Vi finansierar NYA MÖJLIGHETER Finansieringsstrategi 2018-2020 regiongavleborg.se
Det regionala utvecklingsuppdraget Region Gävleborg har det regionala utvecklingsansvaret. Det innefattar att genomföra den regionala utvecklings- och tillväxtpolitiken i länet och att inom ramen för detta uppdrag förverkliga både nationellt och regionalt fattade beslut. Arbetet syftar till att nå nationella och regionala mål för hållbar regional utveckling och tillväxt samt att på sikt bidra till en strukturell samhällsutveckling.
Den nationella politiken uttrycks i Nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020 och Öppna upp! Nationell strategi för ett företagsfrämjande på lika villkor 2015-2020 samt tillämpliga författningar 1. Arbetet styrs även via regeringens årliga Villkorsbrev och vägledande är också skrivningar i Budgetpropositionen. Regeringens strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015 2020 ska bidra till att uppnå målet för den regionala tillväxtpolitiken. Strategin innehåller regeringens prioriteringar för det regionala tillväxtarbetet. Prioriteringarna är tvärsektoriella och omfattar politikområden där europeiska, nationella, regionala och lokala insatser och finansiella resurser samordnas och kompletterar varandra. Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet ska beaktas inom alla prioriteringar. Strategin är vägledande för inriktning och genomförande av det regionala tillväxtarbetet samt för statliga myndigheters medverkan i tillväxtarbetet. Strategin är även styrande för användningen av de medel som anslås inom utgiftsområdet för att uppnå målet för politiken. Den regionala tillväxtpolitiken och genomförandet av EU:s sammanhållningspolitik är nära integrerade. (Prop. 2017/18:1, utgiftsområde 19) Den regionala politiken uttrycks i Nya möjligheter Regional utvecklingsstrategi för Gävleborg 2013-2020 och bygger på tre målområden: Stärkta individer, Smart samverkan och Tillgängliga miljöer. Statliga medel för regionala tillväxtåtgärder 2 är resurser som ska bidra till att uppnå målen i den regionala utvecklingsstrategin (RUS) och därmed möta de utmaningar som länet har. I RUS används genomgående begreppet hållbar regional utveckling, vilket innebär att utvecklingen måste vara hållbar i såväl ekonomisk som social och miljömässig bemärkelse. Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft Kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser Figur 1: Nationella mål för regional tillväxtpolitik respektive jämställd och jämlik tillväxt
Strategi för finansiering Region Gävleborg vill genom att formulera en finansieringsstrategi skapa en tydligare styrning och prioritering av tillväxtmedlen i riktning mot hållbara strukturer och system. Finansieringsstrategin för 2018-2020 är kopplad till Gävleborgs regionala utvecklingsstrategi 2013-2020. Finansieringsstrategin är en pilot som ska utvärderas och förädlas i ett förslag till långsiktig finansieringsstrategi, som ska kopplas till Gävleborgs kommande regionala utvecklingsstrategi. 3 Medlen för regionala tillväxtåtgärder är begränsade och ska därför satsas där de kan göra mest nytta och ge störst effekt. Finansieringen ska växlas upp mot andra lokala, regionala, nationella eller EU-medel. En principiell inriktning är att vår finansiering av projekt bör vara högst 25 % av projektets budget, vilket även är premierande vid den finansiella bedömningen av ansökningar. 4 Medlen ska också göra skillnad och bidra till en positiv strukturutveckling i hela länet, såväl i städer och samhällen som i landsbygder. En viktig del är att uppnå en hållbar regional utveckling och ett medel för det är att integrera hållbarhetsperspektiven (social, miljömässig och ekonomisk) i åtgärderna. Finansieringsstrategin har som huvudfokus de statliga medlen för regionala tillväxtåtgärder som innefattar stöd till projekt respektive företag. Totalt omfattar de stöd som utbetalas varje år i Gävleborg cirka 85 miljoner kronor. Nya beslut tas årligen för omkring 100 miljoner kronor. 5 Medlen fördelas preliminärt med 60 % till projekt och 40 % till företag, med en möjlighet till 10 procentenheters maximal omfördelning mellan stödformerna. Därutöver sker fördelningen enligt anvisningar i regeringsbeslutet. Beslutsbudgeten antas normalt sett i mars. Fram till dess att den antas får beslut tas för upp till sammanlagt 40 miljoner kronor årligen. Figur 2: Medelsfördelning i Gävleborg 2015-2017
Strategisk inriktning Gävleborgs regionala utvecklingsstrategi Nya möjligheter beskriver hur medskapande individer, gränsöverskridande samverkan och tillgängliga miljöer skapar nya möjligheter i hela regionen. Nya möjligheter innebär att bryta gamla mönster, prova nya arbetssätt och samarbeta med nya partners från nya sammanhang. Regionalt utvecklingsarbete handlar om att skapa positiv förändring i länet. Region Gävleborg vill finansiera insatser som kan möta länets utmaningar och leda till bestående effekter genom innovativa angreppssätt och samhandling. Vi vill även se ett ökat lärande i det regionala utvecklingsarbetet, där erfarenheter tas tillvara och kommer till nytta vid nya insatser eller inom andra områden. Vi vill påverka samhällsstrukturer som är hindrande för en positiv utveckling. Vi vill därför ställa högre krav på de insatser vi finansierar, inte minst när det gäller jämställdhet och övriga horisontella kriterier. Inom den regionala utvecklingspolitiken beskrivs jämställdhet både som en fråga om likvärdiga villkor vad gäller fördelning av makt och resurser, och som en förutsättning för hållbar tillväxt. Sambanden mellan jämställdhet och tillväxt är både beforskade och empiriskt belagda och rör såväl ökad lönsamhet, innovationsförmåga och socialt kapital, som effektivare kompetensförsörjning och regional attraktivitet. Jämställdhet har därmed förutsättningar att fungera som en hävstång i de målområden som är centrala i den regionala utvecklingsstrategin. 6 Ett ledord i utvecklingsarbetet är breddning. Breddning av allt från inflytande till företagande och arbetsmarknad i syfte att skapa långsiktig system- och strukturförändring i länet. En breddning innebär inte att vi enbart ska stödja helt nya insatser inom nya områden. Region Gävleborg vill med prioriteringarna tydliggöra att det är viktigt och önskvärt att insatser kommer till stånd som leder till breddning, enligt figur 3. Region Gävleborg vill under åren 2018-2020 särskilt prioritera nedanstående typer av insatser. Dessa ska möta identifierade utmaningar i Gävleborgs län och leda till förändring genom breddning. Det är en fördel om flera prioriteringar kombineras. Prioriteringarna i figur 3 är generella och gäller oavsett vilket område eller sektor insatserna avser. Till dessa kommer specifika insatsområden kopplade till de tre målområdena i den regionala utvecklingsstrategin. Figur 4 beskriver vilka insatsområden som är särskilt prioriterade.
PRIORITERING FOKUS FÖRÄNDRING Insatser som påverkar hur olika samhällsaktörer samhandlar för att hantera utmaningar prioriteras. Insatser som använder jämställdhet som hävstång för tillväxt prioriteras. Växande tjänstebranscher och stöd till nya affärsmodeller prioriteras. Unga kvinnor och män samt kvinnor och män med utländsk bakgrund prioriteras. Exportinsatser och/eller uppväxling av internationellt kapital prioriteras. Insatser i kunskapsintensiva, gärna innovativa företag med 1-19 anställda prioriteras. Strukturpåverkan Integrering Diversifiering Balansering Internationalisering Selektering Breddning av nya möjligheter Breddning av samband Breddning av näringslivet Breddning av inflytande Breddning av marknader och kapital Breddning av tillväxtföretag Figur 3: Prioriterade insatser 2018-2020 för förändring/breddning i Gävleborg STÄRKTA INDIVIDER SMART SAMVERKAN TILLGÄNGLIGA MILJÖER UTMANING Gävleborgsregionen har en segregerad utbildnings- och arbetsmarknad och en otillräcklig matchning. Tillgång till efterfrågad kompetens är en avgörande faktor för både privat och offentlig sektor. Gävleborgsregionen har länge varit framgångsrik inom svenska basnäringar men med relativ avsaknad av branschbredd i övrigt. Ett diversifierat näringsliv ökar attraktiviteten och minskar sårbarheten. Gävleborgsregionen har geografiskt sett långa avstånd och de funktionella sambanden mellan orter kan stärkas. Pendlings- och transportstråk, och en digital infrastruktur, måste säkras. INSATS- OMRÅDE Utvecklad samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsmarknad Arbetsgivarnas strategiska kompetensplanering Sociala innovationer Gröna innovationer Digitala innovationer Materialteknologiska innovationer Tjänster som möjliggör hela resan Digital täckning (teknik, tjänster) Figur 4: Särskilt prioriterade insatsområden 2018-2020 för att möta utmaningar i Gävleborg
Arbetssätt Region Gävleborg arbetar kontinuerligt för att våra medel ska skapa största möjliga nytta för en hållbar regional utveckling i Gävleborg. Vi gör det genom att arbeta ur flera perspektiv samtidigt: proaktivt, styrande och lärande. Vi utvecklar ett arbetssätt som innebär att vi medvetet och kontrollerat styr portföljen av insatser med avseende på såväl helheten som enskilda insatser. Arbetssättet ska bygga på en kvalificerad värdering och prioritering utifrån målområdena i vår regionala utvecklingsstrategi. Det ska ge oss bättre förutsättningar att välja rätt insatser, följa pågående arbete och analysera uppnådda resultat. Syftet är att skapa en bra balans mellan olika insatser och insatsområden och en önskvärd breddning för att åstadkomma en långsiktig system- och strukturförändring i länet. Proaktivt Proaktiva insatser innebär att vi omvärldsbevakar, genomför analyser och aktivt planerar, samt ingår i genomförandet. Det ger oss större möjlighet att bättre kunna styra användningen av medlen för att uppnå målen och möta kända utmaningar i länet. Region Gävleborg genomför detta genom följande aktiviteter. Vi beviljar förstudier för att sondera och styra, gärna via beställning. Förstudier ska beskriva de horisontella kriterierna i bakgrund, projektbeskrivning och målgruppsanalys. Vi beställer projekt via riktade utlysningar inom våra prioriterade insatsområden (se figur 4). Vi påverkar kommande utlysningar hos andra finansiärer genom våra kontakter, nätverk och i samverkan med andra aktörer. Vi påverkar kommande program och satsningar genom våra kontakter, nätverk och i samverkan med andra aktörer, både nationellt och inom EU-samarbetet. För att arbeta för nya inriktningar och branscher behöver vi öka vår kunskap om potentiella aktörer och företag som idag inte söker projektmedel eller företagsstöd. Vi behöver utreda vilka möjligheter vi har att arbeta mer proaktivt och uppsökande mot de målgrupper vi idag inte når. Ett mål är att öka andelen ansökningar från nya branscher och att utmana rådande branschstrukturer. Portföljstyrning ger oss en metod att genomföra detta mer systematiskt.
Styrande Medlen för regionala tillväxtåtgärder ska bidra till att uppfylla målen i den regionala utvecklingsstrategin i syfte att skapa en långsiktig system- och strukturförändring i länet. Region Gävleborg arbetar för att systematiskt styra användningen av medlen. Här är portföljstyrning en metod vi ska utarbeta. De förväntade resultaten bör inkludera samband mellan jämställdhet och tillväxt vilket förutsätter en intressentanalys av målgrupper och aktörer, deras behov och efterfrågan, som grund för val av insatser och mål. I intressentanalysen bör utöver kön även ålder och utländsk bakgrund beaktas (så kallat intersektionellt perspektiv). Samtliga projekt som går upp för beslut ska ha en enhetlig bedömningsmall som försättsblad. Bedömningsmallens upplägg ska redovisas öppet för de sökande. Vi ska bidra med processtöd och/eller styrgruppsdeltagande i de projekt som får beviljade medel överstigande 3 miljoner kronor eller som av andra skäl bedöms vara av särskilt intresse. Vi ställer krav på halvtidsredovisningar i större projekt, som ska avse helheten, och med särskilt fokus på integrering av de horisontella perspektiven och jämställdhet som hävstång för tillväxt. Vi ställer tydliga krav och ger feedback på läges- och slutrapporter. För att åstadkomma verklig förändring måste de insatser vi finansierar vara väl genomtänkta och sökande ska kunna beskriva detta i ansökan. Figur 5 anger de ansökningskriterier som vi ser som särskilt viktiga. Kriterierna handlar bland annat om effektlogik, styrning och uppföljning, horisontella kriterier, samhandling och mobilisering.
ANSÖKNINGSKRITERIER Effektlogik Styrning och uppföljning Kön som indelningsgrund Horisontella kriterier Samhandling Sökande ska presentera en effektlogik, som visar vad som ska hända i aktörernas egen verksamhet respektive i målgruppen, samt hur insatsen kan bidra till hållbar regional utveckling. Sökande ska tydligt visa hur insatsen kommer att göra skillnad inom området. Det ska finnas mätbara mål, en tydlig projektplan samt en plan för uppföljning/utvärdering. Sökande ska redovisa statistik och indikatorer för individer, med kön som indelningsgrund. Även ålder och utländsk bakgrund (intersektionellt perspektiv) bör ingå om det är relevant för insatsen. Projektsökande ska i ansökan redovisa hur horisontella kriterier ska beaktas. Dessa ska vara en integrerad del i insatsen. Projektsökande ska visa hur insatsen kräver samhandling, inom eller mellan sektorer och/eller över administrativa gränser. Skalbarhet Sökande kan visa hur resultat kan användas inom fler områden (territoriellt eller verksamhetsmässigt). Pärlband Sökande kan visa hur de testar och/eller implementerar goda resultat från tidigare eller pågående insatser. Mobilisering Sökande kan visa på hur de engagerar aktörer och/eller företag med fokus på tydlig breddning av delaktighet och inflytande. Figur 5: Kriterier vid ansökan om anslag 1:1. De fem första är obligatoriska för projektansökningar. De tre första är obligatoriska för företagsstöd. Av de tre sista bör minst ett redovisas om det är relevant för insatsen.
Lärande Region Gävleborg har ett system för lärande i Struktur för uppföljning och utvärdering av det regionala utvecklingsarbetet. 7 Strukturen för arbetet syftar till att skapa ett systematiskt lärande över tid. Hållbar utveckling är en utgångspunkt för allt regionalt utvecklingsarbete i Gävleborg. Därför ska social, miljömässig och ekonomisk hållbar utveckling vara integrerade perspektiv i arbetet med uppföljning och utvärdering. Jämställdhet ska beaktas i alla tre perspektiven. Berättandet ska användas som metod för att synliggöra det regionala utvecklingsarbetet och därmed sprida erfarenheter och kunskap om effekter på kort och lång sikt. Uppföljning och utvärdering av anslag 1:1 omfattar insatser på enskild projektnivå, för grupper av projekt samt uppföljning och lärande av helheten. Uppföljning av finansieringsstrategin innebär att dessa insatser förstärks. Uppföljning innebär alltså att enskilda projekt och den totala projektportföljen följs upp utifrån särskilt prioriterade insatser och insatsområden, bland annat utifrån resursfördelning och måluppfyllelse. Utvärderingen av finansieringsarbetet analyserar uppföljningsinsatserna i syfte att söka svar på följande: Hur svarar portföljen mot prioriterade insatser och särskilt prioriterade områden? Vilka resultat har vi nått och hur bidrar dessa till RUS måluppfyllelse? Hur har insatsen bidragit till jämställd tillväxt och utveckling i Gävleborg? Hur har insatsen bidragit till förändring/utveckling av strukturer och system? Har vi flyttat fram positionerna (använt goda resultat, utforskat nya samband)? Utvärderingen ska bidra till ett djupare lärande om arbetet och bidra till det fortsatta arbetet med en mer långsiktig finansieringsstrategi. Uppföljning och utvärdering av strategin ska genomföras under 2018. Som en del i detta ska lärandeseminarier ske mellan medarbetare i det regionala utvecklingsuppdraget.
BILAGA 1: Jämställd regional tillväxt Det jämställdhetspolitiska målet i Sverige syftar till att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta mål återkommer i den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020. Målet med jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet är att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande och få tillgång till tillväxtresurser. Att sluta jämställdhetsgapet är även ett av regeringens tre prioriterade områden i den nationella strategin. Därtill kommer att av de 17 Globala målen i Agenda 2030 har den svenska delegationen 8 satt högsta prioritet för målet Ett jämlikt och jämställt samhälle. Region Gävleborg vill säkerställa detta i finansieringsstrategin, som är jämställdhetsintegrerad. Det innebär att jämställdhet ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg i processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Strategin bygger på att det är i de ordinarie ledningsoch styrsystemen som beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas. Som en konsekvens av det integrerande perspektivet är jämställdhet, förutom att vara ett eget politikområde, påbjudet som ett s.k. horisontellt kriterium i andra politikområden. Inom den regionala utvecklingspolitiken beskrivs jämställdhet både som en fråga om likvärdiga villkor vad gäller fördelning av makt och resurser, och som en förutsättning för hållbar tillväxt. Jämställdhet som mål och medel i regionalt tillväxtarbete kommer till uttryck i förordningen 9, och i program 10 och strategier 11 på nationell och regional nivå. Sambanden mellan jämställdhet och tillväxt är både beforskade och empiriskt belagda och rör såväl ökad lönsamhet, innovationsförmåga och socialt kapital, som effektivare kompetensförsörjning och regional attraktivitet 12. Jämställdhet har därmed förutsättningar att fungera som en hävstång i de målområden som är centrala i varje regional utvecklingsstrategi.
SAMBAND Jämställdhet gör att: =Jämställdhet som hävstång HÅLLBAR TILLVÄXT Figur 6: Jämställdhet som hävstång för hållbar tillväxt (rapport: Att välja jämställdhet)
EFFEKTLOGIK med ett jämställdhetsperspektiv NULÄGE INSATS BÖRLÄGE Fakta Beskrivning av förutsättningar för tillväxt idag (nivå potential). Motiv till hur insatsen vill göra skillnad. Kritiska faktorer Vilka faktorer hindrar resp. främjar förmågan (hos målgrupper och aktörer) att göra skillnad i förutsättning arna för tillväxt Beskriv nuläget fördelat på kv/m* för valda förutsättningar för tillväxt Hur tas förutsättningarna tillvara idag med avseende på kv/m* Vilka faktorer hindrar resp. främjar ett sådant tillvaratagande (hos aktörer resp.målgrupper)? Målgrupper Vilka målgrupper behöver nås, och agera annorlunda, för att göra skillnad i förutsättningarna för tillväxt? Med utgångspunkt i valda förutsättningar för tillväxt: Regional samverkan Vilka aktörer behöver engageras, och agera annorlunda, för att göra skillnad i förutsättningarna för tillväxt? Beskriv vilka behov fördelat på kv/m*som projektet vill möta för att göra skillnad i förutsättningarna för tillväxt Beskriv hur deltagande och inflytande bör se ut fördelat på kv/m* för att göra skillnad i förutsättningarna för tillväxt. Beskriv vilka aktörer som behöver engageras i att göra skillnad, och hur engagemanget fördelas på kv/m* Aktiviteter Vilka insatser behöver genomföras för att göra skillnad i förutsättningarna för tillväxt? Beskriv hur insatserna ligger i linje med behov och kapacitet hos kv/m* för valda samband Beskriv hur valda aktörer och målgrupper engageras i arbetet Beskriv hur aktiviteterna hanterar identifierade kritiska faktorer (hos aktörer resp. målgrupper) Förutsättningarför hållbar regional utveckling Vilken skillnad i förutsättningar för tillväxt vill vi uppnå? Förutsättningar: Humankapital Innovationsförmåga Ekonomisk lönsamhet Regional attraktivitet Demokrati, socialt kapital Befolkningsstruktur Företagande Institutionella förhållanden Hälsa, trygghet Investeringar Infrastruktur Beskriv vilken skillnad ni vill uppnå: - Hos aktörerna - Hos målgrupperna Fördelat på kv/m* * intersektionellt perspektiv Hållbar regional utveckling Målnivå Figur 7: Effektlogik med ett jämställdhetsperspektiv
BILAGA 2: Bakgrundsmaterial Finansieringens grundstruktur Vi har inför detta förslag till finansieringsstrategi gjort en genomlysning av hur andra regioner i Sverige arbetar med finansieringsfrågor. 13 Vi har frågat dels om de arbetar strukturerat i form av en finansieringsstrategi, dels om de arbetar strukturerat med att integrera horisontella perspektiv, med fokus på jämställd tillväxt. Figuren nedan ska illustrera de framgångsfaktorer och byggstenar som faller ut av studien. Resultaten utgör grundstommen i denna finansieringsstrategi. Syfte Byggstenar /framgångsfaktorer Mål Politiska inriktningsbeslut Struktur och långsiktighet i finansieringen Verksamhetsbidrag (grundfinansiering) Anslag 1:1 kan inte användas Stora sammanhållna projekt Pärlbandsprojekt (1.0, 2.0, 3.0 ) Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft Långsiktigt och integrerat arbete med jämställdhet och hållbarhetsaspekter Integrera hållbarhet (ord & handling) Kravställning (piska) Processtöd (morot) Medvetandegöra genom kompetensutveckling och fakta Kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser Figur 8: Principskiss över uppbyggnaden av finansieringsstrategin
Förhållningssätt När vi arbetar med det regionala utvecklingsuppdraget kan vi göra det med olika förhållningssätt. När vi ser på utvecklingen av den regionala tillväxtpolitiken så är det också tydligt hur perspektivet förändrats över tid, från en relativt problembaserad politik till en mer utvecklingsinriktad politik. Figuren nedan ska illustrera hur vi med olika fokus och strategi kan inta ett problemorienterat eller potentialorienterat förhållningssätt. För att uppnå en hållbar regionel utveckling och tillväxt tror vi att vi bör ha en tyngdpunkt i det mer potentialorienterade förhållningssättet. De uppenbara problemen Problemorienterat förhållningssätt Fokus De mekanismer som orsakar problemen Potentialorienterat förhållningssätt Generella och långsiktiga insatser Selektiva och kortsiktiga insatser Strategi Figur 9: Principiella skillnader mellan potentialorienterat och problemorienterat förhållningssätt 14
Företagsstöd och projektmedel i Gävleborg 2013-2016 För att ta reda på hur vi själva har fördelat våra resurser under senare år har vi låtit göra en kartläggning 15. Kartläggningen belyser fördelningen av företagsstöd och projektmedel under åren 2013-2016. Slutsatser och rekommendationer ur rapporten har arbetats in i finansieringsstrategin. Fördelning av företagsstöd 2013-16; n=510 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 66% 57% 24% 17% 9% 10% 10% 7% Båda Kvinna Man Uppgift sakns Andel av antalet stöd Andel av stödsumma Figur 10: Fördelning av företagsstöd i Gävleborg 2013-2016
Fördelning av projektstöd 2013-16; n=103 23% 15% 30% 32% Inte alls I låg grad I delar av projektet Integrerat De projekt som har integrerat jämställdhet motsvarar 16 % av de totala medlen medan de som inte alls, eller i låg grad har integrerat jämställdhet motsvarar 50 % av de totala medlen. Figur 11: Fördelning av projektmedel i Gävleborg 2013-2016
FOTNOT 1 Lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län, Förordning (2017:583) om regionalt tillväxtarbete, Förordning (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken, Förordning (2015:210) om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag, Förordning (2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar och Förordning (2000:284) om stöd till kommersiell service. 2 Medel från statsbudgetens anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder (utgiftsområde 19, Regional tillväxt). 3 Arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi för 2020-2030 är påbörjat. Preliminärt beslut är beräknat till våren 2020. 4 Vi kan med 1:1-medel medfinansiera högst 50 % i ett projekt, men kompletterande medfinansiering bör eftersträvas, gärna med EUmedel. 5 Beslutsbudgeten varierar mellan åren beroende bland annat av tillgängligt utrymme i bemyndiganderamen. 2018 är beslutsbudgeten 117 miljoner kronor, 2017 var beslutsbudgeten 102 miljoner kronor. 6 Läs mer i bilaga 1: Jämställd regional tillväxt 7 Beslutad av regionstyrelsen 2016-11-02 8 Delegationen Agenda 2030 är en statlig kommitté med ett utredningsuppdrag från regeringen, fram till mars 2019. Rapport maj 2017: I riktning mot en hållbar välfärd Agenda 2030-delegationens nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan för genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling 9 Förordning (2017:583) om regionalt tillväxtarbete, 3-4 10 Nationella regionalfondsprogrammet 2014-2020. Tillväxtverket. Info 0618 Rev A, 2016 Med regionalt program avses i denna rapport specifikt Operativt program för Norra Mellansverige 2014-2020. Tillväxtverket. 11 En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020. Öppna upp! Nationell strategi för ett företagsfrämjande på likvärdiga villkor. Tillväxtverket. Info 0600, 2015 12 Att välja jämställdhet. Tillväxtverket. Rapport 0107. September 2011 13 Kontigo AB, Regionernas arbete med långsiktig finansiering och jämställdhet. Resultat från intervjustudie. Rapport 2017 14 Figuren är hämtad ur Att fånga effekter av program och projekt, red. Svensson, Brulin, Jansson, Sjöberg. 15 Kontigo AB. Företagsstöd och projektmedel. Kartläggning ur ett jämställdhets- och intersektionellt perspektiv 2013-2016. Rapport 2017
Det regionala utvecklingsuppdraget Region Gävleborg vill genom att formulera en finansieringsstrategi skapa en tydligare styrning och prioritering av tillväxtmedlen i riktning mot hållbara strukturer och system. Finansieringsstrategin för 2018-2020 är kopplad till Gävleborgs regionala utvecklingsstrategi 2013-2020 och har som huvudfokus de statliga medlen för regionala tillväxtåtgärder som innefattar stöd till projekt respektive företag.