SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du ska ta ställning till. Det är dina upplevelser av er verksamhet som ligger till grund för dina svar. Ge bara ett svar, välj det svar som du tycker passar bäst in och kryssa för det. Du bör inte avsätta mer än högst en halvtimma för att göra din självskattning. Syftet är att du ska ge en nulägesbild av hur du uppfattar er verksamhet. Ordningen på frågorna utgår från kapitelindelningen i Lpfö 98/0. Ha gärna en läroplan tillhands när du fyller i självskattningen. Till din hjälp har du påståenden som beskriver vad som ska vara uppfyllt under svarsalternativ, 3, 5 och 7. Under svarsalternativ 2, 4 och 6 finns ingen beskrivande text. Upplever du t ex att innehållet i ruta 3 Minimal är helt uppfyllt, men innehållet i ruta 5 God inte är helt uppfyllt, bör du välja svarsalternativ 4. Exempel:
FÖRSKOLANS VÄRDEGRUND/NORMER OCH VÄRDEN (kap -2. Lpfö 98). Jämställdhet och genus (fråga 6 i föräldraenkäten) I vårt arbetslag finns viljan att bemöta alla barn lika oavsett kön. Diskussioner i vårt arbetslag saknas dock kring jämställdhet och genus. I vårt arbetslag problematiserar (diskuterar och reflekterar) vi begreppen jämställdhet och genus. Vi observerar förskolans lärmiljöer utifrån ett jämställdhets- och genusperspektiv. Med utgångspunkt från observationer utformas lärmiljön. I vårt arbetslag observerar vi varandras förhållningssätt utifrån ett jämställdhets- och genusperspektiv. Med utgångspunkt från observationerna diskuterar vi i arbetslaget vilket språkbruk och förhållningssätt vi använder. Vi dokumenterar, analyserar och utvecklar vårt jämställdhets- och genusarbete kontinuerligt. ett medvetet jämställdhetsoch genusarbete när det gäller lärmiljöer, planering, material och litteratur, språkbruk och förhållningssätt. Vårt arbetssätt motverkar traditionella könsmönster och stereotypa könsroller. 2. Kulturell mångfald (finns inte med i föräldraenkäten) Vårt arbetslag saknar ett medvetet arbetssätt för att ge kunskap om olika kulturer. I arbetslaget problematiserar (diskuterar och reflekterar) vi begreppet kulturell mångfald. I vårt arbetslag tar vi till vara på barn- och personalgruppens egna kunskaper och erfarenheter i Utifrån vårt arbetslags kunskap och erfarenhet om det egna kulturarvet och andras kulturer ges barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Vi erbjuder barnen aktiviteter och arbetssätt så att de förbereds för ett internationaliserat samhälle. ett interkulturellt arbetssätt. Vår förskola uppfattas som en social kulturell mötesplats vilket präglar verksamhetens utformning och dess lärmiljöer. 3. Trygghet och samspel (fråga 3, 4, 7 och 0 i föräldraenkäten) Samspel mellan barn och oss personal i arbetslaget saknas. Vi pedagoger är mer inriktade mot praktiska uppgifter än att samverka med barnen. I vårt arbetslag försöker vi pedagoger att vara delaktiga och stimulerar barnens samspel och vi försöker hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra. Vårt arbetslag erbjuder barnen en rolig, trygg och lärorik miljö som samtidigt utmanar till lek och aktivitet. Värdegrundsarbetet är synliggjort i Vi pedagoger är aktiva i samspelet med det enskilda barnet och barngruppen. ett medupptäckande arbetssätt som dokumenteras kontinuerligt. Vi pedagoger samspelar med barnen för att inspirera och utmana till fortsatt lärande. Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett levande dokument för både barn, pedagoger och föräldrar. 4. Barn i behov av särskilt stöd (fråga i föräldraenkäten) Rutin och struktur för arbete med barn i behov av särskilt stöd saknas i vårt Det finns en plan gällande förskolans rutiner för arbete med barn i behov av särskilt stöd och vi pedagoger i arbetslaget försöker vidta åtgärder för att möta barnens behov. För att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd observerar/kartlägger vi Utifrån kartläggningen utarbetar vi pedagoger en handlingsplan. samverkar med föräldrar och andra berörda kring arbetet i handlingsplanen. Insatserna dokumenteras, följs upp och utvärderas kontinuerligt. På vår förskola ansvarar vi för att barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans får det. Verksamheten och miljön utformas och anpassas med hänsyn till varje barns behov och förutsättningar så att de har möjlighet att utvecklas och lära. 2
UTVECKLING OCH LÄRANDE (kap. 2.2 Lpfö 98) 5. Lärmiljöer/organisation (finns inte med i föräldraenkäten) Vårt arbetslag arbetar inte med struktur och organisering av lärmiljöer. Struktur och organisering av lärmiljöer i vårt arbetslag förekommer. I vårt arbetslag diskuterar vi ibland utformningen av lärmiljöer. I vårt arbetslag reflekterar vi över och organiserar verksamheten utifrån barns lärande, deras intressen och individuella behov. Det finns en medvetenhet kring utformningen av lärmiljöns betydelse för barns lärande. ett medvetet förhållningssätt där barns lärande står i fokus för organisering och vi dokumenterar, reflekterar, utvärderar och analyserar. 6. Lek och lärande (fråga 2 i föräldraenkäten) Vårt arbetslag arbetar inte med olika uttrycksformer. I vårt arbetslag tillåter, uppmuntrar och synliggör vi varierande uttryckssätt (lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och drama med mera). Barnen ges utrymme för egna idéer och intressen, sin fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. ger barnen möjlighet att utveckla sina egna förmågor att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många olika uttrycksformer. Vi är medvetna om lärmiljöns betydelse för barns möjligheter att leka, lära och skapa. Vår verksamhet genomsyras av en medvetenhet om att barns lek och skapande bildar en helhet i lärandet. Vi pedagoger dokumenterar, analyserar och utvecklar barns lärprocesser. Lek och varierande uttrycksformer ingår som en naturlig del i 7. Språkutveckling (fråga 3 i föräldraenkäten) Ett språkutvecklande arbetssätt saknas i vårt ett språkutvecklande arbetssätt med inslag av ett nyanserat talspråk, berättande, att uttrycka tankar och kommunicera med andra. I vårt arbetslag har vi pedagoger ett medvetet förhållningssätt så att alla barn ges möjlighet att utveckla sitt/sina språk/modersmål (tal och skriftspråk) i aktiviteter och rutinsituationer. Lärmiljöerna inspirerar till att barn utvecklar sitt språk och sin kommunikation. ett språkutvecklande arbetssätt. Vi pedagoger ger barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankegångar med hjälp av ord, konkret material och andra uttrycksformer. 8. Matematik (fråga 4 i föräldraenkäten) Ett medvetet arbetssätt med matematik och matematiska begrepp saknas i vårt arbetssätt för att utveckla barnens matematiska frågor och problemlösning med inslag av begreppen mängd, antal, form, läge och ordning med mera. har ett medvetet matematiskt förhållningssätt. Vi erbjuder en inspirerande lärmiljö för att barnen ska få möjlighet att utveckla sin matematiska förmåga. att barnen utmanas att utveckla sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang. Vi pedagoger ger barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar. 3
9. Naturvetenskap och teknik (fråga 5 i föräldraenkäten) Ett utforskande arbetssätt med naturvetenskap och teknik saknas i vårt det arbete med naturvetenskap och teknik. Arbetslaget erbjuder företeelser som kan kopplas till naturvetenskap och teknik och som väcker barns spontana intresse och nyfikenhet. Lärmiljöer som inspirerar till arbete med naturvetenskap och teknik finns hos oss. ett utforskande arbetssätt. Vi uppmuntrar barnens nyfikenhet och kreativitet för att skapa positiva attityder och förståelse för naturvetenskap och teknik. Vi pedagoger agerar goda förebilder. BARNS INFLYTANDE (kap. 2.3 Lpfö 98) 0. Barns möjlighet att påverka (fråga 9 i föräldraenkäten) I vårt arbetslag saknar barnen reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. I vårt arbetslag lyssnar vi in och uppmuntrar barnen att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. I vårt arbetslag finns forum för samråd med barnen. Barnens behov och intressen ligger till grund för utformningen av Dokumentation synliggör barnens inflytande. att alla barn har ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. Varje barns uppfattning och åsikter respekteras. Vi dokumenterar, följer upp och analyserar barnens möjlighet att påverka sin situation i FÖRSKOLA OCH HEM (kap. 2.4 Lpfö 98). Information till vårdnadshavare (fråga 5 i föräldraenkäten) Information till föräldrar om verksamhetens mål och innehåll saknas i vårt Föräldrar informeras fortlöpande om verksamhetens mål och innehåll i samband med föräldramöten och utvecklingssamtal. Det finns föräldraforum på vår förskola. Föräldrar ges möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten på vår förskola. Vi pedagoger beaktar och tar tillvara föräldrarnas synpunkter när det gäller planering, genomförande och utvärdering av 2. Utvecklingssamtal (fråga 6 i föräldraenkäten) Erbjudande om utvecklingssamtal med föräldrar/vårdnadshavare saknas på vår förskola. Alla föräldrar/vårdnadshavare erbjuds utvecklingssamtal minst en gång per år. Vår förskola har en struktur (innehåll, utformning och genomförande) för utvecklingssamtal utifrån läroplanen. Utvecklingssamtalen följs upp, dokumenteras och analyseras för att utveckla verksamhetens innehåll. Vi pedagoger utvecklar verksamheten utifrån analysen av utvecklingssamtalen så att varje barn ges bästa möjliga förutsättning för utveckling och lärande. 4
SAMVERKAN MELLAN FÖRSKOLEKLASS, SKOLA OCH FRITIDSHEM (kap. 2.5 Lpfö 98) 3. Övergång förskola förskoleklass/skola/fritidshem (finns inte med i föräldraenkäten) Vår förskola saknar handlingsplan för övergång till förskoleklass och fritidshem. Handlingsplan för övergång till förskoleklass finns och alla i arbetslaget har kännedom om den. Handlingsplanen följs och revideras årligen. Våra pedagoger utbyter kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samarbetar med dem. Utifrån detta utvecklas samverkan och kommande års handlingsplan. En väl fungerande handlingsplan finns. Ett väl utvecklat samarbete mellan verksamheterna finns och det utgår från de nationella och lokala målen samt de riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING (kap. 2.6 Lpfö 98) 4. Systematiska kvalitetsarbetet (finns inte med i föräldraenkäten) Organisation och struktur för det systematiska kvalitetsarbetet saknas på vår förskola. I vårt arbetslag känner vi till hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar. Det finns en struktur för det systematiska kvalitetsarbetet. Vi använder stödmaterial och modeller för att kontinuerligt dokumentera, följa upp och utvärdera förskolans mål och kvalitet. Arbetet organiseras så att dokumentation och reflektion möjliggörs. Vår verksamhet genomsyras av en tydlig organisation för det systematiska kvalitetsarbetet. Det finns en medveten struktur där analysen av resultat på individ och gruppnivå används för att utveckla verksamhetens kvalitet. 5. Uppföljning, utvärdering och utveckling (finns inte med i föräldraenkäten) Kontinuerlig och dokumenterad uppföljning och utvärdering av vår förskolas kvalitet saknas. I vårt arbetslag dokumenterar, följer upp, utvärderar och analyserar vi verksamheten utifrån uppsatta mål i syfte att öka förskolans kvalitet. Vi pedagoger dokumenterar, följer upp, utvärderar och analyserar verksamheten och varje barns utveckling och lärande. All form av utvärdering sker ur ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar är delaktiga i utvärderingen. På vår förskola genomsyras arbetet av ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet av dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys leder till utveckling av verksamheten, så att varje barn ges bästa möjliga förutsättning för utveckling och lärande. 6. Kompetensutveckling (finns inte med i föräldraenkäten) Pedagogiska diskussioner saknas i vårt Mest praktiska frågor diskuteras på vår planeringstid. På vår planeringstid i arbetslaget diskuterar och reflekterar vi pedagogiska frågor kontinuerligt som leder till verksamhetsutveckling och utveckling i yrkesrollen. tillägnar oss kontinuerlig kompetensutveckling utifrån uppdraget och verksamhetens utvecklingsområden. Kompetensutveckling leder till utveckling av yrkesrollen och All kompetensutveckling på vår förskola är relaterad till förskolans uppdrag och systematiskt kvalitetsarbete. Kompetensutvecklingen omsätts och sprids inom hela vår enhet samt ger en kvalitetshöjning av vår verksamhet. 5