan byggnad och fasledare för en 130 kv ledning vara minst 5,4 meter, vilket alltså inte uppfylls idag. Alternativ 3 (luftledning söder om järnvägen) har valts bort eftersom flera remissinstanser har invändningar mot detta alternativ. Ljusdals Energi måste flytta sin 10 kv ledning när Svenska kraftnäts nya ledning ska byggas och de har fått en anvisad plats söder om järnvägen. 10 kv ledningen kommer att markförläggas ca 20 m söder om befintlig sträckning. Att ha ytterligare en direktjordad ledning i omedelbar närhet till 10 kv ledningen kommer enligt Ljusdals Energi att ha mycket negativa konsekvenser. Dessutom kommer två markstationer att behöva flyttas som då också enligt Ljusdals Energi får konsekvenser för deras 0,4 kv-nät (Ljusdal Energi har dock inte specificerat vilka dessa konsekvenser är). Ljusdals Golfklubb bedömer att alternativ 3 kommer att påverka golfbanans hålsträckning i sån grad att de kommer att säga nej detta alternativ. Vad gäller markkabel, alternativ 4, så ligger befintlig ledning på sträckan Ljusdal Ämbarbo nära bostadshus men strider inte mot någon detaljplan. Merparten av bostadshusen vid Kläppa ligger på ca 50-80 meters avstånd. Närmaste hus ligger ca 26 meter från ledningens centrum. Då ledningen inte ger upphov till några kraftigt förhöjda magnetfältet i bostäder där människor varaktigt vistas, ej heller står i strid med gällande detaljplaner anser inte Ellevio att det föreligger någon påtaglig intressekonflikt som motiverar den höga merkostnaden för en kabelförläggning. Enligt miljöbalken 2 kap 7 ska, vid rimlighetsavvägningen, hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Att markförlägga sträckan mellan station Ljusdal och Ämbarbo skulle kosta ca 20 Mkr, vilket inte bedöms stå i rimlig proportion till erhållen nytta. 4 Beskrivning av befintliga ledningar 4.1 Ledningssträckning Befintliga ledningar går mellan Ljusdal och Hybo (AL3) i Ljusdals kommun samt Västansjö- Hybo-Edeforsen (AL4) i Ljusdals och Hudiksvall kommuner, Gävleborgs län. Ledningarnas totala sträcka är 28,6 km, varav AL3 utgör 6,1 km och AL4 22,5 km, se karta figur 1. Från Västansjö går AL4 i skogsmark i sydvästlig riktning, förbi jordbrukslandskapet vid Isbo och vidare i skogslandskap förbi Rönnåsen och ner till Gryttjesbo. Vid Gryttjesbo korsar ledningen väg 84 och fortsätter genom skogsmark till Hybo. Söder om Hybo korsas järnvägen, ledningen fortsätter sedan ner till Edeforsen. 12 (30)

AL3 Hybo-Ljusdal går från Hybo nordväst genom skogsmark, fram till Ämbarbo. Från Ämbarbo går ledningen parallellt med järnvägen förbi bostadsområde Kläppa och sedan fram till ställverket Ljusdal. Större delen av totala sträckan går genom skogsmark, varav viss sumpskog. Totalt berörs ca 2 km åkermark och 3 km övrig mark (bl.a. vatten, myrmark och annan öppen mark). På sträckan Hybo-Edeforsen i området söder om Hedklack löper en Ellevioägd 10 kv ledning parallellt med AL4 ca 800 m. Från förgreningspunkten i Hybo löper en av Vattenfalls 145 kv ledningar parallellt med AL3 mot Ljusdal på en sträcka av ca 3,8 km. 4.2 Teknisk utformning Befintliga ledningar är byggda med portalstolpar av trä. Höjd från mark till regel är ca 12-13 meter och fasavstånd ca 4 m, se figur 3. Figur 3 Ledningsgata vid Kläppa Befintlig ledningsgata kräver underhåll för att hållas trädsäker, vilket innebär att ledningsgatan görs så bred så att inga träd intill kraftledningen ska kunna falla på ledningen. Utöver den avverkning som sker inom den inlösta skogsgatan måste även enstaka så kallade farliga kantträd avverkas med jämna mellanrum i sidoområdena. Med ledningsgata avses den röjda skogsgatan och dess sidoområden. Skogsgatan är längs större delen av sträckan ca 35-40 meter, se figur 4. På sträckan där Vattenfalls 130 kv ledning går parallellt är ledningsgatan ca 50-60 meter, se figur 5. 13 (30)

Figur 4. Skogsgata Figur 5. Ledningsgata vid Hybo. Ellevios ledning till vänster, Vattenfalls ledning till höger. 4.3 Planerad flytt av stolpar Den planerade stolpflytten kommer utföras genom att inledningsvis uppföra två nya portalstolpar, enligt samma konstruktion som befintlig raklinjestolpe, ca 8-10 meter söder om de befintliga, se figur 9. Två stycken ca 2 meter djupa håll grävs i vilka stolpbenen placeras. Arbetet sker med hjul- eller larvmaskiner. Därefter monteras ny regel, isolatorkedjor och vinkelstag innan fas och topplinor flyttas över. Därefter monteras regeln, isolatorkedjor och sist stolpbenen ned på den befintliga stolpen. En gripklo håller fast stolpbenet medan marken närmast stolpen grävs upp. Därefter kan stolpbenet dras upp. Synlig kreosotförorenad jord närmast stolpbenen tas bort och omhändertas 14 (30)

enligt gällande regler. Gropen vid gamla stolphålet återfylls ordentligt så att ingen eftersjunkning sker. Stagförankringarna tas bort ned till 60-80 cm jorddjup. Material transporteras bort från platsen, sorteras och återvinns. Isolatorer i glas och annat material som inte återvinns transporteras till deponianläggning. Trästolparna transporteras antingen till återvinningsanläggning som bränsle eller tillbaka till stolptillverkare för destruktion. Efter arbetets färdigställande så sker alltid en slutbesiktning av beställaren där även raseringsarbetet besiktas och eventuella markskador dokumenteras och reklameras för åtgärd. 4.4 Drift och underhåll Starkströmsföreskrifterna ställer krav på omfattningen av ledningens underhåll. I enlighet med föreskrifterna besiktas ledningen en gång per år genom en så kallad driftbesiktning med därpå erforderliga åtgärder. Besiktningen görs till största delen från helikopter. Vart åttonde år görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då linor, stag, stolpar och jordtag med mera kontrolleras. Normalt underhåll för att upprätthålla driftsäkerheten kommer att genomföras för ledningen. Specifika framtida underhållsåtgärder på till exempel stolpar och stag kan inte förutses i nuläget. Det skogliga underhållet omfattar underhållsröjning av skogsgatan (engångsinlösta området) samt avverkning av farliga kantträd i ledningsgatans sidoområden. Detta för att upprätthålla ledningens driftsäkerhet och personsäkerheten. Underhållsröjningen av skogsgatan sker vanligtvis med 6-7 års intervall medan syn och stämpling av farliga kantträd (skogsbesiktning) sker med intervallet 8-10 år. Intervallens längd beror på tillväxtförmågan i skogsgatan och dess sidoområden. Mellan röjningarna ska en röjningsbesiktning utföras vid minst ett tillfälle. Vegetation i skogsgatan som bedöms komma inom säkerhetsavståndet från faslinorna innan kommande röjning sker, röjs bort. Röjning av skogsgatan sker normalt motormanuellt. Avverkning av farliga kantträd i skogsgatans sidoområde sker normalt med hjälp av avverkningsmaskiner. I det fall farliga kantträd står inom sumpskogar/ våtmarker/ strandängar ska avverkning ske utan markskador. Det säkerställs genom att anpassa tidpunkten, maskinval och metoder till gällande förutsättningar. Exempelvis att det sker motormanuellt. Lågväxande vegetation sparas, där detta inte hindrar underhåll och framkomlighet i skogsgatan. I strandzoner vid sjöar och större vattendrag lämnas buskar och lågväxande träd kvar för att bibehålla skuggning i den mån det är möjligt med hänsyn till ledningens säkerhet. Tekniskt ledningsunderhåll, dvs. reparation eller byte av ledningsdel, sker mer sällan. Dessa åtgärder kräver ofta tyngre fordon. Tillfartsvägar och placering av virkesupplag planeras i samband med avverkningen. I första hand används den befintliga ledningsgatan som transportväg. I det fall underhållsåtgärderna kan antas medföra en negativ påverkan på natur- eller kulturmiljö kommer Ellevio att samråda med Länsstyrelsen kring åtgärderna enligt 12 kap. 6 miljöbalken respektive 2 kap. 10 kulturmiljölagen. 15 (30)

4.5 Elektromagnetiska fält och säkerhet Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare. Det elektriska fältet mäts i kilovolt per meter (kv/m) och beror på ledningens spänning samt avståndet mellan faslinorna (kablarna vid markförlagd ledning) och markytan. Det elektriska fältet minskar proportionellt med avståndet. Vegetation och byggnader avskärmar fältet och därmed orsakar kraftledningar inga höga elektriska fält inomhus. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt) och styrkan i en angiven punkt beror på faslinornas/kablarnas placering och på avståndet mellan linorna/kablarna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende på variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen (dubbla avståndet ger en fjärdedel av magnetfältet). Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan magnetfälten inne i hus nära kraftledningar vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning och är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält [1]. Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014 och övertog då Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan. Folkhälsomyndigheten är därmed också ansvarig myndighet rörande frågor om hur elektromagnetiska fält påverkar hälsan. Trots mångårig forskning runt om i världen anses det vetenskapliga underlaget fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas för långvarig exponering av magnetfält från kraftledningar och kablar. Det finns ett referensvärde (rekommenderat maxvärde) för allmänheten avseende kortvarig exponering. Det är 100 μt enligt Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd [2]. Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten har arbetat fram en vägledning vid samhällsplanering och byggande [3]. Följande rekommenderas om det kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor när elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Ellevio ska i sitt agerande följa myndigheternas försiktighetsprincip. 4.5.1 Magnetfält från aktuell ledning Som angetts ovan beror de magnetiska fälten kring en kraftledning på faslinornas (eller kablarnas vid markförlagd ledning) placering, avståndet mellan linorna och strömmens storlek. 16 (30)

4.6 Elsäkerhet Är en byggnad belägen/placerad för nära en kraftledning kan det innebära risk för att någon person, byggnaden, eller ledningen skadas. Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter anger regler för minsta avstånd mellan byggnader och kraftledningar. Elnätsföretaget är skyldigt att känna till och ta hänsyn till dessa regler när en ledning byggs. På samma sätt behöver den som uppför, utökar eller ändrar en byggnad, eller ger tillstånd till en sådan åtgärd, känna till och ta hänsyn till avståndsreglerna så att inte någon del av byggnaden kommer för nära en befintlig kraftledning. Minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och närmaste byggnadsdel beror på ledningens spänning. Det horisontella avståndet ska vara minst 10 meter vid en ledning för över 55 kv inom detaljplanelagt område. Regleringar av minsta tillåtna avstånd mellan en högspänningsledning och andra anläggningar/verksamheter finns även. Vid byggnads- eller anläggningsarbete nära en kraftledning ska därför elnätsföretaget alltid kontaktas för att få information om vilka minsta avstånd som gäller ur elsäkerhetssynpunkt. Ovan nämnda regleringar gäller minsta avstånd ur elsäkerhetssynpunkt, vid samhällsplanering och byggande ska hänsyn också tas till den vägledning som finns avseende magnetfält, se avsnitt 5.2 nedan. 4.6.1 Uppfyllelse av elsäkerhetsföreskrifterna (ELSÄK-FS 2008:1) Via kartmaterial har byggnader nära ledningarna identifierats och i de fall avståndet var kritiskt har avstånd mellan fas och byggnad mätts upp i fält. Det konstaterades då (vilket även noterats i MKB vid tidigare ansökan om förlängning av koncession 2003) att en lada på fastighet står så nära ledningen att avståndet enligt ELSÄK-FS 2008:1 inte uppfylls. Avståndet mellan ledningens ytterfas och lada har uppmätts till ca 4,5 meter. Med föreslagen stolpflytt (alternativ 2) flyttas ledningen längre från ladan och uppfyller därmed elsäkerhetsföreskrifterna. 5 Planförhållanden 5.1 Översiktsplan Ledningarna berör översiktsplan för Ljusdals kommun antagen 2010 [4], och översiktsplan för Hudiksvalls kommun antagen 2008 [5]. Befintliga luftledningar AL3 och AL4 bedöms inte stå i konflikt med dessa planer. 5.2 Detaljplaner Ledningarna berör två detaljplaner i Ljusdals kommun, Kläppa-Hybo, delen Hybovägen- Järnvägen samt Kläppa-Ämbarbo, delen Ämbarbo industriområde. Befintlig luftledning finns inritad i dessa planer och bedöms därmed inte stå i konflikt med planerna. 18 (30)

6 Konsekvensbedömning I detta kapitel redovisas vilka intressen som berörs av befintliga ledningar samt vilka konsekvenser som bedöms uppstå på dessa. Skyddsåtgärder för att minimera de bedömda konsekvenserna tas även upp. I genomförd konsekvensbedömning förutsätts att föreslagna skyddsåtgärder vidtas. 6.1 Landskapsbild 6.1.1 Berörda intressen En luftledning påverkar landskapsbilden genom sina stolpar och den avverkade delen av ledningsgatan. Befintliga ledningar sträcker sig huvudsakligen genom skogsmark, där påverkan på landskapsbilden generellt är mindre eftersom ledningen endast i liten utsträckning exponeras. Befintliga stolpar är 12-13 meter höga och omgivande skog har en medelhöjd på 15-20 (Timmerweb 1 ) meter. I jordbruksmark och annat öppet landskap kan ledningen få ett större inverkan på landskapsbilden. Aktuell ledningen passerar öppen mark framförallt vid Isbo. I detta område domineras dock landskapsbilden av en betydligt högre stamnätsledning, se figur 8. Figur 8. Landskapsbild vid Isbo På delar av sträckan station Ljusdal-Ämbarbo ligger aktuell ledning AL3 nära bostadshus och ger viss påverkan på landskapsbilden, se figur 9. Det alternativ som valts, flytt av två stolpar på fastighet ger marginell förändring på landskapsbilden. Landskapsbilden på 1 Metrias webbaserade GIS för att planera virkesinköp och skogliga åtgärder som avverkningar och skogsvård. 19 (30)

Tabell 2. Berörda Naturobjekt Typ Ledning Berör aktuell luftledning (m, uppmätt i karta) Riksintresse Naturvård Dellensjöarna AL4 540 LST X Naturvårdsprogram Nedre Mellanljusnan AL3 1500 Nedre Mellanljusnan AL4 3800 LST X Oinventerade naturvärden Utkanten av Venåsberget AL4 Kant i kant ca 250 m Skräddarberget AL4 100 NV Våtmarksinventeringen fd Isbosjön 7 km NV Delsbo, klass 3 (Vissa naturvärden) Myr 800 m ONO Isbo 5 km VSV, Bjuråker, klass 3 (Vissa naturvärden) Valltjärnsmyran 11 km V Delsbo, klass 3 (Vissa naturvärden) SKS Sumpskogar AL4 500 AL4 150 AL4 250 Valltjärnsmyran AL4 250 Delanderstjärnen AL4 Kant i kant ca 100 meter Grolandsviken AL4 Kant i kant en kortare sträcka LST X bevarandeplan jordbruksmark Lumpans Dalgång klass 1 AL4 1300 Hedklack klass 2 AL3 800 Särskilt värdefulla vatten Dellensjöarna AL4 550 Riksintresse Vattendrag Ljusnan mellan Laforsen och Arbråsjöarna Ljusnan mellan Laforsen och Arbråsjöarna AL4 700 AL3 1700 Riksintresse Naturvård Riksintresse naturvård Dellensjöarna, två större oligotrofa sjöar belägna i ett cirkelrunt bäcken, ca 15 km i diameter. Dellenområdet är ett av de mycket få vulkaniskt eller meteoritiskt bildade bäcken som finns i Sverige. Sjöarna har få motsvarigheter även biologiskt, mest tack vare den inhemska insjööringen, men också genom goda buffertegenskaper [6]. Aktuell ledning berör endast yttre kanten på riksintresset vid station Västansjö, ca 250 meter från stranden. Ledningen bedöms inte innebära några negativa konsekvenser för riksintresset. LST X bevarandeplan jordbruksmark Ledningssträckningen berör två områden som ingår i Gävleborg läns bevarandeplan för jordbruksmark, Lumpans Dalgång och Hedklack, se karta bilaga 5. Syftet med denna bevarandeplan är bland annat att behålla ett öppet landskap och att bevara landskapsbilden och 21 (30)

de kulturella värden som hör samman därmed [7]. Vad gäller Lumpans Dalgång går ledningen mest genom skogslandskap. Vid Isbo korsas ett öppnare landskap men där har en stamnätsledning större inverkan på landskapsbilden. I Hedklack korsas öppet landskap på en sträcka av ca 500 meter, vilket ger en viss påverkan på landskapsbilden. Ledningarna bedöms dock vara förenliga med bevarandeplanens syfte och innebära små konsekvenser för dessa områden. Naturvårdsprogram och ej inventerade naturvärden Ledningssträckningen berör ett område som ingår i Gävleborg läns naturvårdsprogram och två ej inventerade områden som länsstyrelsen bedömer ha ett naturvärde, se tabell 2 och karta bilaga 5 (för ej inventerade områden finns endast ungefärlig plats på karta). Naturvårdsprogram Nedre Mellanljusnan är ett 16 000 Ha stort område runt Ljusnan söder om Ljusdal. Området domineras av Ljusnan och omges av en till stor del öppen jordbruksbygd, inramad av skogklädda berg [8]. AL 3 berör en kortare sträcka vid Kläppa. AL 4 berör ca 4 km från stationen i Edeforsen och nordöst upp mot Hedeklack. Venåsberget är ett skogsområde i närheten av ledningen söder om Isbo och Skräddarberget ett skogsområde som korsas av ledningen söder om Dalänge 2.5 km från station Västansjö. Vid röjning/ trädsäkringsarbete tas hänsyn till naturvärden som finns i och runt ovanstående områden. Ledningen bedöms inte innebära några negativa konsekvenser för naturvårdsprogrammet med de skyddsåtgärder som vidtas (se avsnitt 4.4 och 6.2.2). Våtmark och sumpskog Ledningssträckningen berör tre inventerade våtmarksområden med visst naturvärde (klass 3) och tre sumpskogar. Ledningen bedöms inte innebära några negativa konsekvenser för våtmarkerna och sumpskogarna med de skyddsåtgärder som vidtas (se avsnitt 6.2.2). Vattenområden Ledningarna berör riksintresse vattendrag Ljusnan och ett särskilt värdefulla vatten Dellenesjöarna. Aktuell sträcka berör endast landyta i utkanten av områdena och korsar inte över dessa vatten. Syftet med riksintresset är att förhindra vattenreglering, vilket inte alls påverkas av ledningarna. Länsstyrelsen har i yttrande påpekat att inga störande arbeten bör göras under 15 sept - 15 nov, som är öringars lekperiod. Skulle några arbeten som medför risk för grumling behöva göras bör dessa enligt länsstyrelsen inte utföras under 15 sept - 15 maj eftersom risk för skada på öringrom då föreligger. Inga arbeten i eller nära vattendrag planeras. Vid Kläppa där flytt av stolpar planeras är avståndet till Ljusnan ca 600 meter. Befintliga ledningar korsar fyra stycken vattenförekomster med beslutade miljökvalitetsnormer (MKN), se tabell 3 och karta bilaga 5. 22 (30)

Tabell 3. Vattenförekomster med beslutade miljökvalitetsnormer Namn ID Vattentyp Ekologisk status kvalitetskrav Kemisk status kvalitetskrav Hedåssjön SE686046-153604 Sjö Rönningsbäcken SE685766-153123 Vattendrag Hyboån SE685272-152220 Vattendrag Lumpån SE685854-153310 Vattendrag God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2027 God kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus Befintliga ledningar bedöms inte innebära några negativa konsekvenser för berörda vattenområden med de skyddsåtgärder som vidtas (se avsnitt 6.2.2). Ledningarna bedöms heller inte påverka normerna i vattenförekomsterna på ett negativt sätt. Hotade arter Förekomst av rödlistade växter och vissa fågelarter har kontrollerats via Artdatabankens webbplats artportalen och lokala ornitologigrupper. Uppgifter om skyddsklassade fågelarter inom ca 2 km från ledningarna har erhållits via beställning från Artdatabanken. Inga rödlistade växter har noterats i direkt anslutning till befintlig ledningsgata. Påverkan på fågel Det förekommer att kraftledningar orsakar fågeldöd genom kollisioner eller genom strömgenomgång. Strömgenomgång är vanligast vid ledningar med lägre spänningar där det är kortare avstånd mellan faslinorna. Kollisioner är vanligast vid högre spänningar där faslinor har större avstånd och även kan sitta på olika höjd [9]. Aktuella ledningar har stort fasavstånd och faslinorna hänger på samma höjd. Risken för påflygningar anses störst för fågelarter med sämre flygförmåga såsom vadare, hägrar, svanar, tranor och hönsfåglar [9,10] Det är dock ont om tillförlitlig statistisk från Sverige vad gäller fågeldödlighet orsakad av kraftledningar. Olyckor med kraftledningar är dessutom förutom artspecifik starkt plats- och årstidsspecifik [11]. Kollisioner är främst förekommande där ledningar korsar tydliga fågelflygstråk eller går intill fågelrika sjöar/våtmarker. Fåglar i aktuellt område Fokus har lagts på fågelarter som anses vara speciellt drabbade av kollisioner och där häckningskriterier observerats. I utredningsområdet har säker eller misstänkt häckning av bland annat vaktel (hönsfågel), kornknarr, småfläckig sumphöna (rallar), lappuggla och fjällvråk rapporterats. Enstaka observationer av kungsörn och havsörn har gjorts i området, men inga revir finns rapporterade. Det finns heller inga större populationer av svanar, gäss eller tranor registrerade i Artportalen. Inga kända fågelflygstråk passerar aktuell sträcka av ledningen. Enligt Gävleborgs ornitologiska förening finns inga ur fågelskyddssynpunkt kända problem längs befintliga ledningar. Ledningen bedöms inte innebära några negativa konsekvenser för fågelpopulationer i området. 23 (30)

8 Referenser 1. www.stralsakerhetsmyndigheten.se 2. Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd (SSMFS 2008:18) 3. Magnetfält och hälsorisker, Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten 2009 4. Översiktsplan Ljusdal 2010 http://www.ljusdal.se 5. Översiktsplan Hudiksvall 2008 http://www.hudiksvall.se 6. Område av riksintresse för naturvård i Gävleborgs län. Områdesnummer: Nr X 41 7. Bevarandeplan för odlingslandskapet Norra Hälsingland 8. Värdefull natur i Gävleborg 1997:12, ISBN 0284-5954 9. Review of the conflict between migratory birds and electricity power grids in the African- Eurasian region. AEWA, 2012 AEWA/MOP 5.38 10. Bevanger, 1995. Tetraonid mortality caused by collisions with power lines in boreal forest habitats in central Norway.Fauna Norv. Ser C 18:41-51 11. Bevanger et al 2012. Optimal design and routing of power lines; ecological, technical and economic perspectives (OPTIPOL). NINA rapport 1012 12. Magnetfält i bostäder. Rapportnummer: 2012:69 www.stralsakerhetsmyndigheten.se 30 (30)