Karskruv Nät AB Miljökonsekvensbeskrivning avseende ny 36 kv markförlagd anslutningsledning från planerad transformatorstation vid Bredhälla till och inom planerad vindkraftsanläggning, Kronobergs län Uppdragsnummer 5473362000 SWECO Energuide AB Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon 08-695 60 00 Telefax 08-695 60 90
Denna miljökonsekvensbeskrivning är upprättad av SWECO Energuide AB Uppdragsledare: Medverkande handläggare: och Granskare:, OX2 Wind Uppdragsnr: 5473362000 Beställare: Karskruv Nät AB, Sweco Kartmaterial Lantmäteriet Foto förstasida: skogsbilväg strax väster om Tängsjöfly längs med vilken markkabel planeras Foton, illustrationer och kartor har om inte annat anges tagits fram av Sweco Energuide
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 6 1.1 Bakgrund och syfte... 6 1.2 Gällande lagstiftning... 6 1.3 Företagets miljöarbete... 7 2 RÄTTIGHETER OCH ÖVRIGA TILLSTÅND... 8 2.1 Rättigheter för att nyttja annans fastighet... 8 2.2 Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar... 8 3 TEKNISKT UTFÖRANDE... 8 3.1 Generellt vid anläggningsarbeten... 8 3.2 Utförande... 8 4 ALTERNATIVUTREDNING... 10 4.1 Nollalternativ... 10 4.2 Utredda alternativ... 10 4.3 Förordad sträckning... 10 4.4 Alternativ sträckning... 13 5 DRIFT OCH UNDERHÅLL... 14 6 JÄMFÖRELSE ALTERNATIV... 15 6.1 Landskapsbild... 15 6.2 Naturmiljö... 15 6.3 Kulturmiljö... 15 6.4 Friluftsliv... 15 6.5 Mark- och vattenanvändning... 16 6.6 Jordartsgeologi och grundvatten... 16 6.7 Närboende... 16 6.8 Drift och underhåll... 16 7 VALT HUVUDALTERNATIV... 17 8 METODIK... 18 8.1 Konsekvensbedömning... 18 8.2 Miljöhanteringsplan... 18 8.3 Informationsunderlag... 18 9 IDENTIFIERADE BERÖRDA INTRESSEN OCH KONSEKVENSBEDÖMNING AVSEENDE HUVUDALTERNATIV... 19 9.1 Landskapsbild... 19 9.2 Naturmiljö... 19 9.3 Kulturmiljö... 31 9.4 Friluftsliv... 32 9.5 Mark- och vattenanvändning... 32 9.6 Jordartsgeologi och grundvatten... 33 9.7 Närboende... 34 1
9.8 Magnetiska fält... 35 9.9 Samlad konsekvensbedömning... 37 10 SKYDDADE OCH FRIDLYSTA ARTER... 38 10.1 Fridlysta arter... 38 10.2 Rödlistade arter... 39 11 MILJÖKVALITETSNORMER... 42 12 MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER... 43 13 PLANFÖRHÅLLANDEN... 44 14 SAMRÅDSREDOGÖRELSE... 45 14.1 Genomfört samråd... 45 14.2 Synpunkter framkomna i samrådet... 46 14.3 Länsstyrelsernas beslut avseende betydande miljöpåverkan... 50 BILAGOR Bilaga 1... Karta huvudalternativ Bilaga 2... Karta intressen naturmiljö huvudalternativ Bilaga 3... Karta naturvärdesinventering huvudalternativ Bilaga 4... Karta intressen kulturmiljö huvudalternativ Bilaga 5...SEKRETESSBELAGD Naturvärdesinventering Bilaga 6... SEKRETESSBELAGD Artskyddsutredning Bilaga 7...Arkeologisk utredning 2009 Bilaga 8... Kompletterande arkeologisk utredning 2017 Bilaga 9... Samrådsmöte Länsstyrelse och kommun Bilaga 10... Samrådsmöte allmänheten Bilaga 11...Inkomna samrådsyttranden Bilaga 12... Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 2
SAMMANFATTNING Sökanden OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i Norden. OX2 står bakom en betydande andel av den storskaliga landbaserade vindkraften i Norden och har verksamhet i Sverige, Finland, och Norge. För mer information besök www.ox2.com. Karskruv Nät, ett bolag inom OX2-koncernen, ansöker nu om nätkoncession för linje för rubricerad 36 kv kraftledning till Karskruv vindkraftsanläggning. Bakgrund OX2 har erhållit lagakraftvunnet tillstånd, enligt miljöbalken, för att uppföra maximalt 26 vindkraftverk vid Karskruv, ett svagt kuperat skogslandskap beläget i den nordvästra delen av Uppvidinge kommun, Kronobergs län. E.ON Elnät har fått koncession för en ny 130 kv ledning mellan Hageskruv och Bredhälla. Vid Bredhälla, en knapp km sydväst om Tvinnesheda, planeras en ny transformatorstation. Karskruv Nät planerar att anlägga en ny 36 kv ledning från stationen vid Bredhälla och ut till ett antal anslutningspunkter inom Karskruv vindkraftsanläggning. Ledningen ska anläggas som markförlagd kabel, huvudsakligen i eller invid de planerade vägarna i vindparken. För den nya 36 kv ledningen söks nu tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. Karskruv Nät AB gör bedömningen att det interna nätet inom vindkraftsanläggningen, från anslutningspunkterna och vidare ut till vindkraftverken, uppfyller kraven i 22a förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857). Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår som bilaga till Karskruv Nät AB:s koncessionsansökan för aktuell 36 kv anslutningsledning. Nollalternativ Nollalternativet innebär att den aktuella ledningen inte byggs. De miljökonsekvenser som planerad ledning förväntas ge upphov till uteblir därmed. Nollalternativet medför att den planerade vindkraftsanläggningen Karskruv står utan matning till elnätet och därmed inte kan genomföras. Det innebär i förlängningen att samhället går miste om förnybar energi. Planförhållanden Gällande översiktsplan för Uppvidinge kommun vann laga kraft 2012-07-26. Ledningen bedöms vara förenlig med översiktsplanen. Ledningen berör inga detaljplaner inom kommunen. Samråd I början av februari 2017 skickades skriftlig information om projektet, i form av ett samrådsunderlag, till myndigheter och andra sektorsintressen. Berörda fastighetsägare, närboende och rättighetsinnehavare fick ett mer kortfattat informationsbrev, med möjlighet att beställa det utförligare samrådsunderlaget. Projektet kungjordes i ett antal tidningar och ett öppet samrådsmöte hölls. Yttranden har inkommit från ett antal myndigheter, organisationer och andra intressenter. Inkomna yttranden redovisas i samrådsredogörelsen. Länsstyrelsen i Kronobergs län har beslutat att den planerade ledningen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 5 miljöbalken. Alternativutredning Två alternativa sträckningar har utretts samt varit med i samrådet för projektet, en förordad sträckning och en alternativ sträckning. De två alternativen har jämförts med varandra utifrån berörda intressen. Synpunkter från samrådet har tillsammans med de berörda intressena legat till grund för val av sträckningsalternativ. Vald ledningssträckning Vald ledningssträckning framgår av kartan i figur 1 nedan. Området där ledningen planeras utgörs till stora delar av barrskog, mindre sjöar och myrmarker med avrinnande bäckar. Ledningen följer till största del befintlig väg samt nya vägar som planeras inom vindkraftsanläggningen. Den inledande sträckan från planerad transformatorstation, som utgörs av fem kabelförband, följer en befintlig luftledning i orörd skogsmark varefter den viker av mot sydväst 3
längs med en befintlig väg. Där vägen slutar övergår underlaget i skogsmark en kortare sträcka varefter ledningen följer en enklare traktorväg söderut. Efter ca 1,1 km fortsätter två kabelförband västerut, längs med en ny väg som planeras inom vindkraftsanläggningen. Övriga tre viker av söderut längs med befintlig traktorväg. Sträckningen västerut passerar en kopplingsstation och delar sig återigen, ett kabelförband viker av norrut och det andra mot sydväst. Ledningen norrut följer inledningsvis planerad ny väg mot Kronofur och slutligen befintlig väg fram till en kopplingsstation. Sträckningen mot sydväst viker efter ett tag av västerut och sedan söderut fram till länsväg 966. Sträckningen rundar Vitthults urskogs naturreservat på dess västra sida genom att följa länsväg 966 västerut och sedan vika av söderut längs befintlig väg. Ledningen fortsätter sedan i sydvästlig sträckning ner till en kopplingsstation sydväst om Nyäng. Från skiljepunkten ca 1,1 km från Bredhälla, där tre av kabelförbanden fortsätter söderut, följer sträckningen längs med en befintlig väg. En kortare sträcka följer kabelförbanden länsväg 966 i östlig riktning varefter de fortsätter söderut längs en befintlig väg. Strax nordost om Karskruv fortsätter sträckningen längs ny planerad väg till Karskruv vindkraftsanläggning varefter de ansluter till en kopplingsstation. Ledningen följer till allra största delen befintliga eller planerade nya vägar. De nya vägar som avses är de som kommer att byggas för själva vindkraftsanläggningen. Den totala längden för ledningen är ca 9,7 km. Figur 1. Ledningssträckning. 4
Konsekvensbedömning Ledningen medför ingen påverkan på landskapsbilden. Ledningen förläggs till största del längs med nya och befintliga vägar vilket minimerar påverkan på naturmiljön. Vissa sträckningar för ledningen och planerade nya vägar har reviderats för att minimera påverkan på naturmiljöintressen. Ledningen förläggs i möjligaste mån på den sida av vägen som ger minst påverkan på värdefull natur. Några sumpskogar och naturvärdesobjekt (klass 3, påtagligt naturvärde) kommer dock att påverkas av den planerade ledningssträckningen. Ett biotopskydd kan komma att påverkas av ledningen, vid behov kommer dispens för ingrepp i detta att sökas hos Länsstyrelsen. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms sammantaget som små, och dessa konsekvenser kommer i huvudsak ske till följd av upprustning och nybyggnation av vägar i vindkraftparken. Ledningen passerar genom, eller i närheten av, tre fornlämningar och tre övriga kulturhistoriska lämningar. Tillstånd för ingrepp i fornlämningarna kommer vid behov att sökas hos Länsstyrelsen. Markförlagd kabel är att föredra ur friluftslivets synvinkel då luftledningar syns i landskapet och påverkar intrycket av orörd natur negativt. En markförlagd kabel längs med vägar medför minsta möjliga markintrång. 5
1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i Norden. OX2 står bakom en betydande andel av den storskaliga landbaserade vindkraften i Norden och har verksamhet i Sverige, Finland, och Norge. För mer information besök www.ox2.com. OX2 har erhållit tillstånd, enligt miljöbalken, för att uppföra maximalt 26 vindkraftverk vid Karskruv, ett svagt kuperat skogslandskap beläget i den nordvästra delen av Uppvidinge kommun, Kronobergs län. I Uppvidinge kommun planeras för ett flertal vindkraftsanläggningar. Projektörer är ett antal vindkraftsbolag. För att ansluta vindkraften till elnätet planerar E.ON Elnät för två nya 130 kv ledningar mellan Nybro och Hageskruv respektive mellan Hageskruv och Bredhälla. Bolaget har erhållit koncessionsbeslut från den första ledningen, detta är dock överklagat till Mark- och miljödomstolen. För ledningen mellan Hageskruv och Bredhälla finns en lagakraftvunnen koncession. Vid Bredhälla, en knapp km sydväst om Tvinnesheda, planeras en ny transformatorstation. Karskruv Nät, ett bolag inom OX2-koncernen, planerar att anlägga en ny 36 kv ledning från stationen vid Bredhälla och ut till ett antal anslutningspunkter inom Karskruv vindkraftsanläggning. Ledningen ska anläggas som markförlagd kabel. För den nya 36 kv ledningen söks nu tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. Karskruv Nät AB gör bedömningen att det interna nätet inom vindkraftsanläggningen, från anslutningspunkterna och vidare ut till vindkraftverken, uppfyller kraven i 22a förordningen (2007:215) om undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen (1997:857). Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår som bilaga till Karskruv Näts koncessionsansökan för aktuell 36 kv anslutningsledning. I denna MKB benämns den planerade kraftledningen med konstruktionsspänningen 36 kv. Detta är den högsta spänning som ledningen är konstruerad för. Driftspänningen som ledningen i praktiken drivs med är något lägre och kan variera över tid och i olika delar av nätet. 1.2 Gällande lagstiftning För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) ett tillstånd; nätkoncession för linje. Energimarknadsinspektionen är den myndighet som prövar ansökningar om nätkoncession. Till ansökan skall bland annat en MKB bifogas. Energimarknadsinspektionen remitterar ansökan till länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och andra som berörs. Följande lagar och föreskrifter berörs i projektet: Ellagen (1997:857) - Bestämmelser om nätkoncession såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Elförordningen (2013:208) Reglerar hur en koncessionsansökan ska se ut samt hur prövningen av koncessionsärenden skall gå till. Starkströmsförordningen (2009:22) Innehåller regler för utförande och skötsel av starkströmsanläggningar samt vilken myndighet som utövar tillsyn över dessa anläggningar. Miljöbalken (1998:808) - 2 kap. Allmänna hänsynsregler. - 3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vattenområden. - 4 kap. 5 Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden. 6
- 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag. - 7 kap. Tillstånd att bedriva verksamhet/vidta åtgärder inom särskilt skydds- och bevarandeområde (ex strandskydd). Kulturmiljölagen (1998:950) 2 kap. Bestämmelser om fornlämningar. 1.3 Företagets miljöarbete OX2 har en ambition att ligga i framkant när det gäller miljöarbete, både internt och externt. Hållbarhet är en ledstjärna, i det stora och det lilla. Karskruv Nät är ett bolag inom OX2-koncernen. Sedan början av 2010 är OX2 certifierade enligt den globala miljöstandarden ISO 14001. Det innebär att OX2 systematiskt utvärderar betydande miljöaspekter och arbetar mot tydliga och verifierbara miljömål. OX2:s miljöpolicy sammanfattas med tre nyckelord: Helhetssyn är centralt för OX2 i och med att vi står för hela värdekedjan, från vindmätning till uppförande och drift. Detta innebär ett stort antal moment och beslut. Många aktörer är inblandade och därför blir kontakten med och kraven på våra underleverantörer en prioriterad fråga. Först när vi har optimerat varje led ur miljösynpunkt är vi nöjda. Transparens innebär att vi erbjuder våra kunder och andra intressenter insyn i våra processer. Men det innebär också att vi kräver motsvarande öppenhet från våra underleverantörer. Vi vill vara öppna med hur vi tänker, vad vi gör och vilka problem vi ställs inför. Självgranskning OX2 följer inte bara svensk miljölagstiftning. Vi tar också många egna initiativ för att minimera påfrestningarna på miljön, inte minst genom att lägga tid och kraft på utvärderingar och ständiga förbättringar av våra projekt. Erfarenheterna används sedan för kommande projekt, eller för att belysa problem av intresse för hela branschen. OX2 arbetar efter två övergripande miljömål: Öka mängden förnybar el i världen Uppmuntra våra intressenter att arbeta för hållbarhet I alla sina byggprojekt arbetar OX2 på ett strukturerat sätt med miljöarbetet. En miljöhanteringsplan tas fram som beskriver hur, och säkerställer att, åtgärder vidtas för att miljöhänsyn som föreskrivs i åtaganden (exempelvis föreliggande MKB) eller lagstiftning efterlevs i byggskedet. Miljöhanteringsplanen ska godkännas av tillsynsmyndigheterna. Åtgärderna i planen är detaljerade och kommuniceras med berörda entreprenörer som då de anlitas får bekräfta att de åtar sig att utföra arbeten i enlighet med planen. 7
2 RÄTTIGHETER OCH ÖVRIGA TILLSTÅND 2.1 Rättigheter för att nyttja annans fastighet Merparten av ledningen sträcker sig inom områden där OX2 tecknat projekteringsavtal med option om arrende för vindkraftverk, inkluderat rätt att förlägga elledning inom arrendeområdet. Denna rättighet kan överlåtas till Karskruv Nät. För resterande delar av ledningen kommer berörda markägare även att kontaktas i ett senare skede av projektet beträffande markupplåtelse och intrångsersättning. 2.2 Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar Vid byggnation av en ledning är det vanligt att det även blir aktuellt att ansöka om andra typer av tillstånd, exempelvis dispens från strandskydd, anmälan om vattenverksamhet eller tillstånd enligt kulturmiljölagen. Vilka skadeförebyggande åtgärder som är aktuella för passage av bäckar och åar beror på om vägarna ska förstärkas eller ej. Vid vattenpassage längs med vägar som ska förstärkas sker skadeförebyggande åtgärder kopplade till förstärkningen av vägarna. Då förlängs trummor, eller likande anläggningar för vattenledning under vägarna så att vattenföringen blir densamma. Karskruv Nät bedömer att ledningarna inte kommer att medföra behov av tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken avseende vattenverksamhet. Det kan dock komma att bli aktuellt med anmälan av vattenverksamhet enligt samma kapitel, om vägar ska breddas/förstärkas och kabel förläggas längs med dessa vägar. I sådana fall anmäls det gemensamma projektet med åtgärder på väg och kabelförläggning. Behovet av anmälningar är i dagsläget inte klart, detta är något som visar sig längre fram i projektet när man projekterat vägar och ledning i detalj. En sådan anmälan ska göras till aktuell myndighet senast åtta veckor innan arbetena påbörjas. Ledningen går genom tre kända fornlämningar där den förläggs längs med vägar som troligtvis kommer att behöva förstärkas vid byggnation av vindkraftsanläggningen. Tillstånd enligt 2 kap. kulturmiljölagen kommer vid behov att behöva sökas för ingrepp i dessa. Skulle nya fornlämningar upptäckas under anläggande av ledning avbryts arbetet och Länsstyrelsen kontaktas för att besluta om lämpliga åtgärder. 3 TEKNISKT UTFÖRANDE 3.1 Generellt vid anläggningsarbeten I samband med anläggningsarbeten kan det bli aktuellt med överskott av utgrävningsmassor. Dessa återanvänds i sådana fall i byggnation av nya vägar samt vid breddning av befintliga vägar och inga överskottsmassor bedöms därmed uppkomma. Inga nya vägar kommer att byggas, och inga vägar kommer att byggas om eller förstärkas, med anledning av ledningsdragningen i sig. Flera av de vägar som kabeln följer kommer att användas för transporter in till vindkraftsanläggning Karskruv. Med anledning av detta kan de behöva förstärkas eller byggas om. 3.2 Utförande Ledningen utförs som markförlagd kabel. Inledningsvis från Bredhälla består ledningen av totalt fem kabelförband. Antal kabelförband, och därmed också kabelschaktens bredd, minskar där ledningen delar sig söder om Bredhälla samt strax söder om Kronofurgölen. Närmast transformatorstationen får kabelschaktet en bottenbredd på ca 2,3 m. Som smalast blir kabelschakten ca 0,5 m i botten (där det endast är ett förband). I Figur 3.1 nedan visas det bredaste kabelschaktet närmast Bredhälla. Varje förband består av tre enledarkablar. Markförläggning sker i ett kabeldike som schaktats till ett djup av ca 1 meter. 8
Figur 3.1 Kabeldike med fem kabelförband, jordlinor och optofiber. Skyddsfyllningen runt kablar i kabeldiken kommer att bestå av sand eller stenmjöl. Mekaniskt kommer kablar att skyddas med kabelskydd av plast. Kabelskydden och markeringsband med varningstext placeras ovanför kablarna i kabelschaktet. Strax under markytan placeras även ett varningsnät och markeringsband, allt för att undvika att ledningen skadas vid framtida grävarbeten och liknande. Ledningen följer mestadels befintliga och nya vägar, där de anläggs utanför släntkrön/vägkant. Arbetet med kabeldiken genomförs med grävmaskin för schaktning. Sprängning kan även bli aktuellt för att anlägga kablar i bergig terräng. För att möjliggöra nedgrävning av kablarna behöver skog avverkas bredvid vägarna, dels för kabelschaktet samt även för en arbetsyta närmast utanför schaktet. Schaktmassor läggs normalt upp inom arbetsytan vid sidan om kabeldiket. Totalt behövs 5-7 meter utanför vägslänt avverkas som arbetsområde för förläggning av kablarna. Den bredd som behöver avverkas kan dock bli bredare om man behöver förlägga ledningen utanför befintliga kablar, eller andra ledningar, som idag finns längs med vägen. Området närmast aktuella vägar är dock redan avverkat idag i varierande grad. När ledningen är på plats kan skogen huvudsakligen återetablera sig. Ovanför kabelförbanden och ca tre meter ut från dessa kommer en byggnads- och anläggningsfri zon att upprätthållas. Detta för att skydda kablarna och hålla dem tillgängliga för reparation. Området närmast ovanför kablarna kommer också att hållas trädfritt. Vid förläggning längs med vägar innebär detta att skogen kommer att kunna återetablera sig till sitt nuvarande läge, dvs det blir ingen skillnad mot idag när skogen återetablerat sig. I de fall man behöver förlägga kablarna utanför befintliga ledningar blir det dock en bredare trädfri gata än i dagsläget. Där ledningen går i obruten mark behövs en bredare arbetsyta jämfört med kabelförläggning längs vägar. För att möjliggöra nedgrävning av kablarna behöver skog avverkas, dels för kabelschaktet samt även för arbetsytor vid sidan om schaktet. Schaktmassor läggs normalt upp inom arbetsytan vid sidan om kabeldiket. Totalt behövs ett arbetsområde på ca 10 meter avverkas för förläggning av kablarna. Även här kan skogen huvudsakligen återetablera sig fram till kabelschaktet. Området närmast ovanför kablarna kommer dock att hållas trädfritt. Detta medför en skogsgata på ca 5 meter där kablarna går i obruten mark. Arbetet kommer att utföras successivt så att sträckan med öppet kabeldike minimeras. En sträcka som motsvarar längden av en kabel på trumma är dock nödvändig, ca 800 900 meter. Vid behov av sprängning avtäcks berget på ev. vegetationsskikt varefter sprängning sker. Återfyllning görs med organiska massor och grus. Sprängmassor och eventuellt överskott av utgrävningsmassor återanvänds så långt möjligt i byggnation av nya vägar, samt breddning av befintliga vägar, som görs i samband med byggnation av vindkraftsanläggningen. 9
4 ALTERNATIVUTREDNING Miljöbalken ställer krav på att alternativa sträckningar och utformningar ska utredas om sådana är möjliga (6 kap. 7 MB). Vid val av alternativ ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. Exempel på intressen som ska vägas in är ledningens inverkan på landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, bebyggelse och planförhållanden, människors hälsa samt infrastruktur. Därutöver måste leveranssäkerheten vägas in. För kraftledningar finns de tekniska konstruktionerna luftledning och markförlagd kabel. De båda utformningarna har olika för och nackdelar. I det aktuella fallet har OX2 i ansökan om miljötillstånd för Karskruv vindkraftsanläggning åtagit sig att utföra den aktuella ledningen med markförlagd kabel. Därmed har endast alternativ med markförlagd kabel studerats. 4.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att den aktuella ledningen inte byggs. De miljökonsekvenser som planerad ledning förväntas ge upphov till uteblir. Nollalternativet medför att den planerade vindkraftsanläggningen Karskruv står utan utmatning till elnätet och därmed inte kan genomföras. I förlängningen innebär det att samhället årligen går miste om förnybar energiproduktion motsvarande uppskattningsvis 250 GWh. 4.2 Utredda alternativ Två alternativa sträckningar för markförlagd kabel har utretts och varit med i samrådet som föregått det slutgiltiga valet av sökt sträckning, ett förordat alternativ samt en alternativ sträckning. Gällande det förordade alternativet fanns två alternativa sträckningar för passagen av Vitthults urskogs naturreservat. Det förordade alternativet är ca 9 km för alternativet genom naturreservatet och ca 9,7 km då reservatet rundas. Den alternativa sträckningen är ca 15,5 km lång. I arbetet med att ta fram sträckningar för ledningen har hänsyn tagits till naturmiljö, topografi och befintlig infrastruktur. I detta arbete har fastighetskartan studerats tillsammans med Länsstyrelsens digitala underlagsmaterial, Skogsstyrelsens digitala register, Riksantikvarieämbetets digitala informationssystem FMIS samt OX2:s egna inventeringar för vindkraftsanläggningen. Karskruv Nät har också låtit utföra en naturvärdesinventering samt en kompletterande arkeologisk utredning för det förordade alternativet. 4.3 Förordad sträckning Det i samrådet förordade alternativet utgår från den planerade transformatorstationen vid Bredhälla, se Figur 4.1 nedan. Ledningen följer inledningsvis, ca 150 meter, befintlig luftledning i orörd skogsmark varefter den viker av mot sydväst längs med en befintlig väg. Efter ca 200 meter övergår underlaget i skogsmark på en sträcka av ca 700 meter. Vidare följer ledningen en enklare traktorväg söderut. 10
Figur 4.1 Förordad ledningssträckning i samrådet. På den första sträckan på ca 1,1 km innehåller schaktet fem kabelförband. Därefter fortsätter förbanden åt olika håll. Två av dem följs åt västerut, längs med en ny väg som planeras inom vindkraftsanläggningen, och passerar en kopplingsstation. Efter ca 600 meter, strax söder om Kronofurgölen, viker det ena kabelförbandet av norrut och det andra mot sydväst. Ledningen norrut följer inledningsvis planerad ny väg (ca 1,1 km) mot Kronofur, och slutligen befintlig väg (ca 500 meter) fram till en kopplingsstation. Det andra kabelförbandet viker av mot sydväst längs med befintlig väg. Efter ca 600 meter viker sträckningen av västerut. Den fortsätter så i ca 800 meter innan den återigen viker av söderut fram till länsväg 966. Här finns två alternativ för passagen av Vitthults urskogs naturreservat. Det ena förslaget följer befintlig väg i sydvästlig riktning genom reservatet. Det andra rundar reservatet på dess västra sida genom att följ länsväg 966 västerut ca 900 meter innan det viker av söderut längs befintlig väg. Strax nordväst om Tängsjöfly sammanstrålar de båda alternativen till ett och följer befintlig väg ca 2,8 km fram till en kopplingsstation. Se Figur 4.2 nedan för passage längs denna väg strax norr om Nyäng. 11
Figur 4.2 Passage längs med väg strax norr om Nyäng. Kortet taget mot nordost. Kabeln förläggs på vägens nordvästra sida, till vänster om vägen. Från skiljepunkten ca 1,1 km från Bredhälla, där tre av kabelförbanden fortsätter söderut, följer sträckningen längs med befintlig traktorväg. I Figur 4.3 nedan visas denna väg drygt 1 km söder om planerad transformatorstation vid Bredhälla. En kortare sträcka följer kabelförbanden länsväg 966 i östlig riktning varefter de fortsätter söderut. Efter ca 1,8 km, strax nordost om Karskruv, fortsätter ledningen längs ny planerad väg till Karskruv vindkraftsanläggning. Efter ca 1,2 km ansluter den till en kopplingsstation. 12
Figur 4.3 Passage längs befintlig traktorväg, kortet taget norrut. Den förordade sträckningen följer till allra största delen befintliga eller planerade nya vägar. De nya vägar som avses är de som kommer att byggas för själva vindkraftsanläggningen. Den totala längden för det förordade alternativet är ca 9 km för alternativet genom naturreservatet och ca 9,7 km då reservatet rundas. 4.4 Alternativ sträckning Den alternativa sträckningen utgår både mot nordväst och söderut från den planerade transformatorstationen vid Bredhälla, se Figur 4.4 nedan. Ett kabelförband går i nordvästlig riktning, inledningsvis västerut ca 600 meter i orörd skogsmark. Sträckningen följer vidare en befintlig väg norrut ca 400 meter innan den viker av västerut för att gå i orörd skogsmark den sista sträckan på ca 600 meter fram till en kopplingsstation. Fyra kabelförband går söderut från transformatorstationen i Bredhälla, i orörd skogsmark på en sträcka av ca 400 meter. Sträckningen följer befintlig väg under en kortare sträcka innan den fortsätter i orörd skogsmark ca 500 meter fram till en kopplingsstation. Vidare från denna fortsätter tre av kabelförbanden längs befintlig väg ca 300 meter fram till en vändplan varefter de fortsätter i orörd skogsmark i ca 300 meter. De följer en befintlig väg fram till länsväg 966. Sträckningen följer länsvägen västerut i ca 500 meter varefter kablarna viker av söderut längs med befintliga vägar fram till Karskruv by. Här går sträckningen ut i orörd terräng för att på så sätt undvika bebyggelsen i byn. Från byn viker ett av kabelförbanden av mot sydost längs med befintliga vägar i ca 800 meter. Den går parallellt med en befintlig luftledning under ca 600 meter varefter den viker av i orörd skogsmark ca 300 meter fram till en kopplingsstation öster om Blåberg. Det andra kabelförbandet fortsätter, från Karskruv by, söderut längs med befintliga vägar. Vid Blåberg viker ledningen av mot sydväst för att efter ca 2 km runda söder om Vitthults urskogs naturreservat. Ledningen följer befintliga vägar ca 2,5 km västerut. Den sista sträckan på ca 800 meter fram till kopplingsstationen följer ledningen befintliga vägar norrut. 13
Den alternativa sträckningen följer till största delen befintliga vägar, men vissa sträckor går i orörd skogsmark då denna sträckning inte på samma sätt kan följa planerade vägar för vindkraftsanläggningen. Den alternativa sträckningen är totalt ca 15,5 km lång. Figur 4.4 Alternativ sträckning. 5 DRIFT OCH UNDERHÅLL Markkabel kräver underhållsröjning cirka vart femtonde år för att säkerställa att ledningsgatan över och intill kabelförbanden hålls trädfri så att inga inträngande rötter når kabelförbanden. Underhållsarbetet begränsas då ledningen är förlagd mestadels längs vägar vilket gör den lätt att nå samt att det bara finns växtlighet på ena sidan av kabeln. 14
6 JÄMFÖRELSE ALTERNATIV I detta avsnitt jämförs de två alternativa sträckningar som var med i samrådet, det förordade alternativet, se avsnitt 4.3 ovan, och den alternativa sträckningen, se avsnitt 4.4 ovan. 6.1 Landskapsbild Markförlagd kabel medför ingen påverkan på landskapsbilden. De två alternativen är således jämförbara med avseende på landskapsbilden. 6.2 Naturmiljö Den alternativa sträckningen går längs med väg genom den södra delen av Vitthults urskogs naturreservat. Längs med denna sträcka kommer skog bredvid vägen att behöva avverkas för att ge plats åt kabeln. Den förordade sträckningen har anpassats för att undvika naturreservatet. Då naturvärdesinventeringen endast utförts för den förordade sträckningen så vet vi inte hur motsvarande underlag hade sett ut för den alternativa sträckningen. Det är dock rimligt att anta att motsvarande värden som påträffats vid inventeringen av den förordade sträckningen återfinns med allra största sannolikhet även i närheten av den alternativa sträckningen. Den alternativa sträckningen dras fram i orörd skogsmark en knapp tredjedel av sträckan. Här medför den trädfria skogsgatan att levnadsbetingelserna ändras lokalt för djur och växter, i högre grad än för den förordade sträckningen. Dessutom följer den alternativa sträckningen till stor del små skogsvägar som ibland kan vara näst intill igenväxta. Även här blir ingreppet större jämfört med den förordade sträckningen, som kan följa befintliga rejälare vägar eller planerade nya vägar. Följden av detta blir att mer skog behöver avverkas för den alternativa sträckningen jämfört med förordad sträckning. Hjärtsjön och Dammån, som båda ligger i den södra delen av området där ledningen planeras, ingår i den nationella miljöövervakningen inom delprojekten trendsjöar respektive trendvattendrag. Syftet med dessa är att beskriva tillstånd och storskaliga förändringar i vattenmiljön och tillsammans med övriga referenssjöar och referensvattendrag utgöra referensmaterial för alla svenska sjöar. Det är viktigt att de två vattendragen, med dess tillrinningsområden, inte påverkas av lokala/regionala utsläpp av tillfällig eller kontinuerlig karaktär. Den förordade sträckningen ligger inte inom tillrinningsområdena för varken Hjärtsjön eller Dammån. Den alternativa sträckningen går dock längs befintliga vägar långa sträckor genom samt i utkanten av dessa tillrinningsområden. För vattendragen medför således den alternativa sträckningen en potentiellt större påverkan jämfört med det förordade alternativet, även om skadeförebyggande åtgärder skulle vara möjliga att vidta även för alternativ sträckning. Sammantaget bedöms det förordade alternativet vara bättre ur naturmiljösynpunkt. 6.3 Kulturmiljö Det förordade alternativet går genom, eller i närheten av, tre fornlämningar och tre övriga kulturhistoriska lämningar. Den alternativa sträckningen berör på samma sätt fyra fornlämningar och åtta övriga kulturhistoriska lämningar. Karskruv Nät vill betona att arkeologiska utredningar skett längs med det förordade alternativet, något som inte skett för hela den alternativa sträckningen. I det aktuella landskapet finns risk att den alternativa sträckningen berör tidigare okända lämningar. För kulturmiljön medför den alternativa sträckningen större konsekvenser för kulturmiljön. 6.4 Friluftsliv Inget av alternativen berör något utpekat intresse för friluftslivet. Markförlagda kablar medför ingen påverkan på landskapsbilden. Byggnationen av ledningen kan medföra tillfälliga störningar vid anläggningsarbeten. De två alternativen är således jämförbara med avseende på friluftslivet. 15
6.5 Mark- och vattenanvändning Pågående markanvändning i området där ledningen planeras utgörs huvudsakligen av skogsbruk. Den alternativa sträckningen går, jämfört med det förordade alternativet, längs mycket längre sträckor i skogsmark, utan att följa befintliga vägar. Det förordade alternativet är anpassat till befintliga samt planerade nya vägar inom vindkraftsanläggningen och går bara i obruten skogsmark under ca 750 meter. Den alternativa sträckningen går i obruten skogsmark i totalt ca 3,2 km, en dryg femtedel av den totala sträckan. Den alternativa sträckningen medför därmed en större påverkan på skogsbruket i området. I övrigt är alternativen jämförbara med avseende på mark- och vattenanvändningen i området. 6.6 Jordartsgeologi och grundvatten Varken förordad sträckning eller alternativ sträckning berör några kända grundvattenförekomster. Alternativen är jämförbara med avseende på jordartsgeologi och grundvatten. 6.7 Närboende Inga bostadshus finns i närheten av något av alternativen. Den alternativa sträckningen passerar dock närmare Karskruv by vilket kan medföra en något större påverkan för närboende under byggnationen i form av tillfälliga störningar. I övrigt är alternativen jämförbara. 6.8 Drift och underhåll Markkabel kräver underhållsröjning cirka vart femtonde år för att säkerställa att ledningsgatan över och intill kabelförbanden hålls trädfri så att inga inträngande rötter når kabelförbanden. Underhållsarbetet för förordat alternativ blir begränsat då ledningen är förlagd mestadels längs vägar vilket gör den lätt att nå samt att det bara finns växtlighet på ena sidan av ledningen. Den alternativa sträckningen går relativt lång sträcka genom orörd skogsmark. Här blir underhållsarbetet för den trädfria skogsgatan mer omfattande. 16
7 VALT HUVUDALTERNATIV Med avseende på jämförelserna mellan alternativen ovan har Karskruv Nät valt att söka för det förordade alternativet, med sträckningen runt Vitthults urskogs naturreservat, se karta i Figur 7.1 nedan. Detta alternativ bedöms medföra minst påverkan på miljön. Några små justeringar av planerad ny väg till vindkraftsanläggningen har skett och därmed även för ledningssträckningen, för att minimera påverkan på naturmiljön. Dessa justeringar beskrivs nedan i avsnitt 9.2.4. Ledningssträckningen har även reviderats för att undvika påverkan på kärlväxten slåttergubbe strax nordost om Karskruv. Länsstyrelsen har beslutat att den förordade ledningssträckningen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, se bilaga 12. Den alternativa sträckningen bedöms däremot medföra betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvenserna för det valda huvudalternativet beskrivs nedan, se avsnitt 9. Figur 7.1 Valt alternativ. 17
8 METODIK 8.1 Konsekvensbedömning I avsnitt 9 nedan redovisas vilka intressen som berörs av det valda alternativet, vilka skadeförebyggande åtgärder som kommer att vidtas för att minimera miljöpåverkan samt en bedömning av påverkan på de berörda intressena. Miljökonsekvenserna för de aspekter som tas upp i MKB:n har bedömts utifrån skalan obetydlig liten måttlig stor enligt nedan: Stora konsekvenser uppstår när projektet förstör områdets karaktär eller värdekärnor, alternativt omöjliggör pågående verksamhet. Måttliga konsekvenser uppstår när projektet innebär att enstaka värdefulla områden störs i sådan grad att dess värden delvis minskar, alternativt att pågående verksamhet försvåras till så stor del inom vissa områden att del av verksamheten måste flyttas/avbrytas. Små konsekvenser innebär att enstaka värdefulla områden endast störs i liten utsträckning och att områdenas samlade värden huvudsakligen kvarstår, alternativt att pågående verksamhet till viss del störs men att verksamheten i stort sätt kan pågå som tidigare. Obetydliga konsekvenser innebär att värdefulla områden inte störs och att områdenas samlade värden kvarstår, alternativt att pågående verksamhet kan pågå som tidigare. 8.2 Miljöhanteringsplan Som en generell skadeförebyggande åtgärd kommer en miljöhanteringsplan att tas fram inför fortsatt projektering och genomförande av projektet. Åtgärderna som redovisas i MKB:n, såsom skyddsåtgärder inför byggnation och underhåll av ledningarna, bryts ned i konkreta åtgärder och förs in i planen som sedan kommuniceras med och godkänns av tillsynsmyndigheterna. Miljöhanteringsplanen kommer att förmedlas till berörda entreprenörer inför väg- och ledningsbyggnation och till entreprenörer för ledningsunderhållet. 8.3 Informationsunderlag Information har hämtats ur digitalt underlagsmaterial från Länsstyrelsen (GIS-material), Riksantikvarieämbetet (FMIS) och Skogsstyrelsen (Skogsdataportalen). Även OX2:s inventeringar från tillståndsärendet för vindkraftsanläggningen har studerats. Inför samrådet genomfördes under hösten 2016 en standardiserad naturvärdesinventering för det förordade alternativet, se bilaga 5. Öster om Karskruv inventerades ett flertal sträckningar, varav en valdes till samrådet. Som underlag till inventeringen användes artfynd från Artportalen. Som ett resultat av inventeringen identifierades att flertal naturvärdesobjekt, klass 1-3, i närheten av den planerade ledningen. Under våren och sommaren 2017 genomfördes en Artskyddsutredning, se Bilaga 6. Denna omfattar inventering av fridlysta arter (Artskyddsförordningen 2007:845) och rödlistade arter (ArtDatabanken 2015) utmed planerad ledningsdragning. Denna fördjupade artinventering var ett tillägg till den naturvärdesinventering som utfördes hösten 2016. En kompletterande arkeologisk utredning har genomförts för att utreda de områden som inte fanns med i den arkeologiska utredning som genomfördes 2009 (bilaga 7) i samband med tillståndsprövningen för Karskruv vindkraftsanläggning. Kompletteringen finns i bilaga 8. I samband med den kompletterande utredningen gjordes en ny bedömning av de kulturlämningar som berörs av den planerade ledningen då den nya kulturmiljölagen från 2014 innebär att flera fornlämningskategorier idag kan ha en förändrad antikvarisk status. Alla berörda kulturlämningar bedömdes ha samma antikvariska status som tidigare. En bedömning gjordes även av potentiella lägen för fornlämningar som inte är synliga ovan mark. Bedömningen grundas på fornlämningsbilden i området samt topografiska, geologiska och hydrologiska förutsättningar. Inga sådana lägen identifierades vid utredningen 2009 och ej heller vid föreliggande arbete 2017. 18
Fornlämningar som ej syns ovan mark bedöms vara belägna inom de områden med röjningsrösen som är antikvariskt bedömda som fornlämningar. 9 IDENTIFIERADE BERÖRDA INTRESSEN OCH KONSEKVENS- BEDÖMNING AVSEENDE HUVUDALTERNATIV I detta avsnitt beskrivs de miljö- och markanvändningsintressen som berörs av det valda alternativet, samt påverkan och konsekvenser för dessa till följd av ledningens uppförande. Här bör återigen påpekas att den huvudsakliga påverkan och konsekvenser härav kommer från byggnation och förstärkning av vägar i vindkraftparken, och ledningen kommer till största del att följa dessa. Kursiv text hänvisar till intresseområden som anges i Tabell 9.1 samt på kartbilaga 2, 3 och 4. 9.1 Landskapsbild 9.1.1 Allmän beskrivning Området där ledningen planeras ligger i anslutning till den lilla byn Karskruv, ca 10 km SSV om Åseda i Uppvidinge kommun. Detta område utgörs till stora delar av barrskog, mindre sjöar (gölar) och myrmarker (flyn och mossar) med avrinnande bäckar. Endast i undantagsfall förekommer öppna odlingsmarker och bebyggelse. 9.1.2 Berörda intressen Planerad ledning berör befintliga vägar, planerade nya vägar inom vindkraftsanläggningen och tidigare obruten skogsmark. Inga områden berörs som är utpekade som värdefulla för landskapsbilden. 9.1.3 Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms behövas då kabel inte medför någon påverkan på landskapsbilden. 9.1.4 Konsekvensbedömning Ledningen förläggs som kabel, till övervägande del längs med befintliga och planerade nya vägar. Under den första sträckan från transformatorstationen går ledningen under två kortare sträckor i orörd skogsmark. Längs med vägarna kommer skogen huvudsakligen att kunna återetablera sig fram till vägområdet. Där ledningen ska förläggas i tidigare obruten terräng kommer en skogsgata på ca 5 meter att upprätthållas. Markförlagd kabel medför ingen påverkan på landskapsbilden. Påverkan på landskapsbilden bedöms därmed bli obetydlig. 9.2 Naturmiljö 9.2.1 Allmän beskrivning Barrskogen i det berörda området är mest att karaktärisera som rationellt skött, och har därför begränsat värde för biologisk mångfald. Det finns dock inslag av barrskogar som endast är plockhuggna i sen tid, så kallad bondeskog. Äldre fuktiga barrskogar med en lång kontinuitet i trädskiktet är i allmänhet värdefulla för biologisk mångfald. Likaså förekommer myrar i området som har en lägre påverkansgrad i sen tid. En stor del av de mest värdefulla barrskogarna och myrarna finns inom naturreservatet Vitthults urskogar, väster om Karskruv. Landskapet vid Åseda är högt beläget, ca 250-300 m.ö.h. Området har därmed generellt sett ett kallare klimat än angränsande bygder. Jordmån och berggrund saknar i stor utsträckning påverkan av kalk. Allt detta medverkar till ett relativt art- och näringsfattigt skogslandskap. Kvarvarande traditionellt hävdade odlingsmarker, som Skäraskog, kan dock vara mycket artrika. 19
Ny 1 Nyckelbiotop (38925) Granskog VM1 Våtmarksinventeringen Vårgölskärret, Lilla Vårgöl, 9km SSV Åseda stn Lågt naturvärde NVI 3.4 Naturvärdesobjekt, klass 2 Gammal barrblandskog NVI 3.5 Naturvärdesobjekt, klass 2 Sjö och myr Nv 1 Naturvärde Öster om Dykärret (68104) Barrskog NR Naturreservat Vitthults urskogs naturreservat NVI 2.6 Naturvärdes-objekt, klass 1 Barrblandskog Nvp 2 Naturvårdsprogram, klass 2 Tängsjö fly Tängsjön Träholmasjön. Hjärtsjön (60-15) VMI 2 Våtmarksinventeringen Tängsjöfly 11 km SSV Åseda kyrka Högt naturvärde Sump 5 Sumpskog Tängsjöfly och Dykärret (61252) Mosseskog NVI 2.5 Naturvärdesobjekt, klass 3 Barrblandskog BS 3 Biotopskydd Odlingsröse Sump 6 Sumpskog Älgamossen m fl Brorsmåla (61262) Kärrskog NVI 2.4 Naturvärdesobjekt, klass 3 Barrblandskog Ny 2 Nyckelbiotop (34876) Mosseskog Sump 7 Sumpskog Älgamossen m fl Brorsmåla (61259) Mosseskog Sump 8 Sumpskog Älgamossen m fl Brorsmåla (61258) Mosseskog BS 4 Biotopskydd Stenmur NVI 2.3 Naturvärdesobjekt, klass 3 Barrblandskog RiksV Riksintresse vattendrag Mörrumsån BS 5 Biotopskydd Odlingsrösen i skog NVI 2.1 Naturvärdesobjekt, klass 2 Barrblandskog NVI 2.2 Naturvärdesobjekt, klass 3 Blandsumpskog Ny 3 Nyckelbiotop (38867) Barrskog Sump 9 Sumpskog Älgamossen m fl Brorsmåla (61257) Mosseskog Sump 10 Sumpskog Älgamossen m fl Brorsmåla (61256) Kärrskog Sump 11 Sumpskog Väst och sydväst Vitegöl (61242) Mosseskog 21
NVI 1.3 Naturvärdesobjekt, klass 3 Tallmosse Sump 12 Sumpskog Väst och sydväst Vitegöl (61241) Mosseskog NVI 1.2 Naturvärdesobjekt, klass 3 Bäck, lövr k barrskog NVI 1.1 Naturvärdesobjekt, klass 3 Blandsumpskog Sump 13 Sumpskog 1 200 m sv Vitegöl, Vithult (61239) Mosseskog NVI 5.2 Naturvärdesobjekt, klass 3 Gammal inägomark BS 6 Biotopskydd Odlingsröse BS 7 Biotopskydd Odlingsröse BS 8 Biotopskydd Odlingsröse BS 9 Biotopskydd Odlingsröse BS 10 Biotopskydd Odlingsröse NVI 5.3 Naturvärdesobjekt, klass 3 Myr, bäck Nv 2 Naturvärde (68036) Lövskog NVI 5.4 Naturvärdesobjekt, klass 3 Hasselr k aspskog BS 11 Biotopskydd Odlingsröse BS 12 Biotopskydd Odlingsröse NVI 6.11 Naturvärdesobjekt, klass 2 Barrblandskog NVI 6.1 Naturvärdesobjekt, klass 2 Barrblandskog NVI 6.10 Naturvärdesobjekt, klass 3 Smärre vattensamling NVI 6.9 Naturvärdesobjekt, klass 3 Tal blandskog NVI 6.3 Naturvärdesobjekt, klass 3 Kärr, tallsumpskog Ledningen korsar ytterligare ett fåtal mindre vattendrag som inte tas upp ovan. Vattendragen omfattas av strandskydd. Eventuellt kan strandskyddsdispens komma att krävas inför byggnation av vägar och ledning. Gällande fågelarter observerades buskskvätta, storspov, trana och videsparv i utförd naturvärdesinventering, bilaga 5. I artskyddsutredningen, bilaga 6, observerades nötkråka, ormvråk, orre och tjäder i området. Enligt artportalen finns även följande arter med häckningsindicier: bivråk, buskskvätta, duvhök, gröngöling, kungsfågel, kungsörn, mindre hackspett, nötkråka, spillkråka och sävsparv. Dessutom finns uppgifter om ormvråk rapporterade från området. 22
9.2.3 Skadeförebyggande åtgärder Ledningen kommer mestadels att förläggas längs med befintliga vägar av olika standard, bredd etc. De flesta av vägarna kommer att användas för transporter till den planerade vindkraftsanläggningen under byggnation samt för drift och underhåll. Det är i dagsläget osäkert vilka av dessa vägar som kommer att behöva förstärkas. Kabeln får olika påverkan beroende på om den förläggs längs väg som ska förstärkas eller längs väg där förstärkningar inte är aktuella alternativt där inga transporter till vindkraftsanläggningen kommer att ske. Nedan beskrivs därför skyddsåtgärder för båda alternativen. Vid markkabelns passage av våtmarker, längs med nya vägar eller vägar som ska förstärkas, sker skadeförebyggande åtgärder kopplade till byggnation respektive förstärkningen av vägarna. För att undvika påverkan på hydrologin i våtmarksområden i samband med vägbyggnation används en särskild vägkonstruktion, s k flytande väg. Ett genomsläppligt lager av sten/bergkross läggs ut i våtmarken, i största möjliga mån utan att avlägsna vegetationstäcket. Ovanpå sten/berglagret läggs en materialavskiljande geotextil, se Figur 9.1 nedan. I de fall då vattenföringen är hög, eller om vattendrag riskerar att påverkas, anläggs vattentrummor så att inte flödet hindras. Dessa åtgärder kan skapa grumling i våtmarken, därför utförs de lämpligen under torra perioder. Observera att detta endast är principskisser och att slutligt utförande kommer att anpassas utifrån markförhållanden på respektive vägparti. Den extra påverkan som ledningen medför är att vägarna görs tillräckligt breda för att inrymma kabeln. Om det ianspråktagna utrymmet behöver begränsas i bredd kan kabeln förläggas närmare vägen, den kan då behöva läggas i skyddsrör. Figur 9.1 Illustration av vägsektion på vått underlag. Observera att det är en principskiss och att slutligt utförande kommer att anpassas utifrån markförhållanden på respektive vägparti. Figur framtagen av OX2. Där ledningen passerar våtmarker längs med befintliga vägar som ej ska förstärkas beror behovet av skadeförebyggande åtgärder helt av hur den befintliga vägen är utformad. Om åtgärder är genomförda för att bibehålla vattenflöden o dyl. genomförs liknande åtgärder vid förläggandet av ledningen. I de fall där vägen redan utgör ett hinder för vattenflöden finns inte samma behov att genomföra specifika åtgärder för ledningen. Vilka skadeförebyggande åtgärder som är aktuella för passage av bäckar och åar beror på om vägarna ska förstärkas eller ej. Vid passage längs med vägar som ska förstärkas sker skadeförebyggande åtgärder kopplade till förstärkningen av vägarna. Då förlängs trummor, eller likande anläggningar för vattenledning under vägarna, så att vattenföringen blir densamma. För dessa åtgärder kan anmälan av vattenverksamhet bli aktuell, se ovan i avsnitt 2.2. Där ledningen korsar åar eller bäckar längs med vägar som inte ska förstärkas i samband med vindkraftsanläggningen sker passagen så att grumling av vattendragen undviks, exempelvis med schaktfri metod (tryckning eller styrd borrning), förläggning i vägbank eller genom att lägga en kabelbro/brygga bredvid vägbron. Kabelbro/brygga utförs genom att kabeln förläggs i skyddsrör och bron kläs ovan med t.ex. plåttak. 23
Där ledningen förläggs längs med befintliga och nya vägar medför den inga körskador under byggnation utöver den yta bredvid vägen som ska grävas upp samt avverkas. Även under drift och underhåll av kabeln kan vägen användas att köra på. Längs den kortare sträckan på ca 700 meter i skogsmark, nära Bredhälla, krävs att ett arbetsområde på ca 10 meter avverkas för förläggning av kablarna. Vid drift och underhåll kan den 5 meter breda skogsgatan användas att köra maskiner på. Om oförutsedd/a körskada/körskador mot förmodan skulle uppstå sker besiktning/ar av dessa i fält tillsammans med tillsynsmyndigheterna för att komma överens om eventuell lämplig åtgärd. Ytterligare objekt som omfattas av generellt biotopskydd, som inte omfattas av den genomförda inventeringen, kan finnas utmed ledningssträckningen. För ingrepp i dessa krävs dispensansökan. 9.2.4 Påverkan och konsekvensbedömning Hänvisningar till skyddsåtgärder nedan hänvisar till avsnitt 9.2.3 ovan. Nedan nämnda områden ligger så pass långt från den planerade ledningen att de inte påverkas av arbetsområdet under byggnation av ledningen. Konsekvenserna för dessa områden blir därmed obetydliga. Naturvärdesobjekt NVI 4.7, NVI 3.3, NVI 2.4, NVI 6.11, NVI 6.1, NVI 6.10 och NVI 6.3 Sumpskogar Sump 1, Sump 3, Sump 4, Sump 7, Sump 8, Sump 12 och Sump 13 Nyckelbiotop Ny 2 Biotopskydd BS 1-3, BS 8 och BS 11 Vid naturvärdesobjekten NVI 5.1, NVI 4.6 och NVI 4.2 har sträckningen justerats så att dessa områden inte påverkas av arbetsområdet under byggnation av ledningen. Ledningen förläggs på andra sidan vägen i förhållande till biotopskydden BS 4, BS 6, BS 7 och BS 12. På så sätt undviks påverkan på dessa. Konsekvenserna för biotopskydden blir därmed obetydliga. Ledningen passerar de södra delarna av naturvärdesobjektet NVI 4.4 som utgörs av en tallmosse med rikligt av skvattram i buskskiktet, se foto i Figur 9.2 nedan. Området utgörs delvis av sumpskogen Sump 2. Här kommer ledningen att följa planerad ny väg. Det finns ingen möjlighet att justera sträckningen söderut. Vägsträckan behöver vara rak då en kranplats för ett vindkraftverk ska placeras söder om vägen. Naturvärdesobjektet och sumpskogen kommer att påverkas då väg och ledningen behöver anläggas i de allra sydligaste delarna. Påverkan minimeras med ovan nämnda skyddsåtgärder för att bibehålla hydrologin i området. Konsekvenserna för de båda naturmiljöerna bedöms som små. 24
Figur 9.2 Naturvärdesobjekt 4.4, tallmosse. Foto Naturcentrum AB. Sträckningen för ledningen har justerats för att undvika påverkan på naturvärdesobjektet NVI 4.6. Detta medför att ledningen hamnar närmare naturvärdesobjektet NVI 4.5 som utgörs av en tallmosse. Naturvärdesobjektet kommer troligtvis att påverkas då väg och ledningen behöver anläggas strax söder om området. Påverkan minimeras med ovan nämnda skyddsåtgärder för att bibehålla hydrologin i området. Konsekvenserna för objektet bedöms som små. Sträckningen för ledningen har justerats för att undvika påverkan på naturvärdesobjektet NVI 4.2. Detta bedöms ha högre bevarandevärde jämfört med de naturvärdesobjekt som ledningen passerar, NVI 4.3 och NVI 4.1. Dessa utgörs av en tallmosse respektive barrblandskog, se foto på NVI 4.1 i Figur 9.3 nedan. De båda områdena kommer att påverkas då väg och ledning dras igenom dem med följd att skog avverkas och väg och ledning anläggs. Påverkan minimeras med ovan nämnda skyddsåtgärder för att bibehålla hydrologin i området. Konsekvenserna för objekten bedöms som måttliga. 25
Figur 9.3 Naturvärdesobjekt 4.1, barrblandskog. Foto Naturcentrum AB. Ledningen löper längs planerade nya vägar i utkanten av Stora fly, ett riksintresse för naturvården, RiksN. Området utgörs också av ett område från länsstyrelsens naturvårdsprogram, Stora Fly (klass 2), Nvp 1. De två områdena bedöms inte påverkas av ledningen då denna ska förläggas längs med nya och befintliga vägar. Konsekvenserna blir därmed obetydliga. De två naturvärdesobjekten NVI 3.1 och NVI 3.2 består av ett bäckdråg respektive en bäck. NVI 3.2 är också en del av ovan nämnda område från naturvårdsprogrammet, Nvp 1. Ledningen placeras på östra sidan av vägen i där de medför minsta möjliga påverkan på objekten. Med ovan nämnda försiktighetsåtgärder bedöms konsekvenserna för de värdefulla naturmiljöerna som små. Om vägen behöver förstärkas kommer Länsstyrelsen att kontaktas för en bedömning om åtgärderna i bäckarna kräver en anmälan av vattenverksamhet. Där ledningen korsar Forsaån vid Lilla Vårgöl finns värdefulla naturmiljöer i form av gammal barrblandskog, Ny 1 och NVI 3.4, och en våtmark, VMI 1 (lågt naturvärde) och NVI 3.5. Se foto på våtmarken i Figur 9.4 nedan. Ledningen placeras på östra sidan av vägen där den medför minsta möjliga påverkan på objekten. Om vägen behöver förstärkas kommer Länsstyrelsen att kontaktas för en bedömning om åtgärderna i bäckarna kräver en anmälan av vattenverksamhet. Konsekvenserna för de värdefulla naturmiljöerna bedöms som små. 26
Figur 9.4 Naturvärdesobjekt 3.5, barrblandskog. Foto Naturcentrum AB. Där ledningen förläggs längs med Bredhällavägen kommer den att förläggas norr om vägen. På så sätt undviks påverkan på den värdefulla naturmiljön söder om vägen i form av Vitthults urskogs naturreservat, NR, se foto i Figur 9.5 nedan. Inom naturreservatet finns ett Natura 2000-område, Tängsjö fly. Enligt Länsstyrelsen ska Natura-2000-området inom kort utvidgas till att omfatta hela naturreservatet. Området söder om Bredhällavägen finns också med i länsstyrelsens naturvårdsprogram Tängsjö fly Tängsjön Träholmasjön, Hjärtsjön, Nvp 2. Här finns också en våtmark, VMI 2, två barrblandskogar från naturvärdesinventeringen, NVI 2.6 och NVI 2.5, en sumpskog Sump 5 samt ett naturvärde Nv 1 i form av en barrskog. Konsekvenserna för områdena blir obetydliga. 27
Figur 9.5 Naturvärdesobjekt 2.6, barrblandskog. Foto Naturcentrum AB. Sumpskogen Sump 6 kommer att påverkas av ledningen då denna behöver förläggas på västra sidan av vägen för att undvika påverkan på naturreservatet. Objektet ligger ca 5 meter från planerad ny väg och ledning. Det kan betonas att det inom ramen för naturvärdesinventeringen inte noterades någon värdefull naturmiljö i detta område. Om påverkan på hydrologin i området behöver minimeras kan ovan nämnda skyddsåtgärder för våtmarker användas. Vid passagen av sumpskogen korsar den befintliga vägen, som ledningen ska följa, en mindre bäck. Om vägen behöver förstärkas kommer Länsstyrelsen att kontaktas för en bedömning om åtgärderna i bäckarna kräver en anmälan av vattenverksamhet. Konsekvenserna för naturmiljön inom området bedöms som små. En barrblandskog, NVI 2.3, kommer troligtvis att påverkas av ledningen då ledningen kommer att förläggas på norra sidan av vägen för att minimera påverkan på naturmiljön inom naturreservatet på andra sidan. Skogsområdet ligger ca 10 meter från väg som troligtvis kommer att behöva breddas. Det är dock endast den sydliga kantzonen av objektet som berörs, denna del är inte vital för objektet. Konsekvenserna för skogsområdet bedöms därmed som små. Ledningen går på en sträcka av 2,5 km genom att riksintresse för vattendrag, RiksV, Mörrumsån. I vattendraget, samt tillhörande käll- och biflöden, får inte vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål utföras. Den planerade ledningen påverkar inte riksintresset negativt och konsekvenserna blir obetydliga. Strax söder om Älgamossen passerar ledningen ett biotopskydd i form av odlingsrösen i skog, BS 5. Det är osäkert om biotopskyddet kommer att påverkas av arbetsområdet för den planerade ledningen. Om biotopskyddet, vid detaljprojekteringen av ledningen, bedöms påverkas kommer dispens att sökas för ingrepp i detta, enligt 7 kap. 11 Miljöbalken. Strax söder om Älgamossen passerar ledningen i närheten av ett naturvärdesobjekt i form av en blandsumpskog, NVI 2.2. Strax därefter går den genom ett annat naturvärdesobjekt, en barrblandskog, NVI 2.1. Det senare området innehåller också de värdefulla sumpskogarna Sump 9 och Sump 10 samt nyckelbiotopen Ny 3. Se foto på området i Figur 9.6 nedan. För att undvika 28
Figur 9.6 Naturvärdesobjekt 2.1, barrblandskog. Foto Naturcentrum AB. påverkan på dessa två områden förläggs ledningen i befintlig väg, alternativt i breddningen om vägen behöver breddas. Konsekvenserna för de fem objekten bedöms som obetydlig. Ledningen förläggs på norra sidan av vägen, på motsatta sidan i förhållande till de två naturvärdesobjekten NVI 1.3 och NVI 1.1 samt sumpskogen Sump 11. På så sätt undviks påverkan på de tre områdena då dessa är belägna direkt söder om vägen. Om påverkan på hydrologin i området behöver minimeras kan ovan nämnda skyddsåtgärder för våtmarker användas. Konsekvenserna bedöms som obetydliga. Naturvärdesobjektet NVI 1.2 består av en bäck med lövrik barrskog. Ledningen placeras på nordvästra sidan av vägen där den medför minsta möjliga påverkan på naturmiljön. Med ovan nämnda försiktighetsåtgärder bedöms konsekvenserna för objektet som små. Om vägen behöver förstärkas kommer Länsstyrelsen att kontaktas för en bedömning om åtgärderna i bäckarna kräver en anmälan om vattenverksamhet. Ledningen passerar genom ett naturvärdesobjekt, NVI 5.2 bestående av gammal inägomark med riklig förekomst av gamla odlingsrösen. Ledningen förläggs längs befintlig traktorväg och kommer inte att påverka objektet. Konsekvenserna bedöms således som obetydliga. I södra delen av NVI 5.2 finns två odlingsrösen (BS 9 och BS 10) relativt nära den befintliga traktorvägen längs med vilken ledningen ska förläggas. Ledningen kommer att förläggas i vägen för att undvika påverkan på de två biotopskydden. Konsekvenserna för de båda odlingsrösena blir därmed obetydliga. Ledningen korsar återigen Forsaån strax nordost om Karskruv. Området runt ån är identifierat som ett naturvärdesobjekt, NVI 5.3. Kabeln kommer att förläggas så att grumling undviks, se ovan beskrivna skyddsåtgärder. Befintlig trumma förlängs. Ån kommer inte att påverkas av ledningsförläggningen och konsekvenserna bedöms som obetydliga. Ledningen förläggs på norra sidan av Bredhällavägen, på motsatta sidan i förhållande till en hasselrik aspskog identifierad som ett naturvärdesobjekt NVI 5.4 och ett naturvärde Nv 2. På så 29
sätt undviks påverkan på de två områdena då dessa är belägna direkt söder om vägen. Konsekvenserna bedöms som obetydliga. Sträckningen för ledningen och ny kabel har justerats för att undvika påverkan på naturvärdesobjektet NVI 6.1. Detta medför att ledningen går genom naturvärdesobjektet NVI 6.9 som utgörs av en tallblandskog. Se foto på området i Figur 9.7 nedan. Naturvärdesobjektet kommer att påverkas då väg och ledningen behöver anläggas genom området. Konsekvenserna för objektet bedöms som måttliga. Figur 9.7 Naturvärdesobjekt 6.9, tallblandskog. Foto Naturcentrum AB. Skog kommer att behöva avverkas längs med vägarna för att ge plats åt kabeln. Skogen kommer dock att kunna återetablera sig till sin nuvarande utbredning. Genom att undvika den sida av vägen som innehåller flest naturintressen minimeras påverkan på naturmiljön. Sammanlagt kan konstateras att inga naturvärdesobjekt av klass 1-2, högsta respektive högt naturvärde, kommer att påverkas av byggnation eller drift och underhåll av ledningen. Ledningen förläggs genom tre naturvärdesobjekt av klass 3 (påtagligt naturvärde), NVI 4.1, NVI 4.3 samt NVI 6.9 där den bedöms medföra måttliga konsekvenser. Vid dessa passager har sträckning med minst påverkan valts, så att högre naturvärden kan undvikas. På samma sätt är påverkan på naturvärdesobjekten NVI 4.5 och NVI 2.3 ett resultat av att mer värdefull natur undviks, konsekvenserna för dessa områden blir dock små då endast en liten del av objekten berörs. Påverkan på naturvärdesobjektet NVI 4.4 samt sumpskogarna Sump 2 och Sump 6 beror på att de vägar som ledningen ska följa inte kan justeras. Även för dessa objekt berörs endast en liten del vilket ger små konsekvenser för de värdefulla naturmiljöerna. Under arbetet med utvecklingen av vindkraftsanläggningen har fågelinventeringar genomförts. I tillståndet för vindkraftsanläggningen finns inga restriktioner i förhållande till häckningssäsong för några fåglar vid byggnation av anläggningen. Den aktuella ledningen kommer att förläggas i samband med byggnation av vindkraftsanläggningens vägar. Den bedöms därmed inte ha någon ytterligare påverkan på fågellivet i området. 30
9.3.3 Skadeförebyggande åtgärder Om misstänkt ej tidigare registrerad kulturhistorisk lämning upptäcks under byggnation av ledningen avbryts arbetet och Länsstyrelsen kontaktas. 9.3.4 Påverkan och konsekvensbedömning Ängsladan ÄL ligger så pass långt från den planerade ledningen att den inte kommer att påverkas av denna. Konsekvenserna för ladan blir därmed obetydliga. Ledningen förläggs på andra sidan vägen i förhållande till fornlämningarna Nottebäck 251 och Nottebäck 146:1 och de övriga kulturhistoriska lämningarna Nottebäck 340 och Nottebäck 250. På så sätt undviks påverkan på dessa. Konsekvenserna för dessa kulturlämningar blir därmed obetydliga. Ledningen passerar i närheten av, alternativt genom, fornlämningarna Nottebäck 270, Nottebäck 134:1 och Nottebäck 147:1 samt de övriga kulturhistoriska lämningarna Nottebäck 268, Nottebäck 265 och Nottebäck 277. Ledningen kommer att markförläggas i samband med byggnation av Karskruv vindkraftsanläggning. De sex kulturlämningarna kommer att påverkas av byggnation av infrastruktur för vindkraftsanläggningen. De tre fornlämningarna passeras där ledningen förläggs längs med vägar som troligtvis kommer att behöva breddas vid byggnation av vindkraftsanläggningen. Inför förstärkning av de befintliga vägarna samt byggnation av ledningen kommer Karskruv Nät vid behov att ansöka om tillstånd för ingrepp i fornlämningarna, enligt 2 kap. 6 Kulturmiljölagen. Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms som måttliga. 9.4 Friluftsliv 9.4.1 Allmän beskrivning Det friluftsliv som bedrivs i området som berörs av den planerade ledningen bedöms huvudsakligen utgöras av jakt, fiske, bär- och svampplockning. 9.4.2 Berörda intressen Ledningen berör inga utpekade intressen för friluftslivet. 9.4.3 Skadeförebyggande åtgärder Inga skadeförebyggande åtgärder bedöms behövas. 9.4.4 Påverkan och konsekvensbedömning Markförlagd kabel har inte någon påverkan på landskapsbilden. En viss störning för friluftslivet kan tillfälligt uppstå i samband med byggnationen. När ledningen är uppförd bedöms den inte ha någon negativ påverkan på friluftslivet. Sammantaget bedöms konsekvenserna för friluftslivet som obetydlig. 9.5 Mark- och vattenanvändning 9.5.1 Allmän beskrivning Pågående markanvändning i det område som berörs av ledningssträckningen är huvudsakligen skogsbruk. Enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU) berör inte ledningen några undersökningstillstånd. 9.5.2 Berörda intressen Den planerade ledningen följer länsväg 966 vid två tillfällen. Strax norr om Dykärret går ledningen längs med vägen på en sträcka av ca 900 meter. Nordost om Karskruv följer ledningen vägen på ca 200 meter. Ledningen korsar den aktuella vägen vid två tillfällen. 32
Befintliga ledningar har dentifierats med hjälp av Ledningskollen. Längs med länsväg 966 har E.ON Elnät en 10 kv kabel, förlagd norr om vägen. Den planerade ledningen kommer att placeras norr om E.ON Elnäts kabel. Nordost om Karskruv, där kabeln följer den mindre väg som viker av söderut från länsväg 966, har E.ON Elnät två stycken 10 kv kablar troligtvis på östra sidan av vägen. Här kommer den planerade ledningen att förläggas öster om E.ON Elnäts kablar. Strax öster om Dykärret korsar den planerade ledningen E.ON Elnäts 50 kv luftledning. Strax norr om Dykärret har Skanova telestolpar norr om länsväg 966. Den planerade ledningen kommer att placeras norr om dessa stolpar. 9.5.3 Skadeförebyggande åtgärder Trafikverkets regler för hur kraftledningar placeras i förhållande till väg kommer att följas. Passage av länsväg 966 kommer ske genom tryckning eller styrd borrning. Tillstånd och avtal för korsning av väg kommer att sökas. Kabelförläggning sker mestadels i anslutning till vägar för att minimera intrånget i skogsmark. Vid förläggning i närheten av befintliga elkablar, samt vid korsning av luftledning, kommer samråd att ske med E.ON Elnät. Förläggning i närheten av dessa ledningar kommer att utföras enligt gällande förskrifter, normer och standarder. Vid förläggning i närheten av Skanovas telestolpar kommer samråd att ske med Skanova. Förläggning i närheten av dessa ledningar kommer att utföras enligt gällande förskrifter, normer och standarder. Vid ledningens uppförande och vid framtida underhållsarbeten ska tillses att ris eller annat material som kan påverka vattenföringen inte kvarlämnas i diken och vattendrag. Vid byggnation och underhåll ska materialupplag samt tanknings- och uppställningsplatser för maskiner väljas och anordnas så att risk för påverkan på grundvatten minimeras. 9.5.4 Påverkan och konsekvensbedömning Förläggningsarbetena kan innebära ett tillfälligt hinder för brukandet av skog längs med befintliga vägar under anläggningstiden då skog måste avverkas en bit ut från vägen. Där ledningen följer planerade nya vägar inom vindkraftsanläggningen, eller förläggs i skogsmark den kortare sträckan i närheten av transformatorstationen, kommer markförläggningen att medföra en tillfällig störning för skogsbruket. I driftskedet kommer skogen längs med befintliga vägar huvudsakligen att kunna återetablera sig såsom den växer idag, förutom på de sträckor där man behöver lägga sig utanför befintliga kablar. På dessa sträckor blir det en bredare trädfri gata än i dagsläget. Även där ny mark tas i anspråk, där sträckningen följer nya vägar, kan skogen huvudsakligen återetablera sig fram till vägen och den nya ledningen. Där ledningen förläggs i obruten mark, i närheten av transformatorstationen i Bredhälla, kommer den i skogsmark att kräva en skogsgata på ca 5 meter som undantas från skogsbruket. Avverkning och återkommande röjning inom den inlösta ledningsgatan kommer att utföras för att undvika skador på ledningen orsakade av trädrötter. Merparten av ledningen sträcker sig inom områden där OX2 tecknat projekteringsavtal med option om arrende för vindkraftverk, inkluderat rätt att förlägga elledning inom arrendeområdet. Denna rättighet kan överlåtas till Karskruv Nät. För resterande delar av ledningen kommer berörda markägare även att kontaktas i ett senare skede av projektet beträffande markupplåtelse och intrångsersättning. Påverkan på markanvändningen bedöms som liten. 9.6 Jordartsgeologi och grundvatten 9.6.1 Allmän beskrivning Jordarterna i området är nästan uteslutande morän av varierande mäktighet. 33
9.6.2 Berörda intressen Enligt SGU finns det inte några kända grundvattenförekomster i området. 9.6.3 Skadeförebyggande åtgärder Tankning och service av maskiner ska i största möjliga mån ske på plats särskilt avsedd för ändamålet. Vid tankning utanför sådana ska tankning ske med slutet system. Saneringsutrustning för oljeläckage ska finnas i alla arbetsmaskiner och fordon samt vid förvaringsställen och tankningsplats. Drivmedelscisterner ska vara besiktigade och typgodkända. Utrymmen för förvaring och hantering av kemikalier ska vara försedda med tak och ha golv av ogenomsläppligt material, sakna golvbrunnar och vara invallade. 9.6.4 Påverkan och konsekvensbedömning En liten potentiell risk finns för att läckage av oljor och drivmedel från arbetsmaskiner som används i samband med byggnation, samt vid ledningsunderhåll under driftskedet, kan förorena mark samt yt- och grundvatten. Men med ovan nämnda skadeförebyggande åtgärder minimeras risken för läckage. Konsekvenserna för jordartsgeologi och grundvatten bedöms som små. 9.7 Närboende 9.7.1 Allmän beskrivning Den planerade kabeln passerar inte i närheten av några bostadshus. 9.7.2 Berörda intressen Det finns inga bostadshus inom 50 meter från ledningens planerade centrumlinje. Närmaste bostadshus ligger på ett avstånd om ca 175 meter. 9.7.3 Skadeförebyggande åtgärder Under byggnationen ska Naturvårdsverkets gällande riktlinjer för buller från byggplatser vid bostäder och fritidshus efterlevas. Vissa utfarter från fastigheter till större vägar kan tillfälligt komma att påverkas av kabelförläggningen. Här kommer kabeln vid behov att förläggas i rör, alternativt läggs körplåtar över kabelschakten, så att utfarterna inte blockeras. 9.7.4 Påverkan och konsekvensbedömning Påverkan under byggskedet består av övergående störningar i form av ökade transporter samt buller och avgaser från maskiner och anläggningstrafik. Konsekvenserna under byggskedet bedöms som små. Konsekvenserna för närboende bedöms bli mycket liten under driftskedet, då buller endast kommer att förekomma vid enstaka underhållsåtgärder. Sammanlagt bedöms konsekvenserna för de närboende som små. Beträffande elektriska och magnetiska fält hänvisas till avsnitt 9.8 nedan. 34
9.8 Magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater såsom hårtork och dammsugare. För luftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Markförlagda kablar orsakar normalt inga elektriska fält i omgivningen. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att diskutera i föreliggande MKB. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (µt) och styrkan beror på fasledarnas inbördes placering och avståndet mellan ledarna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende av variationerna i elförbrukning över tiden. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. För markförlagda ledningar är avståndet mellan faserna litet och förhöjda magnetfält återfinns i princip bara precis ovanför ledningarna. Magnetfält avskärmas inte av väggar och tak och därför kan magnetfälten inne i hus nära kraftledningar ofta vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida, www.stralsakerhetsmyndigheten.se, finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. Strålsäkerhetsmyndigheten anser därför att man vid samhällsplanering ska tillämpa den försiktighetsprincip som myndigheten rekommenderar, som innebär att onödig exponering för strålning ska begränsas om det kan ske till rimliga kostnader och konsekvenser. Särskilt viktigt är det att platser där barn vistas under längre tid inte har onödigt starka magnetfält. Karskruv Nät har som mål att följa denna försiktighetsprincip. I en studie från 2012 har Strålsäkerhetsmyndigheten kunnat konstatera att magnetfält upp till 0,2 µt är att betrakta som normala i boendemiljöer. 9.8.1 Magnetfält för aktuell ledning Som angetts ovan beror de magnetiska fälten kring en markförlagd kraftledning på kablarnas inbördes placering, avståndet mellan kablarna och strömmens storlek. För aktuell ledning har teoretiska magnetfältsvärden beräknats baserat på en driftspänning om 36 kv och förväntad årsmedelströmlast på den planerade ledningen. Strömlasten är ett beräknat årsmedelvärde utifrån prognostiserad framtida strömöverföring. Beräkningar har gjorts för sträckan längs med väg närmast Bredhälla där antalet kabelförband är som störst, fem stycken parallella kabelförband. Se närmare beskrivning ovan i avsnitt 3.2. Som grund för beräkningarna har använts en årsmedelströmlast på 758 A. Beräkningsresultat avser 1,5 meter över marknivå. I Figur 9.8 nedan redovisas magnetfältets utbredning i sidled från centrum av kablarna. De resulterade magnetfälten är nere på under 0,2 µt vid 7 meters avstånd från ledningen. 35
Figur 9.8 Beräknat teoretiskt magnetfält från den planerade kabeln. 9.8.2 Skadeförebyggande åtgärder. Inga skadeförebyggande åtgärder är aktuella. 9.8.3 Påverkan och konsekvensbedömning Då ingen bebyggelse finns i närheten av den planerade ledningen sker ingen påverkan på bebyggelse och boendemiljö. Konsekvenserna blir därmed obetydliga. 36
9.9 Samlad konsekvensbedömning I Tabell 9.3 nedan redovisas en sammanställning av skadeförebyggande åtgärder samt miljökonsekvenser för huvudalternativet. Tabell 9.3 Samlad konsekvensbedömning. Aspekt Skadeförebyggande åtgärder Konsekvensbedömning Landskapsbild Ej aktuellt. Obetydliga konsekvenser. Naturmiljö Kulturmiljö Passage av våtmarker: Förläggning längs ny väg/väg som ska förstärkas: Vägbyggnation genom att undvika påverkan på hydrologin. Åtgärder längs med väg som ej ska förstärkas: Åtgärder liknande de som redan är genomförda. Passage av bäckar och åar: Förläggning längs väg som ska förstärkas: Åtgärder kopplade till förstärkningen av vägarna. Åtgärder längs med väg som ej ska förstärkas: Passage med schaktfri metod, förläggning i vägbank eller genom att lägga en kabelbro/brygga bredvid vägbron. Alla dessa metoder innebär att grumling av vattendragen undviks. Om körskador skulle uppstå kontaktas tillsynsmyndigheten, besiktning sker vid behov och överenskommelse görs om ev. åtgärd. Tillstånd, enligt 2 kap. 6 Kulturmiljöalgen, kommer vid behov att sökas för passage av tre fornlämningar och erforderliga åtgärder kommer att vidtas. Om misstänkt ny kulturhistorisk lämning upptäcks under byggnation av ledningarna avbryts arbetet och Länsstyrelsen kontaktas. Små konsekvenser. Måttliga konsekvenser. Friluftsliv Ej aktuellt. Obetydliga konsekvenser. Mark- och vattenanvändning Jordartsgeologi och grundvatten Närboende Elektriska och magnetiska fält Trafikverkets regler för korsning av väg kommer att följas. Kabelförläggning mestadels i anslutning till vägar för att minimera intrånget i skogsmark. Samråd kommer att ske med E.ON Elnät och Skanova för förläggning av ledningen i närheten av ledningar och telestolpar. Byggnation samt drift och underhåll: ris eller annat material som kan påverka vattenföringen lämnas inte kvar i diken och vattendrag, materialupplag samt tanknings- och uppställningsplatser för maskiner ska väljas och anordnas så att risk för påverkan på grundvatten minimeras. Tydliga regler för tankning och service av maskiner, saneringsutrustning, drivmedelscisterner samtutrymmen för förvaring och hantering av kemikalier. Under byggnationen ska Naturvårdsverkets gällande riktlinjer för buller från byggplatser vid bostäder och fritidshus efterlevas. Vid utfarter från fastigheter till större vägar förläggs kabeln i rör, alternativt läggs körplåtar över kabelschakten. Ej aktuellt. Små konsekvenser. Små konsekvenser. Små konsekvenser. Obetydliga konsekvenser. 37
10 SKYDDADE OCH FRIDLYSTA ARTER I den Artskyddsutredning som genomförts, se bilaga 6, har ett antal fridlysta arter (Artskyddsförordningen 2007:845) och rödlistade arter (ArtDatabanken 2015) identifierats utmed planerad ledningsdragning. Nedan nämns de arter som påverkas av den planerade ledningen, fördelade på fridlysta arter och rödlistade arter. Övriga arter som identifierats bedöms inte påverkas. 10.1 Fridlysta arter Där ledningen viker av från Bredhällavägen söderut, väster om Vitthults urskogs naturreservat, följer den en kortare sträcka av ny väg inom infrastrukturen för vindkraftsanläggningen. Vägen behöver här gå i en vidare kurva för att möjliggöra transporter till vindkraftsanläggningen. Mellan den befintliga och den nya vägsträckan finns en förekomst av kärlväxten revlummer, se Figur 10.1 nedan. Arten är fridlyst ( 9 i Artskyddsförordningen). Det finns en risk att förekomsten försvinner vid byggnation av den nya vägen, exakt var vägen ska byggas kommer att vara beroende av krav från det företag som ska leverera vindkraftverken till anläggningen. Revlummer är en relativt allmän art i skogslandskapet. Den är mer sällsynt just i området runt Karskruv men relativt vanlig i Uppvidinge kommun. Om den aktuella förekomsten försvinner genom vägbyggnation och ledningsdragning bedöms detta endast medföra små konsekvenser för arten. Artens bevarandestatus bedöms inte påverkas. Figur 10.1 Förekomst revlummer. 38
Strax söder om passage av naturvärdesobjekt NVI 6.9 påträffades romklumpar av vanlig groda i hjulspår under våren, se Figur 10.2 nedan. Arten är fridlyst ( 6 Artskyddsförordningen). Vid återbesök i juni hade vattensamlingarna torkat ut och ynglen dött. Vid byggnation av ny väg och förläggning av den planerade ledningen bredvid kommer hjulspåren att försvinna. Vanlig groda är relativt allmänt rapporterad i Uppvidinge kommun. Grodorna har troligtvis bättre vattensamlingar i närheten. Exempelvis identifierades romklumpar i vattensamlingar strax söder om den planerade ledningen. Dessa kommer inte att påverkas negativt av den planerade ledningen. Att de aktuella hjulspåren försvinner bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för arten. Det kan till och med vara positivt att hjulspåren försvinner, så att inte grodorna lockas att lägga sin rom i vattensamlingar som riskerar att torka ut. Figur 10.2 Förekomst vanlig groda. 10.2 Rödlistade arter Strax nordväst om Kronofur växer kärlväxten ljungögontröst längs med befintlig traktorväg, se Figur 10.3 nedan. Det finns en förekomst på vägens mittsträng samt en vid vägkanten. Arten är rödlistad som sårbar (VU). Den aktuella vägsträckan kommer att behöva förstärkas inför transport av vindkraftverk. Kabeln kommer att förläggas längs med vägen. De två förekomsterna av ljungögontröst kommer att försvinna då vägen förstärks och ledningen markförläggs. Arten har i Uppvidinge kommun rapporterats från ca 20 lokaler under perioden 2000-2017. Konsekvenserna för arten bedöms som måttliga. 39
Figur 10.3 Förekomst ljungögontröst. Strax norr om passagen av naturvärdesobjekt NVI 5.2 passerar ledningen ett antal förekomster av kärlväxten borsttåg, rödlistad som nära hotad (NT), se Figur 10.4 nedan. Arten växer på mittsträngen på den befintliga traktorvägen längs med vilken den planerade ledningen ska förläggas. Ledningen grävs ner bredvid vägen och påverkar inte förekomsterna av borsttåg direkt. Troligtvis kommer dock arten att påverkas negativt av kabelförläggningen då tunga maskiner kommer att föras fram på traktorvägen. Inom inventeringsområdet hittades arten på flera platser, ofta ganska talrikt. I Uppvidinge kommun finns bara tre lokaler rapporterade innan inventeringen. Arten bedöms således vara förbisedd i kommunen. Konsekvenserna för arten bedöms som små. 40
Figur 10.4 Förekomst borsttåg. 41
11 MILJÖKVALITETSNORMER Ledningen korsar vid två tillfällen Forsaån, se Figur 11.1 nedan, för vilken miljökvalitetsnormer fastställts. Ån bedömdes 2014 ha måttlig ekologisk status. År 2015 gjordes bedömningen att ån inte uppnår god kemisk status. Figur 11.1 Två passager av Forsaån. Miljökvalitetsnormen för Forsaån (beslutad 2017) säger att ån ska uppnå god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus år 2021. Den planerade ledningen bedöms inte medföra att några miljökvalitetsnormer inte följs. 42