Åtgärder för implementering av hälsofrämjande arbetssätt för fysisk hälsa inom Socialpsykiatrin

Projektet: Hälsosamt somatiskt åldrande Åtgärder för implementering av hälsofrämjande arbetssätt för fysisk hälsa inom Socialpsykiatrin December 2016 -Augusti 2018 Jenny Hiller

Innehåll Tidsperiod för följande åtgärder... 4 Förslag på åtgärdspunkter... 4 Hälsoutbildning... 4 Hälsostödjare... 5 Hälsoinformation... 5 Hälsosamtal... 5 Hälsoplan... 6 Hälsoutbildning- Hälsa i harmoni Utbildningsserie... 7 Om Hälsa i Harmoni... 7 De tre utbildningsdelar som finns är:... 7 Uppbyggnad... 7 Innehåll... 8 Tilläggsmaterial... 8 Användningsområde... 9 Så används utbildningen... 9 Test av utbildningsseriens delar... 9 Testperiod Hälsa i Harmoni Grundutbildning... 9 Genomförande... 9 Enkät gällande kunskapsläge och utbildningsmaterialet... 9 Ändringar i materialet efter testomgång... 10 Test Hälsa i Harmoni Integrerad version... 11 Tillvägagångssätt utvärdering... 11 Resultat... 11 Ändringar i materialet efter testomgång... 11 Test Hälsa i Harmoni Studiecirkel... 11 Utvärdering Sammanfattning... 12 Deltagare som ändrat vanor... 12 Övriga slutsatser... 12 Hälsoinformation- Hälsa i Harmoni Informationsmaterial... 13 Hälsa i Harmoni- Informationsprogram... 13 Test av programmet... 13 Hälsa i Harmoni Informationsfilmer... 14 Test av filmerna... 14 Hälsa i Harmoni -Studiecirkel... 16 Hälsostödjare... 16 2

Tanken med hälsostödjare... 16 Marknadsföring... 16 Första utbildningsdag... 16 Inbjudan till samverkansparter... 17 Digital Version... 17 Kommande utbildningsdagar... 17 Lättare kontakt... 17 Hälsa i Harmoni Grundutbildning i verksamheterna... 17 Hälsosamtal och Hälsoplan... 18 Kompetterande insatser... 18 Bevara Fredagsmyset- Hälsa i Harmoni Receptbok... 18 Hälsoförråd... 18 Projektinsatser... 19 Styrgrupp... 19 Referensgrupp... 19 Sammarbete med Region Jönköping och Värnamo Kommun... 19 Spridningsarbete... 19 Bilaga 1: Enkät före utbildningen... 20 Bilaga 2: Enkät efter utbildningen... 21 Bilaga 3: Enkät om Hälsa i Harmoni -Dataprogram... 24 Bilaga 4: Utvärderingsfrågor Integrerad version... 25 Bilaga 5: Utvärderingsfrågor och tummar... 26 Bilaga 6: Inbjudan till diskussionsträff för Hälsa i Harmoni Informationsfilmer... 27 3

Tidsperiod för följande åtgärder Projektet startade 1 maj 2016 och inleddes under hösten med en utredningsdel av utgångsläget inom socialpsykiatrin gällande fysisk hälsa. Denna del finns att läsa separat i rapporten: Utredning av utgångsläge inom Socialpsykiatrin. Under hösten 2016 parallellt och utifrån vad som framkom under utredningen formulerades fem åtgärdspunkter. Åtgärderna började implementeras i januari 2017 och fortsatter även vid utformande av denna rapport. Denna rapport är en fullständig sammanfattning av dessa åtgärder och dess utförande samt det resultat som kunnat ses vid utformande av denna rapport. Projekttidens slut är till och med december 2018. Hösten 2018 skrevs en utvärdering i form av rapporten: Utvärdering och behov av fortsatta utvecklingsarbeten. Förslag på åtgärdspunkter För att förbättra våra klienters fysiska hälsa behövde man jobba från olika håll. Dels behövde arbetsplatserna ha med det i sitt grundläggande arbetssätt, någon behövde fortsätta leda arbetet på arbetsplatserna och vara ett bollplank för personalen, förändringsprocessens olika delar behövde planeras och bibehållas mellan klienter och personal och både personal och klienter behövde grundläggande kunskaper och verktyg för fysisk hälsa och processen att ändra vanor. Utöver detta behövde vi också ge information till våra klienter på ett sätt som de kunde ta till sig. Detta resulterade i ett åtgärdsförslag med fem punkter: Hälsoutbildning, Hälsostödjare, Hälsoinformation, Hälsosamtal och Hälsoplan. Med dessa fem åtgärder tror vi att möjligheterna till ett standardiserat hälsofrämjande arbete ökar inom socialpsykiatrin. Nedan följer närmare presentation av åtgärdspunkterna. Hälsoutbildning I utredningsdelen såg vi att den kunskap personalen hade gällande fysisk hälsa och hälsofrämjande levnadsvanor skiljde sig åt beroende på det egna personliga intresset hos medarbetarna. Detta fick till följd att det skiljde i hur mycket man arbetade med detta från arbetsgrupp till arbetsgrupp. Det innebar att det fanns arbetsgrupper med låg kunskapsnivå och som därför inte tänkte på detta alls i sitt dagliga arbete med klienterna samtidigt som det fanns arbetsgrupper med hög kunskapsnivå som redan involverade detta i sitt dagliga arbete. Därav sågs behovet av en gemensam utbildning för att få en gemensam kunskapsbas hos personalen. När projektledarna började efterforska en sådan utbildning, hittades ingen som var direkt anpassad för socialpsykiatrin. En utbildning hittades som fokuserade på hälsokomponenter men missade delen som knyter an dessa till psykisk sjukdom och en som fokuserade enbart på fysisk hälsa i samband med psykisk sjukdom men missade fokus på enskillda hälsokomponenter. Beslutet togs därför att ta fram en egen utbildning. Resultatet blev Hälsa i Harmoni Grundutbildning som riktar sig till personalgrupper. För att säkerställa att alla personalgrupper började arbeta med hälsosamma levnadsvanor inkluderades också en workshopdel i denna utbildning där personalgruppen tillsammans fick testa olika verktyg man kan använda i hälsoprocessen samt landa i en arbetsprocess för hur de ska använda dessa i sin verksamhet tillsammans med sina klienter. Efter färdigställandet av grundutbildningen lyftes behovet av utbildningsdelar som passade olika typer av klienter varpå två ytterligare utbildningsdelar togs fram: Hälsa i Harmoni 4

Integrerad version och Hälsa i Harmoni Studiecirkel. Tillsammans utgör alla delar Hälsa i Harmoni Utbildningsserie. Hälsostödjare För att etablera och sen också bibehålla ett arbetssätt gällande fysisk hälsa för våra klienter infördes rollen hälsostödjare på varje arbetsplats. Liksom metodstödjarna (tidigare vägledare med särskild kompetens VSK) är medarbetare som har större kunskap gällande ESL (Ett självständigt liv) och MI (Motiverande samtal), är hälsostödjarna medarbetare med större kunskap om fysisk hälsa, hälsoarbete och utbildningsserien Hälsa i Harmoni. Deras uppgift är att hålla sig uppdaterade och främja för att arbetsplatsen arbetar med fysisk hälsa och hälsosamma levnadsvanor. De kan också fungera som metodstödjare gällande hälsosamtalet och hälsoplanen och se till att de görs. En annan uppgift kan vara att ordna gemensamma hälsosamma aktiviteter för klienterna, anordna gemensamma föreläsningar för klienterna samt att uppmärksamma t.ex. hälsoveckan och skaffa fram information om hälsofrämjande aktiviteter i samhället runt omkring. En stor viktig uppgift är också hålla i utbildningen Hälsa i Harmoni på arbetsplatsen. Hälsoinformation På vilket sätt vi lättast tar till oss information varierar från person till person. En del tar lättast till sig information via text, medan andra har lättast via ljud. En del kan processa ganska stor mängd information, medan andra behöver mindre information. Detta gäller alla människor, men det finns också olika diagnoser som gör det svårt att ta till sig information på ett visst sätt. Dyslexi är ett ex. på en diagnos som gör det svårare att läsa och skriva. Neuropsykiatriska diagnoser är andra exempel på diagnoser som kan göra det svårare att orientera sig i text och därigenom har svårare för att ta till sig information via text. Allt informationsmaterial handlar om att sända ut ett budskap till en annan människa. När man utformar informationsmaterial handlar det mycket om att underlätta budskapets väg från sändare till mottagare och det finns en mängd saker att tänka på för att göra detta. Till exempel att inte sända ut för mycket information samtidigt samt att stimulera så många inlärningsvägar som möjligt. För det sistnämnda är det bra om man erbjuder andra vägar än att bara läsa. För att göra hälsoinformationen tillgänglig för så många som möjligt utformades inom ramen för projektet alternativa informationsmaterial där vi t.ex. erbjuder att både kunna läsa och lyssna. Det togs också fram 22 kortfilmer om olika komponenter gällande hälsa, där information endast ges via bild och ljud. Hälsosamtal Som en åtgärd för att kartlägga och förbättra människors fysiska hälsa brukar så kallade hälsosamtal användas. Dessa används på olika nivåer inom vård- och omsorg. Hälsosamtalet är inte bara ett bra sätt att få information om människors hälsa utan är även ett verktyg som är till hjälp att närma sig att samtala om dessa frågor mer strukturerat. En del arbetsplatser i vår utredningsdel uppgav att det inte alltid är så lätt att börja prata om frågor som rör den fysiska hälsan. Samtalet bör ske mer naturligt och det kan vara svårt att hitta dessa tillfällen utan att personen själv har påbörjat diskussionen eller visat att hen är öppen för den. Personalen beskrev att det krävs en bra relation för att börja diskutera dessa frågor. Att erbjuda hälsosamtal tillsammans med andra åtgärder som är rutin, kan hjälpa oss att få information gällande den fysiska hälsan tidigare i processen med klienten. Om hälsosamtal erbjuds på rutin tillsammans med t.ex. den genomförandeplan som redan idag används kan det vara lättare för personalen att börja prata om fysisk hälsa och inkludera åtgärder för den, redan i början av processen med 5

klienten. Att det dessutom finns en given struktur att följa i dessa samtal hjälper personalen att närma sig känsliga frågor samt inte glömma någon viktig komponent. Många av de mallar för hälsosamtal som gick att hitta vid tiden för projektet, var dock utformade av landsting för hälso- och sjukvårdspersonal. Det var projektledarnas övertygelse att hälsosamtalet måste vara anpassat för var man själv befinner sig i vård- och omsorgskedjan samt att det matchar den kompetens personalen har. Att mäta blodtryck, vikt och midjemått, Body mass index och självskattning av alkohol- och tobaksvanor kanske även fortsättningsvis ska ligga inom regionens hälso- och sjukvård. Redan innan projekttiden arbetade personalen inom socialpsykiatrin mycket med olika former av motivationsarbete, både ostrukturerat och strukturerat. Detta arbete önskade vi utveckla till att även inkludera den fysiska hälsan. Vi märkte i vår utredningsdel att personalen tycktes arbeta ganska mycket i mitten av förändringstrappan. De var duktiga på att snappa upp viljan till förändring när klienten själv kommit så långt att hen visar sig öppen för det. Dock hade medarbetarna svårare att närma sig klienter med uppenbara eller osynliga hälsorisker som inte själva gav uttryck för dem eller visade en vilja eller önskan till förändring. Ett hälsosamtal som bygger på det motiverade samtalet trodde vi kunde ge personalen detta verktyg. Hälsosamtalet som togs fram ska syfta till att ta reda på hur personen själv ser på hälsa, erbjuda hjälp till det klienten uppger att hen vill förändra samt att kunna så ett frö till förändring hos klienter där sådana tankar ännu inte finns. Vår övertygelse var att ett sådant här typ av hälsosamtal kan möta den kompetens vår personal redan hade och var duktiga på. Hälsosamtalet bygger därför på samtalsmetoden Motiverande samtal (MI) och konsulterades med utbildad MI-coach under framtagningsprocessen. Tanken var att hälsosamtalet skulle bli en naturlig del att erbjuda tillsammans med genomförandeplanen. Målet i utformandet av hälsosamtalet var att all personal, oavsett kompetens skulle kunna utföra samtalet. Hälsostödjaren fick kunskap om hälsosamtalet genom utbildningsdagen för hälsostödjare samt Hälsa i Harmoni handbok för hälsostödjare och medarbetarna fick sedan kunskap om hälsosamtalet och hur det är tänkt att hållas via utbildningen Hälsa i Harmoni Grundutbildning som hälsostödjaren sedan ledde på arbetsplatsen. Hälsoplan Alla enheter använder sig av en genomförandeplan som underlag för sitt arbete tillsammans med klienten. Genomförandeplanen tar upp livets olika områden och vardagens olika aktiviteter och ger möjlighet att sätta mål och dokumentera hur man ska arbeta för att nå målet. På likande sätt kan det behövas en enkel plan att använda sig av för att planera förändringen gällande den fysiska hälsan. Det fanns en mängd så kallade hälsoplaner på marknaden vid tidpunkten för projektet, där alla hade olika för- och nackdelar. Vi valde därför att utforma en egen hälsoplan med utgångspunkt från dessa, som skulle passa våra verksamheter. Vår tanke var att hälsosamtal ska erbjudas i samband med genomförandeplanen. Om det i detta samtal framkommer något som klienten vill förändra kan man skriva en hälsoplan för detta och lägga tillsammans med genomförandeplanen. Den blir på så sätt ett komplement till den redan befintliga genomförandeplanen. Genom att lägga hälsoplanen till genomförandeplanen blir det dessutom naturligt att utvärdera även hälsoplanen när man diskuterar genomförandeplanen. Hur hälsoplanen ser ut och hur den används behandlas även detta inom utbildningen Hälsa i Harmoni Grundutbildning. Nedan kommer ex. på hur arbetsprocessen med hälsosamtal och hälsoplan kan se ut. Vilken arbetsprocess varje enskild arbetsplats väljer att ha, bestäms av arbetsgruppen under sista delen av Hälsa i Harmoni Grundutbildning. 6

Hälsosamtal erbjuds i samband med GFP I samband med hälsosamtal erbjuds aktivitetsbalans kartläggning med arbetsterapeut Ev. fortsatt arbete med aktivitetsbalans Hälsosamtal enl. given struktur med fokus på MI. Samtal om hälsan Skattning av fysisk aktivitet Motivationsarbete Hälsoplan skrivs i samband med GFP och läggs tillsammans med den Uppföljande hälsosamtal när GFP följs upp Arbetsterapeut kan kartlägga intressen för att hitta rätt fysisk aktivitet Hälsoutbildning- Hälsa i harmoni Utbildningsserie Om Hälsa i Harmoni Hälsa i Harmoni är en utbildningsserie som behandlar hälsosamma levnadsvanor, sambandet mellan psykisk och fysisk hälsa och hur man kan arbeta på ett hälsofrämjande sätt gällande fysisk hälsa inom socialpsykiatrin. Utbildningsserien har till stora delar utgått från två tidigare utbildningar, Fokus hälsa och Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk Funktionsnedsättning. Utbildningen innehåller utbildningsdelar, informationsmaterial och verktyg för hälsoarbetet. De tre utbildningsdelar som finns är: Grundutbildning Riktar sig till personalgrupper och syftar till att ta fram ett arbetssätt i personalgruppen gällande hur man ska arbeta för att stödja klienternas fysiska hälsa. Integrerad Version Riktar sig till personal och klienter ihop och syftar till att tillsammans diskutera fysisk hälsa, hälsoarbete och hälsosamma levnadsvanor. Studiecirkel Riktar sig till klienter och bygger på ett antal informationsfilmer med tillhörande diskussionsfrågor. Uppbyggnad Grundutbildningen består av tio obligatoriska teman och ett frivilligt Tema 11. Inför varje tematräff läser deltagarna två sidor text. De sju första temana är diskussionsteman där man i gruppen diskuterar och reflekterar kring ett antal diskussionsfrågor. De tre sista temana är workshops som syftar till att testa olika verktyg för hälsoarbetet och att landa i ett arbetssätt för fysiskt hälsoarbete i den egna arbetsgruppen. Tema 11 är ett extra tema som kan göras vid behov och handlar om samverkan med externa samarbetsparter. Rekommendationerna är att 7

man gör två teman per träff upp till och med Tema 7. De tre sista temana som är workshops tas ett per träff, för att ge utrymme för reflektion mellan temana. Även den integrerade versionen består av 10 teman. Inför varje tema läser man en sida text istället för två. Texten är skriven med lite enklare språk. Det finns också möjlighet att lyssna via ljudfil istället för att läsa. Ljudfilerna hittas på utbildningsseriens Youtube-kanal: Hälsa i Harmoni. I den integrerade versionen är alla teman diskussionsteman. Dessa ger klienter och personal möjlighet att diskutera och reflektera tillsammans kring ett antal diskussionsfrågor som rör fysisk hälsa. Här går man igenom ett tema per gång för att ge klienterna utrymme att reflektera mellan träffarna. Den integrerade versionen syftar till att ge klienter och personal möjlighet att reflektera tillsammans om möjligheter och svårigheter i hälsoarbete och hur man kan finnas där för varandra i ändrandet av vanor. Studiecirkeln består av 22 filmer där varje film tar upp en hälsoaspekt. Filmerna är mellan en och fyra minuter långa. Man väljer själv hur många och vilka filmer man vill ha med i sin studiecirkel. Varje träff inleds med att man tillsammans tittar på filmen. Efter det diskuterar man 3 4 frågor. Syftet med studiecirkeln är att undvika att deltagaren ska behöva läsa, eftersom många har svårt att ta till sig information på det sättet. Detta gör att studiecirkeln passar fler klienter i både boendestöd, serviceboende och gruppboende. Du kan välja att använda dig av tilläggsmaterial i din studiecirkel som är information från filmerna i pappersformat. Till de flesta avsnitt finns även praktisk uppgift man kan välja att använda för att ge deltagarna ytterligare möjlighet att reflektera över sitt eget liv och sina vanor. I studiecirkelmaterialet finns även allt som du som diskussionsledare behöver veta för att leda träffarna. Du hittar filmerna på utbildningsseriens Youtube kanal: Hälsa i Harmoni. Innehåll Hälsa i Harmoni Grundutbildning: Begreppet hälsa, Sambandet mellan psykiskt och fysisk hälsa, Kost och tandhälsa, Fysisk aktivitet, Utbud och tillgänglighet i samhället, Vanors betydelse och mänsklig aktivitet, Motivation och förändringsarbete, Verktyg i förändringsarbetet, Håll arbetet levande och Dags att sammanställa. Hälsa i Harmoni Integrerad version: Begreppet hälsa, Sambandet mellan psykiskt och fysisk hälsa, Kost, Tandhälsa, Fysisk aktivitet, Utbud och tillgänglighet i samhället, Vanors betydelse och mänsklig aktivitet, Motivation och förändringsarbete, Verktyg i förändringsarbetet och Dags att utvärdera. Hälsa i Harmoni Studiecirkel: Att åldras, Psykiskt och fysiskt, Kost (kost och hälsa, tallriksmodellen, socker, fett, protein, kolhydrater, enkla råd), Tandhälsa (tandhälsa, så blir det hål, tandvårdsrutiner) Fysisk aktivitet (fysisk aktivitet och hälsa, det händer i kroppen, så mycket behövs, naturens påverkan, ångest och motion), Vanor, Aktivitetsbalans, Tobak och Alkohol. Tilläggsmaterial Till utbildningen finns en del tilläggsmaterial. Dessa är: Handbok för hälsostödjare Riktar sig till hälsostödjare och beskriver deras roll och det de behöver veta för att vara hälsostödjare. 8

Rollen hälsostödjare- guide för enhetschefer Information om varför vi bör arbeta med fysisk hälsa vid psykisk sjukdom och hälsostödjarnas roll i detta arbete. Bevara Fredagsmyset- Hälsa i Harmoni Receptbok. En receptbok med nyttigare bakning utan vitt mjöl och socker. Innehåller både vanligt recept och bildrecept. Användningsområde Utbildningsmaterialet är till för att användas för all baspersonal och klienter inom socialpsykiatrin. Den integrerade versionen används tillsammans med klienter som klarar att ta till sig information till ett givet tillfälle samt förmedla tankar verbalt. Vid svårigheter inom dessa områden rekommenderas individuella hälsosamtal alternativt Hälsa i Harmoni Studiecirkel. Så används utbildningen Alla delar av utbildningsserien bygger på att de leds av en diskussionsledare. Denna behöver inte mycket förkunskaper utan har en arbetsbok till hjälp som beskriver varje del av utbildningen. Test av utbildningsseriens delar Testperiod Hälsa i Harmoni Grundutbildning Inom projektet genomfördes en testperiod med en arbetsgrupp. Syftet med detta var att kunna korrigera delar av utbildningen som är svårförståeliga alternativt onödiga. Syftet var också att testa om utbildningen leder till ökad kunskap hos personalen samt införande av arbetsprocess gällande fysisk hälsa. Genomförande Testgruppen bestod av 12 personer som arbetar på en gruppbostad för personer med psykiskt funktionshinder. Professioner som fanns representerade i arbetsgruppen var skötare, fritispedagoger och arbetsterapeuter. Innan testomgången påbörjades fick alla var sitt exemplar av häftet Hälsa i Harmoni Grundutbildning. Enkät gällande kunskapsläge och utbildningsmaterialet Fem teman planerades under våren och fem under hösten. Den totala tidsåtgången för hela utbildningen blev alltså cirka ett år. Tema 1-7 gjordes antingen ett eller två tema per träff. I de fall då två teman gjordes hanterades varje tema var för sig, i tur och ordning, under träffen. Projektledaren fungerade som diskussionsledare och följde instruktionerna i arbetsboken för diskussionsledare. Arbetsgruppen fick även tillgång till informationsprogrammet Hälsa i Harmoni på deras gemensamma kontorsdator. Vid första träffen gav projektledarna information till arbetsgruppen om projektet, hela utbildningsserien Hälsa i Harmoni, hur grundutbildningen skulle gå till, varför just de hade blivit utvalda som testgrupp samt vikten av deras åsikter gällande utbildningsmaterialet. Deltagarna uppmanades att även bedöma innehållet i texterna, diskussionsfrågornas lämplighet, utformande och relevans samt utbildningen som helhet. Innan diskussionerna vid träff ett tog sin början, fick varje deltagare fylla i en enkät gällande de kunskaper hen upplevde sig ha just då gällande fysisk hälsa och förändringsarbete 9

(se bilaga 1). Efter avslutad utbildning fick de fylla i samma enkät samt även enkäter om utbildningen i stort samt informationsprogrammet Hälsa i Harmoni. När varje tema var genomgånget följde en diskussion om temats utförande och tillhörande diskussionsfrågor. Efter avslutad utbildning fick deltagarna återigen fylla i samma frågor gällande sina kunskaper (se bilaga 2). I den enkäten fanns också med en fråga om man använt sig av Hälsa i Harmoni Informationsprogram. Svarade man ja på den ställdes ytterligare frågor om programmet (se bilaga 3). Resultat: Kunskapsutveckling Resultat av mätning med bilaga 1, före och efter genomgången utbildning. Den samlade kunskapen hos personalen hade förbättrats inom alla områden efter utbildningen jämfört med före. Högst skattning av kunskap före utbildningen var inom kunskap om bra kost, där den genomsnittliga skattningen var 7,5 på en skala 1-10. Lägst skattning före utbildningen var inom områdena förbättringskunskap och förändring av vanor samt den fysiska aktivitetens betydelse för hälsa, där den genomsnittliga skattningen var 6 resp. 6,5. Det var också här störst kunskapsutveckling skett efter utbildningen då den genomsnittliga skattningen då ökat med 2 steg till 8 resp. 8,5. Övriga områden (Kunskap om fysisk hälsa, sambandet fysisk och psykisk hälsa och bra kost) ökade med 0,5 efter avslutad utbildning, från skattningar 7, 7 och 7,5 före utbildning, till 7,5, 7,5 och 8 efter utbildning. De flesta upplevde sig ha tillräcklig kunskap om fysisk hälsa och hälsoarbete för att kunna arbeta med sina klienter, även innan utbildningen. Två personer ansåg sig inte ha det. Efter avslutad utbildning ansåg dock alla sig ha tillräckligt med kunskap för att kunna arbeta med det. Resultat: Utbildningen Resultat av mätning med bilaga 2, efter genomgången utbildning. Deltagarna upplevde att informationen i utbildningen hade varit nyttig för deras arbete (genomsnittlig skattning 8 på en skala 1-10). De flesta teman skattades med 9 gällenade relevans för arbetet. Inget tema skattades under 8. Diskussionsuppgifterna upplevdes också som givande (genomsnittlig skattning 8 på en skala 1-10). De flesta upplevde materialet lättförståeligt (genomsnittlig skattning 8 på en skala 1-10). Deltagarna tyckte det bästa med materialet var att det var lättförståeligt, tydligt och hade bra frågeställningar. De tyckte även verktygen i tema 8 var bra och att materialet tog upp så många olika områden. De tyckte också det var lagom mycket information till varje område. En deltagare tyckte att det hade varit bra om verktygen presenterades tidigare i materialet. 3 av 11 deltagare hade använt sig av Hälsa i Harmoni Informationsprogram på datorn som komplement till grundutbildningen (Resultat av mätning med bilaga 3, efter genomgången utbildning). Av de 3 fanns 1 som skattade sig ha väldigt bra datavana och 2 som skattade sin datavana till medel eller lägre. Hur lätt/svårt det var att förstå hur man skulle använda programmet skattades av dessa tre i genomsnitt som 7,5 på en skala från 1-10 där 1 var mycket svårt och 10 mycket lätt. På frågan hur lätt/svårt det var att ta till sig informationen i programmet var den genomsnittliga skattningen 8, på en skala från 1-10 där 1 var mycket svårt och 10 mycket lätt. Ändringar i materialet efter testomgång Under testomgången ändrades en del frågeformuleringar i diskussionsfrågorna samt små ändringar i löpande text. De flesta korrigeringar gjordes i arbetsboken för diskussionsledare. En introduktionsfilm för utbildningen togs fram efter uppmaning av deltagare att man hade velat få 10

kunskap om workshoparna redan i början, att det var det som väntade. I workshop 8 togs ännu ett verktyg fram, prioriteringsblanketten, då deltagarna tyckte det fattades ett stöd mellan hälsosamtalet och hälsoplanen, om det framkom många olika förändringsområden i samtalet. En uppsättning med kort med kärninformation om varje område i hälsosamtalet togs fram som ett stöd för personalen i hälsosamtalet om de skulle behöva ge kort information. I övriga workshopar korrigerades även arbetsmaterialet något och i tema 9 lades ett exempel på arbetsprocess till för att göra det lättare för deltagarna att förstå vad som menas med arbetsprocess. Test Hälsa i Harmoni Integrerad version Inom projektet genomförs en testomgång av Hälsa i Harmoni Integrerad version tillsammans med en mindre grupp personal och klienter. Utbildningen hölls öppen och man fick komma på de teman man själv ville. Vid varje tema deltog 2-3 personal, varav det de allra flesta gånger var samma personal. 3 klienter deltog kontinuerligt medan 3 klienter bara var med någon gång. Vid sista träffen fick klienterna svara på 8 frågor anonymt om hur de upplevde utbildningen och deltagandet (Se bilaga4). På sista tillfället deltog 7 personer (4 klienter och 3 personal), vilka nedanstående resultat baseras på. Tillvägagångssätt utvärdering Deltagarna använde bilder på tre tummar, en grön för ja, en gul för vet ej och en röd för nej, för att svara på utvärderingsfrågorna. Varje deltagare hade lika många tummar av varje färg som antalet frågor, alltså åtta. Diskussionsledaren läste sedan upp åtta frågor och skickade runt ett kuvert för varje fråga. Varje deltagare lade då den tumme hen tyckte stämde på frågan. Efter träffen öppnades kuvertet av diskussionsledaren och tummarnas fördelning antecknades. Resultat Nästan alla tyckte texten i utbildningsmaterialet givit ny kunskap och hade någon gång valt att lyssna på texten via uppläsningsfilerna istället för att läsa. Alla deltagare tyckte att diskussionsfrågorna varit intressanta och att diskussionsgruppen varit lagom stor. 5/7 hade kommit på något de behövde förändra under studiecirkeln och också fått ökad motivation till att göra det genom studiecirkeln. 6/7 deltagare hade inför eller under studiecirkeln valt att ändra en ohälsosam vana alternativt planerade att påbörja förändring efter studiecirkeln. Majoriteten av deltagare tyckte att studiecirkeln gett en större förståelse för likheter och skillnader mellan personal och klienter. Ändringar i materialet efter testomgång En del diskussionsfrågor ändrades, togs bort eller byttes i ordning av författaren under utbildnings gång. En sammanfattning av varje tema lades till i arbetsboken för diskussionsledare för att man skulle kunna inleda varje träff med att läsa den och på så vis ha träffens ämne aktuellt i anslutning till diskussionerna. Test Hälsa i Harmoni Studiecirkel Totalt testades Hälsa i Harmoni Studiecirkel på tre platser parallellt under våren 2018: Träffpunkt Kastanjegården Jönköping, Oxhagsgatans Gruppboende Jönköping och Dagverksamheten Värnamo. Fullständig utvärdering hittas i rapporten: Utvärdering av Hälsa i Harmoni Studiecirkel testgrupper. 11

Alla testgrupper avslutade sina studiecirkelträffar med fem stycken utvärderingsfrågor. För att undvika text och behålla anonymitet vid svarande användes bilder på tre tummar, en grön för ja, en gul för vet ej och en röd för nej. Varje deltagare hade lika många tummar av varje färg som antalet frågor, alltså fem. Diskussionsledaren läste sedan upp fem frågor och skickade runt ett kuvert för varje fråga. Varje deltagare lade då den tumme hen tyckte stämde på frågan. Efter träffen öppnades kuvertet av diskussionsledaren och tummarnas fördelning antecknades tillsammans med antal deltagare på träffen och vilka filmer den innehållit. Frågor och tummar se Bilaga 5. Utvärdering Sammanfattning De allra flesta filmer gav en klar majoritet av alla deltagare ny information och nästan alla deltagare upplevde diskussionsfrågorna intressesanta. Dock behövdes i de två största testgrupperna många följdfrågor och fördjupade frågor läggas till. De flesta deltagare upplevde också diskussionsgruppens storlek lagom stor. Dock såg diskussionsledarna att gruppens storlek måste anpassas till individerna i den. Om deltagarna sedan innan var en etablerad grupp och kände varandra kunde man ha fler deltagare i gruppen. Om gruppen inte kände varandra sen innan blev diskussionerna mer innehållsrika vid färre deltagare. Om deltagarna hade lägre kognitiv förmåga behövdes deltagarantalet hållas till ännu färre. Vid varje träff uppgav nästintill alltid några deltagare att de kommit på något förändringsområde hos sig själva och att man var motiverad till förändring. På cirka hälften av det totala antalet studiecirkelträffar uppgav minst 50 % av deltagarna ett förändringsområde. Sammanlagt 11 deltagare hade påbörjat förändring eller planerade att påbörja den. Dock var det svårt att få till studiecirkelträffar och förändring på gruppboendet, där de mest störst funktionsnedsättning bor. Deltagare som ändrat vanor På sista träffen av testgrupperna på Träffpunkt Kastanjegården Jönköping och Dagverksamheten Värnamo ställdes en extra avslutande fråga till deltagarna Har du ändrat en vana under studiecirkelns gång eller planerar att börja förändra en vana efter studiecirkeln?. Av sammanlagt 15 deltagare var det 11 som hade gjort det alternativt planerade att göra det. Vanor som var under förändring var t.ex. tobaksvanor och sluta äta socker. Övriga slutsatser Deltagarantal Kvalitén på diskussionerna varierade med antal deltagare. I grupper där deltagarna inte kände varandra väl sen tidigare tenderade diskussionerna bli något sämre ju fler deltagare det var. I grupper där deltagarna kände varandra väl redan innan märktes ingen skillnad i diskussionerna. Vi rekommenderar därför att vara max 6 deltagare om gruppen inte känner varandra. I grupper med deltagare med sämre kognitiva förmågor är det oftast bättre att minska deltagarantalet ytterligare. Tid för träffarna I testomgångarna har vi valt att avsätta ca 60 min/träff och då tittat på 2-3 filmer åt gången. Detta har varit ett upplägg som fungerat bra. Var flexibel med diskussionsfrågorna De diskussionsfrågor som finns i materialet är framtagna för att passa alla, även de med sämre kognitiva förmågor. I andra grupper kan man därför behöva vara flexibel med diskussionsfrågorna och lägga till fler eller fördjupade frågor. Försök följ gruppens diskussioner och ställ följdfrågor. 12

Komplettera med nyttigt fika Vi har sett en vinst i att komplettera studiecirkeln genom att bjuda på nyttigt fika på träffarna. Det har gett ett mervärde i utbildningen att kunna visa på alternativ till det söta. Bjud på frukt, nötter, mörk choklad eller baka något sockerfritt ur Hälsa i Harmoni Receptbok Bevara Fredagsmyset, som finns som tilläggsmaterial till utbildningen. Komplettera med fysisk aktivitet En testgrupp valde att lägga sin studiecirkel i samband med friskvårdsgrupp och kombinerade studiecirkeln med gemensam fysisk aktivitet. Detta gav också ett mervärde till studiecirkeln. Praktiska uppgifter Diskussionsledarna för de tre testgrupperna träffades tre gånger för utvärdering av studiecirkelmaterialet under våren 2018. Behov av kompletterande praktiska uppgifter till de olika avsnitten uppkom då. En ny kategori lades därför till i studiecirkelmaterialet kallad Praktisk uppgift. Majoriteten av dessa är inte testade under testomgången då de tillkom efter att temat hållits. Hälsoinformation- Hälsa i Harmoni Informationsmaterial Hälsa i Harmoni- Informationsprogram Hälsa i Harmoni informationsprogram är ett enklare dataprogram gjort i Powerpoint som är tänkt att fungera som komplement till utbildningsmaterialet. Programmet innehåller all information både från Hälsa i Harmoni Grundutbildning och Hälsa i Harmoni Integrerad version plus en del fördjupningsinformation för den som är intresserad av att läsa mer. Programmet innehåller både text, bilder samt ljuduppläsning. Tanken är att programmet ska finnas på arbetsplatsens dator dels som ett kursmaterial samt som en påminnelse att arbeta med hälsoarbete. Även klienter kan få tillgång till programmet som komplement till den integrerade versionen eller bara som ett informationsmaterial i sig. Programmet är gjort i Powerpoint då detta är ett enkelt program att använda och som finns på de flesta datorer. Test av programmet 10 olika personer med olika utbildningsbakgrund och datavana fick testa programmet och svara på en enkät för att säkerställa att vi gjort det så tydligt, lättanvändligt och lättförståeligt som möjligt (se bilaga 3). Resultat av test Programmet testades av 10 personer. 2 män och 8 kvinnor. Testpersonerna var i olika ålder, hade olika professioner och olika tidigare datavana. Den yngsta var 27 år och den äldsta 69 år. På en skala från 1 till 10, där 1 var mycket lite och 10 var väldigt mycket, var snittalet 7,5 i egenskattad datavana. 1/10 testpersoner skattade under fem på skalan och 9/10 skattade över, varav 5 av dessa skattade sin datavana mellan 6-7. På en skala från 1 till 10, där 1 var mycket svårt och 10 mycket lätt, blev genomsnittsskattningen 9,5 på frågan hur lätt/svårt det var att förstå hur man skulle använda programmet. Lägsta skattning låg på 8 och högsta på 10. Det betyder att även de som skattade en lägre datavana skattade minst 8 på användarvänlighet. Genomsnittsskattningen för hur 13

lätt/svårt det var att ta till sig informationen i programmet var 9. Lägsta skattning låg på 8 och högsta på 10. Övriga kommentarer Nästan alla upplevde det positivt och mycket bra att man kunde lyssna på texten. Några hade svårt att hitta ljuduppspelningsknappen och förstå att man kunde lyssna på texten. En person upplevde kostavsnittet för rörigt. En person saknade att man inte kan se vad man har läst i menyn. Om man läser om ett område och blir avbruten kan man lätt glömma var man var. En nästa-knapp i slutet av varje område skulle underlätta, så man inte behöver gå tillbaka till menyn. Några personer hade problem med Avsluta-knappen. Detta beror på att Powerpoint i visningsläge lägger in egna knappar just där denna råkar sitta. En person önskade att långa texter skulle styckeindelas mer. Utöver detta lyftes också några faktorer som står utanför vår kontroll, då programmet Powerpoint i dessa fall begränsar oss och som vi därför inte kan ändra. Några sådana faktorer var att ljudreglaget hamnar över ljuduppspelningsknappen, att musmarkören försvinner efter några sekunder och framkommer när man rör musen igen och att Powerpoint inte helt går att låsa för informationsändring. Ändringar gjorda i programmet efter test På första sidan lades en animering in i form av en pil som visar var man kan hitta ljuduppspelningsknappen. En berättarröst, med automatisk uppspelning, lades till som hälsar välkommen till programmet och hänvisar till ljuduppspelningen. Kostavsnittet strukturerades upp och korrigerades i mer logisk ordning och innehåll. Avsluta -knappen flyttas uppåt för att inte ligga bakom Powerpoints egna knappar. Vi valde att inte lägga till en nästa -knapp i slutet av varje avsnitt då vi bedömde risken för att hamna fel i programmet som stor och att det riskerade att dra ner den höga skattning av användarvänlighet som programmet fått. Inte heller valde vi att styckeindela långa texter då vi ansåg detta ta för mycket plats i programmet samt ge ett rörigare intryck med fler enskillda komponenter på sidan. För personer som tycker det är jobbigt att läsa långa texter rekommenderas istället användandet av ljuduppspelningen i kombination med läsande. Hälsa i Harmoni Informationsfilmer Då det efterfrågats enkelt informationsmaterial utformades korta informationsfilmer inom ramen för projektet. Utgångspunkten i filmerna är de viktigaste områdena inom hälsa, för klienter att få information om. Filmerna är gjorda i Powerpoint och är uppbyggda genom bildspel, där en berättarröst pratar till bildspelet så att det blir små kortfilmer. Filmerna är mellan 1-3,5 minut långa, men de flesta filmer är ca. 1,5 minut långa. Totalt finns 22 filmer under kategorierna: Att åldras, Psykiskt och fysiskt, Kost, Tandhälsa, Fysisk aktivitet, Vanor, Aktivitetsbalans, Tobak och Alkohol. Filmerna är främst utformade för att användas av klienter som har svårt att ta till sig skriven text och behöver mycket visuellt stöd för att lättare ta till sig informationen och kan användas av såväl klienter själva eller genom att personal sitter tillsammans med dem. Det finns också ett studiecirkelmaterial framtaget till filmerna (Hälsa i Harmoni Studiecirkel) för användning i grupp. Test av filmerna Filmerna konsulterades med olika intresseföreningar/personer med egen erfarenhet av psykisk funktionsnedsättning samt med medarbetare (med olika professioner) inom socialpsykiatrin och projektets nätverk, för att säkerställa att materialet är lättförståeligt. En diskussionsträff anordnades under en eftermiddag där personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa bjöds in. 14

Under träffen visades de första filmerna och följdes av diskussion kring dem. Inbjudan till diskussionsträff (se Bilaga 5). Utöver detta tillfrågades några klienter från utredningsdelens klientintervjuer. Bildspelen visades enskilt med dessa som sedan fick tycka till om dem. Manus till de olika filmerna konsulterades också med professionella med specialistkunskaper inom de olika ämnena. Ex. konsulterades filmerna inom fysisk hälsa med sjukgymnast med erfarenhet av att arbeta med målgruppen och filmerna om tandhälsa med tandsköterska. Detta för att säkerställa att den viktigaste informationen fanns med på ett enkelt sätt. Intresseförening/professionella med erfarenhet av socialpsykiatri En del svåra ord fanns i filmerna. Dessa förenklades och manuset till filmernas ljud-del skrevs om för att göra så enkelt som möjligt. En del bilder lades till i bildspelet för att öka förståelsen. Diskussionsträff Träffen hade fyra deltagare där alla hade egen erfarenhet av psykisk funktionsnedsättning eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Deltagarna var i olika ålder och kön. Fokus under träffen låg på att visa filmerna, men även informationsprogrammet som bygger på text och ljud visades. Träffen genomfördes genom att deltagarna fick se en film i taget och sedan fritt diskutera denna utifrån vad som var bra eller dåligt, hur lättförståelig den var, hur tydliga bilderna var, om budskapet var relevant samt förslag på förbättringar. Alla deltagare fick prata i tur och ordning för att alla åsikter skulle komma fram. Inbjudan till träffen (se bilaga 6). Det framkom att vissa av filmerna gick lite för fort och att det skulle vara bra med en introduktionsfilm först som beskrev tillvägagångssätten i filmerna och hur långa de är. Detta skulle även låta åskådaren öva på vad det var som väntade så att man blev mer beredd på informationen som kommer. En sådan introduktionsfilm gjordes. Många tyckte också att någon form av tidsangivelse i filmerna skulle vara hjälpsamt, så man vet hur länge man ska vara koncentrerad. Tillsammans utformade vi förslaget att efterlikna tidshjälpmedlet timstock då många känner igen detta. Därför lades ett antal rutor till i varje film längst ner till vänster. Varje ruta symboliserar 15 sekunder och var 15:e sekund tänds en ny ruta. Detta för att ge åskådaren större orientering i tid. Bredvid rutan står också hur många sekunder filmen är. Vad rutorna står för förklaras i introduktionsfilmen. Det framkom också önskan om att få veta innehållet i filmen innan den börjar. För att inte fylla på mer budskap i filmerna valde vi därför att lägga till det i pappersmaterialet för studiecirkeln och att studiecirkelledaren ska berätta detta i punktform inför varje ny film. I övrigt framkom lite småsaker gällande layout och faktainnehåll som dubbelkollades och korrigerades vid behov. Överlag var alla deltagare positivt inställda till filmerna och tyckte det var ett bra och nytt sätt att förmedla information. De tyckte också sättet uppläsaren berättar på var behagligt och uttalade att rösten inte läste på ett dömande sett, som många av deltagarna tyckte var vanligt i andra sammanhang. I slutet av träffen visades också Hälsa i Harmoni informationsprogram. Vissa deltagare tyckte bättre om det programmet då det var mer faktarikt och de klarade av att ta till sig informationen. Detta visar att även informationsprogrammet i text och ljud har potential att fungera bra som ett informationsmaterial. 15

Hälsa i Harmoni -Studiecirkel I häftet Hälsa i Harmoni Studiecirkel finns under kategorin Tilläggsmaterial en del bilder från informationsfilmerna även i pappersformat. Detta kan även användas som enkelt informationsmaterial t.ex. vid hälsosamtalet. Hälsostödjare Tanken med hälsostödjare Varje arbetsplats inom socialpsykiatrin bör ha minst en hälsostödjare, som fungerar som handledare till övriga kollegor gällande det hälsofrämjande arbetet för fysisk hälsa och hälsosamma levnadsvanor. Större arbetsplatser kunde välja att ha mer än en hälsostödjare. Marknadsföring För att nå blivande hälsostödjare gick projektledaren ut till enhetscheferna och presenterade konceptet hälsostödjare. Även tilläggsmaterialet Rollen Hälsostödjare. En guide för enhetschefer togs fram. I det betonades bakgrundsinformationen om varför det är viktigt att arbeta hälsofrämjande med fysisk hälsa och varför rollen behövs. Även utbildningsserien Hälsa i Harmoni och rollen hälsostödjare beskrevs. Häftet kan ses som en uppslagsbok gällande rollen och vikten av hälsofrämjande arbete. Enhetscheferna förmedlade sedan detta ner i deras respektive arbetsgrupper. Den som utsågs i arbetsgruppen till att vara hälsostödjare anmälde sig till projektledaren via mail, till första utbildningsdagen 23 november 2017. Projektledaren dokumenterade alla anmälda deltagare. För att på ett enkelt sätt visa en hälsostödjares uppdrag och på ett nytt sätt marknadsföra rollen togs en reklamfilm fram, med samma teknik som informationsfilmerna. Denna reklamfilm spreds till enhetscheferna för dem att sprida vidare till verksamheterna samt lades ut tillsammans med en artikel om projektet på Jönköpings Kommuns intranät. Utöver detta togs två broschyrer fram. En med hälsostödjarens uppdrag i punktform och en med dagordning för första utbildningsdagen för hälsostödjare. Även dessa spreds till enhetscheferna. Totalt anmäldes 30 blivande hälsostödjare till första utbildningsdagen. Första utbildningsdag Första utbildningsdagen för blivande hälsostödjare sattes till 23 november 2017. Datumet planerades utefter när testperioden av Hälsa i Harmoni Grundutbildning förväntades vara avslutad och utbildningen därigenom färdigkorrigerad. Detta då hälsostödjarnas första uppgift var att påbörja Hälsa i Harmoni Grundutbildning i verksamheterna under våren 2018. Inför utbildningen sattes en hälsostödjarmapp ihop. Mappen innehöll Hälsa i Harmoni Handbok för hälsostödjare, Hälsa i Harmoni Grundutbildning, arbetsbok för grundutbildningen, hälsosamtalet, hälsoplanen samt en steg-för-steg-beskrivning av hur man flyttar över Hälsa i Harmoni Informationsprogram på sin egen arbetsdator. Dagen fungerade sedan som en introduktion för blivande hälsostödjare och inleddes med en inspirationsföreläsning om varför vi inom socialpsykiatrin bör arbeta även med klienternas fysiska hälsa, i förebyggande syfte. Vidare utgick dagen ifrån informationen i Hälsa i Harmoni- Handbok för hälsostödjare. Bland annat diskuterades rollen som hälsostödjare och vad man konkret kan göra som hälsostödjare. Deltagarna fick sen gå igenom och diskutera mallen för hälsosamtalet, hälsoplanen och övriga verktyg som presenteras inom Hälsa i 16

Harmoni. Dagen avslutades med att gå igenom Hälsa i Harmoni Grundutbildning och rollen som diskussionsledare i denna. Hälsostödjarnas första uppdrag blev att påbörja denna i sina verksamheter under 2018 och därför valdes att fokusera på denna del. Övriga delar av utbildningsserien presenterades vid senare tillfälle. Inbjudan till samverkansparter För att få en spridning av hälsostödjarnas arbete bjöds olika enheter och instanser som socialpsykiatrin ofta sammarbetar med in att få medverka vid hälsostödjarutbildningen. De som bjöds in var myndighetssektionen, kommunens psykiatriska team, psykosvården, arbetslivsinriktad daglig verksamhet samt representant från liknande projekt gällande fysisk hälsa i regionen/andra kommuner. Digital Version Utbildningsdagens olika delar spelades in till en digital version som komplement till utbildningsdagen. Detta för att deltagarna skulle kunna gå tillbaka och lyssna på den igen, att personer som missade skulle kunna gå den digitalt, att intresserade enhetschefer skulle kunna ta del av den samt att övriga intresserade kan se den vid intresse. Den digitala versionen av hälsostödjarutbildningen lades upp på Hälsa i Harmonis Youtube-kanal. Till dags datum har en handfull nya hälsostödjare gått den digitala versionen. Kommande utbildningsdagar Tanken är att erbjuda hälsostödjarna en utbildningsdag varje termin. Inom projektet innebar det då två ytterligare dagar våren 2018 och hösten 2018. Hälsostödjarträffen våren 2018 innehöll workshop om uppstarten av Hälsa i Harmoni Grundutbildning i verksamheterna, inspirationsföreläsning om vad det finns för förordningar, deklaration, regeringsförklaringar och folkhälsomål som säger varför vi bör arbetar med hälsofrämjande levnadsvanor i socialpsykiatrin, samt information om testomgångarna av Hälsa i Harmoni Integrerad version och Hälsa i Harmoni Studiecirkel. Hälsostödjarträffen hösten 2018 fokuserade återigen på Hälsa i Harmoni Grundutbildning, den mat- och måltidshandbok som tagits fram för Funktionshinderomsorgen samt hur Hälso-sjukvårdssektionens fysioterapeut kan bistå i hälsoarbetet. Även dessa träffar gjordes digitalt och lades ut i Youtube-kanalen för att säkerställa att alla fått samma information. Lättare kontakt För att hälsostödjarna lättare ska kunna nå varandra samt projektledaren samt kunna diskutera frågor som uppkommer efter påbörjande av Hälsa i Harmoni Grundutbildning i verksamheterna startades en grupp på intranätet i Jönköping kommun kallad Hälsostödjare Socialpsykiatrin. En mapp med namnet Hälsostödjare skapades också under gemensamma dokument. Där samlades allt material hälsostödjarna behövde/kan komma att behöva. Hälsa i Harmoni Grundutbildning i verksamheterna Att alla arbetsgrupper inom Socialpsykiatrins gruppboenden, serviceboenden och boendestöd ska genomgå Hälsa i Harmoni Grundutbildning fastställdes som ett obligatoriskt mål i verksamhetsplanerna för 2018. Våren 2018 påbörjades utbildning i alla verksamheter med hälsostödjarna som diskussionsledare. Utbildningarna förväntas avslutas hösten 2018 alt tidig vår 2019. Alla verksamheter ska då ha en färdig arbetsprocess för hur man ska jobba med hälsosamma levnadsvanor med klienterna och vilka verktyg man ska använda för detta. 17

Hälsosamtal och Hälsoplan Hälsosamtalet och hälsoplanen är verktyg som tagits fram för att passa Socialpsykiatrin och bygger på samtalsmetoden MI. Hälsosamtalet är en samtalsmall med steg för steg vad och hur man ska fråga om olika komponenter om hälsa. Hälsosamtalet inkluderar områdena fysisk hälsa, fysisk aktivitet, tobak, alkohol, kost och tandhälsa och aktivitetsbalans. Till hälsosamtalet finns en Meny-agenda som man lägger mellan sig och klienten innan samtalet börjar. Där finns alla områden samtalet innehåller och klienten kan lätt hänga med i vad samtalet kommer handla om. Man kan också anpassa samtalet genom att klienten själv får välja ut de områden som är mest aktuella utifrån Meny-agendan. Sedan följer man samtalesmallen steg för steg. På baksidan av Hälsosamtalet står hur det ska dokumenteras i journalsystemet. Hälsoplanen är till för att planera förändringen på. På framsidan planerar man förändringen steg för steg och på baksidan följer man upp den. Personalen får kunskap om dessa verktyg i tema 8 som är den första workshopen i Hälsa i Harmoni grundutbildning och uppmanas inkludera dessa verktyg när de tar fram sin arbetsprocess i tema 9 och 10. Kompetterande insatser Bevara Fredagsmyset- Hälsa i Harmoni Receptbok Under projektets utredningsdel framkom personal på boenden har svårt att veta vad som är bra mat och att det inte finns något enhetligt för dem att följa. Samtidigt uttrycker många personalgrupper på våra boenden att de har stort inflytande på vad klienterna äter eftersom de många gånger serverar både middag, kvällsmat och fika. Då föddes idén med receptböcker med nyttigare alternativ för både personal och klienter att använda sig av. En receptbok utformades under projekttiden med fokus på nyttigare fika/snacks. Syftet med receptboken var att erbjuda hälsosammare alternativ som fortfarande smakade gott. Recepten innehåller inget vitt socker eller mjöl och inte mer mättat fett än vad som finns i så kallad vanlig bakning. Det finns två recept av samma sak, ett i text och ett med bilder. Det ger möjlighet för klienter som behöver bildstöd att använda sig av receptboken. Receptboken kan också ges ut till klienter. Hälsoförråd För att tillgängliggöra fysisk aktivitet krävs inta bara stöd och uppmuntran från personalen, tillgängliga aktiviteter och motivationsarbete. Det krävs också ofta bra utrustning. Bara den ekonomiska faktorn att man inte har råd att köpa t.ex. bra tränings-/promenadskor kan utgöra ett hinder för ökad fysisk aktivitet. Man kanske har ett intresse för att t.ex. gå på gym, men hindras i utförandet för att man inte har råd med skor och kläder som det indirekt förväntas att man har. Följer man inte klädkoden kan man känna sig avvikande och inte vilja gå dit av den anledningen. Utifrån detta föddes idén av ett hälsoförråd, som också skapades under projektet. I hälsoförrådet samlas begagnade men fortfarande fina skor, kläder och träningsredskap in. Vid behov får all personal hämta från förrådet om de har en klient som kan tänkas ha nytta av det. Saker till Hälsoförrådet eftersöktes från personal och allmänhet. 18

Projektinsatser Styrgrupp Styrgruppen bestod av områdeschef Per-Erik Samuelsson, utvecklingsledare Thomas Teike, enhetschef Ulrika Ström och projektledare Jenny Hiller. Projektgruppen träffades ungefär en gång i månaden genom hela projekttiden. Varje möte utgick ifrån en dagordning som projektledaren sammanställt. Tillägg till dagordningen gjordes av övriga deltagare vid behov. Referensgrupp För att börja sprida projektets åtgärder ner i verksamheterna samt lättare få in synpunkter om det material projektet tog fram sattes en referensgrupp ihop med deltagare ifrån de olika områdena i socialpsykiatrin Psyk väster, söder, öster och centrum och neuropsyk samt kommunens psykiatriska team (KPT) i hälso- och sjukvårdsfunktionen. Referensgruppen fanns främst under 2017, då åtgärderna planerades och togs fram och fungerade som bollplank till projektledaren om materialet som togs fram inom utbildningsserien Hälsa i Harmoni och hur det skulle fungera i verksamheterna. Vidare fungerade referensgruppen som ambassadörer ut i verksamheterna. Upplägget var sådant att projektledaren träffade referensgruppen några gånger per termin. Projektledarna skickade i god tid inför varje träff ut det som de önskade få synpunkter om vid kommande träff. Synpunkterna diskuterades sedan på träffen. Sammarbete med Region Jönköping och Värnamo Kommun Samtidigt som projektet Hälsosamt somatiskt åldrande påbörjades i Jönköpings kommun påbörjades likande projekt inom Region Jönköpings län (kallat jämlika förutsättningar till somatisk hälsa hos personer med psykisk sjukdom, lett av Hanna Freij Ljungman, fysioterapeut) och Värnamo Kommun (lett av Nadia Melkstam, fysioterapeut). Två projekt som arbetade tätt tillsammans med syfte att öka klienter med psykisk diagnos möjlighet till god fysisk hälsa genom bättre samverkan mellan landstring och kommun. Projektledaren har haft tät kontakt och samarbete med dessa två systerprojekt och projekten har granskats och tagit lärdom av varandra. Spridningsarbete Parallellt med projektet har ett spridningsarbete pågått. Projektet har presenterats i en mängd sammanhang både internt i Jönköpings Kommun och externt. Projektet har presenterats för bland annat myndighetssektionen där diskussion också fördes gällande hur LSS-handläggare kan fråga om levnadsvanor redan i den utredning som görs vid ansökan om insats. Projektet har vidare presenterats bland annat för kommunens psykiatriska team, psykosvården, Sveriges arbetsterapeuter Jönköpingskrets kvalitetsdag, studiebesök från andra kommuner, nätverksträff för intresseföreningar, psykiatrinätverk inom regionen, ledningsgruppen psykiatriska kliniken länssjukhuset Ryhov, kommunalt nätverk via Kommunal utveckling samt nätverket "Förbättrad somatisk hälsa hos personer med psykisk sjukdom" inom regionen. Maj 2018 ställdes också projektet ut samt presenterades på mässan Utvecklingskraft som Region Jönköping anordnar. 19

Bilaga 1: Enkät före utbildningen Namn: Arbetsplats: Dina kunskaper Hur mycket kunskap anser du dig ha om fysisk hälsa? Mycket lite Väldigt mycket Hur mycket kunskap anser du dig ha om sambandet mellan fysisk och psykisk hälsa? Mycket lite Väldigt mycket Hur mycket kunskap anser du dig ha om fysisk aktivitets betydelse för hälsan? Mycket lite Väldigt mycket Hur mycket kunskap anser du dig ha om bra kost? Mycket lite Väldigt mycket Hur mycket kunskap anser du dig ha om förändringsarbete och att ändra vanor? Mycket lite Väldigt mycket Känner du att du har tillräckligt mycket kunskap om fysisk hälsa och hälsoarbete för att kunna arbeta med detta tillsammans med dina klienter? Ja Nej 20

Bilaga 2: Enkät efter utbildningen Namn: Arbetsplats: Dina kunskaper Hur mycket kunskap anser du dig ha om fysisk hälsa? Mycket lite Väldigt mycket Hur mycket kunskap anser du dig ha om sambandet mellan fysisk och psykisk hälsa? Mycket lite Väldigt mycket Hur mycket kunskap anser du dig ha om fysisk aktivitets betydelse för hälsan? Mycket lite Väldigt mycket Hur mycket kunskap anser du dig ha om bra kost? Mycket lite Väldigt mycket Hur mycket kunskap anser du dig ha om förändringsarbete och att ändra vanor? Mycket lite Väldigt mycket Känner du att du har tillräckligt mycket kunskap om fysisk hälsa och hälsoarbete för att kunna arbeta med detta tillsammans med dina klienter? Ja Nej 21

Utbildningsmaterialet Var informationen i utbildningen nyttig för dig i ditt arbete? Mycket lite Väldigt mycket Var diskussionsuppgifterna i utbildning givande för dig i ditt arbete? Mycket lite Väldigt mycket Hur lätt/svårt tycker du det var att ta till sig informationen i materialet? Mycket svårt Väldigt lätt Har utbildningsmaterialet lett till att din arbetsplats tagit fram ett arbetssätt gällande fysisk hälsa med era klienter? Ja Nej Vad var bra i utbildningsmaterialet: Vad kan förbättras i utbildningsmaterialet? 22

Om du skulle skatta de olika temana efter hur värdefulla de var för ditt nuvarande arbete, hur skulle du skatta följande områden med en siffra mellan 1-10, där 1 är inte alls värdefull och 10 är mycket värdefull? Begreppet Hälsa Psykisk sjukdom och hälsa Hälsosam mat och tandhälsa Fysisk aktivitet Utbud och tillgänglighet Vanornas makt Motivation och stöd till förändring Verktyg i hälsoarbete Håll arbetet levande Dags att sammanställa Använde du dig av Hälsa i Harmoni Dataprogram som komplement till grundutbildningen? Ja Nej Om JA, gå vidare till nästa sida. 23

Bilaga 3: Enkät om Hälsa i Harmoni -Dataprogram Hur mycket datavana anser du dig själv ha? Mycket lite Väldigt mycket Hur lätt/svårt tyckte du det var att förstå hur du skulle använda programmet? Mycket svårt Mycket Lätt Hur lätt/svårt tycker du det var att ta till sig informationen i programet? Mycket svårt Mycket Lätt Vad var bra i programmet? Vad kan förbättras i programmet? 24

Bilaga 4: Utvärderingsfrågor Integrerad version 1. Har texten ni läst till varje träff givit någon ny kunskap? Ja 5 Vet ej 1 Nej 0 2. Har du, vid något tema, valt att lyssna på texterna genom uppläsning? Ja 5 Vet ej 0 Nej 1 3. Har diskussionsfrågorna på träffarna varit intressanta? Ja 6 Vet ej 0 Nej 0 4. Har diskussionsgrupperna känts lagom stora? Ja 5 Vet ej 1 Nej 0 5. Har du under studiecirkeln kommit på något du behöver förändra? Ja 4 Vet ej 2 Nej 0 6. Har studiecirkeln gett dig ökad motivation att förändra dina levnadsvanor? Ja 4 Vet ej 1 Nej 1 7. Har du, inför eller under studiecirkeln påbörjat förändring av någon vana eller planerar att påbörja förändring efter studiecirkeln? Ja 5 Vet ej 1 Nej 0 8. Har studiecirkeln gett dig större förståelse för likheter/skillnader mellan personal och klienter? Ja 4 Vet ej 2 Nej 0 25

Bilaga 5: Utvärderingsfrågor och tummar Frågor 1. Var det någon ny kunskap som presenterades i filmerna? 2. Kändes diskussionsfrågorna intressanta? 3. Var gruppen lagom stor? (Skriv upp hur många det är i gruppen) 4. Har du kommit på något du behöver ändra i ditt liv? 5. Är du motiverad till att förändra det? Tummar Ja Vet ej Nej 26