Rekommendationer i sammanfattning Tidig intervention gentemot nydebuterade unga patienter ska prioriteras. Patienter med svåra ätstörningstillstånd ska erbjudas konkret matstöd och nutritionsbehandling som ett komplement till annan psykosocial behandling. Patienter med ätstörningsdiagnos och annan psykiatrisk samsjuklighet ska erbjudas specialiserad ätstörningsvård parallellt och integrerat med behandling från allmänpsykiatrin, BUP eller beroendevården som samarbetar i professionella nätverk.
Rekommendationer forts Heldygnsvård ska endast användas i undantagsfall vid svåra svälttillstånd och långvarig inläggning ska undvikas. Barn och ungdomar och deras familjer ska erbjudas familjeinterventioner/familjeterapeutisk behandling med fokus på ätstörningen. Vuxna patienter med bulimia nervosa bör i första hand erbjudas evidensbaserat självhjälpsprogram. I nästa steg bör patienten erbjudas KBT eller IPT.
Rekommendationer forts.. Stärk upptäckarnivån genom utbildningssatsningar riktade mot skolhälsovården, ungdomsmottagningar och primärvården. Introducera SEDI som webbaserat diagnosverktyg i primärvården.
Vårdnivåer BUP Vuxenpsykiatrin Specialiserad ätstörningsvård Diagnostisera Behandla allvarliga ätstörningstillstånd (inkl. nutritionsbehandling) Skolhälsovård Ungdomsmottagning Upptäcka Stödja Motivera Somatiska undersökningar Remittera Primärvård BUM Upptäcka Diagnostisera Stödja Lågintensiv behandling Somatiska undersökningar/ kontroller Remittera Basansvar Akutansvar Upptäcka Diagnostisera Behandla Remittera
Prioriteringar inom den Specialiserade ätstörningsvården Prioriteringsgrupp 1 Behöver snabb tillgång till vård inom 1 mån Prioriteringsgrupp 2 Behöver få vård inom relativt kort tid inom 2 mån Prioriteringsgrupp 3 Väntetiden till vård är inte en kritisk framgångsfaktor inom 3 mån
Prioriteringar forts.. Prioriteringsgrupp 1 Barn och ungdomar under 16 år med: Anorexi och låg vikt eller snabb viktminskning. Allvarlig anorexi med somatiska komplikationer. Allvarlig ätstörning och allvarlig krisreaktion. Ungdomar över 16 år och vuxna med anorexi med allvarlig undervikt samt försämring senaste månaderna med somatiska komplikationer. Prioriteringsgrupp 2 Barn, ungdomar och vuxna med bulimi med somatiska komplikationer. Barn, ungdomar och vuxna med ätstörningar med risk för somatiska komplikationer. Prioriteringsgrupp 3 Patienter oavsett ålder med ätstörning/bulimi utan somatiska komplikationer. Vuxna patienter med mångåriga ätstörningar eller måttliga ätstörningssymtom.
Försäkringsmedicin vid ätstörningar Sjukpenning: Gäller alla under en begränsad period. Aktivitetsersättning: Gäller personer 19 29 år med mycket allvarliga ätstörningstillstånd oftast i kombination med någon neuropsykiatrisk samsjuklighet. Arbetsförmågan ska vara varaktigt nedsatt i förhållande till hela arbetsmarknaden. Sjukpenning i förebyggande syfte: Gäller den som ska genomgå behandling för sin ätstörning (där utebliven behandling innebär risk för försämring). Läkarutlåtande ska skickas in på särskild blankett med behandlingsplan och beräknad tid för behandlingen. Tillfällig föräldrapenning: Gäller föräldrar till barn upp till 16 år. Ersättning betalas ut med 60 dagar/barn och år. Ytterligare 60 dagar kan betalas ut i särskilda fall. Barn med mycket allvarlig ätstörning mellan 16 18 år kan få obegränsat antal dagar med särskild föräldrapenning. Dock ej längre än till barnet fyller 18 år.
Socialstyrelsens rekommendationer vid sjukskrivning av personer med ätstörningar Anorexia nervosa ICD 10: F50.0, F50.1, F50.9 Vid anorexia nervosa med måttlig undervikt bör sjukskrivning helt undvikas. Vid anorexia nervosa med allvarlig svält och svår undervikt kan tillfällig sjukskrivning 2-5 månader behövas. Vid långvarig allvarlig undervikt på grund av anorexia nervosa kan inte alltid full arbetsförmåga återställas. Arbete på deltid kan vara ett alternativ för att undvika social isolering och ytterligare kronifiering. Sjukskrivning i förebyggande syfte kan behövas då patienten genomgår medicinsk behandling som kräver daglig närvaro t.ex. dagvårdsbehandling.
Socialstyrelsens rek. Bulimia nervosa ICD 10: F50.2, F50.3, F50.0 Sjukskrivning vid bulimia nervosa är många gånger kontraproduktiv och bör oftast undvikas. Vid bulimia nervosa med allvarliga och destruktiva symptom kan patienten behöva behandlas i dag- eller heldygnsvård. Sjukskrivning under behandlingen är då indicerad. Vid långvariga och behandlingsresistenta fall av bulimia nervosa kan inte alltid full arbetsförmåga återställas. Arbete på deltid kan då vara ett alternativ för att undvika social isolering och ytterligare kronifiering.
Kvalitetsindikatorer som följer upp implementering av RVP Andel barn och ungdomar i prioriteringsgrupp 1 och 2 som har en väntetid till nybesök som understiger två veckor Andel nya patienter som nyregistrerats i kvalitetsregistret RIKSÄT/Stepwise (av den totala andelen nya patienter som erbjuds behandling) Andel patienter där det gjorts en dokumenterad vårdplan Andel patienter som efter ett år följts upp i kvalitetsregistret RIKSÄT/Stepwise Andelen patienter som vid uppföljning efter ett år inte längre uppfyller diagnostiska kriterier för någon ätstörning (SEDI) Andelen patienter som vid uppföljning efter ett år uppvisar signifikant förbättring i sin ätstörningspatologi (EDE-Q)
Kvalitetsindikatorer Andel patienter som diagnostiseras med ätstörning med undervikt som har somatiskt status registrerat i journalen inom en vecka Andel patienter med diagnostiserad ätstörning för vilka det gjorts en dokumenterad vårdplan Andel patienter med ätstörning och behandlingskomplicerande samsjuklighet där det finns en dokumenterad gemensam vårdplan mellan relevanta specialiteter Andel nya patienter som nyregistrerats i kvalitetsregistret RIKSÄT / Stepwise Andel patienter som efter ett år följts upp i RIKSÄT / Stepwise
Kvalitetsindikatorer Andel patienter som vid uppföljning efter ett år uppvisar en klinisk signifikant förbättring (EDE-Q) Andelen patienter i prioriteringsgrupp 1 med väntetid < 15 dagar Andel patienter som erbjuds för diagnosen (och ålder) relevant, evidensbaserad behandling Andel nya patienter som erbjudits konkret matstöd Andel patienter som vid uppföljning efter ett år inte längre uppfyller diagnoskriterierna för ätstörning (SEDI)
Utmaningar inför framtiden Förändrade diagnostiska kriterier ny epidemiologisk kunskap Utveckla alternativ till långa vårdperioder i heldygnsvård Utveckla anpassade behandlings-/stödformer för äldre långtidssjuka patienter med ätstörningar Brygga över klyftan mellan överviktsvård och ätstörningsvård för att förbättra omhändertagandet av överviktiga patienter med ätstörningar Utveckla Internetbehandlingsalternativ för patienter med hetsätning (primärvården) Mer kliniskt baserad forskning och utvärdering om anpassade (matchade) behandlingsformer