Behov av fortsatt utvecklingsarbete

Transkript

1 Hälsosam Socialpsykiatri: Behov av fortsatt utvecklingsarbete Jenny Hiller Projektledare Projektet: Hälsosamt somatiskt åldrande

2 Innehåll Behov av vidare utvecklingsarbeten... 3 Större tillgång till, och kännedom om, hälsofrämjande aktiviteter... 4 Fler delar av Hälsa i Harmoni... 5 Hålla Hälsa i Harmoni aktuell... 5 Utformande av mer informationsmaterial och arbetsmaterial för arbetsgrupper... 5 Hälsofrämjande träffpunkt... 6 Erbjuda livsstilsintervention på våra träffpunkter... 6 Vidare ledning och utbildning av hälsostödjarna... 7 Möjliggöra föreläsningar och studiecirklar i verksamheterna... 7 Utvecklande av Fysisk aktivitet på recept (FaR) inom kommunen... 7 Sammarbete med regionen och gemensamma satsningar... 8 Förslag till åtgärd... 8 Avslutningsvis... 9 Referenser

3 Behov av vidare utvecklingsarbeten Både socialtjänstlagen (SOL) (kap 1 1) och Lagen om särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) ( 5) menar att kommunen ska sträva efter levnadsvillkor på lika villkor och aktivt deltagande i samhället för personer med funktionshinder (1, 2). Socialtjänstlagen menar även att äldre har rätt till en aktiv och meningsfull tillvaro (Kap 5 4) och att personer med funktionsnedsättning ska ha en meningsfull sysselsättning (Kap 5 7) (2). År 1986 hölls den första av (hittills) nio internationella kongresser om hälsofrämjande arrangerade av Världshälsoorganisationen (WHO), i Ottawa. Kongressen resulterade i dokumentet Stadgar för hälsoprevention (3). Den fjärde kongressen hölls i Jakarta 1997 och resulterade i Jakartadeklarationen (4). Båda dokumenten menar att hälsa är en mänsklig rättighet (3,4). I början av 2000-talet antogs 11 folkhälsomål i Sverige, där det övergripande målet är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för befolkningen. Ett av delmålen handlar om en hälsofrämjande hälso- och sjukvård och lyfter vikten av förebyggande insatser för att möjliggöra för människor att behålla hälsan följdes detta upp av en regeringsförklaring som menar att hälsoklyftorna ska slutas inom en generation (5). Även Socialstyrelsen betonar vikten av att förebygga sjukdom genom att stödja personer att ändra sina levnadsvanor. Samtidigt har medellivslängden för en person med diagnosen schizofreni sjunkit de senaste 30 åren medan den ökat för den generella befolkningen (se tabell nedan) (6). Övrig befolkning kvinnor Övrig befolkning män Kvinnor med schizofreni Män med schizofreni Tabell 1: Sammanställning av medellivslängd för hela befolkningen samt personer med schizofreni, fördelat mellan män och kvinnor, mellan åren Suicid uteslutet (Nielsen, 2013). I tabellen är suicid som dödsorsak borträknat och endast dödlighet i fysiska sjukdomar har räknats med. Personer med schizofreni avlider alltså tidigare än den generella befolkningen även i olika fysiska sjukdomar (6). Det skulle kunna tyda på att personer med allvarlig psykisk sjukdom inte har samma förutsättningar som övriga befolkningen. Oavsett så är det en indikation på att kommunens och landstingens insatser inte lever upp till SOL och LSS i tillräckligt hög grad. Det finns mer vi kan göra för att uppnå det lagrummen säger. En åtgärd för att förbättra detta är att arbeta även för den fysiska hälsan hos personer med psykisk sjukdom. Vi har varit duktiga på att se och prioritera den psykiska hälsan för våra klienter inom 3

4 Socialpsykiatrin Jönköpings Kommun (7). Den fysiska hälsan har dock länge varit nedprioriterad inom psykiatrin (8). Därför behövs mer satsningar inom detta. Inom projektet Hälsosamt somatiskt åldrande har vi påbörjat detta arbete, men under projekttidens gång har vi sett ytterligare utvecklingsområden som inte rymts inom projektets tidsram. Vidare har vi sett att delar av projektets fokusområden har behov av fortsatt arbete för att behålla de förändringar som skett mot en mer hälsofrämjande socialpsykiatri som inkluderar hela människan, både den fysiska och psykiska. Nedan listas och beskrivs dessa områden. Större tillgång till, och kännedom om, hälsofrämjande aktiviteter Från flera arbetsplatser har det framkommit att det är svårt att veta vad det finns för aktiviteter för vår målgrupp. Det finns en frustation hos medarbetarna att de vet att man bör arbeta hälsofrämjande och stödja klienterna till mer hälsofrämjande aktiviteter både för hälsan och upplevd meningsfullhet i livet, men det är svårt att hitta aktiviteter de kan delta i. Det upplevs som att man måste vara detektiv och leta själv efter aktiviteter som är anpassade efter vår målgrupp. Klienterna som bor på våra boende kan inte alltid delta i aktiviteter som finns i samhället för den generella befolkningen. Det händer ofta att det blir problem på dessa anläggningar då klienterna uppträder avvikande alt. att klienterna själva har svårt att delta i t.ex. grupper med för mycket folk. Samtidigt har vår målgrupp inte heller tillträde till många av de anpassade aktiviteter som finns då de ofta är till för omsorgen och andra målgrupper. Lagen om stöd och service för vissa funktionhinder (LSS) menar att personer med omfattande och varaktiga funktionshinder ska garanteras goda levnadsvillkor utifrån vad som är viktigt för individen och att personerna som omfattas av lagen ska kunna leva som och kunna göra samma aktiviteter som den generella befolkningen. Lagen menar att dessa personer ska ges möjlighet att leva som andra ( 5). Lagen omfattar 3 personkretsar (1). Det upplevs av medarbetarna att många av kommunens anpassade aktiviteter idag bara är tillgängliga för LSS-lagens krets 1 (utvecklingsstörning och autismtillstånd) och krets 2 (personer med begåvningsmässigt funktionshinder efter förvärvad hjärnskada). Personkrets 3 i LSS- lagen, där personer med psykiskt funktionshinder ingår (1), upplevs inte ha tillgång till samma mängd aktiviteter. Att det upplevs så av medarbetarna kan bero på att personkrets 3 inte har rätt till daglig verksamhet enligt LSS (1), och många aktiviteter som kan klassas som fritidsaktiviteter ingår idag inom daglig verksamhet för personkrets 1 (ett ex. är t.ex. ridning). Detta betyder dock inte att klienter i personkrets 3 inte har ett behov av större tillgång till mer stimulerande och hälsosamma aktiviteter som faller under kategorin fritid, i en mer tillrättalagd miljö än vad aktiviteter gjorda för allmänheten kan tillhandahålla. Medarbetarna har flera gånger fått uppleva att de får nej till aktiviteter som skulle kunna göra klienternas liv både mer meningsfullt och hälsosamt. Detta väcker en frustration hos medarbetarna att de inte lyckas i sitt arbete, även de gånger de lyckas motivera klienterna till ett mer aktivt liv. Samtidigt upplever medarbetarna att det är svårt att få information om vad det finns för aktiviteter (både anpassade, anordnade av kommunen och i samhället) och de eftersöker någon person att kunna få hjälp med detta av. Sammantaget upplever undertecknad att det behövs en funktion som kan fortsätta arbeta för mer anpassade aktiviteter för vår målgrupp. De behöver få tillgång till fler aktiviter än de idag kan få och det behöver bli lättare för personal inom socialpsykiatrin att få information om vad det finns för aktiviteter i kommunen. 4

5 Fler delar av Hälsa i Harmoni Inom projektet har tre delar tagits fram inom utbildningsserien Hälsa i Harmoni. En grundutbildning för personalgrupper, en integrerad version för användning av personal och klienter tillsammans och en studiecirkel för klienter där informationen bygger på bild och ljud. En del tilläggsmaterial har också tagits fram i form av en handbok för hälsostödjare och en guide gällande rollen hälsostödjare för enhetschefer. Utöver det har fokus legat på att ta fram informationsmaterial där information ges på annat sätt än text. Under projekttidens gång har behov av fler delar uppkommit. Vid testning av Hälsa i Harmonis utbildningsdelar uppkom t.ex. att anhöriga ibland handlar på ett sätt som inte går i linje med hälsofrämjande förhållningssätt. Detta kan vara att de t.ex. köper ohälsosam mat och snacks för att vara snälla. Socialtjänstlagen (kap 5 10) säger att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder (2). Därav skulle det vara bra med ännu en utbildningsdel i Hälsa i Harmoni för just anhöriga som ett sätt att få med dem i samma tankesätt och förhållningssätt samt informera om hur verksamheterna inom socialpsykiatrin arbetar med hälsofrämjande levnadsvanor. Ju fler av personerna runt klienten som har samma förhållningssätt och arbetar hälsofrämjande, ju lättare blir förändringsprocessen för klienterna. En utbildningsdel i Hälsa i Harmoni för anhöriga skulle kunna vara ett sätt för anhöriga och personal att närma sig varandra gällande dessa frågor. Utbildningsdelen för anhöriga skulle kunna hållas av personalen på det enskillda boendet/boendestödet alt. av eventuell hälsohandledare i kommunen. Jönköpings kommun har anhörigstöd och anhörigkonsulent för att leva upp till socialtjänstlagens kap 5 10 och i en kommande utbildningsdel för anhöriga skulle det vara aktuellt att ta en kontakt med anhörigstödet och samarbete med dem. Hålla Hälsa i Harmoni aktuell Utbildningsserien Hälsa i Harmoni är framtagen inom Jönköpings Kommuns regi och spridd till andra kommuner runt om i landet. Detta innebär att den är skräddarsydd inom Socialpsykiatrin och för att den ska fortsätta vara aktuell behöver den fortsätta underhållas. Det behövs även fortsättningsvis ett arbete för att uppdatera utbildningsserien och se till att den uppfyller framtida behov samt se till att även nyanställda får informationen. Funktionshinderomsorgen och däribland Socialpsykiatrin har en utbildningsinsats kallad Plattform för att alla anställda ska ha samma kunskapsbas om olika metoder kommunen använder sig av. Arbetet med hälsosamma levnadsvanor behöver även ingå där. Utformande av mer informationsmaterial och arbetsmaterial för arbetsgrupper En del boenden lagar idag mat själva och de flesta boenden serverer fika. Medarbetarna uppger att de pga. detta har stor möjlighet att påverka de boendes kostintag till mer hälsosamt men att de saknar kunskap om hur man på bästa sätt gör detta. Ingen på våra boenden har någon direkt kostutbildning utan har sin utbildningsgrund i psykiatri, arbetsterapi eller socialt arbete. Här finns mer man skulle kunna göra för att ge medarbetarna mer verktyg. Inom projektet har en receptbok för nyttigt/nyttigare snacks, fikabröd och god dryck tagits fram, för medarbetarna att använda sig av. Vi har begränsade möjligheter att påverka vad klienterna stoppar i sig i deras 5

6 egna hem, men vi kan arbeta för att det vi som funktion väljer att servera ska vara gott och mer hälsosamt. Att vi presenterar nyttigare alternativ kan också fungera som motivator för klienterna och ett sätt för dem att hitta nytt njutningsfullt fika som också är gott. Fikaalternativ från receptboken användes under textomgången av Hälsa i Harmoni Integrerad version på ett av våra serviceboenden. Undertecknad valde att baka ett socker- och mjölfritt fikabröd till varje träff. Detta blev väldigt uppskattad av deltagarna och gav mervärde till studiecirkeln. Deltagarna fick sedan receptboken i avslutningspresent. Boken innehåller också två versioner av recepten, en i text och en i bilder, vilket ökar möjligheten för klienter med kognitiva svårigheter att använda sig av den. Under projektet har det uppkommit behov av mer liknande material, både att använda i våra boenden men också att kunna ge ut till klienter. Man skulle kunna utveckla idén med receptböcker och göra liknande böcker för frukost, lunch och kvällmat. Hälsofrämjande träffpunkt I projektet har fokus mestadels legat på grupp-/serviceboende och boendestöd inom socialpsykiatrin, för arbetsgrupper och klienter där. Detta har varit en medveten begränsning av projektet inom projekttiden Dock är det projektledarens övertygelse att det går att göra mycket, både gällande mat och aktiviteter, på våra träffpunkter inom Socialpsykiatrin, som många av våra klienter besöker. Det skulle också kunna göras mer gällande hur många som besöker dem. Nästa steg för en hälsofrämjande socialpsykiatri skulle vara att utveckla träffpunkterna till att bli mer hälsofrämjande. Det har framkommit under projekttiden att träffpunkten i vissa fall har stor betydelse för klienternas kostintag och att det som serveras/går att köpa där påverkar vad klienterna äter. Vi har vidare sett under projekttiden att t.ex. studiecirkeln inom Hälsa i Harmoni fungerar utmärkt att använda på våra träffpunkter som en aktivitet. Sammantaget finns det mycket här man skulle kunna göra, vilket skulle blir ett naturligt fortsatt arbete efter detta projekt, för att fortsätta utvecklingen mot en hälsofrämjande socialpsykiatri. Erbjuda livsstilsintervention på våra träffpunkter Vid testomgången av Hälsa i Harmoni Studiecirkel på en av våra träffpunkter inom Socialpsykiatrin tillfrågades deltagarna fem utvärderingsfrågor som avslutning på varje träff. I denna utvärdering framkom varje vecka att några deltagare kommit på något de skulle behöva förändra och dessutom var motiverade till förändringen. Här hade det varit bra att kunna erbjuda en mer praktisk studiecirkel efteråt för att fånga upp denna motivation och vilja till förändring. Lunds universitet har tagit fram en gruppbaserad livsstilsintervention kallad Vardag i Balans. Verktyget är utformat för arbetsterapeuter och kräver en tre dagar lång utbildning, som anordnas av Lunds universitet en gång på våren och en gång på hösten. Verktyget har i studier visat ge resultat gällande förändring mot mer hälsosam livsstil samt ge snabbare resultat i förändring av livsstilsinterventioner. På våra träffpunkter inom Socialpsykiatrin arbetar bland annat arbetsterapeuter. Ett bra förslag på vidare arbete skulle kunna vara att dessa arbetsterapeuter utbildas i Vardag i balans och att verktyget sedan erbjuds klienter på våra träffpunkter. På så vis hade vår egen studiecirkel Hälsa i Harmoni kunnat fungera som tankeväckare och motivator medan Vardag i balans sedan erbjöds de som ville för att aktivt arbeta med förändringen. Detta skulle kunna vara ett led i utvecklandet av mer hälsosamma träffpunkter. Även här ser vi ett behov av en hälsosamordnare som kan samordna detta och handleda 6

7 arbetsterapeuterna. Ett annat alternativ är att hälsohandledaren håller i Vardag i balans på träffpunkten. Vidare har det under testperioden av Hälsa i Harmoni Studiecirkel uppkommit en önskan om en fortsättning av denna som är mer praktiskt inriktad. Ett förslag är att en enklare uppföljande praktisk studiecirkel tas fram inom Hälsa i Harmoni som då all personal kan använda o0avsett profession. Vidare ledning och utbildning av hälsostödjarna Inom projektet startades ett helt nytt arbetssätt gällande fysisk hälsa i vår organisation. För att detta arbete ska leva kvar på arbetsplatserna skapades ledare för detta arbete i arbetsgruppen, som vi valde att kalla för hälsostödjare. Uppslutningen och intresset för denna roll var stort. Många av hälsostödjarna hade själva anmält sitt intresse pga. ett stort privat intresse för hälsofrågor. För att behålla detta intresse hos hälsostödjarna, hålla motivationen uppe och kunna ge dem stöd i sitt arbete ute på arbetsplatserna behövs det någon som fortsätter leda detta arbete. Det är undertecknads fasta tro att det är en förutsättning för att arbetet ska fortgå ute i verksamheterna. Hälsostödjarna behöver även fortsättningsvis ha någon de kan vända sig till och bolla med, någon som kan arrangera utbildningstillfällen och behålla motivationen och sammanhållningen i gruppen av hälsostödjare. Något som troligtvis är en förutsättning för deras arbete i verksamheterna. Det behövs någon som fortsätter utveckla arbetssättet och förmedlar nyheter gällande både forskningsrön och hälsoaktiviteter till hälsostödjarna. Detta är en roll en ev. hälsosamordnare skulle kunna ha. Möjliggöra föreläsningar och studiecirklar i verksamheterna Det har framkommit från flera arbetsgrupper under projekttidens gång att det ibland kan vara svårt för personalen att nå fram till vissa klienter och att någon som kommer utifrån ibland kan ha lättare för det. Något som vi känner igen från även andra områden än just hälsa och hälsosamma levnadsvanor. Med den vetskapen kan det vara en fördel om det finns en hälsosamordnare som kan bistå personalgrupperna med detta om de upplever det svårt. Det vore bra om hälsosamordnaren kan erbjuda föreläsning för arbetsgruppens klienter eller kunna hålla riktade studiecirklar med just de klienterna, om personalen upplever att de kör fast i arbetet och inte når fram. Detta skulle då kunna ge en skjuts i det hälsofrämjande arbetet som sedan kan fortsättas av personalen. Vi har sett under testperioderna av studiecirklarna, som letts av undertecknad, att detta kan leda till en höjd motivation för förändring, som personalen sen kan ta vid. Utvecklande av Fysisk aktivitet på recept (FaR) inom kommunen FaR kan skrivas ut av legitimerad vårdpersonal inom hälso- och sjukvården som exempelvis läkare, sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Metoden bygger på att ge individanpassade skriftliga råd om fysisk aktivitet på en receptblankett. Arbetsmetoden bygger på en patientcentrerad inställning där samtalsmetodik och kunskap om motivation och beteendeförändringar är viktiga delar. På receptet ska det stå hur länge och hur ofta man bör träna för att få det resultat man vill uppnå (9). 7

8 FaR är dock inget samordnat nationellt system, utan endast en metod man kan använda. Detta betyder att alla instanser kan använda sig av FaR på eget vis. Det vanligaste är att vårdcentralerna använder sig av det. I de fall man får FaR från vårdcentralen kan man också ta del av olika rabatter som vårdcentralen har förhandlat fram på vissa idrottsanläggningar. Dock gäller dessa rabatter endast för FaR från just vårdcentralen. Även kommunen borde kunna utveckla ett FaR-System. Kommunen äger en mängd idrottsanlägger där rabatter erbjuds för kommunens personal. Ett förslag är att man utvecklar ett eget FaR-system där FaR kan förskrivas av legitimerad personal inom Socialpsykiatrin och att man förhandlar fram reducerat pris för klienter med FaR på de egna anläggningarna. Önskan och förslaget om ett sådant här FaR-system har framkommit från flertalet medarbetare i kommunen under projektarbetets gång. Även klienter som varit deltagare i studiecirklarna har uttryckt önskan om detta. Sammarbete med regionen och gemensamma satsningar Vid projektets möten med regionens psykiatri har det framkommit ett behov av att samverka mer. Idag arbetar de flesta delar i vårdkedjan med en ökad satsning på fysisk hälsa vid psykisk sjukdom. Här finns ett behov av att samordna insatser inte minst mellan kommun och landsting. Detta underlättas om det även fortsättningsvis finns någon ansvarig för fysisk hälsa inom Socialpsykiatrin. Idag arbetar instanserna på olika håll med likande saker. Hade man kunna göra detta tillsammans hade det underlättat och kunnat få en större spridning. Ett exempel som kom upp under samtal är föreläsningar. Ett förslag är att man tillsammans kan anordna föreläsningsserier. T.ex. en gång i månaden. I Nässjö finns ett koncept kallat vetgirig tisdag, där allmänheten bjuds in till temakvällar om olika ämnen. Något liknande skulle kunna skapas som ett samarbete mellan kommun och region i Jönköping, för våra klienter, med fokus på att ge informationen på ett lättförståeligt sätt. Kanske skulle man kunna kalla det Hälsotisdag. Förslag till åtgärd Förslaget är att det skulle kunna finnas en samordnare för hälsofrämjande arbete/hälsohandledare inom socialpsykiatrin som arbetar för dessa frågor för målgruppen psykiskt funktionshinder/neuropsykiatriskt funktionshinder. Följande skulle kunna ingå i detta uppdrag: Arbeta för fler möjligheter till fler tillrättalagda hälsosamma aktiviteter, både inom kommunen och i samhället. Sammanställa ett register över de aktiviteter som finns för vår målgrupp, både inom kommunen och i samhället utefter intresseområden. Ett aktivitetsregister där personal sen enkelt kan söka efter aktiviteter. Sammanställa möjliga vägar till finansierande av hälsoaktiviteter. Undersöka möjligheten till Fysisk aktivitet på recept och möjligheten till rabatterat pris på hälsoaktiviteter genom det. Samordna information från träffpunkterna. 8

9 Arbeta för mer hälsofrämjande träffpunkter, mer hälsosamt utbud av fika/mat och hälsoaktiviteter. Arbeta för större tillgång till träffpunkternas aktiviteter så att våra klienter kan ta sig till aktiviteter de är intresserade av. Handleda arbetsgrupper i hälsofrämjande arbetssätt och hälsoaktiviteter på våra boenden. Erbjuda stöd och vidareutbildning till hälsostödjare. Hålla Hälsa i Harmoni uppdaterad och fortsätta utveckla den. Vara en resurs för verksamheter i hälsoutbildning för klienterna. Arbeta för samverkan mellan kommun och region gällande frågor som rör hälsosamma levnadsvanor och psykisk ohälsa. Avslutningsvis Vi har sett under projekttidens gång att för att nå resultat måste man jobba från olika fronter. Man måste jobba med åtgärder från olika håll, både mot verksamheterna, mot klienter, handläggare, chefer samt sprida arbetet till andra berörda som regionen, andra kommuner osv. Ju fler ingångar man kan hitta ju lättare är det. Det är som om åtgärderna samverkar och förstärker varandra. Att fortsätta utveckla olika ingångar i det hälsofrämjande arbetet och utveckla de åtgärder vi redan infört tros därför vara en förutsättning för att nå målen om en hälsosam Socialpsykiatri och de folkhälsomål Sverige har bestämt ska uppnås och för att den hälsoklyfta vår målgrupp har gentemot övriga befolkningen ska kunna minskas. Något både jakartadeklarationen, stadgarna för hälsoprevention, folkhälsoinstitutet och socialstyrelsen menar att vi ska arbeta för. Ett mål, som om det uppfylls, inte bara skulle innebära en enorm kostnadsbesparing för sjukvård och omsorg, utan också en stor livskvalitéhöjning för en av vårt samhälles mest utsatta grupper. 9

10 Referenser 1. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (1993:387). Stockholm:. Socialdepartementet. 2. Socialtjänstlagen (2001:453). Stockholm: Socialdepartementet. 3. World Healtrh Organisation. Jakarta Declaration on Leading Health Promotion into the 21st Century. Jakarta; [Läst ]. Tillgänglig : 4. World Healtrh Organisation. The Ottawa Charter for Health Promotion. Ottawa; 1986 [Läst ]. Tillgänglig: 5. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsans utveckling -11 målområden. Stockholm; 2015 [Läst ]. Tillgänglig: 6. Nielsen RE, Uggerby AS, Jensen SO & McGrath JJ. Increasing mortality gap for patients diagnosed with schizophrenia over the last three decades, a Danish nationwide study from 1980 to Schizophrenia research. 2013; 146(1-3): Hiller J & Lundell M. Utredning av utgångsläge inom Socialpsykiatrin. Projektet Hälsosamt somatiskt åldrande. Jönköpings Kommun; Persson S & Hultsjö S. Att främja en hälsosam livsstil hos personer med psykisk funktionsnedsättning. Lanstinget och Regionsförbundet Jönköpings län; Roos IS. Fysisk aktivitet på recept. Jönköping: 1177 Vårdguide; 2014 [Läst ]. Tillgängligt: 10