Hälsosamt somatiskt åldrande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsosamt somatiskt åldrande"

Transkript

1 Utvärdering av projektet: Hälsosamt somatiskt åldrande Socialpsykiatrin Jönköping Maj dec 2018 jonkoping.se 1

2 Utformad av: Jenny Hiller Projektledare Socialpsykiatrin Jönköpings Kommun December

3 Inledning Detta är en avslutande rapport för projektet Hälsosamt somatiskt åldrande som pågick i Socialpsykiatrin Jönköpings Kommun från maj 2016 till december I följande text reflekteras det över de åtgärder som beskrivits i föregående rapport Hälsosam Socialpsykiatri: Åtgärder för implementering av hälsofrämjande arbetssätt för fysisk hälsa och hur dessa åtgärder tagits emot och fungerat. Alla resultat av åtgärder kan dock ej redovisas ännu, då de ej har kunnat ses inom ramen för projekttiden. Implementeringen fortskred till slutet av projekttiden och vissa åtgärder behöver vidare utvärdering längre fram i tiden. I slutet av rapporten hittas en reflektion kring framtida utvärderingar som bör göras för att senare kunna få ett mer fullständigt resultat av alla åtgärder. Denna rapport innefattar alltså konsekvenser och resultat som kunnat ses fram till december

4 Innehåll Inledning... 3 Hälsoutbildning... 6 Hälsa i Harmoni Utbildningsserie... 6 Hälsa i Harmoni Grundutbildning... 6 Ett år efter Hälsa i Harmoni Grundutbildning... 7 Hälsa i Harmoni Grundutbildning i verksamheterna... 8 Spridning till övriga landet Hälsostödjarnätverk Skapande av rollen hälsostödjare Den första uppgiften Upplägg av hälsostödjarträffar Positiva erfarenheter Uppdaterad webbutbildning för nya hälsostödjare Hälsoförrådet Konsekvenser av hälsoförrådet Röster om hälsoförrådet Allmänheten Medarbetare Klienter Sammantaget Spridning I framtiden Hälsosam träffpunkt Socialpsykiatrins fyra träffpunkter Hälsofrämjande träffpunkt Vidare arbete Implementering i Plattsformsutbildning Samverkan Mellan olika ombud Med andra huvudmän Över kommungränserna

5 Med verksamheter Med engagerade hälsostödjare Deltagande i sidoprojekt Mat- och måltidshandbok Arbetsprocess för arbete med levnadsvanor för arbetsterapeuter Uppdatering av instrumentet Intressechecklistan Granskning av kunskapsstöd till primärvården Utvärdering av OBQ Projektet: Hälsofrämjande arbete för personer med psykisk sjukdom Interna samarbeten inom utveckling Förslag på utvärdering vid senare tidpunkt Planer för vidare arbete Mål i verksamhetsplaner för Materialförteckning Hälsa i Harmoni Utbildningsserie Utbildningsdelar Informationsmaterial Tilläggsmaterial Verktyg Förteckning över filmer Informationsfilmer Ljudfiler Hälsa i Harmoni Integrerad Version Hälsostödjare-filmer Ombudsmaterial Projekt-filmer Hälsoförrådet Plattformsmaterial Förteckning projektdokument Referenser

6 Hälsoutbildning Hälsa i Harmoni Utbildningsserie En stor del av projekttiden har använts till utvecklandet av Hälsa i Harmoni Utbildningsserie plus testning av dess olika delar. Hälsa i Harmoni Utbildningsserie var från början planerad till endast en grundutbildning för personalgrupper. Projektledaren insåg dock snabbt att denna inte skulle vara tillräcklig då fler än personal behövde få tillgång till information och reflektion kring hälsofrågor. Framförallt identifierades ett stort behov av att tillgängliggöra information för alla då den information som fanns främst var i skriftform, vilket även i dagens utbildade Sverige utestänger många människor från informationen. Detta främst i vår målgrupp pga. kognitiva och psykiska faktorer. Hälsa i Harmoni utvecklades därför snabbt till en plattform för hälsoarbete och innehåller idag både utbildningsdelar, informationsmaterial, verktyg för hälsoarbetet och tilläggsmaterial som t.ex. receptbok. Alla delar av Hälsa i Harmoni är granskade av sakkunniga inom respektive område, granskade av personal och klienter inom Socialpsykiatrin och testade i omgångar ute i verksamheterna. Ett gediget arbete och mycket av projekttiden har lagts på just denna del. Resultat och utvärdering av dessa testomgångar redovisas inte i denna rapport då de redovisats i tidigare projektrapporter Hälsosam Socialpsykiatri: Åtgärder för implementering av hälsofrämjande arbetssätt för fysisk hälsa och Utvärdering av Hälsa i Harmoni Studiecirkel testgrupper. Den intresserade hänvisas till dessa rapporter för mer information från testomgångarna. Hälsa i Harmoni Utbildningsserie har sedan marknadsförts både externt och internt och fungerar i dagsläget som Hälsostödjarnas, och i förlängningens verksamheters främsta hälsoverktyg. Dock har undertecknad hela tiden betonat att Hälsa i Harmoni kan kompletteras med en mängd andra hälsoverktyg som finns på marknaden idag och utbildningsserien har visat sig fungera utmärkt tillsammans med andra professioners arbetsprocesser för hälsosamma levnadsvanor, som t.ex. arbetsterapins process som togs fram hösten 2018 där detta projekt medverkade. Utbildningsserien går också i linje med Socialstyrelsens riktlinjer för arbete med hälsosamma levnadsvanor (Socialstyrelsen, 2017) samt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) skrift Hur skapar vi bättre hälsa för personer med funktionsnedsättning? (Sveriges Kommuner och Landsting, 2018). Det bör betonas att Hälsa i Harmoni Utbildningsserie är ett verktyg för personal verksamma inom det psykiatriska området och att personalen inte är ett verktyg för Hälsa i Harmoni. Med det menas att Hälsa i Harmoni Utbildningsserie är utformat för att kunna användas som man själv vill och tycker är lämpligt. Man kan antingen använda sig av delar av det eller en hel studiedel. Det finns inga föreskrifter i hur det ska användas och inga förkunskaper ska behövas, utöver möjligtvis ett allmänt intresse för hälsofrågor. Ordet flexibilitet bör vara ett ledord för användare oavsett hur man väljer att använda materialet. Dock finns ett rekommenderat användningssätt av utbildningsserien som har sin grund i de testomgångar som gjorts inom ramen för projektet och som visat sig fungerat bra. Hälsa i Harmoni Grundutbildning Under 2018 har alla personalgrupper inom boendestöd och särskilda boenden inom Jönköpings Socialpsykiatri påbörjat Hälsa i Harmoni Grundutbildning i sina verksamheter, med hälsostödjaren som diskussionsledare. Alla verksamheter förväntas ha gjort färdigt 6

7 utbildningen senast våren När alla grupper genomgått utbildningen kommer alla verksamheter ha en arbetsprocess för hur de arbetar med hälsosamma levnadsvanor för sina klienter. En verksamhet gick grundutbildningen under 2017 i testomgången av utbildningsmaterialet. De har kunna arbeta med sin arbetsprocess under För att få veta hur det gått för denna verksamhet efter Hälsa i Harmoni Grundutbildning skickades en enkät ut i nov/dec Ett år efter Hälsa i Harmoni Grundutbildning Den testgrupp som körde igenom Hälsa i Harmoni Grundutbildning 2017 med undertecknad som diskussionsledare, fick i december 2018 svara på en uppföljande enkät om hur det gått med hälsoarbetet sen avslut av utbildningen. Här följer resultatet av den. Totalt svarade 8 av de ursprungliga 12 personer som deltog i Hälsa i Harmoni Grundutbildning, på uppföljningsenkäten. Resultat av enkät 6/8 personer upplevde sig fortfarande kunna den arbetsprocess för hälsosamma levnadsvanor som togs fram i grundutbildningen. Dock upplevde ingen att de kunnat följa arbetsprocessen fullt ut det senaste året. Anledningar till det som lyftes var att de går att jobba med vissa klienter och andra inte, att det faller i glömska när man inte jobbar aktivt med det, att det varit tidsbrist i verksamheter och att annat har behövt prioriteras samt att klientgruppen generellt är svår att jobba med förändring med. En person upplevde att hen kunnat jobba med arbetsprocessen till viss del men att arbetsgruppen inte kommit igång ordentligt med det. 3/8 hade dock använt sig av ett eller flera av de hälsoverktyg som presenterades i Hälsa i Harmoni Grundutbildning. 3 personer hade gjort minst ett hälsosamtal med någon klient senaste året. 2 personer hade använt Hälsokorset och 1 person hade använt Intressechecklistan. 1 person uppgav att hen inte använt något verktyg pga. att klienterna inte varit mottagliga och en skrev att hen hade glömt det. 7/8 uppgav ändå att de hade haft riktade samtal om någon levnadsvana med någon klient under senaste året, även om de inte använt sig av Mallen för hälsosamtal i samtalet. 4 av dessa 7 upplevde dessutom att de haft fler riktade samtal gällande levnadsvanor under senaste året än tidigare, innan Hälsa i Harmoni Grundutbildning. Hälften (4/8) uppgav också att de hade gjort riktade åtgärder mot en levnadsvana tillsammans med någon klient det senaste året. De åtgärder som lyftes var promenader, strukturerat motionsschema, samtal om vikten av rörelse, påbörjat träningsaktivitet och åtgärder gällande mathållning och regelbundet ätande för att stimulera viktnedgång. Slutligen upplevde 5/8 personal att de haft med sig kunskapen gällande hälsosamma levnadsvanor mer i det vardagliga arbetet under senaste året än tidigare, innan Hälsa i Harmoni Grundutbildning. Slutsats Arbetsgruppen hade inte lyckats implementera arbetsprocessen i arbetet på det sätt som var planerat. Varför detta inte lyckades berodde antagligen på en mängd omständigheter. Det är troligt att arbetsgrupperna behöver stöd och uppmuntran även efter grundutbildningen för att arbetet ska kunna fortsätta och behöver få starkare fäste innan det släpps helt. Det handlar om 7

8 att få arbetsprocessen att bli en vana, vilket även i organisationer är svårt likväl som att det är svårt för privatpersoner att förändra vanor. Dock blev det tydligt att Hälsa i Harmoni har ökat medvetenheten hos personalen om hälsosamma vanor och att det finns med mer i det vardagliga arbetet som en fråga man tänker på. Personalen har också använt en del av hälsoverktygen i sitt arbete, vilket tyder på att de fått en större verktygslåda för sitt arbete än de hade tidigare. Dock behöver man, pga. ett turbulent verksamhetsår ta nya tag gällande implementering av arbetsprocessen. Enhetschef kommer informeras om detta och uppmanas uppmuntra sina hälsostödjare att påminna om arbetet i högre grad. Kanske kan det vara lättare för verksamheten när övriga Socialpsykiatrin kommer ifatt och alla har mål gällande arbetsprocessen för hälsoarbete i sina verksamhetsplaner. Hälsa i Harmoni Grundutbildning i verksamheterna För att få veta lite hur Hälsa i Harmoni Grundutbildning tagits emot i resten av verksamheterna ombads de hälsostödjare som varit diskussionsledare att svara på en enkät efter avslutad utbildning. Om det var flera hälsostödjare som varit diskussionsledare till samma grupp svarade de på enkäten tillsammans. Då få verksamheter hunnit färdigt, vid tidpunkten för denna rapport, är det underlaget ännu inte så stort. Nedan följer en sammanställning av svaren från sex enkäter (av cirka 20 totalt) som hittills inkommit. Resultat av enkät På frågan vad helhetsintrycket av utbildningen var skattade hälsostödjarna i medel 9 (1= Inte alls bra, 10=Väldigt bra). Alla skattade mellan De flesta tyckte också att arbetsboken för diskussionsledare var lätt att förstå. Medelvärdet för skattning var även där 9 (1= Mycket svårt, 10= Väldigt lätt). En person tyckte att det var något svårare. Hälsostödjarna tyckte också det var lätt att förstå hur man skulle leda träffarna. Även där blev medelskattningen 9 (1= Mycket svårt, 10= Väldigt lätt). Faktatexterna upplevdes av alla relevanta för verksamheten (Medelskattning 9 (1= Inte alls relevanta, 10= Mycket relevanta)). Alla skattade mellan Gällande om diskussionsfrågorna var relevanta för verksamheten blev medelskattningen 8 (1= Inte alls relevanta, 10= Mycket relevanta). Alla skattade mellan Alla tyckte att diskussionsfrågorna ledde till intressanta diskussioner i arbetsgruppen antingen varje gång eller för det mesta. Alla verksamheter hade också tagit fram en arbetsprocess för hälsoarbetet med hälsosamma levnadsvanor under utbildningens gång. Gällande huruvida arbetsgruppen upplevdes engagerad i utbildningen och förstod vikten av att arbeta med hälsosamma levnadsvanor blev medelskattningen 7,5 (1= De flesta var inte så engagerade och hade svårt att förstå vikten, 10= De flesta var engagerade och förstod vikten). Majoriteten skattade 8 och minsta skattning var 6. 8

9 Verktyg som valts Namn Antal % Hälsosamtalet Hälsoplanen 5 83,3 Prioriteringsblanketten 4 66,7 Intressechecklistan 3 50 OBQ 2 33,3 Annat 4 66,7 Total Författarens kommentar: De verktyg som var vanligast förkommande i de framtagna arbetsprocesserna var de verktyg som projektet tagit fram specifikt för Socialpsykiatrin. Under annat var det främst Ett självständigt liv (ESL) som nämndes, vilket det redan finns en tradition i Socialpsykiatrin Jönköping att använda. Också Socialstyrelsens kartläggning av kost nämndes. Det bra med utbildningen Det som lyftes som bra med utbildningsmaterialet var att det hade bra struktur, var enkelt och tydligt. Det ledde till intressanta diskussioner och processer. Man upplevde ämnet aktuellt och att man fick lyfta det som är aktuellt i övriga samhället också gällande sina egna klienter. Man upplevde att det nu togs på allvar gällande den fysiska hälsan och att man nu skulle börja jobba med det på riktigt. Positivt var också att man nu fick ett gemensamt sätt att jobba med fysisk hälsa och levnadsvanor och att det hade blivit en ögonöppnare för både klienter och personal. Utbildningen hade också lett till större samarbete mellan geografiska områden då man gjort utbildningen gemensamt, vilket sågs som positivt. Några hade också kompletterat utbildningsmaterialet med informationsfilmerna hörande till Hälsa i Harmoni Studiecirkel och tyckte de var väldigt bra och pedagogiska. Någon verksamhet insåg under utbildningen att de jobbade mycket med detta redan nu och fick således bekräftelse på att de tänkt rätt men att det var bra att det i och med utbildningen blev mer strukturerat och regelbundet. Det mindre bra med utbildningen Någon verksamhet hade svårt att få tillgång till introduktionsfilmen. Någon tyckte det var svårt att vara diskussionsledare i början av utbildningen innan man kommit in i det. Någon tyckte materialet redan var självklart för dem och att workshoparna var för lika varandra och kunde slagits ihop till en längre träff. Författarens kommentar: Det kan ha blivit förvirrande att filmerna låg både på Youtube och på det interna nätverket. När vissa hälsostödjare försökte använda filmerna på det interna nätverket fungerade det inte alltid, då verksamheterna ibland hade en äldre version av Windows. Dock fungerade filmerna alltid att spela från Youtube och det hade varit bra om man bestämde detta 9

10 redan från början och att hälsostödjaren hade blivit visade hur man hittar dem mer noga vid en hälsostödjarträff. Gällande kommentaren att workshoparna borde slås ihop, har fokus alltid varit att Hälsa i Harmoni är flexibelt och man kan anpassa det efter vad som passar verksamheten. Dock är fortsatt rekommenderat tillvägagångssätt att man inte lägger ihop workshoparna. Att de ligger separat är för att tillåta reflektioner och tanke mellan träffarna och att man inte ska stressa fram en arbetsprocess. Att tema 9 och 10 ligger var för sig är också för att ge diskussionsledarna utrymme att sammanställa alla olika förslag på arbetsprocess till en mer begriplig helhet. Om arbetsgruppen är samstämmig och direkt överens gällande arbetsprocess är det dock förståeligt att det känns onödigt att dessa två workshops ligger separata och att de då upplevs väldigt lika. Utrymme måste dock finnas för att individer i en arbetsgrupp tycker olika och att det då finns tid för reflektion och diskussion för att i slutändan få fram en så bra arbetsprocess som möjligt som alla känner sig nöjda med. På så vis är alla med på förändringen och implementeringen av arbetsprocessen i det vardagliga arbetet går smidigare. Förslag på förbättringar Under förslag på förbättringar av utbildningsmaterialet framkom att någon tyckte det skulle vara fasta träffar t.ex. en gång i månaden, när utbildningen genomförs. Detta är dock svårt att ha med i utbildningsmaterialet då varje användare måste kunna ha flexibilitet att lägga upp utbildningen som det passar just den verksamheten. En annan önskan var att man skulle inkludera kategorin droger i hälsosamtalet, t.ex. tillsammans med alkohol. Detta lyfts med till nästa uppdatering. Sammantaget Sammantaget kan man säga att de sex hälsostödjare som hittills avslutat utbildningen i verksamheten och svarat på enkäten i skrivande stund har gett utbildningsmaterialet ett bra betyg. Alla tycks ha förstått hur de skulle göra, kunnat göra små justeringar själva så det passade verksamheten samt kunnat utföra utbildningen på det sätt det var tänkt. Det kan dock vara så att de som blivit först färdiga med utbildningen också är de som haft det smidigare i sin roll som diskussionsledare och således också därför skattar frågorna högre i enkäten. Ett fullständigt resultat får vi först när alla verksamheter avslutat utbildningen och alla hälsostödjare svarat på enkäten. Redan nu kan vi dock konstatera att Hälsa i Harmoni Grundutbildning har potential att kunna fungera som utvecklarna tänk och detta fritt från inblandning av utvecklarna själva. Materialet har med andra ord potential att kunna tala för sig själv, så att andra förstår hur det ska användas och det har potential att kunna fungera bra för att implementera hälsoarbete i verksamheter inom Socialpsykiatrin. Spridning till övriga landet Hälsa i Harmoni har fått en spridning både inom det egna länet och till kommuner runt om i landet. Undertecknad har blivit kontaktad av flera kommuner med frågor om utbildningsserien och önskan om att använda den. I början av 2018 beslutade Socialpsykiatrin Jönköping att släppa den för fri användning. Hela utbildningsserien och dess material ligger därför öppet för fri användning på kommunens hemsida Värnamo kommun, som var med i testomgången av Hälsa i Harmoni Studiecirkel, har fortsatt köra den på sin 10

11 dagverksamhet ännu en omgång och önskan har uttryckts efter en uppföljande mer praktisk del. Utöver Värnamo Kommun har 5-10 kommuner hört av sig med frågor och intresse gällande utbildningsserien. Dock får undertecknad bara kännedom om eventuellt användande externt om användaren hör av sig med en fråga. Då utbildningsserien ligger öppet på hemsidan vet vi inte hur många som använt sig av materialet utan att höra av sig. Utbildningsseriens webbsida har dock, i skrivande stund haft 161 besökare varav 102 av dessa är externa besökare utanför kommunens egna nätverk. Om man tittar på antalet visningar på Youtube av de filmer som hör till Studiecirkeln (vilket varit den populäraste delen från Hälsa i Harmoni Utbildningsserie) har introduktionsfilmen visats 250 gånger. Övriga 21 filmer tillhörande Studiecirkeln har visningar som ligger på Huruvida dessa besökare har valt att använda Hälsa i Harmoni eller är andra kommuner eller landsting, vet vi inte, men det finns utrymme för att siffran på externa användare av utbildningsserien skulle kunna vara fler än 5-10 stycken. Vi vet också att besökaren gjort ett medvetet val att gå in på sidan, då man måste ha exakta adressen alternativt söka efter den för att hitta den. Den finns inte att hitta i någon meny på Jönköpings Kommuns hemsida. Hälsostödjarnätverk Skapande av rollen hälsostödjare Hälsostödjarnätverket startade i nov 2017 med en utbildningsdag för nya hälsostödjare som utgick från Hälsa i Harmoni -Handbok för hälsostödjare. De som utbildades till hälsostödjare var en medarbetare från varje arbetsgrupp inom boendestöd/boende i Socialpsykiatrin Jönköping. Efter den första utbildningsdagen följde hälsostödjarträffar varje termin som följde ett visst program som innehöll en kombination av hälsostödjarnas första uppgift att hålla i Hälsa i Harmoni Grundutbildning i den egna verksamheten, inspirationsföreläsning inom hälsa och nyheter från projektet. Nya hälsostödjare som kom till efter den första utbildningsdagen fick gå den i form av webbutbildning på Youtube. Efter det deltog de som alla andra i nästkommande hälsostödjarträff. Den första uppgiften Hälsostödjarnas första uppgift blev att starta upp utbildningsdelen Hälsa i Harmoni Grundutbildning i den egna verksamheten, med sina kollegor som deltagare. Detta togs av majoriteten emot bra och majoriteten hade inga problem att komma igång eller veta hur de skulle göra. Några hälsostödjare behövde stöttning i detta vilket då gavs enskilt av undertecknad. Vissa verksamheter kom igång senare än andra pga. att det inte passade verksamheten just då. Dock låg ingen verksamhet markant efter de andra hösten 2018, utan de som kom igång senare tog igen detta när de väl startade. Alla följde rekommenderat upplägg i utbildningen med några små avvikelser som passade den egna verksamheten bättre. En verksamhet avbröt utbildningen. Detta var en nystartad verksamhet där mycket skulle påbörjas samtidigt som man dessutom fick ett manfall i personalgruppen då många slutade. Näst intill alla hälsostödjare var positiva till utbildningen. Någon var mer svårmotiverad. I verksamheterna skiljde sig motivationen åt. Många hälsostödjare hade från början lätt att få sina kollegor motiverade till utbildningen, andra lyckades genom utbildningen öka motivationen medan andra hade det mer kämpigt med att få arbetsgruppen motiverad. I något fall uppkom 11

12 svårigheter mellan hälsostödjare och enhetschef i utförandet av utbildningen. Projektledaren försökte stötta och ibland medla så gott det gick genom att föra önskemål och åsikter från hälsostödjarna till t.ex. enhetscheferna genom mer allmän information och påminnelser. Undertecknad var osäker på hur väl hälsostödjarna skulle förstå tillvägagångssättet i tema 8-10, vilket är de workshopar där arbetsgrupperna tar fram och sammanställer sina arbetssätt. När väl verksamheterna började komma dit behövde ingen av de, som i skrivande stund, avslutat utbildningen stöttning i detta. Dock kan det vara så att de hälsostödjare som inte stött på några problem i verksamheterna är de som når slutet först. Det kan vara så att hälsostödjare med mer svårarbetade arbetsgrupper också når slutet av utbildningen senare och då kommer behöva extra stöttning. Dock har ingen hälsostödjare uppgett sig tro att de ska behöva det. Undertecknad har ändock involverat de två hälsostödjare som ingick med sin arbetsgrupp i testomgången av grundutbildning 2017, att finnas till hands i detta om det skulle behövas. Upplägg av hälsostödjarträffar Ett upplägg för hälsostödjträffarna togs fram. Varje träff inleddes med en workshop om Hälsa i Harmoni Grundutbildning där hälsostödjarna fick diskutera med varandra om svårigheter och erfarenheter de stött på när de kört utbildningen i sin arbetsgrupp. Varje träff hade sedan ett tema där det erbjöds en föreläsning. Ibland höll undertecknad i den och ibland bjöds relevanta personer in utifrån. Teman som hölls under 2018 var bland annat vad världen säger om hälsoarbete, där Jakartadeklarationen och folkhälsomålen gicks igenom och mat- och måltidshandboken för Funktionshinderomsorgen. På varje träff fanns också med en punkt där hälsostödjarna själva fick berätta om den egna verksamheten. Undertecknad försökte lyssna efter goda idéer från verksamheterna som sedan lyftes inför gruppen som inspiration för övriga hälsostödjare. Varje träff avslutades med en tankeverkstad där hälsostödjarna fick spåna fritt i grupper om idéer man kunde göra i verksamheterna på temat hälsa. Positiva erfarenheter Att hälsostödjarna har fått träffas och diskutera hälsoarbete tillsammans har uteslutande varit positivt. Genom att få dela med sig om sitt arbete med andra och ta del av andras arbete, har arbetet utvecklats och spridit mellan våra verksamheter. Ett sådant exempel är innebandygruppen. I Socialpsykiatrin har det funnits en grupp eldsjälar som har haft en innebandygrupp en gång i veckan i 15 års tid. Alla våra klienter har fått vara med i gruppen och ingen har uteslutits pga. geografisk tillhörighet eller annat som vanligtvis delar in t.ex. våra boendestöd. Nu togs ett beslut att lägga ner den här gruppen, då det fanns för få deltagare och man lyckades inte motivera fler. Detta lyftes av den hälsostödjare som varit delaktig i innebandygruppen, på en av våra hälsostödjarträffar. Hälsostödjarna tog med det tillbaka till sina verksamheter och till sina kollegor och klienter. De erbjöd sen att följa med klienterna till första träning med gruppen. Inom två veckor hade gruppen fyllts med deltagare som genom det hälsoförråd projektet skapat kunde få tillgång till träningskläder och träningsskor. Innebandygruppen räddades på så vis, kunde fortsätta och ge meningsfull tränings- och fritidsaktivitet till flertalet nya klienter. Detta är ett gott exempel på vad hälsostödarnätverket kan leda till. Att vi känner till varandra i Socialpsykiatrin, kan dela med oss av goda exempel och förmedla hälsoaktiviteter sinsemellan som vi sedan kan rekommendera till klienter. 12

13 Uppdaterad webbutbildning för nya hälsostödjare Den första utbildningsdagen för hälsostödjare och således den första webbutbildningen fokuserade förutom på hälsostödjarens roll och arbetsmaterial också på den första uppgiften att vara diskussionsledare i Hälsa i Harmoni Grundutbildning. Då alla verksamheter började närma sig slutet på utbildningen, projektet gick mot sitt slut och alla delar av projektet således blivit färdigkorrigerade, fanns ett behov av att uppdatera den digitala utbildningen för framtida nya hälsostödjare. Detta för att hålla den på en mer allmän nivå gällande rollen och materialet samt att delar utvecklade efter första utbildningsdagen behövde läggas till. Hösten 2018 uppdaterades därför webbutbildningen och nya hälsostödjare som kommer till efter årsskiftet 2018/2019 kommer få gå den nya webbutbildningen. Efter det deltar de i hälsostödjarträffarna som alla andra. Webbutbildningen för nya hälsostödjare finns att finna på Youtube kanalen Hälsa i Harmoni. För att bli hälsostödjare krävs det att man får en hälsostödjarmapp, går webbutbildningen och följer dess instruktioner och sedan får ett intyg från undertecknad alternativt enhetschef. Hälsoförrådet Hälsoförrådet kom till ganska sent i projekttiden, i juni Till en början var tanken med hälsoförrådet att ta in bättre begagnade träningskläder, träningsskor och träningsredskap. Annons lades på relevanta Jönköpings-grupper på Facebook. Förrådet fick snabbt spridning och många ville bidra. Det startades också en pengainsamling av en privatperson, som sedan köpte in sju par nya träningsskor och skänkte till hälsoförrådet. Dessa skor var de som började hämtas ut av klienter först ur hälsoförrådet och vi fick då se värdet av att kunna dela ut även nya saker. Speciellt skor finns en stor fördel med att kunna ge nya då det är viktigt med intakt dämpning för att undvika skador och förslitningar. Efter detta föddes en idé att också vända sig till sportaffärer. Idén stämdes av med kommunjurist för att säkerställa att inga juridiska hinder för detta fanns. Svaret från kommunjurist var att det inte finns hinder för detta men att affärer ofta vill göra det i form av sponsring, då detta är mer gynnsamt för företaget. Sponsring till kommunen är tillåtet gällande verksamheter som inte ingår i kommunens ordinarie verksamhetsområden. Hälsoförrådet är en extra verksamhet kommunen startat, varav sponsring till detta därför är helt tillåtet. Mail skickades därför ut gällande förfrågan om sponsring till olika lokala idrottsaffärer. I skrivande stund har ännu ingen återkoppling på dessa mail fåtts. Konsekvenser av hälsoförrådet Hälsoförrådet fick snabbt spridning ut till enhetschefer, medarbetare, verksamheter och klienter och började snart efterfrågas mer och mer. Det som gick först var de helt nya skorna vi fått in. Ett par av dessa gick till en person som tidigare var ute och gick i platstofflor. Tre par gick till klienter som var intresserade att vara med i Socialpsykiatrins innebandygrupp, och ledde på så vis till att de kunde gå med i gruppen. Klienterna som fick skorna blev överväldigade och de flesta hade aldrig ägt ett par nya märkesskor eller haft råd att införskaffa sig ett par själva. De personer som saknade skor till innebandyn saknade också träningskläder för ändamålet. Då vi dittills inte fått in mycket kläder i större storlekar lades en extra annons ut för just detta på facebook. Kläder kom in och tre personer, som ville gå med i innebandygruppen, kunde därigenom också få kortbyxor och t-shirt till träningen. Ett par skor i bra begagnat skick gick 13

14 till en person som endast hade nedslitna ballerinaskor som promenadskor och nu därför kunde börja promenera mer och med mindre skaderisk. Röster om hälsoförrådet Allmänheten När hälsoförrådet marknadsfördes första gången på sociala medier kom en mängd positiva reaktioner. Många kommenterade och skickade meddelande om vilket bra initiativ de tyckte att det var och många ville bidra med någonting. Inte en negativ reaktion kom. Citat: Vad glad jag blev av ditt inlägg. Jag tror det finns en stor vilja att hjälpa till med det här för denna grupp utsatta människor. Så ofta personer med psykisk ohälsa inte får sin röst hörd inom samhällets ramar och därför så viktigt. Jag hoppas du får in mycket respons. Ett underbart projekt ni fått igång! Mer sådant! Vi anhöriga är vana att få vara lite trixiga för att det ska bli så bra som möjligt. Superbra initiativ för de som blir hjälpta! Blir jätteglad av personal som tänker till utanför ramarna. Medarbetare Även enhetschefer och medarbetare reagerade uteslutande positivt. De har under flera år fått observera hur ekonomiskt utsatt målgruppen många gånger är. Många av medarbetarna gick själva hem och rensade och skänkte till förrådet Även personer från kommunen utanför Socialpsykiatrin, hörde av sig och skänkte gärna och snart blev det tydligt att personalen även spred detta till klienterna då även de själva började höra av sig till undertecknad. Klienter Många av klienterna som hittills fått ta del av hälsoförrådet har uttryckt sig överväldigande positivt gällande förrådet. Många tycker det är ett fantastiskt initiativ. Att kunna få ett par nya märkesskor t.ex. upplevdes nästan som en dröm. En klient kollade upp priset på skorna och ringde till undertecknad och frågade var vi hade fått tag i dem och hur hen kunde få ett par helt gratis. En klient vägrade nästan använda skorna då hen tyckte de var alldeles för fina. Citat: Hur kan ni ge ut så fina skor? Var hade ni fått dem ifrån? De var ju helt nya. Det är ju helt otroligt att vi bara får dem så. Sammantaget Sammantaget kan man säga att hälsoförrådet under dess relativt korta levnadstid redan har fått stor spridning och har bidragit till att flera personer har kunnat börja vara mer fysiskt aktiva i aktiviteter som intresserar just dem. Då aktiviteter, träningsskor och träningskläder kostar pengar är det inte en självklarhet att kunna göra vad man vill om man tillhör en målgrupp som är en av de mest ekonomiskt utsatta i samhället. Det har redan blivit tydligt att hälsoförrådet kan överbygga detta och det tydligaste exemplet är de personer som nu kunnat börja i 14

15 innebandygruppen. Detta hade inte annars varit möjligt om inte träningsutrustning kunde tillhandahållas och personal ställt upp att följa med på deltagande. I andra fall har förrådet bidragit till fysisk aktivitet på ett mer säkert sätt. Att personer, som redan rör på sig, nu fått bättre utrustning till det och därigenom kunnat förebygga för skador osv. som annars lättare uppkommer. Detta gäller exemplet där platstofflor och ballerinaskor kunnat bytas ut till riktiga träningsskor. Sammantaget kan man säga att hälsoförrådet var en av de bättre åtgärder som gjordes under detta projekt, då det väldigt snabbt ledde till synliga positiva resultat gällande levnadsvanan Fysisk aktivitet. Spridning Efter uppstart av hälsoförrådet snappades idén upp från Värnamo kommun och även där startades snabbt ett liknande hälsoförråd. Den reklamfilm för hälsoförrådet som undertecknad gjort gjordes om till att säga Värnamo kommun istället för Jönköpings Kommun. De båda hälsoförråden marknadsförs nu med samma reklamfilm vilket leder till en röd tråd mellan åtgärder i regionen. I framtiden Som med allt annat finns det fortfarande utvecklingsmöjligheter även med hälsoförrådet. I skrivande stund har återkoppling på mailen till idrottsaffärer inte skett och det är osäkert huruvida detta arbete hinner avslutas innan projekttidens slut december Här skulle ny kontakt behöva tas, kanske med ett annat kontaktsätt än mail. Man skulle också kunna vända sig till lokala idrottsklubbar. Där kan tänkas att det finns mycket bra begagnad utrustning då det på högre nivå ofta kräver bättre standard på utrustningen än för t.ex. en vardagsmotionär. Många byter nog därför ofta ut utrustningen innan den är helt förbrukad. Information om hälsoförrådet finns på kommunens externa hemsida, men för att nå fler skulle det också finnas en vinst att etablera hälsoförrådet på sociala medier i form av t.ex. en Facebook -sida. Då når man inte bara fler potentiella skänkare utan det ger även klienterna en insyn i förrådet och möjlighet att vara mer aktiv själva i vad de kan tänkas behöva. Hälsosam träffpunkt Socialpsykiatrins fyra träffpunkter I början av projektet gjordes en medveten avgränsning att i första hand inkludera boenden och boendestöd inom projektet. Avgränsningen gjordes pga. att vi på det sätt skulle nå majoriteten av både personal och klienter. Socialpsykiatrin Jönköping har förutom boenden och boendestöd också fyra träffpunkter med inriktning på vår målgrupp. Dessa fanns hela tiden med i bakgrunden hos projektledaren och projektgruppen och inkluderades bland annat i projektets referensgrupp samt i testomgång av Hälsa i Harmoni Studiecirkel. I slutet av projekttiden lyftes dock frågan i projektgruppen hur vi kan sprida hälsoarbetet med hälsosamma levnadsvanor även till våra träffpunkter. Vi visste redan innan att våra träffpunkter lyfte hälsofrågan mycket genom bland annat hälsoveckor och friskvårdsgrupper, men något strukturerat arbete och diskussion om hälsoarbete mellan träffpunkterna fanns inte. 15

16 Hälsofrämjande träffpunkt Projektet valde att arrangera en genomsam dag för träffpunktspersonalen och enhetschefer för träffpunkterna med titeln Hälsofrämjande Träffpunkt. Programmet för dagen innehöll en bakgrund till varför vi i Socialpsykiatrin behöver arbeta även med fysisk hälsa och levnadsvanor, Sveriges folkhälsomål, Världshälsoorganisationens globala hälsomöten, Ottawadokumenten, Jakartadeklarationen och vad som framkom under projektets egen undersökning hösten Vidare tog dagen upp vad som påverkar människors val i vardagen av både aktiviteter, matställen och generellt samt hur caféer, restauranger och butikers marknadsföring och placering påverkar vad vi väljer att köpa/äta. Deltagarna fick också titta igenom hela utbildningsserien Hälsa i Harmoni och de verktyg som är framtagna av projektet samt föra diskussion om vilka delar som skulle kunna vara aktuella för träffpunkterna att använda. Dagen avslutades med diskussion om hur träffpunkten påverkar människors hälsa samt hur man kan arbeta och vad man kan tänka på för att göra det lättare för människor att göra hälsosamma val på våra träffpunkter. Varje träffpunkt fick efter dagen med sig en hemuppgift som innebar att hela personalstyrkan tillsammans ska reflektera och bestämma vad de kan förändra för att främja medborgares hälsa ännu mer. Vidare arbete Hälsoarbetet med våra träffpunkter har bara påbörjats och skulle kunna utvecklas ytterligare. Den utbildningsdag som anordnades kan ses som en inspirationsdag och en uppstart för hälsoarbetet i den egna verksamheten. I slutet av dagen fick varje träffpunkt med sig en hemuppgift för att underlätta denna uppstart. Det hade dock varit önskvärt av undertecknad att kunna följa upp detta arbete ytterligare och jobba ännu mer tillsammans med träffpunkterna. På utbildningsdagen uppkom också diskussioner om Hälsa i Harmoni Studiecirkel. De flesta av träffpunktspersonalen ansåg det möjligt att köra studiecirkeln på deras träffpunkter, men vissa menade att det ibland kan vara lättare om någon utifrån kommer och håller den då det tas mer på allvar. Alltså liknande arbetssätt som valdes under testomgången av Hälsa i Harmoni Studiecirkel på Träffpunkt Kastanjegården när undertecknad höll i studiecirkeln. Alternativet att låna in en hälsostödjare för detta diskuterades men det kan vara svårt att frigöra dessa från sina ordinarie arbetsplatser vid för många tillfällen. Någon träffpunkt trodde att enstaka föreläsningstillfällen skulle fungera bättre hos dem. Det diskuterades att Studiecirkeln även kan köras på detta sätt. Att man bestämmer tema för kvällen, t.ex. fysisk aktivitet, och då tillsammans tittar på dessa filmer och diskuterar dem, men att det inte är ett kontinuerligt upplägg av återkommande träffar. Även här skulle undertecknad kunna hålla i dessa som en resurs för träffpunkterna. Dock finns inte utrymme för detta under 2019, utan det är ett arbetssätt man i framtiden får ta ställning till. Klart är i alla fall att våra träffpunkter skulle kunna vara en utmärkt källa för hälsoarbetet om bara resurser finns och tillåts. Att kontinuerligt anordna hälsoutbildningar och dylikt skulle också kunna locka fler besökare till träffpunkterna än de som kontinuerligt besöker dem idag. Med rätt marknadsföring och information skulle detta på sikt kunna utveckla även träffpunkten och hur många den finns till för. Idag har träffpunkterna t.ex. svårt att nå de yngre klienterna, något som behöver utvecklas om träffpunkterna ska fylla sitt syfte över tid. 16

17 Implementering i Plattsformsutbildning Under 2018 gjordes ett arbete med att förnya den plattformsutbildning för nyanställda som finns i Socialpsykiatrin Jönköpings. Vid uppdateringen lades även det hälsofrämjande perspektivet gällande fysisk hälsa, förebyggande hälsoarbete och hälsosamma levnadsvanor in i utbildningen. Utbildningsdelens längd sattes till fyra timmar och ett program togs fram. Programmet innehåller tre block. Först ett block som går in på bakgrunden varför det är viktigt att arbeta förebyggande med hälsosamma levnadsvanor just för personer med psykisk och neuropsykiatrisk diagnos. Block två beskriver och låter deltagarna titta på Hälsa i Harmoni Utbildningsserie. En film om utbildningsserien och dess innehåll togs fram, som hittas på Youtube-kanalen Hälsa i Harmoni. Det tredje blocket behandlar verktyg i hälsoarbetet och beskriver de tre verktyg projektet tagit fram: Hälsosamtalet, hälsoplanen och prioriteringsblanketten. Efter det får deltagarna en hemuppgift som innebär att ta reda på vem som är hälsostödjare på den egna arbetsplatsen, vilken arbetsprocess för hälsosamma levnadsvanor man har och vilka verktyg man använder sig av. Utbildningsdelen avslutas med en genomgång av alla de olika ombud Socialpsykiatrin Jönköping har och hur deras arbete hänger ihop, för att knyta ihop säcken från arbetet som gjordes tillsammans med de andra ombudssamordnarna inom ramen för projektet. Plattformsdelen om Hälsosamma levnadsvanor har också en egen studieguide. Plattformsutbildningen kommer köras löpande både vår och höst. För att det inte skulle bli lika sårbart med endast undertecknad som föreläsare tillfrågades två av de hälsostödjare som varit extra involverade i projektet, om de ville fungera som föreläsare i plattformsutbildningen. Undertecknad tog sedan fram utbildningskonceptet och manus och hälsostödjarna informerades sedan om upplägg. Kontaktuppgifter till hälsostödjarna förmedlades vidare till ansvarig för hela plattformsutbildningen. Samverkan Mellan olika ombud Under projekttiden infördes rollen Hälsostödjare i varje arbetsgrupp inom Socialpsykiatrin Jönköping. Detta är dock inte det enda ombud som finns i verksamheterna. Socialpsykiatrin Jönköping har sedan tidigare en tradition att arbeta med olika ombud för olika ämnen/områden i personalgrupperna, som ett instrument för att hålla arbetet levande. Förutom hälsostödjare finns idag också metodstödjare, återhämtningsombud, barnombud och anhörigombud. Under projekttidens sista period inleddes ett samarbete med samordnarna för de andra ombuden. Det fanns ett behov av att klargöra ombudens roller tydligare och även klargöra hur de olika ombuden hänger ihop och att alla är olika verktyg inom olika områden/ämnen att använda sig av för att stödja klientens väg mot ett hälsosamt och välmående liv. Undertecknad utformade därför tillsammans med de andra samordnarna enskilda filmer om de olika ombuden och deras roller. Även en gemensam film togs fram för att tydliggöra hur allt hänger ihop. Dessa hittas även de på Youtube-kanalen Hälsa i Harmoni. 17

18 Hösten 2018 planerades också en gemensam verksamhetsdag för all personal inom Socialpsykiatrin med fokus på de olika ombuden och hur de olika ombudens ämnesområden och roller hänger ihop. På programmet fanns scenprogram men också en minimässa där besökarna kunde titta på allt material som hör till de olika ombuden. På hälsostödjarnas bord fanns då chansen för all personal att titta närmare på Hälsa i Harmoni Utbildningsserie samt filmen om hälsostödjare. Dagen blev mycket uppskattad av besökarna och planeras att följas upp av ytterligare en dag, hösten 2019, då alla ombuden från verksamheterna samlas tillsammans. Med andra huvudmän I början av projekttiden pågick ett intensivt nätverksarbete med andra aktörer i länet för att kunna rama in projektets innehåll i förhållande till liknande projekt och arbeten som pågick i närområdet av andra huvudmän, som olika delar av regionens verksamheter samt andra kommuner. Projektledaren ingick under ett års tid i ett nätverk med Region Jönköping som bas, för alla som just då arbetade med fysisk hälsa och hälsosamma levnadsvanor vid psykisk diagnos. Detta var väsentligt för att kunna få en större förståelse för Socialpsykiatrins del i sammanhanget och kunna knyta an vårt arbete i linje med övrigas. Allt eftersom projekttiden fortskred flyttades dock fokus över på intern samverkan med de egna verksamheterna när implementeringsfasen togs vid. Över kommungränserna Ett kontinuerligt samarbete har skett under hela projekttiden med Värnamo kommun och kommunal utveckling och den projektledare som jobbat med samma frågor där. Kontakten har fungerat som ett bollplank, utbyte av idéer och för att sprida material mellan sig och vidare till andra kommuner i länet. Kontakten har också haft ett syfte att se till att arbetet är likvärdigt och att materialet som används är likvärdigt för hela länet. Denna kontakt har varit mycket betydelsefull för helheten i arbetet. Med verksamheter Jönköping kommuns Socialpsykiatri har en mängd verksamheter och det har varit en omöjlig uppgift att direkt ha kontakt med alla från projektledarens sida. Dock har kontakt hållits med alla arbetsplatser genom hälsostödjarna. För att involvera så många som möjligt i det direkta projektarbetet har det dock varit en genomgående åtgärd att vända sig till olika verksamheter gällande olika delar i projektet. I vår utredning som gjordes i projektets inledning involverades åtta olika verksamheter. Den information som framkom i denna utredning har varit grunden för de åtgärder som sedan gjordes. Vid de olika testomgångarna som sedan gjordes av det material och de utbildningsdelar som togs fram, valdes olika boendestöd/boenden för detta. Det gav en unik möjlighet att också få mer information från olika verksamheter och en större bredd av helhetsbilden av hur vi jobbar inom Socialpsykiatrin. Det gav också möjlighet för direkt samarbete mellan projektledaren och olika hälsostödjare ute i det dagliga arbetet. Med engagerade hälsostödjare Under projekttiden involverades engagerade hälsostödjare kontinuerligt genom upplägget att genomföra testomgångar i olika verksamheter, vilket gjorde att dessa fick en större inblick i projektet och dess material. Detta var ett framgångsrikt koncept då det inför det framtida arbetet 18

19 finns en grupp hälsostödjare att kunna fördela olika arbetsuppgifter på. Dessa hälsostödjare inbjöds att stå med undertecknad på mässor, fungerade som extra resurs för nya hälsostödjare om frågor uppkom, hjälpte till vid hälsostödjarträffar, testade olika delar av Hälsa i Harmoni Utbildningsserie. De togs även in som föreläsare i Plattformutbildningen, lyftes in i sidoprojekt som uppkom under projekttiden och ombads hålla i hälsostödjarträff vt Att ha en grupp extra insatta hälsostödjare är en tillgång då det fortsatta arbetet med hälsofrågor och hälsosamma levnadsvanor kan fortgå inte enbart beroende av projektledaren. Dock finns ett behov av vidare samordnande funktion, men med fler engagerade blir arbetet inte lika sårbart. Deltagande i sidoprojekt Under projekttidens gång har förfrågan om deltagande i andra projekt kommit, både interna sådana och externa. Nedan följer en kort beskrivning av sådana sidoprojekt som också ingått i projektets arbetsuppgifter. Mat- och måltidshandbok Våren 2018 påbörjades ett arbete att ta fram en Mat- och måltidshandbok för hela Jönköpings Funktionshinderomsorg med vilka riktlinjer personal har att följa vad gäller kost. Projektledaren tillfrågades att sitta med i referensgruppen till denna handbok. I arbetet med handboken bidrog undertecknad med tillägg och texter för att tydliggöra målgruppen med psykiskt- och neuropsykiatriskt funktionshinders behov. Arbetsprocess för arbete med levnadsvanor för arbetsterapeuter Hösten 2018 startade fackförbundet Sveriges Arbetsterapeuter ett projekt med syfte att ta fram en arbetsprocess för arbete med levnadsvanor med personer med psykisk diagnos, för arbetsterapeuter att följa. Jönköping och Linköping tillfrågades att delta med arbetsterapeuter. Både region och kommun tillfrågades och varje huvudman deltog med fem arbetsterapeuter var, vilket gav en sammanlagd grupp på 20 arbetsterapeuter. Från Jönköpings Kommun blev projektledaren gruppledare och fyra övriga arbetsterapeuter valdes ut utifrån att inkludera olika områden (boende, boendestöd, psykiskt funktionshinder och neuropsykiatrisk funktionshinder). Deltagare letades främst bland Socialpsykiatrins hälsostödjare och de arbetsterapeuter som också innehar denna roll. Alla arbetsterapeuter träffades sedan under en två-dagars workshop för att arbeta fram en arbetsmodell. Arbetsmodellen testades sedan av arbetsterapeuter på den egna arbetsplatsen och avslutades med en uppföljning både genom enkät och telefonsamtal med förbundet. Gruppen från Jönköpings Kommun bokade in egna möten för intern utvärdering och efter avslutat projekt, intern spridning. Projektledaren fungerade som sammankallande för denna grupp. Uppdatering av instrumentet Intressechecklistan Projektet valde tidigt att inkludera några arbetsterapeutiska instrument i det egna hälsoarbetet. Detta pga. att Socialpsykiatrin Jönköping har ett stort antal arbetsterapeuter anställda ute på arbetsplatserna och det finns bra och användbara instrument inom professionen som kan vara en tillgång i hälsoarbetet. Ett av dessa instrument var Intressechecklistan. Hösten 2018 påbörjade fackförbundet Sveriges arbetsterapeuter en uppdatering av detta instrument. Projektledaren tillfrågades då att granska instrumentet och komma med förslag och åtgärder om 19

20 ev. förändringar samt vidarebefordra uppgiften till de arbetsterapeuter inom Socialpsykiatrin Jönköping som jobbat mycket med instrumentet. Projektet har på så vis medverkat till att instrumentet under 2019 kommer i en modernare och mer användbar version. Granskning av kunskapsstöd till primärvården Projektledaren tillfrågades att granska ett kunskapsstöd gällande arbete med hälsosamma levnadsvanor, som tagits fram nationellt för primärvården. Denna granskning gjordes via läsning och skriftliga kommentarer. Utvärdering av OBQ Ett annat arbetsterapeutiskt instrument som projektet valde att inkludera i det egna hälsoarbetet var Occupational balance questionnaire (OBQ). Detta pga. dess unika förmåga att mäta graden av aktivitetsbalans i livet och vad för typ av aktiviteter man behöver mer eller mindre av för att uppleva välmående i livet. Komponenten aktivitetsbalans inkluderades som en hälsoaspekt för att betona vikten av helheten i aktivitetsmönstret och inte bara fokus på att lägga till hälsoaktiviteter. Instrumentet är helt nytt och inte släppt ännu från utvecklarna. För att få tillgång till instrumentet valde projektet att ingå i den studie som under tiden fortgick, där de utvärderade instrumentets användarmöjligheter för olika målgrupper. Deltagandet innebar att arbetsterapeuter inom Socialpsykiatrin frågade klienterna om de kunde tänka sig att svara på en anonym enkät när de använt sig av OBQ. Enkäten skickades sedan i förslutet kuvert till undertecknad som sände det vidare till instrumentutvecklarna på Lunds Universitet. Totalt under perioden nov nov 2018 skickades 4 enkäter vidare till instrumentutvecklarna. Att inte fler gjordes kan bero på att instrumentet innan projektet inte användes i Socialpsykiatrin. Instrumentet introducerades som möjligt hälsoverktyg i slutet av Hälsa i Harmoni Grundutbildning. En utbildning Socialpsykiatrins verksamheter förväntas vara färdiga med hösten 2018/våren Innan avslut av grundutbildningen och framtagande av en arbetsprocess för hälsoarbete i verksamheterna är det mindre troligt att hälsoarbetet kommit igång. Även om OBQ kan användas inom fler områden än arbete med hälsosamma levnadsvanor, är det därför rimligt att anta att användandet av detta instrument inte heller kommer igång förrän verksamheterna börjar arbeta efter sina arbetsprocesser under Det kan också varit så att instrumentet använts i fler fall men klienten valt att inte delta genom att svara på enkäten. I de fall detta skett når det inte undertecknad. Vi har dock bidragit med 4 enkätsvar av det totala antal av 200 som instrumentutvecklarna behöver för varje målgrupp, för att kunna validera sitt instrument och lansera det. Detta har gett oss tillgänglighet till ett instrument som i framtid kan komma att vara användbart i hälsoarbetet. Projektet: Hälsofrämjande arbete för personer med psykisk sjukdom Projektet: Hälsofrämjande arbete för personer med psykisk sjukdom var ett projekt som startade i Region Jönköpings län samtidigt som detta projekt startades i Jönköpings Kommuns Socialpsykiatri. Redan från början hölls tät kontakt med projektledaren i regionen och senare i projektet medverkade Socialpsykiatrins projekt på deras nätverksträffar. Alla som för tiden arbetade med förbättringsarbeten gällande fysisk hälsa vid psykisk sjukdom deltog på nätverksträffarna och tog del av hela det arbete som pågick i länet. På så vis kunde projekten fungera lite som referensgrupp till varandra, komma med synpunkter och åsikter och forma det 20

21 egna projektet efter det arbete som samtidigt pågick på andra enheter i vårdkedjan. Undertecknad fungerade också som gästföreläsare på en del av Regionens projekts utbildningsdagar för hela länet. Interna samarbeten inom utveckling Även internt pågick samarbete med andra projekt, främst i senare delen av projekttiden. Den teknik som använts för att ta fram informationsmaterial i Hälsa i Harmoni visade sig vara användbar även i annat utvecklingsarbete inom Socialpsykiatrin och Funktionshinderomsorgen i stort. Projektledaren bjöds därför in för att föreläsa om denna teknik både till Team Stöd och Metod, som vänder sig till hela Funktionshinderomsorgen Jönköping och metodstödjarnätverket inom Socialpsykiatrin, som har till uppgift att stödja all personal i metoderna Motiverande Samtal (MI) och Ett självständigt liv (ESL). Metodstödjarnätverket har också haft i uppgift att omarbeta den plattformsutbildning som finns för all nyanställd personal inom Socialpsykiatrin. Under 2018 pågick detta arbete och undertecknad fick därför en naturlig roll även där när det gäller Powerpointteknik och presentationsteknik. Undertecknad hjälpte till med design, innehåll och utformande av studieguide och intyg för att de olika delarna i Plattformen skulle vara sammanhängande. En grafisk manual för Plattform Socialpsykiatri togs fram för att även i framtiden kunna göra materialet i de olika delarna enhetligt. I senare del utformades också den egna Plattformsdelen om Hälsosamma levnadsvanor som förväntas ingå i plattformen från Förslag på utvärdering vid senare tidpunkt En arbetsgrupp genomgick Hälsa i Harmoni Grundutbildning ett år tidigare än alla andra, under I slutet av 2018 skickades en enkät ut till denna verksamhet där personalen fick svara på frågor gällande hur de arbetat med sin arbetsprocess under året. En liknande undersökning skulle behöva göras med andra verksamheter även ett år efter att de avslutat grundutbildningen. Alla hälsostödjare som i skrivande stund avslutat utbildningen i sina verksamheter har fått skicka sina arbetsprocesser till undertecknad, vi vet då att alla verksamheter har tagit fram en och att man förstått hur man ska göra. Men för att få en djupare dimension av hur arbetet fortskrider skulle det vara intressant med en undersökning även ett år framåt i tiden. Det kommer finnas mål i alla verksamhetsplaner 2019 vad gäller hälsoarbetet, vilket kan göra det lättare för oss att i efterhand få en utvärdering av det om verksamheterna själva mäter hur den egna arbetsprocessen används. Det finns inte heller i skrivande stund en fullständig bild av hur Hälsa i Harmoni Grundutbildning tagits emot i verksamheterna. Den enkät som alla hälsostödjare ombads svara på när de avslutat grundutbildningen har ännu inte fått ett fullständigt resultat, då alla ännu inte är färdiga. I denna rapport inkluderades de svar vi fått fram till skrivande stund vilket inte är majoriteten. En mer klar bild och en fullständig utvärdering av detta kan vi få först när alla verksamheter är färdiga, framåt sommaren I projektets inledning gjordes en större utredning som inkluderade åtta av våra verksamheter. I den delades en enkät ut till personalen där de skulle svara på hur många av deras klienter som hade olika ohälsokomponenter. I enkäten fick vi då också reda på hur mycket personalen visste om hälsokomponenter hos sina klienter. Enkäten visar att det var ganska stor andel där vi inte 21

22 vet samt att vi i många fall inte pratade med klienterna om ohälsokomponenten ens när vi visste. När arbetsplatserna har kommit igång med sitt hälsoarbete efter att de avslutat grundutbildningen skulle det vara intressant att göra denna undersökning igen. Om arbetet lett till det vi vill att det ska leda till, skulle vi då se att vi vet mer om våra klienter. Förslagsvis skulle denna uppföljning göras under andra delen av år Nästa steg skulle sedan vara att undersöka om vi också lyckas stödja våra klienter i förändring av ohälsosamma levnadsvanor och ohälsokomponenterna på så vis minskar hos våra klienter. Vi vet efter alla enskilda mätningar som gjorts i olika testomgångar, att de verktyg vi tagit fram kan leda till direkt förändring, men hur det ser ut över tid och i hur stor utsträckning verktygen hjälper till i hälsoarbetet, är för tidigt att kunna se. Planer för vidare arbete 2019 Under 2019 kommer projektarbetet övergå till samordning av hälsoarbete på 20 %. Undertecknad kommer arbeta med upprätthållande arbete av det som byggts upp under projekttiden. Fokus kommer ligga på att stödja hälsostödjarna och verksamheterna med det hälsoarbete som får sin start efter Hälsa i Harmoni Grundutbildning, vara med i uppstarten av Plattformsutbildningen och upprätthållande arbete av övriga åtgärder som gjorts inom ramen för projektet. Undertecknad har under 2019 inte möjlighet att arbeta mer än en dag i veckan. Ny diskussion om fortsatt utvecklingsarbete kommer tas inför Mål i verksamhetsplaner för 2019 Varje verksamhetsår skriver alla verksamheter en ny verksamhetsplan med mål man ska jobba med kommande år. En del av dessa mål är gemensamma för alla verksamheter. Gemensamt mål för 2018 var att alla verksamheter skulle genomgå Hälsa i Harmoni Grundutbildning. Även för 2019 kommer det finnas ett gemensamt hälsomål med fokus på implementering av det arbetsprocess verksamheterna tagit från genom Hälsa i Harmoni Grundutbildning. Även träffpunkterna kommer troligen ha ett gemensamt hälsomål. Detta är ett bra arbetssätt för att arbetet ska fortgå även efter Hälsa i Harmoni Grundutbildning och att arbetet kan utvärderas inför

23 Materialförteckning Nedan följer en fullständig materialförteckning på allt material som tagits fram inom projektet. Här hittas allt ifrån Hälsa i Harmoni Utbildningsserie, filmer, ombudsmaterial, reklamfilm för hälsoförrådet, plattformsmaterial och projektdokument. Hälsa i Harmoni Utbildningsserie Hela Hälsa i Harmoni Utbildningsserie hittas på Utbildningsdelar Hälsa i Harmoni Grundutbildning o Arbetsbok för diskussionsledaren o Film: Introduktion till Hälsa i Harmoni Grundutbildning Hälsa i Harmoni Integrerad Version o Arbetsbok för diskussionsledaren o 20 ljudfiler med textuppläsning Hälsa i Harmoni Studiecirkel o 22 Kortfilmer om hälsokomponenter Informationsmaterial Hälsa i Harmoni Informationsprogram 22 Kortfilmer om hälsokomponenter Tilläggsmaterial Hälsa i Harmoni Handbok för hälsostödjare o Digital utbildning för nya Hälsostödjare, 4 filmer o Digitala Hälsostödjarträffar, vt 18, ht 18 o Rollen Hälsostödjare En guide för enhetschefer Bevara Fredagsmyset Hälsa i Harmoni Receptbok Verktyg Mall för Hälsosamtal o Meny - Agenda o Hälsokorset o Vas-skalor med smileys o Broschyr med klientinformation: Hur går ett Hälsosamtal till? 23

24 Hälsoplan Prioriteringsblanketten Förteckning över filmer Nedan följer en förteckning över alla de filmer och ljudfiler som är framtagna inom projektet. Alla filmer och ljudfiler finns på Youtube kanalen Hälsa i Harmoni. Länk till youtube hittas via Informationsfilmer o 1. Introduktionsfilm o 2. Att åldras o 3. Psykiskt och fysiskt o 4. Kost och Hälsa o 5. Tallriksmodellen o 6. Socker o 7. Fett o 8. Kolhydrater o 9. Proteiner o 10. Enkla råd o 11. Tandhälsa o 12. Så blir det hål o 13. Bra tandsvårdsrutiner o 14. Fysisk aktivitet och hälsa o 15. Det händer i kroppen o 16. Hur mycket behövs? o 17. Naturens påverkan o 18. Ångest och motion o 19. Vanor o 20. Aktivitetsbalans o 21. Tobak o 22. Alkohol Ljudfiler Hälsa i Harmoni Integrerad Version o Tema 1: Begreppet Hälsa o Tema 1: Diskussionsfrågor o Tema 2: Psykisk sjukdom och hälsa o Tema 2: Diskussionsfrågor o Tema 3: Hälsosam mat o Tema 3: Diskussionsfrågor 24

25 o Tema 4: Tandhälsa o Tema 4: Diskussionsfrågor o Tema 5: Fysisk aktivitet o Tema 5: Diskussionsfrågor o Tema 6: Utbud och tillgänglighet o Tema 6: Diskussionsfrågor o Tema 7: Vanornas makt o Tema 7: Diskussionsfrågor o Tema 8: Motivation och förändring o Tema 8: Diskussionsfrågor o Tema 9: Verktyg i hälsoarbetet o Tema 9: Diskussionsfrågor o Tema 10: Dags att utvärdera o Tema 10: Diskussionsfrågor Hälsostödjare-filmer o Utbildning för nya Hälsostödjare o Del 1 o Del 2 o Del 3 o Del 4 o Hälsostödjarträtt vt 18 o Hälsostödjarträff vt 18 inledning o Hälsa i Harmoni Grundutbildning o Nyheter o Vad säger världen? o Kan alla ta ansvar för hälsa? o Så här gör vi och tankeverkstad o Hälsostödjarträff ht 18 Ombudsmaterial o Film: Vad är en Hälsostödjare? o Film: Vad är ett Återhämtningsombud? o Film: Vad är en Metodstödjare? o Film: Vad är ett Barnombud? o Film: Vad är ett Anhörigombud? o Gemensam film om ombuden: Hur hänger allt ihop? 25

26 Projekt-filmer o Film Hälsa i Harmoni Utbildningsserie o Film Sammanfattning av projektet: Hälsosamt somatiskt åldrande Hälsoförrådet o Reklamfilm Hälsoförrådet Jönköpings Kommun Plattformsmaterial Plattform Gul: Hälsofrämjande/Salutogent förhållningssätt, del 2: Hälsosamma levnadsvanor, Powerpoint presentation + manus (Powerpoint) Film: Hälsa i Harmoni Utbildningsserie (Youtube) Studieguide Plattform Gul: Hälsofrämjande/Salutogent förhållningssätt (PDF) Intyg Plattform Gul: Hälsofrämjande/Salutogent förhållningssätt, del 2: Hälsosamma levnadsvanor (PDF) Översikt av Plattform Gul: Hälsofrämjande/Salutogent förhållningssätt, del 2: Hälsosamma levnadsvanor (PDF) Förteckning projektdokument Nedanstående projektdokument hittas på Projektrapport: Hälsosam Socialpsykiatri: Utredning av utgångsläge inom Socialpsykiatrin, 2016 Projektrapport: Hälsosam Socialpsykiatri: Åtgärder för implementering av hälsofrämjande arbetssätt för fysisk hälsa, 2018 Projektrapport: Hälsosam Socialpsykiatri: Behov av fortsatt utvecklingsarbete, 2018 Projektrapport: Utvärdering av projektet: Hälsosamt somatiska åldrande, 2018 Utvärderingsrapport: Utvärdering av Hälsa i Harmoni Studiecirkel Testgrupper,

27 Referenser Socialstyrelsen. (2017). Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor: Stöd för styrning och lednin ( ). Hämtad från Sveriges Kommuner och Landsting. (2018). Hur skapar vi bättre hälsa för personer med funktionsnedsättning?. Hämtad från 27

28 28

Utvärdering: Hälsa i Harmoni Studiecirkel Testgrupper. vt Utformad av: Jenny Hiller

Utvärdering: Hälsa i Harmoni Studiecirkel Testgrupper. vt Utformad av: Jenny Hiller Utvärdering: Hälsa i Harmoni Studiecirkel Testgrer vt 2018 Utformad av: Jenny Hiller Granskad av: Emma Mattsson- Mårn Nadja Melkstam Jenny Törnkvist Innehåll Testgrer... 4 Träffpunkt Kastanjegården Jönköping...

Läs mer

Arbetsbok. För diskussionsledare i utbildningen Hälsa i Harmoni Grundutbildning

Arbetsbok. För diskussionsledare i utbildningen Hälsa i Harmoni Grundutbildning Arbetsbok För diskussionsledare i utbildningen Hälsa i Harmoni Grundutbildning Innehåll: Diskussioner Tema 1-7: Förberedelser 3 Workshop Tema 8: Förberedelser 5 Workshop Tema 8: Arbetsmaterial 6 Workshop

Läs mer

Hälsa i Harmoni. Handbok för hälsostödjare

Hälsa i Harmoni. Handbok för hälsostödjare Hälsa i Harmoni Handbok för hälsostödjare Materialet är granskat och reviderat av utvalda medarbetare, med kunskaper från olika diagnosgrupper och geografiska områden, inom Socialpsykiatrin Jönköpings

Läs mer

Åtgärder för implementering av hälsofrämjande arbetssätt för fysisk hälsa inom Socialpsykiatrin

Åtgärder för implementering av hälsofrämjande arbetssätt för fysisk hälsa inom Socialpsykiatrin Projektet: Hälsosamt somatiskt åldrande Åtgärder för implementering av hälsofrämjande arbetssätt för fysisk hälsa inom Socialpsykiatrin December 2016 -Augusti 2018 Jenny Hiller Innehåll Tidsperiod för

Läs mer

Rollen Hälsostödjare. En guide för enhetschefer

Rollen Hälsostödjare. En guide för enhetschefer Rollen Hälsostödjare En guide för enhetschefer 1 Innehåll Fysisk hälsa vid psykisk sjukdom 3 Hälsa i Harmoni Utbildningsserie 7 Informationsmaterial i Hälsa i Harmoni 9 Översikt av Hälsa i Harmoni 10 Rollen

Läs mer

Arbetsbok. För diskussionsledare i utbildningen Hälsa i Harmoni- Integrerad version

Arbetsbok. För diskussionsledare i utbildningen Hälsa i Harmoni- Integrerad version Arbetsbok För diskussionsledare i utbildningen Hälsa i Harmoni- Integrerad version Innehåll: Diskussioner 1-8: Förberedelser 3 Sammanfattning av texter 5 9: Förberedelser 7 9: Arbetsmaterial 8 10: Förberedelser

Läs mer

Mall för hälsosamtal. 1 Hälsa

Mall för hälsosamtal. 1 Hälsa Mall för hälsosamtal Innan samtalet: Lägg lappen Samtalets innehåll framför klienten och visa inför varje nytt område vad du kommer ställa frågor om nu. Det ger klienten möjlighet att hänga med i samtalet

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Behov av fortsatt utvecklingsarbete

Behov av fortsatt utvecklingsarbete Hälsosam Socialpsykiatri: Behov av fortsatt utvecklingsarbete Projektet: Hälsosamt Somatiskt Åldrande Maj 2016 - dec 2018 jonkoping.se Utformad av: Jenny Hiller Projektledare Socialpsykiatrin Jönköpings

Läs mer

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt Socialnämnden genomför vartannat år en brukarundersökning inom Individ- och familjeomsorgen, IFO. Under hösten 2016 genomfördes

Läs mer

Behov av fortsatt utvecklingsarbete

Behov av fortsatt utvecklingsarbete Hälsosam Socialpsykiatri: Behov av fortsatt utvecklingsarbete Jenny Hiller Projektledare Projektet: Hälsosamt somatiskt åldrande 2016-2018 Innehåll Behov av vidare utvecklingsarbeten... 3 Större tillgång

Läs mer

Mentorsundersökningen 2018

Mentorsundersökningen 2018 Mentorsundersökningen 2018 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Syfte...4 Metod...4 Enkäten...5 Resultat...6 Studielängd och tid med mentor...6 Information och kännedom om mentorsstöd...8

Läs mer

Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson

Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson I början av 2018 gjordes utskick av en webbaserad enkät till 1494 personer som deltagit vid en del av de aktiviteter som anordnades

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Kort sammanfattning Verktyg hela vägen

Kort sammanfattning Verktyg hela vägen Kort sammanfattning Verktyg hela vägen 2017-2018 Under vårterminen 2017 pågick verksamhet på JGY, Wargentin och Fyrvalla, Östersund, samt på Fjällgymnasiet i Bergs kommun. Samtidigt påbörjades en fortsättning

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140317 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

Workshop 11 oktober Sammanställning av reflektioner och enkätsvar

Workshop 11 oktober Sammanställning av reflektioner och enkätsvar Workshop 11 oktober 2013 Sammanställning av reflektioner och enkätsvar 99 deltagare i workshopen Socialtjänsten i Nässjö, Eksjö, Tranås, Vetlanda, Aneby, Sävsjö Skolor från Nässjö, Eksjö, Aneby, Vetlanda,

Läs mer

för förskolechefer Hur säkerställer du att din nyanställda förskolechef utvecklar ledarskapet och verksamheten?

för förskolechefer Hur säkerställer du att din nyanställda förskolechef utvecklar ledarskapet och verksamheten? L Ö S N I N G S F O K U S E R A T O C H H Ä L S O F R Ä M J A N D E GONGGÅNG för förskolechefer Hur säkerställer du att din nyanställda förskolechef utvecklar ledarskapet och verksamheten? Vad är GongGång

Läs mer

Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod

Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod 1 Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod Helena Bergström, folkhälsovetare, Med.Dr. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Stockholms läns landsting 2 Bakgrund Vanligt med obalanserat matintag,

Läs mer

Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0

Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0 Projektrapport Kroniskt Engagerad 2.0 Vårdcentralen Fröslunda Mallversion 1.0 151111 SID 1(10) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Projektorganisation... 3 1.2.1 Teamets medlemmar...

Läs mer

Norra Hisingen. Slutrapport Den visa organisationen Bilaga 6 Intern uppföljning av kompetensinsatser för medarbetare

Norra Hisingen. Slutrapport Den visa organisationen Bilaga 6 Intern uppföljning av kompetensinsatser för medarbetare Norra Hisingen Slutrapport Den visa organisationen Bilaga 6 Intern uppföljning av kompetensinsatser för medarbetare Kompetensinsatser Motiverande samtal (MI) Det har hållits 17 stycken tvådagars workshoppar

Läs mer

Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning

Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning 1(9) Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning Projektidé... 2 Syfte... 3 Mål... 4 Teoretisk bakgrund och perspektiv... 4 Relevans och förankring... 5 Samverkan i

Läs mer

Verksamhetsplan Näringslivsutskottet

Verksamhetsplan Näringslivsutskottet Verksamhetsplan Näringslivsutskottet Näringslivsutskottets övergripande mål är att stärka kontakten mellan utbildningarna som tillhör PULS och arbetslivet genom det arbete som utskottets arbetsgrupper

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare

Läs mer

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2017-2018 Vi är sedan 2008 en riksorganisation för ungas psykiska och fysiska hälsa. Vi står upp för att varje barn och ung person har rätt till en god fysisk och psykisk hälsa. Vi ser

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Lina Collin Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet och

Läs mer

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Reflektioner kring enkätsvaren för kompetensistaten.se samt synpunkter som samlades in vid nätverksträffen i augusti 2015

Reflektioner kring enkätsvaren för kompetensistaten.se samt synpunkter som samlades in vid nätverksträffen i augusti 2015 Reflektioner kring enkätsvaren för kompetensistaten.se samt synpunkter som samlades in vid nätverksträffen i augusti 2015 En tredjedel av mottagarna har svarat (29 personer). Av dem har: - Hälften bara

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

PROJEKTRAPPORT. Fortsatt kompetenshöjning för baspersonal i samordnat kontaktmannaskap samt återhämtningsinriktat arbetssätt.

PROJEKTRAPPORT. Fortsatt kompetenshöjning för baspersonal i samordnat kontaktmannaskap samt återhämtningsinriktat arbetssätt. PROJEKTRAPPORT Fortsatt kompetenshöjning för baspersonal i samordnat kontaktmannaskap samt återhämtningsinriktat arbetssätt. Sara Thil Annika Sköld - Landberg 2011-04-27 Sammanfattning Projektets syfte

Läs mer

HÄGERSTEN LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING

HÄGERSTEN LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING HÄGERSTEN LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMS ORG BRUKARUNDERSÖKNING 2-8-4 ANHÖRIG-BRUKARUNDERSÖKNING 2 LILJEHOLMENS DAGLIGA VERKSAMHET (FÖRETRÄDARE) Liljeholmens dagliga verksamheter består av

Läs mer

Temadag om suicidprevention

Temadag om suicidprevention Temadag om suicidprevention Manual för att utbilda personal Kurskod: HiS14 30 mars 2017 www.uppdragpsykiskhälsa.se Manual för att utbilda personal 1 (11) Innehållsförteckning Kapitel 1 Om den här manualen

Läs mer

Crossmedia design. Crossmedia design (27311VT14) Results of survey. Startade: den 21 juni Avslutad: den 22 augusti 2014

Crossmedia design. Crossmedia design (27311VT14) Results of survey. Startade: den 21 juni Avslutad: den 22 augusti 2014 Crossmedia design Crossmedia design (27311VT14) Results of survey Startade: den 21 juni 2014 Avslutad: den 22 augusti 2014 Svarsfrekvens: 26 ( 8 / 31 ) Elektroniskt utvärderingssystem Crossmedia*design*

Läs mer

Patientsäkerhetskonferensen , seminarium Förstå mig rätt minska missförstånd i patientmötet

Patientsäkerhetskonferensen , seminarium Förstå mig rätt minska missförstånd i patientmötet Patientsäkerhetskonferensen 2016-09-21, seminarium Förstå mig rätt minska missförstånd i patientmötet Deltagarnas mentometersvar på frågan: Vad tar du med dig härifrån? Det här ska jag testa o Det här

Läs mer

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola Starta en cirkel Starta en studiecirkel kring Hitta Stilen och boken Uppdrag hälsa! Det här är ett förslag till hur man kan lägga upp en studiecirkel för skolans personal med boken Uppdrag hälsa som huvudbok.

Läs mer

Slutrapport. Sounds and Voices digital delaktighet via. webradio. Fanzingo/Radio Totalnormal. Mobiltelefon 0736 70 72 48

Slutrapport. Sounds and Voices digital delaktighet via. webradio. Fanzingo/Radio Totalnormal. Mobiltelefon 0736 70 72 48 Slutrapport Sounds and Voices digital delaktighet via webradio Projekttitel Sökande Projektledare E-postadress Sounds and Voices digital delaktighet via webradio Fanzingo/Radio Totalnormal Bodil Lundmark

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Sv-Flex stfb Organisation

Sv-Flex stfb Organisation Sv-Flex stfb Organisation Studieförbundet Vuxenskolan Södra Mellansverige Projektledare Jimmy Olsson e-postadress jimmy.olsson@sv.se Tel 0735347316 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Projektets utgångspunkt

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil Invånarpanelen: Hälsa och livsstil Sammanställning gjord av: Lisa Kronsell Utveckling- och folkhälsoenheten 2 (10) Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Enkätfrågor och underlag... 3 1.2 Undersökningstid... 3

Läs mer

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Erfarenhet från ett år av Västermodellen

Erfarenhet från ett år av Västermodellen Erfarenhet från ett år av Västermodellen Återkoppling från genomförande och följeforskning i Göteborg Dalheimers hus, 18 oktober 2018 Övergripande reflektioner Förberedelse, urval, kontakt Intervju Seminarium,

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Även de äldre vill vara med

Även de äldre vill vara med Även de äldre vill vara med Organisation NBV Väst Projektledare Zinijad Jagurdzija e-postadress zinijad.jagurdzija@nbv.se Tel 0734-61 47 99 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Syfte är att komma åt

Läs mer

Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom -jämlika förutsättningar till somatisk hälsa. Hanna Ljungman Freij, Nadia Melkstam

Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom -jämlika förutsättningar till somatisk hälsa. Hanna Ljungman Freij, Nadia Melkstam Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom -jämlika förutsättningar till somatisk hälsa Hanna Ljungman Freij, Nadia Melkstam Inledning Priorierat område nationellt och internationellt Lokala

Läs mer

Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom

Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom Hälsofrämjande insatser för personer med psykisk sjukdom -jämlika förutsättningar till somatisk hälsa Hanna Ljungman Freij, Nadia Melkstam Inledning Priorierat område nationellt och internationellt Lokala

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Lokala nämnders uppdrag från Regionstyrelsen Lokala nämnder

Läs mer

Utvärdering pilotundersökning. Pict-O-stat maj 2016

Utvärdering pilotundersökning. Pict-O-stat maj 2016 Pict-O-stat maj 06. Bakgrund Under perioden 06-0-0 har en pilotundersökning genomförts för att undersöka om det webbaserade programmet Pict-O-Stat kan fungera som brukarundersökning inom Attendo Skandinavien

Läs mer

Kunskapsstöd och uppföljning insatser inom primärvård. Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Hans Karlsson Pajala 26 mars 2015

Kunskapsstöd och uppföljning insatser inom primärvård. Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Hans Karlsson Pajala 26 mars 2015 Kunskapsstöd och uppföljning insatser inom primärvård Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Hans Karlsson Pajala 26 mars 2015 Överenskommelse God och jämlik hälsa, vård och omsorg Samspel mellan staten,

Läs mer

Som anhörigkonsulent och enhetschef

Som anhörigkonsulent och enhetschef Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare

Läs mer

Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016

Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016 2017-02-13 Dnr SN 2016/283 Mari-Louise Brunstedt och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016 Brukarnas upplevelser av sina insatser hos socialtjänsten i

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14

MENTORSKAPS- PROGRAMMET 1/14 FÖRETAGSINFORMATION OCH ANSÖKAN MENTORSKAPS- PROGRAMMET CANCER ÄR MER ÄN BARA EN SJUKDOM. CANCER KAN VARA OSÄKERHET PÅ SIG SJÄLV OCH SIN FRAMTID, PÅ SINA VÄRDERINGAR OCH SINA DRÖMMAR. CANCER VÄNDER UPP

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2012 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer SSIL

Läs mer

Utvärdering av gruppledarutbildning ACT Att hantera stress och främja hälsa HT 2011

Utvärdering av gruppledarutbildning ACT Att hantera stress och främja hälsa HT 2011 Utvärdering av gruppledarutbildning ACT Att hantera stress och främja hälsa HT 2011 Här kommer en sammanfattning av utvärderingar från de som gick gruppledarutbildningen under hösten 2011. Deltagarnas

Läs mer

Modell för Hälsospåret. inkubators. hälsospår

Modell för Hälsospåret. inkubators. hälsospår Modell för Hälsospåret inkubators hälsospår HÄLSOSPÅRET I SFINX I Sfinx inkubator får deltagare, under trygga former, stöd att förverkliga idéer tillsammans. Sfinx är en stödstruktur där deltagarna är

Läs mer

Lokal handlingsplan enligt Måldokument (lokal överenskommelse) 2016

Lokal handlingsplan enligt Måldokument (lokal överenskommelse) 2016 Lokal handlingsplan enligt Måldokument (lokal överenskommelse) 2016 Bästa möjliga vård och omsorg ska erbjudas den enskilde med utgångspunkt från personens behov Genomförd Inventering 2015 Sammanställning

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

NQF Inclusive Testutvärdering MCAST, MT Intervjuresultat för elever

NQF Inclusive Testutvärdering MCAST, MT Intervjuresultat för elever NQF Inclusive Testutvärdering MCAST, MT Intervjuresultat för elever Utfört av auxilium, Graz maj 2011 Projektet genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen. Publikationen återspeglar endast

Läs mer

Projekt Patientforum. En del av NSPH Skåne MICHELLE NILSSON, PROJEKTLEDARE LINDA MALTERIUS, PROJEKTMEDARBETARE

Projekt Patientforum. En del av NSPH Skåne MICHELLE NILSSON, PROJEKTLEDARE LINDA MALTERIUS, PROJEKTMEDARBETARE Projekt Patientforum En del av NSPH Skåne MICHELLE NILSSON, PROJEKTLEDARE LINDA MALTERIUS, PROJEKTMEDARBETARE Bakgrund Ett liknande arbetssätt används i egen regi i Stockholm, liksom det tidgare har gjorts

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Nöjdhetsundersökning Daglig verksamhet

Nöjdhetsundersökning Daglig verksamhet Nöjdhetsundersökning Daglig verksamhet 2016-12-07 KS.2017.0066 U N D E R R U B R I K Nöjdhetsundersökning Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Projektet Sunda solvanor

Projektet Sunda solvanor Projektet Sunda solvanor 2016-2017 Senada Hajdarevic Processledare RCC Norr Vägen in i cancervården och Cancerprevention 2018-01-16 Senada Hajdarevic Primärpreventiv insats som genomförs inom barnhälsovården

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 1 Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 2 Delaktighetstrappan

Läs mer

Stjärnmärkt. Från nationella riktlinjer till implementering av personcentrerad vård. Wilhelmina Hoffman Svenskt Demenscentrum

Stjärnmärkt. Från nationella riktlinjer till implementering av personcentrerad vård. Wilhelmina Hoffman Svenskt Demenscentrum Stjärnmärkt Från nationella riktlinjer till implementering av personcentrerad vård 2018 Wilhelmina Hoffman Svenskt Demenscentrum www.stjarnmarkt.se www.demenscentrum.se www.demenscentrum.se FÖR ETT DEMENSVÄNLIGT

Läs mer

Verksamhetsplan 2018 för Brottsofferjouren Mellersta Skåne

Verksamhetsplan 2018 för Brottsofferjouren Mellersta Skåne Verksamhetsplan 2018 för Brottsofferjouren Mellersta Skåne Organisation: Brottsofferjouren Mellersta Skåne är en av landets 79 lokala brottsofferjourer och ger stöd i kommunerna Lund, Eslöv, Höör, Hörby,

Läs mer

YA-delegationens handledarutbildning Upplägg för studiecirkel

YA-delegationens handledarutbildning Upplägg för studiecirkel Upplägg för studiecirkel YA-delegationens handledarutbildning består av tre fristående delar: Grundutbildning innehållande avsnitten Att vara handledare, Förbereda arbetsplatsen samt Avsluta handledningen

Läs mer

Att vara ambassadör i Hjärnkoll

Att vara ambassadör i Hjärnkoll Detta dokument beskriver riktlinjerna för uppgiften som i kampanjen Hjärnkoll. Det utgör grunden för en gemensam överenskommelse som sluts mellan varje enskild och Hjärnkolls projektadministration under

Läs mer

Lokal handlingsplan enligt Måldokument (lokal överenskommelse) 2017

Lokal handlingsplan enligt Måldokument (lokal överenskommelse) 2017 Lokal handlingsplan enligt Måldokument (lokal överenskommelse) 2017 Bästa möjliga vård och omsorg ska erbjudas den enskilde med utgångspunkt från personens behov Inventering 2019 Länsgemensam inventering

Läs mer

Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap

Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap Christina Loord-Ullberg Ann-Kristin Sandebjer 2017-10-26 Är det en utmaning? Att enkelt hitta och hålla koll på bästa tillgängliga kunskap inom sitt yrkes-

Läs mer

Brukarenkät Daglig verksamhet/sysselsättning 2016

Brukarenkät Daglig verksamhet/sysselsättning 2016 Socialförvaltningen Monica Bylund/ Susanne Norlander RAPPORT Brukarenkät Daglig verksamhet/sysselsättning 2016 Projektledare: Monica Bylund och Susanne Nordlander Rehabiliteringskonsulenter OOF. Hjälppersoner:

Läs mer

Sociala medier för företag

Sociala medier för företag Sociala medier för företag Utbildningen ingår i projektet Helikoopter vilket är ett kompetensutvecklingsprojekt som finansieras av Europeiska socialfonden och genomförs i Coompanion Norr och Västerbottens

Läs mer

Projektet innehåller tre komponenter, hälsotest, motiverande samtal och ett aktivitetsprogram.

Projektet innehåller tre komponenter, hälsotest, motiverande samtal och ett aktivitetsprogram. Hösten 2014 startade Seniorkraft för första gången som ett pilotprojekt för att främja ett hälsosamt åldrande i Laxå kommun. Då var Laxå kommun, Laxå vårdcentral, Sydnärke folkhälsoteam och Örebro läns

Läs mer

Verksamhetsbesök på Arbetscentrum

Verksamhetsbesök på Arbetscentrum 2015-03-04 1 (5) Verksamhetsbesöket är genomfört av: Emelie Berglund och Susanna Dennerlöv Verksamhetsbesök på Arbetscentrum Intervjuade: enhetschef Sepideh Erfani före detta enhetschef Elisabeth Axelsson

Läs mer

Projekt Utskrivningsguiden. Med stöd av Allmänna Arvsfonden

Projekt Utskrivningsguiden. Med stöd av Allmänna Arvsfonden Projekt Utskrivningsguiden Med stöd av Allmänna Arvsfonden Medlemmar Stadgar Att organisera samverkan mellan patient-, brukar- och anhörigorganisationer. Att arbeta för öka inflytandet för personer med

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Solgläntans Behandlingshem i Kramfors AB Rapport 2015-03-03 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive

Läs mer

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och

Läs mer

Vuxenhabiliteringens prioriteringsarbete

Vuxenhabiliteringens prioriteringsarbete Uppföljningsrapport: Vuxenhabiliteringens prioriteringsarbete 2010-09-15 Vuxenhabiliteringens Prioriteringsgrupp i samarbete med intresseorganisationer 2 Uppföljning av vuxenhabiliteringens prioriteringsarbete

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Skyddsvärnet- Behandlingshem Föreningen Skyddsvärnet Rapport 2012-02-2 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer,

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

More to life-samtalscafé. Projekt Unga vuxna år

More to life-samtalscafé. Projekt Unga vuxna år More to life-samtalscafé Projekt Unga vuxna 20-29 år Utgångspunkt Minskat psykiskt välbefinnande Sjukskrivningar ökar Förebyggande Hur hänger allt ihop? Fysisk, psykisk, social och existentiell hälsa Unga

Läs mer

Hälsa i Harmoni. Studiecirkel

Hälsa i Harmoni. Studiecirkel Hälsa i Harmoni Studiecirkel Materialet är testat och reviderat av författaren tillsammans med Emma Mattsson-Mårn och Jenny Törnkvist på Oxhagsgatans gruppboende, Socialpsykiatrin, Funktionshinderomsorgen,

Läs mer