Uppdraget. ERS 2016 Enhetliga referenssystem

Karin Bergström 2016-01-19 Sida: 1 (6) Uppdraget ERS 2016 Enhetliga referenssystem Uppdragets idé är att 2016 verka för att resterande 13 kommuner inför SWEREF 99 och att ytterligare 50 kommuner inför RH 2000 genom att påskynda och stödja kommunernas införanden. Stöd ska också ges till övriga berörda myndigheter med att införa enhetliga referenssystem.

Karin Bergström 2016-01-19 Sida: 2 (6) 1 Godkännande av uppdragsbeställning Beställare: Karin Bergström Uppdragsledare: Annelie Tähtikivi 2 Regeringsbeslut 131003 Regeringsbeslutet 2013-10-03 anger att till senast juni 2016 dels ska ha överenskomna Nationella geodataspecifikationer fastställda för utvalda geodatateman, dels bidra till att alla kommuner och berörda statliga myndigheter då ska ha infört de enhetliga referenssystemen SWEREF 99 och RH 2000. Se beslutet på Regeringens hemsida HÄR. Enligt beslutet hade Lantmäteriet att till Regeringskansliet senast 1 oktober 2015 redovisa de kommuner och myndigheter som man bedömer inte kommer att hinna införa referenssystemen innan den 1 juli 2016. Redovisningen lämnades till Näringsdepartementet den 30 september, se HÄR. 3 Bakgrund Arbetet med att stödja kommunerna i deras införanden av referenssystemen SWEREF 99 och RH 2000 startade för drygt 10 år sedan. Sedan dess har Lantmäteriets geodesienhet och de regionala geodatasamordnarna informerat om vikten med de enhetliga referenssystemen vid Länsträffar och andra GIS/MBK-seminarier. Första systembytet gjordes 2003, men det var först 2008 som flera kommuner genomförde byten och då i första hand till SWEREF 99. Sedan 2013 tills idag har arbetet intensifierats med insatser som fortlöpande loggas i projektets loggfil. Under 2015 har information och stöd lämnats vid många tillfällen, genom kommunbesök och vid olika regionala träffar. Under mars månad på Position 2015 (där Kartdagarna ingick) hade ett seminarium där besökarna informerades om nyttan med de nationella referenssystemen och under augusti genomfördes en gemensam workshop med grupparbeten, informationspunkter och gemensam planering av våra kommande kommunkontakter. Nya förenklade införandemetoder för SWREREF 99 och RH 2000 har tagits fram som riktas till kommuner med begränsad mätningsteknisk verksamhet. Kommunexperter har tillsammans med Lantmäteriets geodeter och division Fastighetsbildning tagit fram nytt informationsmaterial, dokumentmallar samt börjat att informera berörda kommuner. Noteras att ett s.k. förenklat införande i både plan och höjd utgör alltid ett andrahandsalternativ som endast nyttjas då förutsättningar saknas för ett normalt (mer fullständigt) införande. Härjedalens kommun blev först under året med att införa RH 2000 med förenklad metod, dialog förs nu aktivt med andra kommuner i bl.a. Jämtland. Dokumentation finns på Projektplatsen i katalog Enhetliga referenssystem och på projektets hemsida där aktuell införandestatus redovisas samt informations- och stödmaterial att nyttjas av kommunerna. Arbetsgruppen och ERS-uppdragsledning har haft regelbundna möten under 2015. Organisationen och bemanningen har i stort varit den samma sedan starten 2013. Arbetsformer och stödmaterial har vidareutvecklas utifrån gjorda erfarenheter. Uppdragsledningen anser sammantaget att ERS-arbetet fungerat mycket bra under året, en arbetsform som successivt utvecklat samarbetet mellan berörda parter på ett bra sätt.

Karin Bergström 2016-01-19 Sida: 3 (6) Under 2015 har följande personer deltagit i ERS arbetsgrupp: Ebba Löndahl Åkerman, Södertälje kommun Linda Alm, LM Geodetisk infrastruktur Lars Engberg, LM Geodetisk infrastruktur Christina Kempe, LM Geodetisk infrastruktur Bengt Eurenius, LM Fastighetsbildning Britt-Louise Malm, LM Kommunikation Håkan Oscarsson, LM Marknad, Regional Geodatasamordnare Annelie Tähtikivi, LM Geografisk information, Uppdragsledare 4 Effektmål/nyttan ERS 2016 Effektmålen/Nyttan med uppdraget som helhet är främst ATT planerade aktiviteter koordineras och genomförs på ett koncentrerat och strukturerat sätt referenssystembyten synliggörs och prioriteras i kommunerna och berörda myndigheter medverkande i olika aktiviteter enkelt och snabbt kan ta hjälp av varandra referenssystembytena sker i praktiken 5 ERS 2016 Syftet med ERS under 2016 är att fortsatt stödja och påskynda arbetet med införandena av de enhetliga referenssystemen inom kommunerna och hos primärt berörda informationsansvariga myndigheter. Läget i december 2015 är att 277 kommuner har infört SWEREF 99 och av dessa har 186 kommuner infört RH 2000. Målen för 2016 är Att samtliga kommuner har infört SWEREF 99 Att ytterligare 50 kommuner har infört RH 2000 Att ytterligare 1 myndigheter har infört SWEREF 99 Att ytterligare 3 myndigheter har infört RH 2000 Målet för 2017 är Att ytterligare 20 kommuner har infört RH 2000 Att resterande berörda myndigheter har infört SWEREF 99 och RH 2000 ska i uppdraget 2016 bidra till att dessa mål nås, ett samarbete mellan kommunerna och Lantmäteriet division Geodata och division Fastighetsbildning. Vi ska stödja och påskynda införandena av de enhetliga referenssystemen. För att lyckas är det viktigt att vi Lär känna kunden (aktuella kommuner/myndigheter), förstå varför införande inte gjorts, ta reda på vilka hindren är och vilket stöd som främst efterfrågas, och med den kunskapen som utgångspunkt erbjuda lämplig hjälp. I ERS-uppdraget ska planerade aktiviteter genomföras i team som tidigare i samarbete mellan uppdragets olika kompetenser. Kunskap om nya behov och önskemål från kommunerna om stödinsatser innebär att planerade aktiviteter kan komma att anpassas. Enheten Geodetisk infrastruktur på Lantmäteriet har uppdraget av Geodatarådets ordförande att utifrån en årlig enkät sammanställa införandeläget gällande SWEREF 99 och RH 2000 hos berörda myndigheter. Totalt är det 38 myndigheter som berörs av införandena av SWEREF 99

Karin Bergström 2016-01-19 Sida: 4 (6) och 18 av RH 2000. ERS-uppdraget har 2016 fokus på stödja och påskynda införandena hos berörda informationsansvariga myndigheterna, Trafikverket, MSB och SMHI. Samverkansprojektet kommer enligt gällande projektplan att avslutas 30 juni 2016. ERS-uppdraget kommer dock att bedrivas under hela 2016 och fullföljas tills samtliga kommuner infört de nationella referenssystemen. Då projektet avslutas tar ny ledningsfunktion vid inom ramen för Samverkan. Arbete pågår med att utforma, sätta mål och bemanna Samverkan Geodetisk infrastruktur. Senast den 1 september 2016 ska samverkansprojektet till Regeringskansliet lämna sin slutredovisning av projektet som helhet, inkl. införandeläget fram till den 30 juni 2016. 5.1 Grov tidsplan Genomförandet ska ske i enlighet med fastställd handlingsplan. Uppdragsbeställning ERS 2016 har behandlats och fastställts vid styrgruppens möte den 16 december 2015. Styrgruppens möten inom hålls våren 2016 den 24/2, 13/4, och 22/6. Uppdragsledningens möten hålls varannan månad och arbetsgruppens möten hålls varje månad och är inplanerade första halvåret 2016 enligt följande: Uppdragsledningens möten: Vecka 6: 17 februari Vecka 16: 31 mars Vecka 24: 16 juni Arbetsgruppens möten: Vecka 4: 26 januari Vecka 8: 23 februari Vecka 12: 22 mars Vecka 16: 19 april Vecka 20: 17 maj Vecka 24: 14 juni 5.2 Medverkande ERS 2016 Medverkande Uppdragsledning: Karin Bergström, Verksamhetsansvarig (beställare) Hans Lovén, Verksamhetsansvarig, SKL Mikael Lilje, Enhetschef Geodetisk infrastruktur Lantmäteriet Bengt Eurenius, Sektionschef Geodetisk infrastruktur Lantmäteriet Ulf Eriksson, ansvarig regionala geodatasamordnarna Lantmäteriet Peter Andersson, Lantmäteriet Ebba Löndahl Åkerman, Södertälje kommun Uppdragsledare: Antal pd Kostnad tkr Annelie Tähtikivi, 30 100 Arbetsgrupp: Ebba Löndahl Åkerman, Södertälje kommun Lars Engberg, Geodetisk infrastruktur, Lantmäteriet Christina Kempe, Geodetisk infrastruktur, Lantmäteriet N N, Division F Lantmäteriet Håkan Oscarsson, regional geodatasamordnare Lantmäteriet Linda Alm, Geodetisk infrastruktur, Lantmäteriet 30 100

Karin Bergström 2016-01-19 Sida: 5 (6) Kontaktpersoner gentemot kommunerna, reg. geodatasamordnare: Anneli Sundvall Håkan Oscarsson Karl-Gösta Harvenberg (under våren) Mikael Johansson Ulrika Johansson Eva Uggla Julie Mostert Anders Grönlund Johan Linjer Eva Nord Sven Vasseur Anika Henriksson AC och BD län E, X och Y län Z län O län D, I och U län K, G och H län M län F, N län Z län AB län C och T län S, W län Kontaktpersoner gentemot kommunerna från division F (initierar och upprätthåller dialog med kommunerna inom främst AC och BD län): Tommy Karlsson Mattias Lindmark Kommunexperter (med god kunskap och erfarenhet av systembyten): Ebba Löndahl Åkerman, Södertälje kn, kontaktperson Per Hammarbäck, Skellefteå kn Lars Kvarnström, Konsult från Helsingborg Anders Lager, Upplands Väsby kn Henrik Nilsson, Kalmar kn Hans Sjökvist, Konsult från Hässleholm Jan Vikner, Arvika kn Sara Wahlund, Konsult, WSP 140 500 10 40 90 310 Övriga omkostnader för t.ex. resor, lokalkostnader, mm 100 Varav projektets extramedel finansierar ~SUMMA 300 1 150 tkr ~ 400 tkr 5.3 Tidredovisning/Kostnader Medverkande i ERS-uppdraget från Lantmäteriet redovisar nedlagd tid på samverkansprojektet ; projektnummer 6P40501, arbetsorder 6P40501D Ro 54, aktivitet 1656 och egen organisatorisk enhet. För medverkande från kommun- och konsultsidan tillämpas särskilda ersättningsvillkor för kommundeltagare enligt överenskommelse mellan Lantmäteriet och SKL. Berörda personer får separat information om dessa villkor och kraven på redovisning. 5.4 Prioritering Resultat/Tidsplan/Kostnad (RTK) Prioritering: 0,5 Resultat 0,3 Tidpunkt 0,2 Kostnad

Karin Bergström 2016-01-19 Sida: 6 (6) 5.5 Arbetsform Målen för uppdraget 2016 har behandlats i uppdragsledningen och godkänts i samverkansprojektets styrgrupp. Uppdragets beställare är verksamhetsansvarig som tillsammans med ytterligare kollegor utgör uppdragets uppdragsledning, vilka styr, följer upp och stödjer arbetet. Uppdragsledaren ansvarar för att överenskomna mål och resultat uppnås genom att tillsammans med arbetsgrupp, kommunkontakter och kommunexperter genomföra uppdraget. Referenspersoner allokeras vid behov för att bistå med visst expertkunnande. Utifrån respektive kommuns behov och situation ska deltagarna i ERS-uppdraget aktivt verka för att införandena görs i kommunerna genom att bl.a. bistå kommunerna med: ATT genom kommunbesök eller regionala träffar informera om nyttan med enhetliga referenssystem samt lämna råd utifrån respektive kommuns situation ATT inventera mätarkiv, bedöma status, ge råd om hur äldre mätuppgifter bör hanteras ATT sammanställa tidigare gjorda avvägningar, georeferera nätkartor och plocka fram fixarnas planläge och bedöma behovet av kompletteringsmätningar ATT löpande ge stöd på distans inför och under införandena av både SWEREF 99 och RH 2000 (kan ske via telefon, mail och onlinemöten). ATT med hjälp av den av uppdraget framtagna aktivitetsplanen/projektplan bistå kommuner som nu ska påbörja sitt införande av RH 2000. ATT informera kommuner med begränsad mätningsteknisk verksamhet om möjligheten med förenklade införanden. Deltagare inom ERS ska i dialog med berörda kommuner ta reda på varför införandena inte påbörjats eller genomförts och utifrån aktuella lägen ge råd om nästa bästa steg samt redovisa ERS-uppdragets erbjudanden och dokumentation (innehåll och var den finns att hämta). De ska också informera om kravet på och nyttan med att införa enhetliga referenssystem, bl.a. vid regionala träffar och konferenser. Det är viktigt att ERS har bredd på kontakterna med kommunerna, t.ex. både med stadsbyggnadskontoren och andra berörda förvaltningar samt externa infrastrukturbyggare.