1. Vad kan du och din organisation göra för en ökad återanvändning av massor?

Relevanta dokument
Massor till klassificering Surte Hamn

Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö

Hur vi kan hitta användning av massor istället för att deponera?

Riskbedömningar från masshantering till sanering Hänger systemet samman?

Masshantering i exploateringsprojekt Kan vi dra lärdomar från Storbritannien? Per Johansson Fil lic. Associate

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental

handläggning av ärenden gällande massor Förfrågan/Anmälan från VU om att använda massor i anläggning

Sanering av Limhamnsläge, Malmö på rätt väg mot hållbar schaktsanering. Eleonore Andersson, Petra Brinkhoff & Malin Norin NCC Construction

Blankett. förorenad jord

Hantering av schaktmassor

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare)

Kommunicering via e-post? Kordinater (ange centrumpunkt för punktförorening alt. hörn/noder för förorenat område, SWEREF 15.00)

Om tuvor och lass Fysisk planering av förorenade områden

Miljökontoret. Sökanden. Fastighetsuppgifter. Ansvarig för miljökontroll. Entreprenör Namn på företag 1 (5) Person-/organisationsnummer sökande.

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Bakgrund, intentioner och tillämpning

1. Tidsplan m.m. för transporter och omhändertagande av berg- och jordmassor?

Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten Sollentuna Administrativa uppgifter

MILJÖSANERING. Masshanteringstjänster inom Ragn-Sells

Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion?

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Återanvändning av avfall för anläggningsändamål

Utmaningar i Göteborg kopplat till mark och vatten

Riskbedömning av förorenad mark

Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Internetadress Tanums kommun Miljöavdelningen TANUMSHEDE

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark.

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

Hur arbeta med förorenade massor

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Fastighetsägare. Adress. Telefon (dagtid) E-postadress

Bilaga 8E - Plan för återanvändning av restmaterial i Projekt Slussen

Upplysning enligt 11 i 10 kap Miljöbalken Anmälan enligt 28 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Organisationsnummer/Personnummer

Projektplan för Hantering av massor uppdaterad

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder

Om roller i EBH-entreprenader Att svara för eller ansvara för, det är frågan. Berith Juvonen ringde och sa: Avgränsningar mm

Vilka upplysningar kräver ni (som minimum)? T.ex. är det ett sanerat område (KM, MKM, PSR)? Industriområde? Fyllnadsmassor? Lagringsplats?

Maria Florberger & Åke Eriksson, Golder Associates AB. Sanering utifrån risk eller värdering?

Avfall och förorenade. områden

Angående ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utökad verksamhet vid Löt avfallsanläggning i Vallentuna kommun

Ekologisk riskbedömning, exempel Fönsterfabriken, Sundsvalls kommun

Skydd av Markmiljö. Pär-Erik Back. Renare Marks seminarium i Visby, 9 oktober På säker grund för hållbar utveckling

Ragn-Sells komplett partner för säker marksanering

Platsspecifika riktvärden

En resurseffektiv masshantering

Målgruppen är varierad

Farligt, farligare, farligast? Kriterier för sediment med rester av båtbottenfärger

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna

Framtida risker med att använda avfall i konstruktioner. Gustaf Sjölund Dåva Deponi och Avfallscenter Umeå

Avfall Sveriges. ståndpunkter

Förorenad mark i byggprojekt

Grundläggande om riskbedömning

En vägledning för bygg- och anläggningsentreprenören?

Avfall Sveriges ståndpunkter 2018

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

ANMÄLAN OM EFTERBEHANDLING AV FÖRORENAT OMRÅDE ( 28)

Årsrapport för upplag år 20 Lagring som en del av att samla in icke-farligt avfall

Provtagning och avfallsklassning av fyllnadsjord Slump eller vetenskap?

Riktlinje. för hantering av förorenade områden i Uppsala kommun

Mark Elert och Celia Jones

Yttrande över En BRASkatt! - beskattning av avfall som deponeras, SOU 2005:64, dnr Fi2005/1862

Tänk på det här innan du gräver

Bohmans Fastigheter i Oskarshamn AB Laxen 9 och 10 PM Saneringskostnad, förorenad mark

Anmälan om avhjälpande åtgärd Enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

MKB detaljplan Börjetull

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

Från avfallshantering till resurshållning. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Anmälan om avhjälpandeåtgärder

Schaktmassor - en resurs

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs:

Din kompletta avfallspartner inom byggavfall

Riktlinje för hantering av förorenade områden

Antal sidor: 5 Helsingborg

Utredning avseende tidigare genomförd åtgärd av förorenad mark, inför planerad ny byggnation

Styrmedelsanalys av deponiskatten En samhällsekonomisk analys med styrmedelsteoretisk ansats.

Länsstyrelsens tillsynsarbete. Förhandling och samarbete

Kommentarer till punkterna ovan framgår nedan. Miljödepartementet Enheten för kretslopp, näringsliv och byggande Stockholm

SGI:s arbete för hållbar masshantering

Avfallstaxorna straffar källsorterare

Miljösamverkan Västerbotten. Lisa Redin Projektledare Miljösamverkan Västerbotten

EBH-processen. Åtgärd och uppföljning. Upplägg av passet

Vem gör vad och vad är på gång? Roller i det statliga arbetet med förorenade områden

Jordens jord, om global saneringspolitik

Riktvärdesmodellen Hur hittar man rätt bland alla flikar?

FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID

VARFÖR VÄLJA BIG BAG?

ANMÄLAN OM EFTERBEHANDLING AV ETT FÖRORENAT OMRÅDE (enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Lagstiftning vad säger praxis om hantering av massor

Yttrande över Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34)

Massor för anläggningsändamål

Miljöhandboken för Göteborgs universitet Beslutad av: prefekt Bosse Lagerqvist Dnr: M2016/15 Gäller för år: 2017

Avfallsbegreppet GERTRUD GYBRANT

Blankett A Administrativa uppgifter

DIALOG FÖR EN HÅLLBAR TEXTIL VÄRDEKEDJA

Sid 1 (4) VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr M Miljödomstolen meddelad i VÄXJÖ

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

På gång inom avfallsområdet i Sverige och EU. Dialogmöte om avfall i Lycksele den 23 april 2015

Blankett A Administrativa uppgifter

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Transkript:

1. Vad kan du och din organisation göra för en ökad återanvändning av massor?

Vad kan du och din organisation göra för en ökad återanvändning av massor? Grupp 1. Strukturera och planera. Öka kunskaperna. Ändra gamla traditioner. Minimera det vi gräver upp. Förbättra planeringen i tid. Logistik? Utreda möjligheter till mellanlagring? Framtiden? Masshanteringen måste in i ett tidigare skede i planeringsprocessen. Fler platser för mellanlagring. Förbättrad logistik. Använd andra transportvägar, pråmar? Se över affärsmodeller. Upphandlingar

Vad kan du och din organisation göra för en ökad återanvändning av massor? Grupp 2. Konsulter behöver bli bättre på att sälja in utökade tester/provtagning. Arbeta aktivt för att slopa undantag från deponiskatt. Bör då förändra den administrativa hanteringen/bördan för deponiskatten. Arbeta för att utveckla tox-tester som är realistiska och där recipientens egenskaper (marken, vattendrag, etc) beaktas. Liksom för askor, bör man fokusera på tillgänglig halt, snarare än total halt.

Vad kan du och din organisation göra för en ökad återanvändning av massor? Grupp 3. Tidigt skede planering och kommunikation med tillsynsmyndighet Förkortning handläggningstider, tydliga krav från tillsynsmyndighet Regional syn samverkan inom regionen till massbalans och deponier inte bara se det enskilda projekt Provtagning riskbedömning, ökad kunskap om att göra rätt på bra sätt Kunskap kommunikation, målgruppsanpassning av rapporter etc Lyfta goda exempel samla praktiska exempel som hantering i olika projekt etc. Skapa mervärde.

Vad kan du och din organisation göra för en ökad återanvändning av massor? Grupp 4. Förbättrade markundersökningar/provtagning av massor för att kunna besluta om EBH och möjlighet för återvinning Platsspecifika riktvärden bör kunna användas oftare Förbättrad kommunikation och matchning av tillgång på massor och efterfrågan Planering i tidigt skede: var kan massor mellanlagras? Oftast behövs massor nu, och tillstånd tar tid. Fler möjligheter att sikta och återanvända massor på plats Fler ekonomiska incitament deponi är billigt!

Vad kan du och din organisation göra för en ökad återanvändning av massor? Grupp 5. Utbildning av inblandade aktörer Högre avgifter på deponi Incitament Hänsyn till samhällsekonomi Samsyn mellan aktörer Platsspecifika utredningar för att minska långa transporter och deponi

Vad kan du och din organisation göra för en ökad återanvändning av massor? Grupp 8. Ta höjd i ny ÖP för att skapa ytor för mellanlagring. Även tidsaspekten för hur länge man får mellanlagra. Involvera byggherren. Tydliggöra att KM är ett riktvärde, inte gränsvärde. Platsspecifika riktvärden Tidsaspekten viktig; tid är pengar utredning bör vara enkel Komma in tidigt i processen, ordentlig provtagning från början.

Vad kan du och din organisation göra för en ökad återanvändning av massor? Grupp 10. Kan inte göra som man brukar: Enkelt, lätt, snabbt gräva upp I tidiga skeden. Kräver förvarning för att miljöundersökningar ska få mer tid -ökad samordning och samarbete mellan kommun, planerare, TK, entreprenör, exploatör. -NV I tidigt skede -Lst. skulle kunna vara till hjälp Deponipriset och transportpriset behöver gå upp

2. Vilka är de viktigaste förändringarna att genomföra för att öka återanvändningen i framtiden?

Vilka är de viktigaste förändringarna att genomföra för att öka återanvändningen i framtiden? Grupp 2. Slopa undantag från deponiskatt och förenkla den administrativa hanteringen. Förbättra möjligheterna för mellanlagring möjligheter att skapa massupplag. En viss summa av intagen skatt bör gå till en FoU-fond för att få fram förbättrade metoder. Det bör finnas en bättre koppling mellan den klassning som görs i markmiljöundersökningen och den som behöver göras inför deponering/återanvändning.

Vilka är de viktigaste förändringarna att genomföra för att öka återanvändningen i framtiden? Grupp 3. Mellanlagringsplatser Massavdrag istället för ROT-avdrag Kan man se gemensamma platser i regionen Mer pengar till detta område

Vilka är de viktigaste förändringarna att genomföra för att öka återanvändningen i framtiden? Grupp 5. Avfall direkt när man gräver, hållbarhetsaspekt måste in För billigt att deponera och att transportera Utbilda kunder Lagar och styrmedel Rutiner inom kommun

Vilka är de viktigaste förändringarna att genomföra för att öka återanvändningen i framtiden? Grupp 6. Säkrare klassificering/provtagningsmetod Vägledning provtagning var massor kan användas Ytor för/vid behov av mellanlagring (vid akuta skeden) Tidsaspekt viktigt i hela kedjan Viktigt behandla tidigt i processen

Vilka är de viktigaste förändringarna att genomföra för att öka återanvändningen i framtiden? Grupp 7. Representativiteten i provtagningen Riskbedömning respektera resultat (myndigheter ser risk för fel) Lämna mer höj marken m. rätt tekniska egenskaper=ta bort expo. Sortera på plats om möjligt Kostnader minimera transporter Matchning tillgångoch efterfrågan på massor Problem är t.ex. MRR och fråga om markmiljö inom staden Resurstänk tänka på vad marken ska användas till

Vilka är de viktigaste förändringarna att genomföra för att öka återanvändningen i framtiden? Grupp 8. Bättre provtagningskunskaper, så att man verkligen får representativa prover. För billigt att deponera! Måste bli mer tuffa styrmedel. Pengar styr! Eftersom nya metoder ofta är dyrare används de inte. Kommuner måste visa vägen och använda nya metoder med högre hållbarhetsfaktor.

3. Vad blir konsekvenserna av nya rön om miljö-riskbedömning för återanvändningen av massor?

Vad blir konsekvenserna av nya rön om miljöriskbedömning för återanvändningen av massor? Grupp 5. Djupare undersökning behövs, tid att implementeras/ev. Omklassas fragment. Konsekvens över tid viktig vid klassning Provtagning väldigt viktig att göra rätt Representativa viktigt att göra rätt + tolkning

Vad blir konsekvenserna av nya rön om miljöriskbedömning för återanvändningen av massor? Grupp 8. Inga stora konsekvenser på kort sikt! Applicera t.ex. är för komplicerat som verktyg. För många parametrar på för låg nivå. Ej tillräcklig säkerhet för att våga testa något nytt Blandföroreningar är typiskt urbana massor irrelevant utanför Göteborg. Med mark utan skyddsvärda funktioner är APPLICERA överkurs Metoden måste vara enkel, pålitlig & användarvänlig iom tidsaspekten. Skepsis i branschen mot nytt Mer inriktningsdokument/utbildningar från t.ex. NV för hur man ska göra utvärderingar för olika förorenade massor. Mycket stora skillnader mellan olika kommuner, stora och små, i resurser och kunskaper.

Vad blir konsekvenserna av nya rön om miljöriskbedömning för återanvändningen av massor? Grupp 9. Mer material kommer att bli kvar på platsen (återanvändning) Hur fungerar APPLICERA om man har steril jord? Blir det strängare krav då? Kan risken för bioackumulation i näringskedjan ändra synsätt i APPLICERA?