Gränsdragningsproblem

Relevanta dokument
Gränsdragningsproblem

Kommunal hälso- och sjukvård, socialpsykiatri m.m. Uppdrag avseende integrerade verksamheter.

Ansvarsfördelning. Kommunernas hälso- och sjukvård

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

(Prop. 2005/06:115, bet. 2005/06:SoU26, rskr. 2005/06:301, SFS 2006:493) läkare har kommunen rätt att på egen hand anlita läkare och få ersättning

Sverige Kommuner och Landsting

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Lagstiftning kring samverkan

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Samverkan, organisation och lagstiftning Vem ansvarar för vad? Vad innebär båda huvudmännens ansvar? Kan vi skapa samsyn?

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Avtal med anledning av förslag till gränsdragning mellan kommunerna och regionen i Västra Götaland avseende primärvård

Malmö stad Medicinskt ansvariga

Samarbetsavtal avseende hälso- och sjukvårdsansvar. mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Hemsjukvård delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD

Habilitering och rehabilitering

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Missbruk vad säger lagen?

Ellinor Englund. Avdelningen för juridik

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Sektor Stöd och omsorg

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Samverkan vid missbruk och psykisk ohälsa

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Ansvarsfördelningen mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård Vem ansvarar för vad? Vad innebär båda huvudmännens ansvar? Kan vi skapa samsyn?

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

IFO nätverket 19 maj 2017

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

Socialtjänstlagens uppbyggnad

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

HKF 7321 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning

Promemoria: Förebyggande och behandling av spelmissbruk (Ds 2015:48)

Riktlinje för bedömning av egenvård

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

ANSVARSFÖRDELNING GÄLLANDE DELEGERING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- UPPGIFT

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Fastställd av kommunstyrelsen

1(11) Egenvård. Styrdokument

Rutin fö r samverkan i samband med egenva rd mellan Regiön Krönöberg öch la nets söcial- öch skölfö rvaltningar

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87

Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård

Hemsjukvård 2015 inriktning

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Avdelningen för vård och omsorg 1

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Avdelningen för juridik. Handikappomsorg Juridik Äldreomsorg Hälso- och sjukvård Kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård

Innehållsförteckning Sidan Syfte 4 Mål 4 Utgångspunkter 4 Målgrupp 4

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik

Meddelandeblad. En ny hälso- och sjukvårdslag. Bakgrund/Allmänt. Nr 3/2017 Oktober Mottagare: Landsting, kommuner, privata vårdgivare

Överenskommelse om samverkan

Rutin fast vårdkontakt

Meddelandeblad. Vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård

Version Datum Utfärdat av Godkänt Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen. Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Transkript:

Gränsdragningsproblem Ellinor Englund ellinor.englund@skl.se 1

Kommunernas och landstingens allmänna kompetens 2 kap. 1 kommunallagen Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte ska handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. 2 kap. 1-2 KL (2017:725), 2018-01-01 2

Kommunernas hälso- och sjukvård I vilka sammanhang får kommunen bedriva hälso- och sjukvård? 12 kap HSL För de som efter beslut av kommunen bor i bostad enligt 5 kap. 5 och 7 socialtjänstlagen (SoL). I samband med dagverksamhet enligt 3 kap. 6 SoL Prop. 1992/93:159 s. 182 (Stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS) För de som beviljats insatserna bostad med särskild service för barn och ungdomar eller vuxna enligt 9 8-9 LSS I samband med daglig verksamhet enligt 9 10 LSS 3

Kommunernas hälso- och sjukvård I vilka sammanhang får kommunerna bedriva hälso- och sjukvård? 12 kap. HSL Får även erbjuda dem som vistas i kommunen s.k. hemsjukvård (i hemmet, i ordinärt boende) Får överta landstingets skyldighet att erbjuda ovanstående hemsjukvård Kommunen bär då ansvar för den hemsjukvård som omfattas av avtalet Kommunen ska i samband med sådan sjukvård som avses ovan erbjuda habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning Kommunen kan träffa avtal med landsting om ansvar för hjälpmedel även utan ansvar för hemsjukvård 4

RÅ 1997 ref. 9 Landstingsstyrelse beslutade att till kommunerna i länet överföra huvudmannaskapet för habilitering och rehabilitering av fysiskt funktionshindrade barn och ungdomar som bor i sina föräldrahem och som inte erhåller hemsjukvård. Regeringsrätten: Lagstöd saknades för landstinget att frånhända sig huvudmannaskapet. Landstingsstyrelsens beslut stod därför i strid med lag och upphävdes. Innebörd: Ansvarsgränserna för hälso- och sjukvård mellan kommun och landsting kan inte ändras genom beslut eller avtal. 5

Vilken typ av sjukvård ingår i det kommunala ansvaret 12 kap. 3 HSL inte läkare (undantag 16 kap 1 HSL om landstinget inte tillhandahåller läkarresurser enligt avtal) Av förarbeten till lagen framgår: Begränsad till att gälla ett ansvar för de i det löpande arbetet vanligt förekommande arbetsuppgifterna. Samtidigt så stora resurser att boende på säbo inte ska behöva vara på sjukhus när vårdbehov tilltar. All kommunal sjukvård är en del av primärvården (2 kap. 6 HSL Med primärvård avses i denna lag hälso- och sjukvårdsverksamhet där öppen vård ges utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper. Primärvården svarar för behovet av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. ) 6

Forts. Ska tillgodose basala behov av hälso- och sjukvård Insatser som utförs av personalkategorier med medicinsk specialkunskap, utöver den kompetens som finns inom kommunens verksamhet, t.ex. insatser av personal som ingår i psykiatriska team, ingår inte. Hemsjukvården är avsedd för personer som behöver långvariga insatser från socialtjänsten och hälso- och sjukvården. T.ex. hembesök vid akut sjukdom faller utanför. Sjukhusanknuten sjukvård i hemmet ingår inte i kommunens ansvarsområde 7

Forts. I prop. 2005/06:115 s. 178 förtydligas HSL-gränsen mellan huvudmännen: Landstingets läkarresurser 16 kap. 1 HSL Uppgift - besöka de boende och svara för stöd till olika yrkesutövare, även akut kunna ge nödvändiga insatser. Den sjukhusanknutna hemsjukvården och sådan öppen hälsooch sjukvård som kräver särskild kompetens ingår inte i de läkarresurser som landstingen ska avsätta, inte heller specialistsjukvård inom habilitering och rehabilitering. Sådana insatser ska den enskilde få genom landstingets försorg. 8

Forts. Kommentar: Var exakt gränsen går för vilken typ av hälso- och sjukvård som kommunen kan bedriva är inte möjlig att exakt precisera och den förändras över tid bl.a. med anledning av den medicinska och medicintekniska utvecklingen. I vilka sammanhang kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar är dock tydligt (vissa boenden, dagverksamhet och viss hemsjukvård i ordinärt boende). I övriga sammanhang har landstinget ansvar för hälso- och sjukvården (skolhälsovården tas inte upp här). 9

2 kap. 1 socialtjänstlagen Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att den enskilde får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. 10

Regeringsrättens beslut den 17 mars 2010, mål nr 2167-08 Rörde person med psykiatrisk diagnos och även ett flerårigt alkoholmissbruk. Ansökte om bistånd till kostnader för sex månaders behandlingshemsvistelse (inriktning psykiska funktionshinder). Behandlande läkare bedömde att adekvat vård kunde ges genom landstingets försorg. Kommunen avslog ansökan. Regeringsrätten om gränsen mellan huvudmännen: När det gäller bistånd till vård och behandling avses närmast sådan vård och behandling som ligger inom socialtjänstens område, dvs. framför allt behandling för missbruk av alkohol, narkotika och liknande. Den skiljelinje som måste dras är mot sådana insatser som 11

RegR. Forts. är att hänföra till hälso- och sjukvård och som är sjukvårdshuvudmannens ansvar att tillgodose. Det kan inte vara rimligt att t.ex. kostnader för sjukvårdande insatser ska bekostas av socialtjänsten. Det är viktigt att markera att kommunens yttersta ansvar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver inte ska omfatta insatser som åligger någon annan huvudman. Att enskilda i vissa fall kan vara missnöjda med att de inte får den behandling de önskar inom hälso- och sjukvården får inte medföra att kommunerna tvingas ta över ansvaret från landstinget. 12

RÅ 2004 ref. 79 Frågan gällde om socialnämnden är skyldig att bekosta en privat psykoterapi när patienten /den biståndssökande anser att behovet är mer akut än vad vuxenpsykiatrin bedömt. Regeringsrätten: Nödvändig behandling kunde ges genom landstingets försorg och den biståndssökandes tillstånd var inte vid något tillfälle så akut att han inte kunde avvakta den behandling som landstinget kunde erbjuda. Kommunen kunde inte anses skyldig att till någon del svara för den behandling i privat regi som personen påbörjat. 13

Vad är hälso- och sjukvård? 2 kap. 1 HSL: Med hälso- och sjukvård avses i denna lag 1. åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador, 2. sjuktransporter, och 3. omhändertagande av avlidna. Enligt förarbeten ska hälso- och sjukvård omfatta sådan verksamhet som bedöms kräva medicinskt utbildad personal eller sådan personal i samarbete med annan personal. 14

Forts. Med hälso- och sjukvårdspersonal avses enligt patientsäkerhetslagen (PSL) 1 kap. 4 bl.a. Den som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården (se 4 kap. 1 PSL, t.ex. psykolog och psykoterapeut) Personal som är verksam vid sjukhus och andra vårdinrättningar och som medverkar i hälso- och sjukvård av patienter Den som i annat fall vid hälso- och sjukvård av patienter biträder en legitimerad yrkesutövare 15

Forts. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal får delegera en arbetsuppgift till någon annan när det är förenligt med kravet på en god och säker vård (6 kap. 3 PSL) En arbetsuppgift får inte delegeras när det föreligger ett formellt hinder genom bestämmelse i författning (SOSFS 1997:14 och 2 kap. 1 KL) Går ej att ändra huvudmannaskapsgränser genom delegation Egenvård är inte hälso- och sjukvård (2 kap 1 SOSFS 2009:6), det är däremot hälso- och sjukvårdens bedömning, planering och uppföljning av egenvården. 16

SoL och missbruk Uppgifter för socialnämnden: 3 kap. 7 arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel, samt missbruk av spel om pengar (2018-01-01) Sprida kunskap om skadeverkningar och om de hjälpmöjligheter som finns 5 kap. 9 aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp som hen behöver för att komma ifrån missbruket, planera hjälpen och vården och bevaka att planen följs. 5 kap 9 a ingå överenskommelse med landstinget om ett samarbete 17

Forts. Individuell plan vid behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård 2 kap 7 - samtycke Vid behov bistånd enligt 4 kap. 1 SoL I vissa fall ansöka om tvångsvård enligt LVM Missbruk inkl. spelmissbruk är per definition en psykiatrisk diagnos enligt ICD 10 diagnoserna F10-F19 (psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiva substanser) och ICD 10 och DSM-V (spelberoende) 18

Forts. För den hälso- och sjukvårdsbehandling som kan behövas ansvarar därför landstinget. Lagstöd för kommunen att bedriva behandling i form av hälsooch sjukvård av missbrukare/spelmissbrukare saknas gäller även efter ändringar 2018-01-01 19

SoL, LSS och psykiska funktionshinder Uppgifter för socialnämnd/kommun: Uppsökande verksamhet och informera om socialtjänstens verksamhet Verka för möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra Medverka till meningsfull sysselsättning och anpassat boende Inrätta bostäder med särskild service (5 kap. 7-8a SoL, 14-15 LSS) 20

Forts. Överenskommelser om samarbete Övergripande plan: 5 kap. 8 a SoL och 16 kap 3 HSL Individuell plan: 2 kap. 7 SoL och 16 kap 4 HSL Individuell plan: 10 LSS (den enskildes önskemål) Vid behov bistånd enligt 4 kap. 1 SoL För de som omfattas av LSS insatser enligt den lagen alternativt SoL (ej HSL). Personkrets 3, bl.a. personer med psykiska funktionsnedsättningar, omfattas inte av 9 10 LSS (daglig verksamhet) Tvångsinsatser ej möjliga varken enligt SoL eller LSS Kommunen ansvarar för sociala insatser, stöd och service HSL-insatser (utöver de som anges i 12 kap.1-6 HSL) är ett landstingsansvar 21

HVB Landstinget har hälso- och sjukvårdsansvaret (är huvudman) Kommunen ansvarar för boendet och de sociala insatserna Överenskommelser om samarbete Övergripande plan: 5 kap 1 d (barn och unga), 8 a (psykisk funktionsnedsättning), 9 a SoL (missbruk) och 16 kap 3 HSL Individuell plan: 2 kap. 7 SoL och 16 kap 4 HSL Hur behov av t.ex. psykiatrisk vård och missbrukarvård (enligt HSL) ska tillgodoses får lösas i samförstånd innan beslut om placering inkl. kostnadsfördelning 22

Öppen vård 8 kap. 6 HSL landstingets ansvar omfattar inte sådan hälso- och sjukvård som en kommun enligt 12 kap. 1 och 14 kap. 1 HSL. I kommunens ansvar ingår inte öppenvårdsmottagningar. Därmed ett ansvar för landstinget. 23