ÖVERGRIPANDE VERKSAMHETSDISPOSITION J-HUSET OCH B9, B12 Framtidens Akademiska, projektnummer 8040552, LSU2012-0318 ÖVERGRIPANDE VERKSAMHETSDISPOSITION Skede 3 Uppsala White Arkitekter AB 2013.08.22
ÖVERGRIPANDE VERKSAMHETSDISPOSITION J-HUSET OCH B9, B12 UNDERLAG Den övergripande verksamhetsdispositionen, inplaceringen av verksamheten, är i programhandlingen framarbetad av Sjukhusledningen, fastighetsägaren Landstingsservice, projektledare och arkitekt. INNEHÅLL Materialet redovisar gällande inplacering i programhandlingen för J-huset men även dispositionen av byggnad B9 och B12. J-huset, byggnad B9 och B12 har viktiga verksamhetssamband och den övergripande verksamhetsdispositionen redovisar helheten för dessa byggnader. FORTSATT ARBETE Inplaceringen har kvarstående frågor som behöver utredas vidare och beslutas innan systemhandlingsskedet. Detta arbete kan komma att påverka innehållet i J-huset. Framtidens Akademiska, projektnummer 8040552, LSU2012-0318 ÖVERGRIPANDE VERKSAMHETSDISPOSITION Skede 3 Uppsala White Arkitekter AB 2013.08.22
DISPOSITION - PLANER J-HUSET, B9 OCH B12 Framtidens Akademiska, projektnummer 8040552, LSU2012-0318 ÖVERGRIPANDE VERKSAMHETSDISPOSITION Skede 3 Uppsala White Arkitekter AB 2013.08.22
DISPOSITION - SEKTIONER J-HUSET J-HUSET VÅRDAVD. VÅRDAVD. VÅRDAVD. VÅRDAVD. Plan 10 Plan 9 VÅRDVERKSAMHET MOTTAGNING DAGVÅRD Plan 8 TEKNIK ADM/KFUE ADM/KFUE TEKNIK Plan 7 TEKNIK DAGKIRURGI DIALYS PASSAGE TEKNIK DAGKIRURGI/HYBRID Plan 6 Plan 5 AVANCERAD VÅRD- OCH BEHANDLINGSVERKSAMHET STRÅLNING STRÅL, MR SJHFYSIK,NUKLEAR,ISO.BERED Plan 4 TEKNIK TEKNIK Plan 3 TVÄRSEKTION J-HUSET ADM VÅRDAVDELNING ADM ADM ADM VÅRDAVDELNING MOTTAGNING/DAGVÅRD ADM ADM B9/B12 ADM TEKNIK KFUE ENTRÈ DIALYS TEKNIK ADM Publik passage TEKNIK Plan 6 Dag H. väg Inre Sjh-vägen Huvudentré DAGKIRURGI/HYBRID MR, NUKLEAR, STRÅLN, SJHFYSIK Professionell passage Professionell passage CENTRAL-OP BILD OCH FUNKTION Plan 5 Plan 4 TEKNIK Kulvert Kulvert Ambulansvägen MOTTAGNING TEKNIK Plan 3 Plan 2 LÄNGDSEKTION Framtidens Akademiska, projektnummer 8040552, LSU2012-0318 ÖVERGRIPANDE VERKSAMHETSDISPOSITION Skede 3 Uppsala White Arkitekter AB 2013.08.22
J-HUSET Projektnummer 8040552 Nybyggnad PROGRAMHANDLING 2013-08-22 BYGGDELSBESKRIVNING Rev:
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANSATTA BYGGDELAR OCH INSTALLATIONSSYSTEM... 4 01 SAMMANSATTA BYGGDELAR... 4 01.S SAMMANSATTA BYGGDELAR I HUS... 4 1 UNDERGRUND, UNDERBYGGNAD, SKYDDANDE LAGER I MARK, GRUNDKONSTRUKTIONER OCH STÖDKONSTRUKTIONER... 6 13 LAGER I MARK FÖR SKYDD AV BYGGNADSVERK... 6 13.G TERMISK ISOLERING I MARK FÖR SKYDD AV BYGGNADSVERK... 6 15 GRUNDKONSTRUKTIONER... 7 15.S GRUNDKONSTRUKTIONER FÖR HUS... 7 2 BÄRVERK... 8 20 SAMMANSATTA BÄRVERK... 8 27 BÄRVERK I HUSSTOMME... 8 27.B STOMINNERVÄGGAR... 8 27.C STOMYTTERVÄGGAR... 9 27.D PELARSTOMMAR... 10 27.E BALKSTOMMAR... 11 27.F STOMBJÄLKLAG... 11 27.G YTTERTAKS- OCH YTTERBJÄLKLAGSSTOMMAR... 12 27.H KOMPLETTERANDE BÄRVERK I HUSSTOMME... 12 27.Z ÖVRIGA BÄRVERK I HUSSTOMME... 13 4 RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR... 14 40 SAMMANSATTA RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR... 14 41 KLIMATSKILJANDE DELAR OCH KOMPLETTERINGAR I YTTERTAK OCH YTTERBJÄLKLAG... 14 41.A SAMMANSATTA KLIMATSKILJANDE DELAR OCH KOMPLETTERINGAR I YTTERTAK OCH YTTERBJÄLKLAG... 14 41.B KOMPLETTERANDE BÄRVERK I YTTERTAK... 14 41.C YTTERKLIMATSKÄRMAR I YTTERTAK OCH YTTERBJÄLKLAG... 14 41.E ÖPPNINGSKOMPLETTERINGAR I YTTERTAK OCH YTTERBJÄLKLAG... 15 41.F KOMPLETTERINGAR TILL YTTERTAK OCH YTTERBJÄLKLAG... 15 Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 2 (36)
42 KLIMATSKILJANDE DELAR OCH KOMPLETTERINGAR I YTTERVÄGG... 16 42.A SAMMANSATTA KLIMATSKILJANDE DELAR OCH KOMPLETTERINGAR I YTTERVÄGG... 17 42.B YTTERKLIMATSKÄRMAR I YTTERVÄGG... 18 42.C INNERKLIMATSKÄRMAR I YTTERVÄGG... 20 42.D ÖPPNINGSKOMPLETTERINGAR I YTTERVÄGG... 20 42.E YTTERVÄGGSKOMPLETTERINGAR... 21 43 INRE RUMSBILDANDE BYGGDELAR... 21 43.A SAMMANSATTA INRE RUMSBILDANDE BYGGDELAR... 22 43.B KOMPLETTERANDE VÄGGKONSTRUKTIONER... 22 43.C INNERVÄGGAR (EJ STOMINNERVÄGGAR) OCH ÖPPNINGSKOMPLETTERINGAR... 22 43.D BJÄLKLAGSÖVERBYGGNADER OCH ÖPPNINGSKOMPLETTERINGAR... 25 43.E INNERTAK... 26 43.Z ÖVRIGA INRE RUMSBILDANDE BYGGDELAR... 28 44 INVÄNDIGA YTSKIKT... 28 44.B YTSKIKT PÅ GOLV OCH TRAPPOR... 28 44.C YTSKIKT PÅ VÄGGAR... 30 44.D YTSKIKT PÅ INNERTAK... 31 45 HUSKOMPLETTERINGAR... 31 45.B UTVÄNDIGA HUSKOMPLETTERINGAR... 31 45.C INVÄNDIGA HUSKOMPLETTERINGAR... 33 46 RUMSKOMPLETTERINGAR... 34 46.B INREDNINGAR... 34 46.C UTRUSTNINGAR... 35 49 ÖVRIGA RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR... 35 Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 3 (36)
Dokument Sidnr 0 SAMMANSATTA BYGGDELAR OCH INSTALLATIONSSYSTEM Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING 4(36) Handläggare Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text Denna handling är upprättad av White arkitekter AB, Uppsala. Denna tekniska beskrivning ansluter till AMA Hus 11 0 SAMMANSATTA BYGGDELAR OCH INSTALLATIONSSYSTEM 01 SAMMANSATTA BYGGDELAR 01.S Sammansatta byggdelar i hus KRAVSTÄLLANDE Fukt Fuktsäkerhetsbeskrivning Projektet ska nå Miljöbyggnad klass Guld och därmed ställs krav på att särskild Fuktsäkerhetsbeskrivning i enlighet med ByggaF upprättas samt att Fuktsakkunnig är utsedd. Fuktsäkerhetsbeskrivning upprättas inte i skede Programhandling. Fuktsakkunnig i projektet är Nadja Lindhe, White arkitekter AB. Uttorkning Särskilda krav på relativ fuktighet i material innan inbyggnad får ske preciseras i fuktsäkerhetsbeskrivng. För betongväggar och bjälklag under mark gäller: Tätning mot markfukt utförs så att uttorkning kan ske inåt med genomsläppliga ytskikt såsom silikatfärger o.dyl. Sprickfri betong skall eftersträvas samt att alla genomföringar är täta mot omgivande mark. Strålningsbunker: För strålningsskyddande väggar och bjälklag av järnmalmsbetong med stor tjocklek måste flerårig uttorkningstid accepteras och ska beaktas vid val av ytskikt och stomkomplettering. Ljud Ljudmiljön ska uppfylla ljudklass B avseende vårdlokaler och kontor enligt Svensk Standard SS 25268, utgåva 2. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 4 (36)
Dokument Sidnr 0 SAMMANSATTA BYGGDELAR OCH INSTALLATIONSSYSTEM Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING 5(36) Handläggare Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text För att uppnå Miljöbyggnad guld avseende ljudmiljö ställs krav på: - luftljudsisolering. - steg- och stomljudsisolering - ljudnivå från yttre ljudkällor och installationer - rumsakustik Programhandling akustik Programhandling akustik upprättad av ÅF, sammanfattar kravställande och tekniska lösningar. Lufttäthet För att nå Miljöbyggnad Guld ställs krav på byggnadens energianvändning och därmed på byggnadens lufttäthet. Kraven för lufttäthet preciseras i System- och Bygghandlingsskede. Särskilda trycksatta rum Specifika krav på lufttäthet ställs på särskilda trycksatta rum såsom: Operationssalar och omgivande rum inkl korridorer inom opavdelning Renrum inkl slussar och supportlokaler till renrumsenheter (isotopberedning och CBC (cytostatikaberedning)) Slussade vårdrum. 4 st / vårdavdelning m.fl Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 5 (36)
Dokument Sidnr 1 UNDERGRUND, UNDERBYGGNAD, SKYDDANDE LAGER I MARK, GRUNDKONSTRUKTIONER OCH STÖD- KONSTRUKTIONER Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING 6(36) Handläggare Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text 1 UNDERGRUND, UNDERBYGGNAD, SKYDDANDE LAGER I MARK, GRUNDKONSTRUKTIONER OCH STÖD- KONSTRUKTIONER Inledande geoteknisk undersökning är utförd av Bjerking AB. PM och Markteknisk undersökningsrapport dat. 2013-01-28. Efter undersökning förordas pålgrundläggning med stödpålar till fast botten. STÖDKONSTRUKTIONER Spontning Stålspont. Omfattning och utförande enligt K. Pålning Spetsbärande stödpålar till fast botten. Omfattning och utförande enligt K. GENERELLT Förberedelser i grundläggning Byggnadens grundläggning förbereds för framtida helikopterplatta och för möjlig påbyggnad av våning 11. Förberedelser enligt K. 13 LAGER I MARK FÖR SKYDD AV BYGGNADSVERK ÅTERFYLLNING Återfyllnadsmaterial får ej vara förorenade eller innehålla organiskt material. Krossgrus ska användas där inte annat anges. 13.G Termisk isolering i mark för skydd av byggnadsverk 13.GS Termisk isolering i mark för skydd av hus Generellt Cellplastisolering och dränlager under grundplattor och på källarytterväggar. Isolering enligt K-ritning. Strålningsbunker, tak. Foamglasisolering på ytterbjälklagsstommar under mark. Isolering enligt K-ritning. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 6 (36)
Dokument Sidnr 1 UNDERGRUND, UNDERBYGGNAD, SKYDDANDE LAGER I MARK, GRUNDKONSTRUKTIONER OCH STÖD- KONSTRUKTIONER Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING 7(36) Handläggare Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text Toleranser Toleranser under 01.S gäller. 15 GRUNDKONSTRUKTIONER 15.S Grundkonstruktioner för hus 15.S/11 Grundkonstruktioner - platsgjuten betong Uteluftsintag Platsgjuten betong under mark. Luftbroar Fundament och grundläggning för luftbropelare. 15.SE 15.SG 15.SG/11 Pålplintar och pålplattor Pålplintar av platsgjuten betong. Grundplattor, hela Grundplattor, hela - platsgjuten betong Grundplatta av platsgjuten betong. Grundplatta ska vara Radontät. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 7 (36)
Dokument Sidnr 2 BÄRVERK 8(36) Handläggare Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text 2 BÄRVERK 20 SAMMANSATTA BÄRVERK 27 BÄRVERK I HUSSTOMME GENERELLT Enligt Byggherrens anvisningar ska bärverk utföras med sådan generalitet att ett byggnadsverk kan förändras vid ett flertal tillfällen under byggnadsverkets livslängd. Krav på beständighet är att stomme skall hålla 100 år med ett minimum av underhåll. Stomme ska vara dimensionerad och utförd så att håltagningar upp till 1,5 m² kan utföras utan förstärkningar av bjälklag och väggar. Specifika håltagningsanvisningar enligt K. Håltagningar i schakt ska ha ingjutna hylsor som sticker upp 50 mm ö.fg. Förbedelser i stomme Byggnadens stomme förbereds för framtida helikopterplatta och för möjlig påbyggnad av våning 11. Förberedelser enligt K. TOLERANSER Toleranser under 01.S gäller. 27.B Stominnerväggar 27.B/11 Stominnerväggar - platsgjuten betong Hus J exkl. strålningsbunker Stomstabiliserande innerväggar på plan 2 och 3 av platsgjuten betong. Stominnerväggar av platsgjuten betong ska uppfylla krav för toleranser enligt klass A. Strålningsbunker Strålningsskyddande stominnerväggar av platsgjuten järnmalmsbetong. Väggarna ska uppfylla krav för toleranser enligt klass B. Strålningskyddande öppningskomplettering mot servicegång enligt 43.A Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 8 (36)
Dokument Sidnr 2 BÄRVERK 9(36) Handläggare Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text 27.B/31 Stominnerväggar - element av betong Stomstabiliserande innerväggar runt hisschakt och trapphus på plan 4 till 10 av prefabricerade betongelement. Stominnerväggar av element av betong ska uppfylla krav för toleranser enligt klass A. 27.C Stomytterväggar 27.C/11 Stomytterväggar - platsgjuten betong Källarytterväggar, motfyllda väggar plan 2 till plan 5, av platsgjuten betong. HUS J EXKL. STRÅLNINGSBUNKER Källarytterväggar av platsgjuten betong ska uppfylla krav för toleranser enligt klass A. Utvändiga schakt för rökgasevakuering Utvändiga schakt för rökgasevakuering från plan 3 av platsgjuten betong, isoleras lika byggnaden. Schaktväggar ska uppfylla krav för toleranser enligt klass B. Rökgasschakt förses med luckor inkl. galler i marknivå, se 41.E. Rökgasschaktens väggöppning mot plan 3 förses med galler enligt A- ritning. Galler redovisas i System- och Bygghandlingsskede. STRÅLNINGSBUNKER Plan 3, bunkerkällare Platsgjutna strålningsskyddande stomytterväggar av järnmalmsbetong. Platsgjutna icke strålningsskyddande källarytterväggar av betong. Samtliga väggar ska uppfylla krav för toleranser enligt klass B. Plan 4 Platsgjutna strålningsskyddande stomytterväggar av järnmalmsbetong. Ska uppfylla krav för toleranser enligt klass B. Platsgjutna icke strålningsskyddande källarytterväggar av betong i servicegång. Ska uppfylla krav för toleranser enligt klass B. Platsgjutna icke strålningsskyddande källarytterväggar av betong mot verksamhetsyta. Ska uppfylla krav för toleranser enligt klass A. 27.C/31 Stomytterväggar - element av betong Stomytterväggar av element av betong ska uppfylla krav för toleranser enligt klass A. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 9 (36)
Dokument Sidnr 2 BÄRVERK 10(36) Handläggare Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text Sockelelement Platsgjutna stomytterväggar beklädda med isolering och sockelelement av pigmenterad betong, se 42.B. Fasad Stomytterväggar av element av betong beklädda med isolering och murverk av tegel, se 42.B/20. Hissmaskinrum, plan 11 Stomytterväggar av element av betong beklädda med isolering och plåt enligt 42.B. 27.D Pelarstommar 27.D/11 Pelarstommar - platsgjuten betong Invändig platsgjuten pelarstomme Pelarstomme på plan 2 och plan 3 platsgjuten. Utvändig platsgjuten pelarstomme Pelarstomme inkl. upplag för luftbroar av platsgjuten betong, enligt K- ritning. Toleranser Utöver krav i AMA gäller som toleranskrav för Läge i nivå för konsolöverkant i förhållande till närmaste sekundärpunkt i nivå ± 20 mm. 27.D/31 Pelarstommar - element av betong Pelarstomme på plan 4-10 av element av betong. Toleranser Utöver krav i AMA gäller som toleranskrav för läge i nivå för konsolöverkant i förhållande till närmaste sekundärpunkt i nivå ± 20 mm. 27.D/34 Pelarstommar - element av stål HUS J Entrébyggnad med auladel Stålpelare av cirkulära profiler. Pelardimensioner enligt K-ritning. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 10 (36)
Dokument Sidnr 2 BÄRVERK 11(36) Handläggare Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text Förbindelsebyggnad, plan 4 till 10 Stålpelare av cirkulära profiler samt, vid anslutning mot huskropparna, stålpelare av VKR-profiler. Pelardimensioner enligt K-ritning. Glasfasad mot ljusgård, plan 6 Stålpelare av cirkulära profiler. Pelardimensioner enligt K-ritning. STRÅLNINGSBUNKER Stålpelare i glasfasad mot ljusgård och stålpelare i inre pelarlinje av VKRprofiler. Pelardimensioner enligt K-ritning. Toleranser Pelarstommar ska uppfylla krav för toleranser enligt klass 1. 27.E Balkstommar 27.E/34 Balkstommar - element av stål Stombjälklagen av prefabricerade element upplagda på stålbalkar. Balkdimensioner enligt K-ritning. Toleranser Balkstommar ska uppfylla krav för toleranser enligt klass 1. 27.F Stombjälklag 27.F/11 27.F/31 Stombjälklag - platsgjuten betong Bjälklag över plan 2 och 3 av platsgjuten betong. Stombjälklag - element av betong Bjälklag över plan 4 till 9 Prefabricerade stombjälklag av HD/F-element. Pågjutning av samverkande betong inkl. avjämning enligt K. Armeringsmängd beaktas vid plats för magnetkameror. Strålningsskydd I bjälklagen över plan 4 till 6 fylls, med hänsyn till strålningsskydd, HD/Felementens kanaler till hälften med betong. Igjutning sker på plats efter montage av elementen. Uttorkningstid beaktas vid produktion. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 11 (36)
Dokument Sidnr 2 BÄRVERK 12(36) Handläggare Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text 27.G Yttertaks- och ytterbjälklagsstommar Ytterbjälklagsstommar i luftbroar Samverkansbjälklag: Platsgjuten betong på samverkansplåt, kvarsittande form. Undersida isoleras. Utvändigt ytskikt av speglande glas lika luftbroarnas sidor. Bärverk och montagedetaljer redovisas i System- och Bygghandlingsskede. 27.G/11 Yttertaks- och ytterbjälklagsstommar - platsgjuten betong Strålningsbunker Platsgjutna strålningsskyddande ytterbjälklag av järnmalmsbetong under mark. Markfyllning enligt L. 27.G/31 Yttertaks- och ytterbjälklagsstommar - element av betong Hus J exkl. strålningsbunker Prefabricerade yttertaksbjälklag av HD/F-element med pågjutning av samverkande betong inkl. avjämning enligt K. Strålningsbunker, del utan krav på strålningsskydd Prefabricerade yttertaksbjälklag av HD/F-element under mark. Isoleras enligt 13.GS Markfyllning enligt L. Hissmaskinrum Prefabricerade yttertaksbjälklag av massiva element med isolering enligt K, ytterklimatskärm av plåt, se 41.C. 27.G/35 Yttertaks- och ytterbjälklagsstommar - element av trä eller träbaserat material Luftbroar Lätt takkonstruktion med takstolar av trä eller limträ. Isoleras. Ytterklimatskärm av sedum enligt 41.C 27.H Kompletterande bärverk i husstomme 27.HB Trappstommar i husstomme Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 12 (36)
Dokument Sidnr 2 BÄRVERK 13(36) Handläggare Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text 27.Z Övriga bärverk i husstomme LUFTBROAR FG i luftbroar får luta max 1:100. Fackverkskonstruktion Inklädda prefabricerade fackverkskonstruktioner av stål. Invändigt fritt mått i färdig konstruktion ska vara (B x H) min. 3,00 x 2,40 m. Fri höjd avser mått från FG till UK innertak. Fackverkskonstruktionens sidor synliga och åtkomliga från insida luftbro. Fackverksdelar ej synliga från utsida. Stomkomplettering luftbro Golvbjälklag: se 27.G Takbjälklag: se 27.G/35 Taktäckning: Sedum se 41.C, Gröna tak. Vägg / Glasfasad: se 42.A Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 13 (36)
Dokument Sidnr 4 RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING 14(36) Handläggare Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text 4 RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR 40 SAMMANSATTA RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUS- KOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMS- KOMPLETTERINGAR 41 KLIMATSKILJANDE DELAR OCH KOMPLETTERINGAR I YTTERTAK OCH YTTERBJÄLKLAG Yttertak och ytterbjälklag isoleras med varmasfalthelklistrade Foamglasblock med förskjutna och asfaltfyllda stumfogar. Läggning utförs enligt tillverkarens anvisningar för att uppnå erforderlig funktion och täthet. Toleranskrav avseende underlagets jämnhet beaktas. 41.A Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttertak och ytterbjälklag 41.B Kompletterande bärverk i yttertak 41.C Ytterklimatskärmar i yttertak och ytterbjälklag Tabell ANY RA 41.C/1 gäller som vägledning vid val av taktäckningsmaterial. GRÖNA TAK Tak belagda med sedummatta och tak belagda med planteringar utformas med uppbyggnad enligt K som säkerställer krav på isolering och täthet. Uppbyggnad av fyllning, jordlager och växtlighet enligt L. Erforderliga plåtbeslag av opatinerad titanzinkplåt typ Rheinzink eller likvärdigt. Anslutningsplåtar skall vara lätt demonterbara vid underhåll och byte av takbeläggning. TAKTÄCKNING AV PLÅT Hissmaskinrum med taktäckning av opatinerad titanzinkplåt, typ Rheinzink eller likvärdigt. Titanzinkplåt - missfärgningar och korrosion Risk för missfärgningar och korrosion av titanzinkplåt, t.ex. bitumenkorrosion, beaktas och minimeras vid projektering i system- och bygghandlingsskede. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 14 (36)
Dokument Sidnr 4 RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING 15(36) Handläggare Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text 41.E Öppningskompletteringar i yttertak och ytterbjälklag Isolerade luckor i tak för brandgasevakuering av trapphus och hisschakt, öppen area ca. 1,0m². Röklucka i trapphus skall kunna öppnas manuellt från det våningsplan där trapphuset mynnar ut till det fria. Brandgasventilation av hiss skall öppna automatiskt på signal från rökdetektor i hisshall. I öppning monteras inbrottskyddande galler av vfz stål för skyddsklass 1 enligt SSF 200:4. 41.F Kompletteringar till yttertak och ytterbjälklag 41.FB 41.FC 41.FD 41.FE Utvändiga avvattningssystem från yttertak och ytterbjälklag Utvändigt takavvattningssystem av Rheinzink från hissmaskinrummens tak, plan 12 till plan 11. Stuprör kopplas till ledning för invändig takavvattning. Utvändiga stuprör och hängrännor förses med värmeslingor. Invändiga avvattningssystem från yttertak och ytterbjälklag Fullflödessystem, typ UV-system, för invändig avledning av regnvatten från takytor. Rostfria, syrafasta brunnar med luftlås, ledningar av PE-rör. Bräddavlopp via förhöjda brunnar med separata ledningar till marknivå. Avvattningssystemet dimensioneras av vald leverantör. Säkerhetsanordningar på yttertak och ytterbjälklag Fästöglor för säkerhetslina, s5,00 m. Högst 10,0m till takkant Tillträdesanordningar på yttertak och ytterbjälklag Hus J, takterrasser Tillträde till takterrasser via dörrar i fasad eller fasadparti. Hus J, yttertak plan 11 Tillträde till yttertak plan 11, takplan, via trapphus till hissmaskinrum. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 15 (36)
Dokument Sidnr 4 RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING 16(36) Handläggare Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text Förbindelsegångar, västlig och östlig. Fast, utvändig fasadstege från yttertak, plan 11, till lägre liggande tak över förbindelsegångar. Hissmaskinrum Fast, utvändig fasadstege från plan 11 till hissmaskinrummens tak. Luftbroar Luftbroar från hus J till hus B9 och B12 Lucka i tak för invändig uppstigning via lös stege. Glidskydd för stege. Luckans placering sidoförlagd så att passage av t.ex. sängtransporter kan ske samtidigt med taktillträde. Luftbro över ljusgård, plan 5 Fast, utvändig fasadstege från ljusgård, plan 4. 41.FY Diverse kompletteringar till yttertak och ytterbjälklag ANORDNING FÖR FÖNSTERPUTSNING Stationära fasadhissar för rengörings- och reparationsarbeten. Fasadhiss upphängd i takvagn som löper på dubbla skenor. Takvagn med teleskopiska utliggare. Skenorna placeras och monteras så att de ej blir synliga från lägre nivå. Depå för takvagn på tak, placering och utformning redovisas i System- och Bygghandlingsskede. SOLCELLER På yttertak plan 11 placeras solceller. Solceller enligt E. Varmförzinkade stålstativ och fundament för solceller enligt K, utförs så att taktätskikt ej punkteras. 42 KLIMATSKILJANDE DELAR OCH KOMPLETTERINGAR I YTTERVÄGG Klimatskiljande delar skall bidra med att minimera energiförbrukningen i byggnader. Krav på maximal energiförbrukning för uppvärmning: 60 kwh/m²/år för nybyggnader Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 16 (36)
Dokument Sidnr 4 RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING 17(36) Handläggare Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text Täthetskrav på konstruktioner: täthet bättre än 0,4 lit/sek/m² vid ett tryck av 50Pa 42.A Sammansatta klimatskiljande delar och kompletteringar i yttervägg GLASFASADER Glasfasad typ 1 Konstruktion av element i fogfritt Structural glazing-system för montering på stomme av stål. Glasfasad ska vara utan utvändiga täcklock. Mekanisk infästning med fästdon av rostfritt syrafast stål. Utvändig fog samt limning mot den bakomliggande stommen utförs med svart silikonmassa av enkomponenttyp. Element bestående av treglas isolerrutor, med det inre glaset av laminerat säkerhetsglas. Utvändigt solskyddsglas. Screentryck enligt senare besked. Öppningsbara partier ska integreras i systemet. Partier ska förses med kanalisation för elslutbleck, karmöverföring och larm samt vara förstärkta för dörrstängare. Partier ska förberedas för montage av elslutbleck. Glasfasad typ 2 Dubbelglasfasad. Inre och yttre glasparti lika. Konstruktion av element i fogfritt Structural glazing-system för montering på stomme av stål. Glasfasad ska vara utan utvändiga täcklock. Mekanisk infästning med fästdon av rostfritt syrafast stål. Utvändig fog samt limning mot den bakomliggande stommen utförs med svart silikonmassa av enkomponenttyp. Element bestående av treglas isolerrutor, med det inre glaset av laminerat säkerhetsglas. Utvändigt solskyddsglas. Screentryck enligt senare besked. Öppningsbara partier ska integreras i systemet. Partier ska förses med kanalisation för elslutbleck, karmöverföring och larm samt vara förstärkta för dörrstängare. Partier ska förberedas för montage av elslutbleck. Glasfasad typ 3 Konstruktion av element i fogfritt Structural glazing-system för montering på stomme av stål. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 17 (36)
Dokument Sidnr 4 RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING 18(36) Handläggare Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text Glasfasad ska vara utan utvändiga täcklock. Mekanisk infästning med fästdon av rostfritt syrafast stål. Utvändig fog samt limning mot den bakomliggande stommen utförs med svart silikonmassa av enkomponenttyp. Element bestående av treglas isolerrutor, med det inre glaset av laminerat säkerhetsglas. Utvändigt, utåt speglande solskyddsglas, inifrån genomsiktligt. Inga öppningsbara delar ska finnas i systemet. Förbindelsebyggnad Glasfasad typ 1 Vägg auladel (öster och väster fasad) Glasfasad typ 2 Luftbroar Glasfasad typ 3 Vägg under auladel (öster och väster fasad) Glasfasad typ 1 Glasade väggar vid strålningsbunker Glasfasad typ 1 Balkonginglasningar och korridor plan 6 Glasfasad typ 1 Glasfasad bakom skärmvägg av tegel Glasfasad typ 1 42.B Ytterklimatskärmar i yttervägg Sockel på element av betong Fasadmaterial Sockel av prefabricerade, vitpigmenterade och matrisgjutna betongelement. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 18 (36)
Dokument Sidnr 4 RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING 19(36) Handläggare Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text 42.B/20 Ytterklimatskärmar i yttervägg - murverk, puts MURVERK PÅ ELEMENT AV BETONG Fasadmaterial Stomytterväggar av betongelement, bekläs med murverk gult tegel typ Petersen alternativt återvunnet gult tegel typ Gamle Mursten. Murverk ska vara av frostbeständigt tegel. Tegel muras med hydrauliskt kalkbruk i löpförband med halvstens förskjutning. Kulör på kalkbruk anpassas till tegel och ska godkännas av A. Skalmur förankras till stomme med rörliga kramlor och ska muras på ett vattenutledande glidskikt av rostfri plåt. Tegel ska muras in i fönsternischer till inre fönstret. Ovan fönsteröppningar sätts prefabricerade murstensskift, tegelbalkar, av samma sten som övriga fasaden. De prefabricerade skiften ska bygga in till inre fönstret. Rännor muras in ovan tegelbalkar ovan öppningar i skalmur för avledning av inträngande vatten, ränna av plast typ TB-ränna eller likvärdigt. Murningssystem där antalet dilatationsfogar minimeras ska väljas. Slutlig placering av dilatationsfogar ska redovisas i tegelprojektering under system - och bygghandlingsskede och godkännas av A. Tegelvolymernas långsidor utförs som självbärande skalmur. Tegelvolymernas kortsidor, gavlar mot öster och väster, muras våningsvis på konsolupphängda prefabricerade murstensskift. Detaljlösning slutprojekteras av vald tegelleverantör i system - och bygghandlingsskede. Provmur Provmur som redovisar, utseende, utförande och anslutningsdetaljer t.ex. kring fönster och dörrar samt även redovisar utseende på dilatationsfog ska utföras på plats och godkännas av A. MURVERK - GENOMSIKTLIG SKÄRMVÄGG Fasadmaterial Skämvägg av murverk av tegel framför bakomliggande glasparti. Tegel lika resterande fasad, muras med mellanrum så att öppningar bildas mellan tegelstenarna. Omfattning skärmväggar enligt A-ritning. Detaljutförande och murningsmönster redovisas i System- och Bygghandlingsskede. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 19 (36)
Dokument Sidnr 4 RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING 20(36) Handläggare Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text 42.C Innerklimatskärmar i yttervägg 42.D Öppningskompletteringar i yttervägg DÖRRAR OCH ENTRÉER Entrédörrar och entrépartier Entrédörrar och entrépartier utförs av glasade stålpartier av rostfritt syrafast stål med bruten köldbrygga, typ Idesta eller likvärdigt. Glasning med klarglas i isolerruta. Kontrastmarkeringar och insynsskydd genom screentryck. Entrédörrar och entrépartier ska förses med kanalisation för elslutbleck, karmöverföring och larm samt vara förstärkta för dörrstängare. Entrédörrar och entrépartier ska förberedas för montage av elslutbleck. Serviceentréer och dörrar till teknikutruymmen Serviceentréer och utvändiga dörrar till tekniska utrymmen utförs av täta, isolerade ytterdörrar med karm och dörrblad av varmförzinkat stål, typ Daloc eller likvärdigt. Dörrset ska vara industriellt målade. Samtliga utvändiga ståldörrar ska förses med kanalisation för elslutbleck, karmöverföring och larm samt vara förstärkta för dörrstängare. Ståldörrar ska förberedas för montage av elslutbleck. FASADPARTIER Glasad förbindelsegång Glasad förbindelsegång i plan 6 från entré till luftbro till B12, Glasfasad typ 1 enligt 42.A med fast utvändig solavskärmning enligt 45.BY. FÖNSTER Byggnadens fönster utförs med en tvådelad konstruktion med ett yttre och ett inre fönster med separata karmsystem. Innerväggar kan ansluta mot post i det inre fönstret. Mellan inre yttre fönster monteras solavskärmning, se 45.BY. Del 1 inre fönster: Öppningsbart inre fönster med karm och båge av klarlackerat trä och treglas isolerruta. Tvåglas isolerruta kan bli aktuellt i fönster på plan 4 och 5 mot ljusgård. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 20 (36)
Dokument Sidnr 4 RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING 21(36) Handläggare Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text Inre fönster monteras i betongelementen i liv med isoleringen. Fönstrens delning systematiskt anpassad för innanförliggande planlösning och vertikal post ska där så anges medge anslutning av lätt innervägg. Del 2 yttre fönster: Fast enlufts ytterfönster med enkelglas. Karm och glasningslister typ Velfac eller likvärdigt, ytbenhandling av naturanodiserad aluminium resp. klarlackerat trä. Yttre fönster monteras i liv med tegelmurens utsida. Ytterfönster ska vara enluft och delas ej med vertikala eller horisontella poster. Fönster anpassas så att ventilerande spalt för utrymme mellan yttre och inre fönster bildas. Detaljutförande redovisas i system- och bygghandlingsskede. Fönsterbleck av rheinzink. Intransport av tung utrustning via fönster Intransport av tung utrustning sker via fönster. På byggnadens östra fasad förbereds ett fönster på varje plan från plan 4 till plan 10, ett i vardera byggnadskropp, för intransport av tung utrustning. Yttre och inre fönster utförs enkelt demonterbara. Placering av demonterbara fönster enligt A-ritning. VENTILATIONSGALLER Ventilationsgaller i fasad av rheinzink. Täta partier mellan ventilationsgaller av emaljerad plåt alternativt titanzinkplåt. Droppbleck av opatinerad titanzinkplåt. 42.E Ytterväggskompletteringar Förstärkningar för skärmtak o.dyl. Förberedelse och förstärkning för infäsntning av utvändig huskomplettering ska utföras. Redovisas i System- och Bygghandlingsskede. 43 INRE RUMSBILDANDE BYGGDELAR Våtutrymmen Våtrumsväggar ska utföras enligt Säker Vatteninstallations anvisningar för uppbyggnad av våtrumsvägg, www.sakervatten.se. Toleranser Toleranser för väggöppningar för dörrar enligt SS 81 73 30. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 21 (36)
Dokument Sidnr 4 RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING 22(36) Handläggare Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text 43.A Sammansatta inre rumsbildande byggdelar Väggar till rum med utrustning som alstrar eller är känslig för strålning ska förses med strålskydd. Strålningsbunker Demonterbar strålningsskyddande öppningskomplettering utförs mellan strålningsbunker och servicegång för intransport av strålningsmaskiner. Öppningskomplettering utförs så att den motsvarar en sammansatt konstruktion om 220 mm bly och 210 mm bordopad polyetylen. Konstruktionen kan utföras som element alternativt muras med strålningssäkra murblock. Konstruktionen skall utföras så att den kan lyftas bort i delar samt att alla fogar är strålningssäkra. 43.B Kompletterande väggkonstruktioner 43.B/41 Kompletterande väggkonstruktioner - skivor och stålregelverk 43.C Innerväggar (ej stominnerväggar) och öppningskompletteringar 43.CB 43.CB/20 43.CB/41 Innerväggar (ej stominnerväggar) Innerväggar (ej stominnerväggar) - murverk, puts Innerväggar (ej stominnerväggar) - skivor och stålregelverk Toleranser Innerväggar (ej stominnerväggar) med skivor och stålregelverk ska uppfylla krav för toleranser enligt tabell CB/HSB-1. Nya väggar utförs av gipsskivor med bredd 900 mm på stålregelstomme. Väggar i våtrum utförs med våtrumsskiva. Montering, anslutningar, ljudtätningar ets utförs enligt fabrikantens anvisningar. Samtliga väggar på prefabricerade bjälklag utförs med teleskopanslutning mot tak. Väggar mellan platsgjutna bjälklag utförs till tak utan teleskopanslutning. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 22 (36)
Dokument Sidnr 4 RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING 23(36) Handläggare Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text Väggstommar utförs med erfoderliga förstärkningar för all vägghängd inredning och utrustning, dörrar, partier, vägghängt VVS-gods, elmaterial, eldosor m m. Förstärkning utförs med plywood bakom gipsskiva mellan h=700 över färdigt golv till h=2100 mm över färdigt golv, samt med fixturer enligt VVS. Förstärkningar ska utföras så att ljud- och brandkrav uppfylls. Väggtyper enligt A-ritning, redovisas i system- och bygghandlingsskede. Icke bärande innerväggar ska utföras så att följande krav uppfylls, där så erfodras: Radioaktiv strålning Elektromagnetisk strålning Strålning från elrum, ställverksutrustning o dyl Skalskydd Brand Ljud Takanslutningar över skåp 43.CC Öppningskompletteringar i innervägg För glaspartier, dörrar och fönster gäller följande kapitel i HusAMA: NSC.2 - Dörrar, dörrpartier, portar, väggluckor o d Dörrar till rum med utrustning som alstrar eller är känslig för strålning ska förses med strålskydd. Samtliga dörrar (exklusive dörrar till WC, duschar o dyl) förses med installationsslits (där så är möjligt) med tomrörsdragning som förberedelse för: Elslutbleck RFID-antenn Överföringskontakt Karmkontakt Samtliga pardörrar ska förberedas för elslutbleck. Beslagning till dörrar som normalt vidrörs ska utföras nickelfria. Dörrstoppare utförs där dörrar kan slå upp mot vägg och placeras på vägg, h=1900 över färdigt golv, ej på golv eller sockel. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 23 (36)
Dokument Sidnr 4 RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING 24(36) Handläggare Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text Glasning Glasning ska uppfylla personsäkerhetskrav enligt: Härdat glas klass 1(C) 1, enligt SS-EN 12150. Laminerat glas lägst klass 1 (B) enligt SS-EN 12543. Stora glasade ytor ska förses med markering / folie på glas eller likvärdigt för att säkerställa personsäkerhetskrav. Överljus utförs generellt över samtliga dörrar till rum som ligger mot fasad. Dörrar till vårdrum utförs som pardörrar 16 M med glas i det bredare dörrbladet. Eventuella insynsskydd utförs med screentryck. Dörrar av stål Samtliga ståldörrar ska förses med kanalisation för elslutbleck, karmöverföring och larm samt vara förstärkta för dörrstängare. Ståldörrar och stålluckor ska förberedas för montage av elslutbleck. Dörrar av trä Dörrar ska vara massiva med oömma och slagtåliga ytskikt. Trösklar ska undvikas. Där trösklar erfordras p g a ljudkrav, lufttäthet eller liknande ska de vara av typ falltröskel. Dörrar till vårdrum, mottagningsrum, operationsrum, radiologiska undersökningsrum utförs laminerade med högtryckslaminat, tjocklek 0,7 mm och målade stålkarmar. Dörrar i administrativa delar utförs med ytskikt av ädelträfanér, tjocklek 0,7 mm. Ytbehandling med 3-skikts vattenbaserad UV-lack, matt. Träglaspartier Glaspartier inkl karm till enskilda rum ska vara modulindelade och utförda med industriellt täckmålat ytskikt. Helglasade partier Glaspartier i administrativa delar utförs med helglasad lösning typ Moelven Glass Front eller likvärdigt. Dörrar i anslutning till glaspartier utförs i samma system med täta partier och dörrblad med ytskikt av ädelträfanér, tjocklek 0,7 mm.. Ytbehandling med 3-skikts vattenbaserad UV-lack, matt. Helglasade stålglaspartier ska uppfylla krav på personsäkerhet. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 24 (36)
Dokument Sidnr 4 RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING 25(36) Handläggare Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text Invändiga metallglaspartier Partier till avdelningar, brandavskiljande partier, partier mot utrymningstrappor utförs med stålprofiler med industriellt pulverlackat ytskikt. Partier utförs glasade till undertaksnivå. Övriga partier utförs av aluminium med industriellt pulverlackat ytskikt. Hissfronter Utförs som stålglaspartier med industriellt pulverlackat ytskikt. Inspektionsluckor Utförs av mattlackat stål. Luckor ska vara låsbara samt uppfylla brand- och ljudkrav motsvarande anslutande vägg. 43.D Bjälklagsöverbyggnader och öppningskompletteringar 43.DB Golv Toleranskrav enligt tabell 43.ESE/-1 ska gälla. Samtliga golvytor inom ett våningsplan ska utföras utan språng eller nivåskillnader mellan enskilda rum eller utrymmen. Dilatationsfogar enligt K-ritningar utförs i samråd med arkitekt. Golv utförs med fall mot golvbrunnar. I WC/Dusch utförs lutning i hela utrymmet, min 1:50 närmast golvbrunnen och 1:100 i utrymmet i övrigt. I övriga utrymmen med lokalt fall utförs lutning 1:50 med radie 0,5 m från centrum golvbrunn. I mindre utrymmen med lokalt fall med radie 0,25 m från centrum golvbrunn. Installationsgolv Installationsgolv ska uppfylla fodringar enligt produktstandard SS-EN 12825, med beläggning enligt 44.BB. Ställverksrum förses med installationsgolv som ska klara 6 tons belastning. 43.DB/11 Golv - platsgjuten betong Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 25 (36)
Dokument Sidnr 4 RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING 26(36) Handläggare Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text 43.DC Undergolv Undergolv av betong Undergolv för installationsgolv ska vara det platsgjutna betongbjälklagets färdiga yta. Ytan ska dammbindas enligt kap 49. Undergolv av betong ska uppfylla krav enligt tabell 43.DC/1, klass A. Övergolv ska dimensioneras för last på 6 kn/m2 samt kunna förstärkas / kompletteras så att transporter av tyngre utrustning kan genomföras inom hela våningsplan. Uppbyggnad av övergolv anpassas till aktuell verksamhet och förekommande installationer och utformas så att ombyggnad av enskilda rum / utrymmen och / eller kan utföras utan att det påverkar omkringliggande verksamheter. 43.DE Öppningskompletteringar i bjälklag 43.E Innertak Toleranser enligt Tabell 43.E/1 ska gälla. Undertak Omfattning enligt Typrumsbeskrivning. Tjocklek på akustikplattor dimensioneras för att uppfylla krav på ljudklass. Undertaken kompletteras med infällda eller pendlade armaturer enligt E- handlingar. Undertak ska klara under- resp övertryck. Undertak som ansluter mot varandra på olika nivåer, ska utföras med vertikal väggskärm, väggtyp enligt A-ritning, se 43.CB/41. Ljud För undertak av förtillverkade komponenter gäller toleranser enligt tabell 43.E/1. Undertak ska uppfylla fodringar enligt produktstandard SS-EN 13964. Undertak absorbenter Undertak hygienklass 2 Absorbenter ska ha kärna av glasull som är belagd med glasfilt på båda sidor och med yta av specialfolie med slät smutsavvisande yta som förhindrar att partiklar fastnar och underlättar rengöring. Ytan ska tåla avtorkning med alkoholbaserade ytdesinfektionsmedel. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 26 (36)
Dokument Sidnr 4 RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING 27(36) Handläggare Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text Bärverk av lackerat galvaniserat stål, korrosionsklass C3. Varje absorbent ska vara demonterbar. Undertak hygienklass 1 Absorbenter ska ha kärna av glasull. Exponerade ytor ska ha vattenavstötande egenskaper. Baksida belagd med glasfilt. Bärverk av lackerat galvaniserat stål, korrosionsklass C3. Varje absorbent ska vara demonterbar. Undertaksplattor ska kantförslutas med fabriksmålning. Passbitar ska kantförslutas på byggplatsen med målning minst 2 ggr. Undertakstyper Följande typer förekommer: Träfanérade perforerade paneler Träfanérade perforerade paneler med bakomliggande ljuddämpning i nedpendlat bärverk typ Gustafs panel System eller likvärdigt. Absorbenter i dolt bärverk Demonterbara vita absorbenter i dolt nedpendlat bärverk typ Ecophon Focus Ds eller likvärdigt, format 600 x 600 mm, med infälld allmänbelysning. Absorbenter i synligt försänkt bärverk Demonterbara vita absorbenter i dolt nedpendlat bärverk typ Ecophon Focus E eller likvärdigt, format 600 x 600 mm, med infälld allmänbelysning. Absorbenter i synligt bärverk Demonterbara vita absorbenter i dolt nedpendlat bärverk typ Ecophon Focus A eller likvärdigt, format 600 x 600 mm, med infälld allmänbelysning. Fällbara absorbenter med demonterbar fris Fällbara vita absorbenter i nedpendlat bärverk, typ Ecophon Access A element kompletterat med Access Frieze eller likvärdigt, och med infälld belysning. Absorbenter monterade dikt tak Vita absorbenter monterade i fält med direktfäste mot bjälklag typ Ecophon Focus A eller likvärdigt, format 600 x 600 mm. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 27 (36)
Dokument Sidnr 4 RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING 28(36) Handläggare Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text Absorbenter hygienklass 2 Demonterbara vita absorbenter i försänkt synligt nedpendlat bärverk, typ Ecophon Hygiene Meditec E C1 eller likvärdigt, format 1200 x 600 mm, med infälld allmän belysning. Systemtak för operationssalar hygienklass 3 Systemtak motsvarande renrumstak, typ LAF-tak. 43.E/40 Innertak - skivor och regelverk Fasta undertak Fasta innertak utförs av 13 mm gipsskivor på stålregelstomme, där ej annat anges. Toleranser Toleranser enligt tabell 43.E/K-1. 43.Z Övriga inre rumsbildande byggdelar Brandtätning av genomföringar i hus Genomföringar utförs i samma brandtekniska klass som den avskiljande byggnadsdelen. Tätningar utförs med typgodkänt material. Tätningar av genomföringar ska vara flexibel för att kunna ta upp rörelser. Observera att genomföringar för installationer i brandcellsgräns ska utföras så att även spridning av kalla brandgaser förhindras. Ljudtätningar Vid genomgångar med installationer i byggnadskonstruktioner med ljudkrav ska tätning utföras så att de ljudkrav uppfylls som angivits i handlingarna. 44 INVÄNDIGA YTSKIKT Samtliga ytskikt ska utföras även bakom och under alla inredningsenheter. 44.B Ytskikt på golv och trappor 44.BB Ytskikt på golv GOLVBELÄGGNINGAR Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 28 (36)
Dokument Sidnr 4 RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING 29(36) Handläggare Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text Betong som färdigt golv Betonggolv utförs med stålglättad yta. Betonggolv utförs med dammbindning enligt punkt 49. Beläggning med asfalt Asfaltbeläggning utförs som vattentät beläggning med gjutasfalt. Torkmattor Torkmattor av gummi i försänkt dränerad ram av rostfritt stål. Absorptionsmatta innanför vindfång i försänkt ram av rostfritt stål. Beläggning med natursten Naturstensgolv ska uppfylla fodringar enligt produktstandard SS-EN 12058. Natursten läggs i fallande längder. Beläggning med cementmosaik Cementmosaikbeläggning???? Beläggning med massiv träparkett Beläggning med lamellparkett Beläggning med plastmassa Beläggning med keramiska plattor Beläggning med plastmatta Beläggning med plastgolv ska uppfylla fodringar enligt produktstandard SS- EN 14565:xxx, klass SS-EN xxx Beläggning ska vara PVC-fri. Durkplåt Durkplåt läggs i försänkningar i golv över installationer, utförs förzinkat. SOCKLAR Naturstenssocklar Utförs i rum med golvbeläggning av natursten. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 29 (36)
Dokument Sidnr 4 RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING 30(36) Handläggare Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text Cementmosaiksocklar Utförs i rum med golvbeläggning av cementmosaik. Uppvikta golvmattor Utförs i korridorer, patientrum, operationsrum, behandlingsrum med hygienkrav. 44.BC Ytskikt på trappor PRIMÄRA TRAPPOR Monteringsfärdiga trappor av betong med beläggning av cementmosaik. Kontrastmarkeringar på översta och nedersta steget. UTRYMNINGSTRAPPOR Trappor med stomme av stål eller betong med beläggning av cementmosaik. Kontrastmarkeringar på översta och nedersta steget. ENKLA TRPPOR I SEKUNDÄRUTRYMMEN Ska vara standard ståltrappor typ gallerdurkstrappor. 44.C Ytskikt på väggar Toleranser enligt tabell 44.C/1 ska gälla. Målning Kulörer på väggar redovisas i system- och bygghandlingssked. Brand Ytskiktsklasser enligt Brandskyddsdokumentation. Beklädnad av keramiska plattor Beklädnad av glaserat kakel på vägg ska uppfylla fodringar enligt produktstandard SS-EN 14411:xxx, dimension 150 x 150 mm. Våtrum Underlaget ska utföras enligt BBV Byggkeramikrådets Branschregler för Våtrum, senaste utgåvan. Väggbeklädnader av keramiska plattor i våtrum utförs i omfattning enligt typrumsbeskrivning ska utföras i klass enligt av BBV godkänd konstruktion. Pentry Väggbeklädnader av keramiska plattor i pentry, utförande enligt AMA. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 30 (36)
Dokument Sidnr 4 RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING 31(36) Handläggare Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text Beklädnad med panelsystem Väggbeklädnad med akustiska perforerade paneler med bakomliggande ljudisolering typ Gustafs Panel System eller likvärdigt. Utförs i entréhall, hisshallar, hörsalar, strålningsrum m m. 44.D Ytskikt på innertak 45 HUSKOMPLETTERINGAR 45.B Utvändiga huskompletteringar UTVÄNDIGA RÄCKEN Räcken på terrasser Räcke med ståndare, överliggare och nät av rostfritt, syrafast stål. Höjd 1100mm över yta som kan beträdas. Räcken vid utrymningsväg Räcken på bryggor vid utrymningsvägar på plan 6. Räcke med ståndare, överliggare och nät av rostfritt, syrafast stål. Höjd 1100mm ö.fg. 45.BD 45.BY Skärmtak Skärmtak ska vara med front och översida av rheinzink, undersida av trä och opakt glas. Trä ska var typ Kebony eller likvärdigt. Träslag ska vara svensk furu, finsågad yta utan ytbehandling. Kvist får förekomma. Skärmtak ska vara försedda med infälld belysning. Detaljutförande, mått och dimensionering redovisas i System- och Bygghandlingsskede. Diverse huskompletteringar SOLAVSKÄRMNING Solavskärmning - fönster Fönster kompletteras med behovsstyrt system för solavskärmning genom motordriven vertikalmarkis placerad mellan yttre och inre fönster. Delning och styrning av vertikalmarkis anpassas till innanförliggande rumsindelning. Solavskärmning utförs på fasader mot söder, väster och öster. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 31 (36)
Dokument Sidnr 4 RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING 32(36) Handläggare Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text Fast utvändig solavskärmning - förbindelsebyggnad Förbindelsebyggnad utförs med fast utvändig solavskärmning av vertikala trälameller monterade på bärverk av rostfritt syrafast stål. De vertikala lamellerna tjänar även som insynsskydd. Trälameller: Trä ska var typ Kebony eller likvärdigt. Träslag ska vara svensk furu, finsågad yta utan ytbehandling. Kvist får förekomma. Detaljutförande, dimensionering, mått och delning redovisas i System- och Bygghandlingsskede. Mått: Nedan angivna mått är ca-mått och kan komma att ändras. Bredd x Djup: ca 50 x 300 mm. Delning: ca. s450 mm Höjd: från marknivå till takfot. se A-ritning. Delning sker i nivå med FG på varje våningsplan. Avstånd från fasad: ca 600 mm till innerkant. Gångbryggor för fönsterputsning. Mellan glasfasad och trälameller monteras gångbryggor av gallerdurk för fönsterputsning och underhåll. Gångbryggorna monteras på bärverk av rostfritt syrafast stål. Mellan gångbrygga och bärverk monteras stegljudsdämpning. Bredd gångbrygga ca 500mm, längd anpassas till bärverkets indelning. I gångbryggorna integreras fästen för livlina. Bärverk för trälameller och gångbryggor Trälameller och gångbryggor monteras på gemensamt bärvärk av rostfritt syrafast stål. Detaljutförande, dimensionering och montageanvisningar redovisas i System- och Bygghandlingsskede. Solavskärmning glasfasader Solskyddsglas i glasfasader. Solskyddsglas kan kombineras med screentryck och behovsstyrd invändig vertikalmarkis. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 32 (36)
Dokument Sidnr 4 RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING 33(36) Handläggare Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text LUCKOR I MARK FÖR BRANDGASEVAKUERING Brandventilationsluckor till rökevakueringsschakt I marknivå runt byggnaden monteras Elkingtonlock för iläggning av markbeläggning lika omgivande. Locken ska vara dimensionerade för lastbilstrafik. Locken öppnas manuellt. Galler I öppning monteras inbrottsskyddande galler av vfz stål för skyddsklass 1 enligt SSF 200:4. Isolering På ovansida av galler monteras isolering t=150 mm i ram, lätt demonterbar från utsidan. 45.C Invändiga huskompletteringar Räcken Trappräcken i huvudtrappor utförs av glas med handledare av trä. Trappräcken och handledare i utrymningstrappor utförs av lackerat stål. Handledare I kommunikationsytor monteras handledare av lövträ. Påkörningsskydd och hörnskydd Påkörningsskydd utförs av kompositmaterial typ Acrovyn eller likvärdigt, med hörnskydd av samma system. Utförs på utsatta väggytor i kommunikationsytor. Påkörningsskydd i vårdrum under vårdrumspanel utförs av trämönstrad högtryckslaminat, från ök sockel till uk panel ca 1400 mm ö färdigt golv, bredd anpassas till bredd lika vårdrumspanel. 45.CB Invändiga trappor Trappor Huvudtrappor och utrymningstrappor utförs med stommar av monteringsfärdiga betongtrappor, beläggningen enligt punkt 44.BC. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 33 (36)
Dokument Sidnr 4 RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING 34(36) Handläggare Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text 46 RUMSKOMPLETTERINGAR 46.B Inredningar INREDNINGAR Inredningsenheter som omfattas denna beskrivning förekommer i publika utrymmen samt personalrum, pentryn, förråd o.dylikt. Inredningar i personalrum, pentryn förråd o dyl Inredning i personalrum, pentryn o.dyl utföres som fasta inredningsenheter. Högskåpsenheter skall ansluta mot tak. Utförandet skall vara enligt normal svensk köksstandard. Exempel på denna typ av inredning är Marbodal köksinredning, högblanka, målade eller laminerade luckor. Bänkskivor/diskbänkar av kompositmaterial fabrikat Corian eller likvärdigt. Mindre värdefackskåp för personal. Omklädnadsrum Omklädningsskåp utföres låsbara med bredd 400 mm avdelade med separata fack för arbetskläder respektive gångkläder. Omklädningsskåp utförs med frånluftsventilation. Skåpluckor utförs högblanka. Utrustning WC Spegel infälld i kakel ovanför tvättställ Rostfria och låsbara automater för tvål och desinfektion Låsbara hållare för torkpapper/engångshanddukar av metall. Klädkrokar Vägghängd papperskorg Toalettpappershållare på vägg Hållare för sanitetspåsar Toalettborste, rostfri, vägghängd med droppskål Hylla, avlastning 1 plan, 500 x 125 mm På allmänna toaletter ersätts tvättställsutrustningens vägghängda papperskorg med en papperskorg av metall. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 34 (36)
Dokument Sidnr 4 RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING 35(36) Handläggare Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text Inredning i städ Hylla rostfri, 2 plan 800 x 300 mm Kroklist för städutrustning Extra utrustning RWC RWC kompletteras med följande utöver WC-utrustning: Uppfällbara armstöd på båda sidor om toalettstolen med plats för toalettpappershållare RWC i allmänna utrymmen och i hotellrum avsedda för BB-patienter ska ha skötbord, som utförs vägghängda och uppfällbara med mjuk dyna, som ska tåla avtorkning med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel Draghandtag på insida dörr Kroklister av massivt mattlackat ädelträ med nickelfria skolkrokar Utrustning dusch Hållare för gummiskrapa Krokbräda med 2 krokar Duschkorg Stödhandtag i dusch, 1 st horisontell, 1 st vertikal 46.C Utrustningar 49 ÖVRIGA RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR MÅLNING Målningsarbetet skall utföras enligt föreskrifter i AMA Hus 11, föreskrifter från färgleverantör samt nedan angivna kompletterande föreskrifter. Generellt gäller att alla ytor skall behandlas såvida det i rumsbeskrivningen eller på annat ställe ej särskilt anges att viss yta skall vara obehandlad. Där målning av väggar och tak anges, inbegrips, där annat ej särskilt anges, även balkar, trummor, dörr- och fönstersmygar samt pelare. Behandlingstyper Behandlingstyper på vägg och tak enligt Typrumsbeskrivning. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 35 (36)
Dokument Sidnr 4 RUMSBILDANDE BYGGDELAR, HUSKOMPLETTERINGAR, YTSKIKT OCH RUMSKOMPLETTERINGAR Projektnamn FRAMTIDENS AKADEMSISKA, J-HUSET BYGGDELSBESKRIVNING 36(36) Handläggare Jonas Hultgren Projektnr 8508250101 Datum 2013-08-22 Status Ändr.dat Bet PROGRAMHANDLING Kod Text Beträffande betydelsen av siffrorna i behandlingspunkten se tabell under punkt LCS.2 i AMA Hus 08 sid. 615-619. Materialkrav Rostskyddsfärg ska vara latexbaserad. Färg till behandling av väggar och tak inomhus ska vara typ akrylatlatexfärg. Färg till behandling av väggar i utrymmen med hygienklass 2 ska vara akrylatlatexfärg som tål rengöring enligt krav i Byggenskap och Vårdhygien (BOVEN), utgiven av Svensk förening för Vårdhygien. Till väggar under marknivå, där risk för fuktgenomslag föreligger, ska silikatfärg eller annan fuktgenomsläpplig färg användas. Dammbindningsmedel ska vara typ Lithurin eller likv. Utförandekrav I rum med undertak ska väggmålning utföras till höjd 100 mm ovan uk undertak. Vattenavvisande målning av vägg- och takytor enligt rumsbeskrivning. Färgsättning med brutna kulörer enligt Typrumsbeskrivning. Kulörprov ska uppstrykas i den färgkvalitet som kulören avses att målas med och på en provyta som varken är mer eller mindre sugande än den yta som senare skall behandlas. Provmålning ska utföras på samtliga förekommande underlag och inkludera de i handlingarna angivna underbehandlingar. Rostskyddsmålning Rostskyddsmålning av stål utförs i klass enligt K-ritning samt enligt BSK 07. Täckmålning utförs med vattenspädbar lackfärg. Brandskyddsmålning Brandskyddsmålning av stål utförs enligt K-ritning samt LCS.51 i AMA Hus 11. Täckmålning utförs med vattenspädbar lackfärg. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 36 (36)
J-HUSET Projektnummer 8040552 Nybyggnad PROGRAMHANDLING 2013-08-22 TYPRUMSBESKRIVNING J-HUSET Rev:
Denna handling är framtagen av White arkitekter. INLEDNING Denna typrumsbeskrivning omfattar de typrum som ska illustreras i programarbetet samt utrymmen/materialval i publika- och administrativa delar. Generellt om J-huset och invändiga material J-huset utformas som en generell skalbyggnad för vårdverksamhet. Skalbyggnaden omfattar stomme, utrymmen för tekniska installationer, kommunikation/logistik och fasader/tak. Skalbyggnaden ska vara generellt användbar för många olika vårdverksamheter, den ska vara långsiktigt hållbar och energieffektiv. Planeringen för skalbyggnaden ska göras med ett 40-årigt perspektiv. De invändiga materialen i de publika delarna (entréhall, trappor, hisshallar etc) är en del av skalbyggnaden. Materialen i dessa delar bör präglas av långsiktighet och hög kvalitet. De ska kräva begränsat underhåll och åldras vackert. I verksamhetsdelarna, särskilt de som förändras ofta kan materialen vara mer standardbetonade. Samma omsorg i kulörval och detaljer ska finnas i hela huset. För vissa verksamhetslokaler, t ex vårdrummen ändras sällan. Dessa rum som också är rum patienten visats i mycket bör ha en hög kvalitet i material och utformning. Valda karaktärsmaterial såsom tegel, trä, glas, natursten, rheinzink och rostfritt stål återfinns i den yttre miljön (mark), i fasad och tak och interiört främst i publika delar. Förkortningar och förklaringar G = Golv Uppdelning av typrumsbeskrivningen: S = Sockel Publika miljöer V = Vägg Vårdmiljöer T = Tak Ö = Övrigt Administrativa miljöer Lösningar och leverantörer utgör förslag som förankras i nästa skede. GENERELLT GÄLLER Målningsbehandling anpassas till verksamhetens krav, hygienklass och till brandkrav. Allt bör tåla spritavtorkning. Generellt bör det vara synligt bärverk. Alla skarpa hörn bör skyddas för påkörning och hörnskydd ska vara mjuka, avrundade. Plastmattor i torra utrymmen ska vara fria från pvc. Alla plastmattor ska vara fria från ftalat. Där trä är angivet ska detta vara lövträ. DÖRRAR OCH PARTIER Invändiga dörrar utförs generellt som slagdörrar med lackerad stålkarm och dörrblad i högtryckslaminat. I utsatta lägen och lokaler kan karmen skyddas ytterligare genom beklädnad av rostfritt stål upp till ca 1,2 m över golv. Beslagning som normalt vidrörs utförs nickelfri. Bredd anpassas, endast undantagsvis smalare dörrar än 1,0 M. Överljus utförs generellt över samtliga dörrar till rum som ligger mot fasad. Glasning i dörrar inom vårdavdelningar utförs generellt i övre delen av dörrbladet. Eventuellt insynsskydd med screentryck. Dörrar i rum med träpanel på vägg utförs med massiva trädörrar med ytskikt av träfaner eller som helglasade Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 2 (9)
dörrar (glasning typ 01) i trä med ytskikt av träfaner. Till bild- och funktionslab och operationssalar anpassas dörrar med bl a strålskydd. Motordrivna skjutdörrar används där det är möjligt. Partier till avdelningar, brandpartier, partier mot utrymningstrappor m m utförs av pulverlackerade stålprofiler och glas. Partier utförs glasade upp till undertaksnivå. Eventuellt insynsskydd med screentryck. Partier utförs generellt med dörröppnare och stängare. Glaspartier till enskilda rum utförs med industriellt målade träpartier inom avdelningar. Helglasade väggar utförs med profillösa helglaspartier med metallister i över- och underkant. PUBLIKA MILJÖER Omfattning publika miljöer: plan 4-11; hisshallar och huvudtrapphus, publika wc plan 6; entré, förbindelsegång till B12, kontemplationsrum och aktivitetsrum. Entréhall i plan 6 utförs delvis i öppen till plan 7. plan 7 och 8; publika stråk. De publika miljöerna ska präglas av hög materialkvalitet och omsorgsfull belysning. ENTRÉHALL G S V T Ö Natursten i fallande längder. Sten lika golv. Tegel, murat i förband lika fasad. Nedpendlat tak i bärverk, sträckmetall typ Itaab eller likvärdigt och bakomliggande ljuddämpning Fast inredning; receptionsdisk med ytskikt av trä. KONTEMPLATIONSRUM G Natursten i fallande längder. S Sten lika golv. V Träfanerade perforerade paneler med bakomliggande ljuddämpning, typ Gustafs Panel System eller likvärdigt. T Nedpendlat tak av träfanérade perforerade paneler med bakomliggande ljuddämpning, typ Gustafs Panel System eller likvärdigt. Montage i tillhörande system. Ö -- AKTIVITETSRUM G Massivt trägolv S Träsockel lika golv V Träfanerade perforerade paneler med bakomliggande ljuddämpning, typ Gustafs panel System eller likvärdigt. T Nedpendlat tak av träfanérade perforerade paneler med bakomliggande ljuddämpning, typ Gustafs Panel System eller likvärdigt. Montage i tillhörande system. Ö -- Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 3 (9)
HISSHALLAR G Natursten i fallande längder. S Sten lika golv. V Plan 6: Träfanerade perforerade paneler med bakomliggande ljuddämpning, typ Gustafs panel System eller likvärdigt. Övriga plan: Målat T Nedpendlade vita fällbara absorbenter, typ Ecophon Access A element kompletterat med Access Frieze eller likvärdigt. Infälld belysning. Ö Hissfronter i rostfritt stål HISSAR G Naturstensgolv (personhissar västra delen) Gummimatta alternativt plastmatta enligt leverantörens specifikation (sängoch godshissar, samt personhissar i östra delen). S -- V Högtryckslaminat, 2 kulörer T Vitlackerad plåt. Infälld belysning TRAPPOR Spiraltrappa fritt placerad i entrédel: Ljus cementmosaik med mörk kontrastmarkering. Glasräcke med överliggare i lövträ, handledare i lövträ. Trappor: Ljus cementmosaik med mörk kontrastmarkering. Räcke i lackerat stål. Handledare och överliggare på räcke i lövträ. S -- V Målade (gäller ej spiraltrappa). T Målade, absorbenter i fält dikt tak (gäller ej spiraltrappa). Ö -- PUBLIK FÖRBINDELSEGÅNG till B12, PLAN 6 samt PUBLIKA STRÅK plan 7 och 8 G Natursten i fallande längder. S Sten lika golv. V Träfanerade perforerade paneler med bakomliggande ljuddämpning, typ Gustafs panel System eller likvärdigt. Tegel, murat i förband lika fasad. T Ö Nedpendlade vita fällbara absorbenter, typ Ecophon Access A element kompletterat med Access Frieze eller likvärdigt. Infälld belysning. Handledare av lövträ Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 4 (9)
PUBLIKA WC I PLAN 6 och 8 (i anslutning till aula och seminarierum) G Natursten. S Lika golv. V Kakel (helkaklat) i en eller två kulörer. T Fast undertak i gips. Vid behov kompletterat med inspektionslucka (vitlackerad). Ö Spegel infälld i kakel. Övrig utrustning och fast inredning enligt LSU:s typrum VÅRDMILJÖER KORRIDORER G Plastmatta S Uppvikt plastmatta. V Målade T Nedpendlade vita fällbara absorbenter, typ Ecophon Access A element kompletterat med Access Frieze eller likvärdigt. Infälld belysning. Ö Väggskydd av högtryckslaminat i system med hörnskydd i samma system. Handledare av lövträ. VÅRDRUM, 1 PERSON G Plastmatta S Uppvikt plastmatta. V Målade Fondvägg alternativt fondtapet på del av vägg. Stänkskydd i kakel vid handfat. T Ecophon Hygiene Meditec E C1, försänkt bärverk eller likvärdigt. Infälld allmän belysning. Ö Vårdrumspanel med infälld belysning, trämönstrad högtryckslaminat. Utrustning och fast inredning enligt LSU:s typrum RWC/DUSCH OCH HYGIENRUM G Halkfri plastmatta. S Uppvikt plastmatta. V Plastmatta på vägg, två kulörer T Fast undertak i gips. Vid behov kompletterat med inspektionslucka (vitlackerad). Ö Utrustning och fast inredning enligt LSU:s typrum Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 5 (9)
PERSONALRUM OCH PAUSRUM G Plastmatta S Uppvikt plastmatta. V Målade Fondvägg T Nedpendlade vita demonterbara absorbenter, typ Ecophon Focus E 600x600N eller likvärdigt. Infälld allmänbelysning. Ö Pentry: skåpsluckor och bänkskivor av högtryckslaminat. Diskbänk rostfritt. Stänkskydd bakom diskbänk i kakel Övrig utrustning och fast inredning enligt LSU:s typrum. WC och RWC (personal) G Plastmatta S Uppvikt plastmatta. V Plastmatta på vägg, två kulörer T Fast undertak i gips. Vid behov inspektionslucka (vitlackerad). Ö Utrustning och fast inredning enligt LSU:s typrum. MOTTAGNINGSRUM, DESINFEKTIONS-RUM, LÄKEMEDELSRUM, ÖVERVAKNINGSPLATS M FL G Plastmatta S Uppvikt plastmatta. V Målade Fondvägg Stänkskydd i kakel. T Ecophon Hygiene Meditec E C1, försänkt bärverk eller likvärdigt. Infälld allmän belysning. Ö Anpassat till respektive rum: Mellanväggar (vid övervakningsplatser) av högtryckslaminat, två kulörer Vårdrumspanel med infälld belysning, trämönstrad högtryckslaminat. Övrig utrustning och fast inredning enligt LSU:s typrum. UNDERSÖKNINGSRUM DT (datortomograf) G Antistatisk plastmatta eller halvledande plastmatta enligt utrustningsleverantörs specifikation. Eventuellt infällda markeringar i golv enligt Sjukhusfysik. S Uppvikt plastmatta. V Målade Glasruta mot lab med strålskydd. Fondvägg alternativt fondtapet på del av vägg. Stänkskydd i kakel. T Ecophon Hygiene Meditec E C1, försänkt bärverk eller likvärdigt. Infälld allmän belysning. Ö Kamerautrustning enligt leverantör. Utrustning och fast inredning enligt LSU:s typrum. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 6 (9)
UNDERSÖKNINGSRUM MR G Antistatiskt golv, hel plastmatta, enligt utrustningsleverantör. S Uppvikt plastmatta eller motsvarande lösning enligt utrustningsleverantör. V Vägg och dörr enligt utrustningsleverantör och enligt senare tillval T Tak enligt utrustningsleverantör. Ö Kamerautrustning, Faradays bur (golv, väggar och tak inkl tryckluftsdriven dörr) enligt utrustningsleverantör. Utrustning och fast inredning enligt LSU:s typrum, anpassas med leverantör. MANÖVERRUM G Antistatisk plastmatta. S Uppvikt plastmatta. V Målade Glasruta mot undersökningsrum. T Nedpendlade vita demonterbara absorbenter, typ Ecophon Focus E 600x600N eller likvärdigt. Infälld allmänbelysning. Ö Utrustning och fast inredning enligt LSU:s typrum. TEKNIKRUM G Antistatisk plastmatta eller halvledande plastmatta enligt utrustningsleverantörs specifikation. S Uppvikt plastmatta. V Målade T Målningsbehandling av undersida betongbjälklag (inget undertak). Ö Utrustning enligt leverantör och enligt teknikkonsulter. OPERATIONSSAL 60 kvm, UPPDUKNINGSRUM G Antistatisk plastmatta anpassad till hygienkrav och väggsystem (systemleverantör). Infällda markeringar i golv i operationssal enligt Sjukhusfysik. S Uppvikt plastmatta anpassad till väggsystem. V Systemvägg i moduler för operationssalar (motsvarande renrumsmodulväggar) med anpassning för fönster i fasad i samma system. Ytskikt av glas eller lackerad stålplåt. Motordriven skjutdörr i samma system som väggar. Modulvägg med fondmotiv alternativt fondmotiv på dörr. T Systemtak i för operationssalar (motsvarande renrumstak) i samma system som väggar eller absorbent anpassad för gällande hygienkrav. LAF-tak ingående i systemtak. Ö Utrustning och fast inredning enligt LSU:s typrum. Ergonomiskt ljus. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 7 (9)
STRÅLBEHANDLINGSRUM G Antistatisk plastmatta eller halvledande plastmatta enligt utrustningsleverantörs specifikation. Eventuellt infällda markeringar i golv enligt Sjukhusfysik. S Uppvikt plastmatta. V Träfanerade paneler Positioneringslasrar på vägg. Infälld effektbelysning. Eventuellt fondvägg. Stänkskydd vid handfat glasskiva. T Nedpendlat tak i bärverk, träfanerade perforerade paneler med bakomliggande ljuddämpning samt infälld belysning. Ö Behandlingsutrustning enligt leverantör. Eventuellt konst i tak eller på vägg. Utrustning och fast inredning enligt LSU:s typrum EXPEDITION, 1 person G Plastmatta S Uppvikt plastmatta. V Målade T Nedpendlade vita demonterbara absorbenter, typ Ecophon Focus E 600x600N eller likvärdigt. Infälld allmänbelysning. Ö Utrustning och fast inredning enligt LSU:s typrum. ARBETSSTATION, 4 platser inom vårdavdelning G Plastmatta S Uppvikt plastmatta. V Målade T Nedpendlade vita demonterbara absorbenter, typ Ecophon Focus E 600x600N eller likvärdigt. Infälld allmänbelysning. Ö Utrustning och fast inredning enligt LSU:s typrum. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 8 (9)
ADMINISTRATIVA LOKALER (konferensrum, aula, seminarierum, expeditioner i enskilda rum eller storrum lokaler för telemedicin etc, utanför vårdavdelningar) EXPEDITION, 1 person och EXPEDITION, 4 platser (i västra och östra delen i norra respektive södra byggnadskroppen) G Plastmatta S Uppvikt plastmatta. V Målade Eventuellt fondväggar. T Nedpendlade vita demonterbara absorbenter, typ Ecophon Focus E 600x600N eller likvärdigt. Infälld allmänbelysning. Ö Utrustning och fast inredning enligt LSU:s typrum. SEMINARIERUM plan 6, 7 och 8 (i mittdelen), KONFERENSRUM för telemedicin plan 4 G Massivt trägolv S Träsockel. V Träfanerade perforerade paneler med bakomliggande ljuddämpning, typ Gustafs panel System eller likvärdigt.. T Anpassad lösning med nedpendlat tak i bärverk, träfanerade perforerade paneler med bakomliggande ljuddämpning, typ Gustafs panel System eller likvärdigt. Montage i tillhörande system. Ö AV-utrustning. Laddningsplatser för datorer. Mörkläggningsgardin, motordriven. Utrustning och fast inredning i övrigt enligt LSU:s typrum. Hörslinga, 1 hcp-plats. AULA 130 p G S V T Ö Massivt trägolv Träsockel. Väggabsorbenter typ träfanerade perforerade paneler med bakomliggande ljuddämpning, typ Gustafs Panel System eller likvärdigt.. Anpassad lösning med nedpendlat tak i bärverk, träfanerade perforerade paneler med bakomliggande ljuddämpning, typ Gustafs panel System eller likvärdigt. Montage i tillhörande system. Mörkläggningsgardin, motordriven. AV-utrustning. Hörslinga, 1 hcp-plats. Hörsalsstolar med textilklädsel och skrivskivor monterade på stolsryggar. Stolar ska ha data/el-uttag för laddning av laptop m m. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 9 (9)
FRAMTIDENS AKADEMISKA J-HUSET Projektnummer 8040552 Nybyggnad PROGRAMHANDLING 2013-08-22 GESTALTNINGSPROGRAM J-HUSET Rev:
2 Gestaltningsprogram J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer
1 Inledning 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Syfte 4 1.3 Läsanvisning 4 2 Projektets förutsättningar 5 2.1 Projektmål för J-Huset 5 2.2 Översiktsplan och pågående detaljplanearbete 6 2.3 Gestaltningsprogram för akademiska sjukhuset 6 2.4 Behovsanalys och förstudie för B9, B12 och J-huset 7 2.5 Läkande miljöer 8 2.7 Konstprogram 8 3 Övergripande gestaltning 9 3.1 Vision 9 3.2 Huvudidéer 9 4 Utvändig gestaltning 10 4.1 Gestaltningskoncept 10 4.2 Lamellbyggnaderna 12 4.3 Aulavolymen 12 4.4 Entré och passage till B12 13 4.5 Förbindelsegångar och balkonger 13 4.6 Strålbehandlingsbyggnad 14 4.7 Luftbroar över ambulansvägen 14 5 Invändig gestaltning 15 5.1 Gestaltningskoncept 15 5.2 Skalbyggnad 17 5.3 Verksamhet 18 6 Sammanfattning gestaltning av yttre miljö 19 6.2 Gestaltningskoncept 19 6.3 Yttre miljö utanför byggnaden 19 6.4 Yttre miljö inom byggnaden 20 6.5 Material 21 Gestaltningsprogram J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer 3
1 Inledning 1.1 BAKGRUND Detta gestaltningsprogram är framtaget inom ramen för programarbetet för nybyggnad av J-huset. Det innehåller utvändig och invändig gestaltning samt en sammanfattning av riktlinjer för gestaltning av utemiljön *. Övergripande riktlinjer för belysning och skyltning inom Akademiska sjukhuset saknas och därför har dessa aspekter inte kunnat detaljeras vidare i detta gestaltningsprogram. * I Programhandling Mark J-huset och Ambulansvägen, 2013-08-22 är gestaltningsaspekter inarbetade i beskrivningen av programförutsättningar och förslag för utemiljön. Flygbild från söder av sjukhusområdet idag (2012-06-06) 1.2 SYFTE Syftet med detta gestaltningsprogram är att fastslå principer och riktlinjer för gestaltningen av byggnaden och omgivande mark. Programmet ska gälla genom hela projektet fram tills det är färdigställt. Det ger även riktlinjer och anvisningar för förvaltning och framtida ombyggnader. 1.3 LÄSANVISNING Kapitel 2 beskriver förutsättningar, projektmål och styrande dokument som gäller för projektet. Kapitel 3 innehåller vision och mål för J-hus och omgivande mark. Kapitel 4 redogör för koncept och karaktärer för stadsbyggnad och utvändig gestaltning. De olika ingående volymerna beskrivs med riktlinjer och sammanfattning av aktuellt förslag. Kapitel 5 beskriver invändig gestaltning av J-huset och kapitel 6 slutligen är ett referat av Programhandling Mark och beskriver gestaltning av mark inom och runt om J-huset. 4 Gestaltningsprogram J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer
2 Projektets förutsättningar 2.1 PROJEKTMÅL FÖR J-HUSET För projektet gäller en rad projektmål framtagna i behovsanalys- och förstudieskedet. I programarbetet har projektmålen brutits ner och konkretiserats i delmål, kopplade till varje enskilt mål. Projektmålen och nedbrutna projektmål ska genom syra hela förslaget och gäller för alla som arbetar med planeringen av J-huset och utemiljön från verksamhetsrepresentanter till teknikkonsulter och projektledare. Projektmål 1) Patientens behov står i centrum Enkelrum med dagsljus, eget hygienrum och plats för anhörig Det ska vara tillgängligt och lätt att orientera sig såväl från angöring till sjukhuset som inom sjukhusets olika byggnader Enkelrummen ska vara tillräckligt stora för att samtal, vård, behandling, utbildning och forskning ska kunna ske hos patienten 2) Patientens säkerhet och integritet ska värnas Funktionella samband mellan verksamheter ska eftersträvas för att stödja vårdkedjan och minimera patienttransporter Varutransporter och det publika flödet ska skiljas från flödet för personal och patient Patientutrymmen ska planeras så att personal är synlig och tillgänglig för patienten Sträva efter gröna utblickar 4) Vårdprocesserna ska vara effektiva för att optimera resursutnyttjande Lokalerna ska utformas generellt, special anpassningar ska minimeras Hög nyttjandegrad och samnyttjande av lokalerna ska eftersträvas 5) Sjukhuset och dess olika enheter ska ha god samverkan och logistik Angöring av gods samt varutransporter, ska ske separerat från patientflödet Alla verksamhetslokaler ska nås från två oberoende kommunikationssystem Verksamheters placering ska stödja vårdkedjan De logistiska lösningarna ska stödja vård verksamheten så att tid frigörs för vårdarbete 6) Verksamhetens vision ( ett ledande universitetssjukhus ) och sjukhusets kärnvärden (ödmjukhet, skicklighet, långsiktighet) ska beaktas i lokalplaneringen Generella forskningslokaler ska integreras i verksamheten Planlösningarna ska utformas för att underlätta möten mellan skilda professioner Attraktiva miljöer ska skapas för studenter Akademiska sjukhuset ska upplevas välkomnande och professionellt 3) Patienten ska erbjudas läkande miljöer Enkelrum för personlig integritet Tillgång till dagsljus där patienter vårdas stadigvarande Plats för anhörig Innermiljöer av god kvalité (ljus, ljud, ventilation, färger och konst) 7) Långsiktig och hållbar planering med minst 40-års perspektiv Byggnaderna ska vara ekonomiskt hållbara Ekonomiska mål ska uppnås Byggnaderna ska vara socialt hållbara ( sätta människans behov och välbefinnande i centrum ) Gestaltningsprogram J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer 5
Akademiska sjukhuset ska vara en väl integrerad del av staden 8) Byggnaderna ska vara generella och fl exibla för att möta framtidens krav på förändring En samlad bedömning av Akademiska sjukhusets verksamhet och dess utveckling ska ligga till grund för vilken generalitetsnivå varje enskild byggnad ska nå Byggnaderna ska vara kostnadseffektiva till sin utformning Fastighetstekniska utrymmen ska placeras med minsta möjliga störning för verksamheten Ändring av planlösning ska kunna genomföras med minimal påverkan på angränsande verksamheter 9) Byggnaderna ska vara energisnåla och hållbara Material ska vara återvinningsbara och tåla slitage Försörjningssystemen ska miljöanpassas mot förnyelsebara energislag, slutna kretslopp och höggradig återvinning Tillförd energi ska minimeras genom energieffektiv teknik och intelligenta byggnadstekniska lösningar Transporter, angöring och kollektivtrafik ska planeras för att uppnå minsta möjliga negativa miljöpåverkan Nybyggnad ska nå Miljöbyggnad Guld, krav från verksamheten är överordnade Ombyggnad ska nå Miljöbyggnad Silver, krav från verksamheten är överordnade 2.2 ÖVERSIKTSPLAN OCH PÅGÅENDE DETALJPLANEARBETE Översiktsplan 2010 för Uppsala kommun Det område där sjukhuset ligger kallas institutionsstaden i Översiktsplanen för Uppsala kommun Det beskrivs att: Institutionsområden har ofta karaktärsskapande byggnader och en vacker parkmiljö.... Vidare står ett antal riktlinjer för vad som ska beaktas vid utformning av nya byggnader; hänsyn ska tas till stadens siluett och slättlandskapet, siktlinjer ska värnas, vid infartsvägar ska byggnader och anläggningar placeras och utformas så att de förstärker stadens entré samt att åsen ska värnas. När institutionsstaden kompletteras med ny bebyggelse, ska den utformas så att området behåller sin karaktär av institutionsmiljö med parkliknande grönytor och rikligt med uppvuxna träd. Pågående detaljplanearbete För nybyggnation av J-huset krävs en ny detaljplan som tas fram av Uppsala kommun i samråd med Landstingsservice. I planen regleras de krav som kommunen ställer på byggnad och omgivande mark exempelvis utformning, placering och miljöpåverkan. Detaljplanearbetet utförs i ett projekt skiljt från programarbetet. 2.3 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR AKADEMISKA SJUKHUSET Dokumentet Gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset inom Kv. Sjukhuset Uppsala har tagits fram av Landstinget i Uppsala län i samarbete med Uppsala kommun, Upplandsmuséet och White. Det ska ingå som ett styrande dokument i alla projekt som omfattas av ändringar och komplettering av den fysiska miljön inom sjukhusområdet både ovan och under mark. och innehåller en beskrivning av området som helhet, dess olika delar och dess förhållande till omgivningen. Vidare ingår en historisk beskrivning av sjukhusets framväxt och en beskrivning av vad som behöver åtgärdas. Därefter följer ett program för framtida utveckling av området där viktiga frågor bl.a. är att utveckla sambanden med staden, underlätta rörelser inom området genom en tydlig struktur, förstärka bebyggelsens identitet, göra entréer tydliga och att förbättra kommunikationsstråk. Visionen för programmet är att skapa en läkande miljö, även utanför byggnaderna. Begreppet läkande 6 Gestaltningsprogram J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer
miljö definieras som en miljö där patienter, personal och besökare förnimmer att någon har tänkt med omtanke och omsorg på att alla ska vara välkomna och trygga. Begreppet läkande miljö relateras här, liksom i programhandlingen för mark, främst till naturliga värden som grönska, rinnande vatten, lugnande syn intryck, naturens dofter och ljud men de grund läggande principerna bör kunna överföras till byggnadens gestaltning. Det kan handla om att byggnaden skapar plats för, ger naturliga kopplingar till och utblickar mot sådana miljöer, samt att byggnaden i sin arkitektoniska gestaltning strävar efter ett harmoniskt uttryck och en lättförståelig upp byggnad. I avsnitt 2.5 utvecklas begreppet läkande miljö vidare. De riktlinjer som främst berör J-huset är: 2.4 BEHOVSANALYS OCH FÖRSTUDIE FÖR B9, B12 OCH J-HUSET Behovsanalys och förstudie för B9, B12 och J-huset ligger till grund för programhandlingen för J-huset och fastlägger projektets viktigaste drag. De viktigaste principerna för J-husets gestaltning som anges är byggnadens placering och orientering på tomten, byggnadens principuppbyggnad och verksamhetens lokalisering, principer för planeringen av byggnaden uppdelat i en generell byggnad och verksamhetsanpassning. Den generella byggnaden omfattar byggnadsdelar som är svåra att ändra. De utformas så att de medger en mångsidig användning. Dessa byggnadsdelar såsom stomme, schakt hissar och trappor bildar en ram runt stora, fria verksamhetsytor. På dessa ytor kan verksamhets anpassning ske genom skräddarsydda planlösningar. Ur Gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset inom Kv. Sjukhuset Uppsala: Blocksjukhusets storskaliga karaktär ska fortsätta dominera.* Byggnader bör inte vara högre än byggnad B14. Ny bebyggelse ska inte konkurrera med blocket utan ges en egen utformning och identitet med mycket hög kvalitet i uttryck och utförande. Ny bebyggelse mot Dag Hammarskjölds väg bör följa de övergripande riktlinjerna för Institutionsstaden i översikts- planen. Ny bebyggelse bör placeras så att gaturummen förstärks. Ny bebyggelse får inte spärra av viktiga siktlinjer mot Slottet eller in mot blocket. Utformning liksom val av material och kulör bör vara av mycket hög kvalitet. Den gröna miljön, dvs vegetationen, bör förstärkas och torg, platser och parkrum bör utvecklas. * Med blocksjukhuset avses de större sammanhängande byggnader som utgör huvuddelen av sjukhuset. Gestaltningsprogram J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer 7
2.5 LÄKANDE MILJÖER Kopplingen mellan den fysiska miljön och läkandeprocessen utforskas allt mer, bland annat inom forskningsfältet Evidensbaserad Design (EBD). En rad sammanställningar av forskningsresultat visar att det finns tydliga kopplingar mellan vårdmiljön och hur fort tillfrisknande sker men också att miljön påverkar stressnivåer, välbefinnande och koncentrations förmågan och möjligheten för personalen att kunna utföra ett arbete så felfritt som möjligt. Tydliga positiva effekter ger Tillgång till natur/grönska Gröna utblickar Dagsljus Enpatientrum Anpassad och god artificiell belysning God bullerdämpning En lättförståelig orientering 2.7 KONSTPROGRAM För att säkerställa en kvalitativ konstnärlig gestaltning i J-huset har ett konstprogram upprättats. Konstprogrammet ska skapa förutsättningar för att kunna integrera konsten i nya byggnader och landskap på ett tidigt skede. Konsten är ett viktigt bidrag till att skapa en läkande miljö och kan ge den yttre miljön och byggnaden en egen identitet och underlätta orientering. En målsättning är att knyta ihop olika platser med hjälp av konsten och skapa ett konstnärligt flöde i och runt byggnaden. I konstprogrammet är ett antal platser definierade där konsten kan spela en viktig roll för gestaltningen av byggnad och mark. Hänvisningar till konstprogrammet i detta dokument avser Konstprogram J-huset 2013-08-22. Dessa resultat är mycket viktiga och används som riktlinjer i projektet. Till detta bör tilläggas att vår omgivning är en sammansatt miljö och alla platser är unika. Det är helheten vi upplever och därför kan man inte endast se till detaljer. Flera forskare menar att det är viktigt att se förstå forskningsresultaten inom EBD som en vägledning vid utformningen av helhetsmiljön. En god miljö som kan ha läkande effekter är inte bara resultatet av att addera aspekter som i forskningen visat sig ge positiva effekter, utan de måste inordnas i en gestaltningsmässigt god helhet. 8 Gestaltningsprogram J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer
3 Övergripande gestaltning 3.1 VISION Att skapa en hållbar miljö i vårdens och samhällets tjänst. Funktion och teknik ska integreras till en vacker miljö som möter människans olika behov. En ny stor vårdbyggnad är en gemensam samhällsinvestering och bör ha en offentlig och värdig karaktär och vara långsiktigt hållbar miljömässigt, socialt och ekonomiskt. En viktig egenskap är grund läggande upplevelse- och skönhetsvärden som gör att man vill använda byggnaden genom de många förändringar som kan komma. Miljöer i vårdens tjänst måste utformas på bästa sätt för patienten men ska också vara en god arbetsmiljö och möta anhöriga och besökares behov. Utformningen av byggnad och omgivande utemiljö samverkar och bildar en gestaltningsmässig helhet runt de många funktionella och tekniska krav som ställs på moderna vårdmiljöer. 3.2 HUVUDIDÉER Huvudidéerna för utformningen av byggnad och utemiljö, bygger på projektmålen. Huvudidéerna avser utformningen i vid mening från övergripande disposition av tomt och byggnad, utemiljöns utformning och förhållande till innemiljön till teknikytornas placering och materialval. Dessa huvudidéer ska värnas genom hela planerings- och byggprocessen. Huvudidéer Byggnad och utemiljö ska: Ha stadsmässiga kvaliteter och förbättra kopplingen till sjukhuset och den omgivande staden. Vara utformade med omsorg och inlevelse. Ge alla god tillgänglighet till gröna utemiljöer att vistas i eller betrakta. Vara enkelt och tydligt disponerade så det är lätt att hitta och förstå miljön man är i. Utformas så att de blir långsiktigt hållbara och tål verksamhets- och teknikförändringar med bibehållet skönhetsvärde. Utformas så att dagsljuset tas väl till vara. Gestaltningsprogram J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer 9
FRAMTIDENS AKADEMISKA 4 Utvändig gestaltning 4.1 GESTALTNINGSKONCEPT Placering och förhållande till staden Volymer Byggnaden placeras i sydväst på sjukhusområdet bredvid F-husen och byggnad B9 och B12 för att ge goda samband med övriga sjukhuset. Byggnaden vänder sig mot Dag Hammarskjölds väg och förstärker stadsrummet och karaktären av institutionsstad som beskrivs i översiktsplanen, genom att placeras i samma läge som byggnaderna i kvarteret söderut (Uppsala Science Park). Byggnaden får en tydlig entré mot vägen, synlig på långt håll för att förbättra kopplingen mellan sjukhuset och staden och ge ett välkomnande intryck. Grundprincipen är att byggnaden delas in i olika enkla volymer med kontrastrerande uttryck. Indelningen tar ner skalan på byggnaden och gör den läsbar. J-huset består av lamellbyggnader, aulavolym, förbindelsegångar och strålbehandlingsbyggnader. Luftbroar kopplar vidare till övriga sjukhuset. Den övergripande karaktären skall vara en välkomnande modern sjukhusbyggand i institutionsmiljö med parkliknande grönytor och rikligt med uppvuxna träd (citat ur Gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset). Lamellbyggnaderna står inskjutna i åsen och rymmer vård- och behandlingsverksamhet. Dessa volymer har mått som är optimala för behandling (plan 4-6) och vårdverksamhet plan (7-10). Lamellbyggnaderna bör ges en varm, trygg omhändertagande karaktär. Mellan lamellbyggnaderna i framkant ut mot gatan och ovan entrén, hänger en stor glasad volym som rymmer aula och seminarierum som ges uttrycket av Flygfoto från sydväst med nya J-huset inlagt 10 Gestaltningsprogram J-huset Datum 2013-08-22 Rev datum Diarienummer LSU2012-0318 Projektnummer 8040552
LAMELLBYGGNAD AULAVOLYM LJUSGÅRD FÖRBINDELSE GÅNGAR LAMELLBYGGNAD STRÅLBEHAND- LINGSBYGGNAD PUBLIK GÅNG MOT INGÅNG 70 ENTRÉHALL att sväva över entrén. Aulavolymen ges en lätt och ljus karaktär och skimrar om natten. Den symboliserar den framtidsinriktade och avancerade verksamhet som bedrivs i byggnaden och på sjukhuset. Ovanför aulavolymen och i bakkant mot öster, kopplas vårdbyggnaderna ihop av förbindelsegångar som har en lätt och mycket transparent karaktär med smäckra konstruktionsdetaljer. Insynsproblematiken skall beaktas och gångarna skall kontrastera både mot aulavolymen och lamellbyggnaderna. Luftbroarna som förbinder J-huset med övriga sjukhuset ges en diskret och modernt poetisk utformning. Broarna ska möta både J-husets materiella karaktär och den vita putsen på byggnad B9 och B12. Insynsproblematiken skall beaktas. Orienterbarhet och tillgänglighet J-husets olika volymer organiseras så att tydliga rum bildas mellan dem. I entréhallen har man fin utsikt över en stor grön ljusgård rakt fram. Direkt på vänster sida ligger receptionen och till höger och vänster når man husets publika hisshallar. Längs ljusgården löper en förbindelsegång mot övriga sjukhuset. En spiraltrappa mitt i entrérummet leder upp till aulavolymen. Tanken är att man i direkt i entréhallen får en klar bild av hur huset är uppbyggt och hur man rör sig i det. Karaktär Byggnaden skall har en nordisk karaktär med ljusa naturliga material och inge lugn och trygghet. Dess olika byggnadsvolymer ges distinkta karaktärer. Temat för dessa karaktärer är material. För varje karaktär har ett eller två grundmaterial valts för att slå an en ton i gestaltningen. Materialen skall vara naturliga och kända och ha en tydlig egen identitet. Uttrycket eller karaktären hos volymerna skall genomsyra dem. Materialitet i en byggnadsdel kan fördjupas och nyanseras med hjälp av mönsterverkan, som också kan förmedla ett uttryck på egen hand. Mönsterverkan används i huset både in- och utvändigt för att fördjupa de ingående volymernas karaktärer och få dem att hänga ihop utifrån och in. Se även invändig gestaltning. Karaktärer och materialprinciper för utvändig gestaltning beskrivs i de följande kapitlen. Interiörperspektiv från entréhallen Gestaltningsprogram J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer 11
FRAMTIDENS AKADEMISKA 4.2 LAMELLBYGGNADERNA 4.3 AULAVOLYMEN Karaktär trygghet, värme, naturlighet, hållbarhet, stabilitet, långsiktighet Karaktär lätthet, precision, framtid, forskning och utveckling Riktlinjer Fasaderna ska åldras väl och erbjuda en yta med liv och variation. Riktlinjer Aulavolymen ska skjuta ut i gaturummet och bilda en tydlig inramning av entrérummet. Gavlarna ska ha ett öppet och modernt uttryck. Mötet med lamellerna ska utformas så att aulavolymen ger intrycket av att sväva fritt. Fasaden på gavlarna i entréplan ska utformas för att ge dagsljus men hindra direkt insyn. Aulavolymen ska utföras som en sammanhängande volym med ett konsekvent uttryck från gatan, entrérummet och innergården. Solavskärmning ska integreras väl i fasaden. Solavskärmning ska vara väl integrerad. Fönster ska ha en smäcker utformning som harmonierar med fasaden. Aulavolymen ska ges ett skirt och semitransparent uttryck. Gestaltning Lamellbyggnaderna har en fasad av tegel. Teglet bör ha en karaktär av återvunnet eller handslaget tegel murat för hand. Det skapar en yta med liv och variation och det är ett naturligt material som passar in väl i en grön miljö. Det är viktigt att muren inte får den stela och industriella karaktär som många byggnader på senare delen av 1900-talet har haft. Fönstren ligger i liv med fasaden. Teglet går in i fönsternischer och skapar intrycket av en solid fasad. Gavlarna har en friare, modernare fönstersättning. I väster muras fasaden i entréplanet med ett uppbrutet murverk med glaspartier innanför. Det är en möjlig plats för byggnadsintegrerad konst. Se vidare konstprogrammet. 1 2 Gestaltningsprogram J-huset Aulavolymen är en blank och modern volym som ger intryck av att sväva fritt ovanför entrén. Undersidan har samma uttryck som fasaden och fortsätter utifrån och in för att understryka att det är en hel volym. Fasaden är en dubbelglasfasad med ett yttre glas som har en semitransparent utformning med screentryckt eller blästrat glas i ett mönster. Hela aulavolymen är en möjlig plats för byggnadsintegrerad konst. Se vidare konstprogrammet. 1 1. Statens bakteriologiska laboratorium av Gunnar Asplund 2. A House For All Seasons av John Lin 12 Gestaltning Datum 2013-08-22 2 1. Laban Dance Centre av Herzog & de Meuron 2. ANZAS Dance Studio av Tsutsumi and Associates Rev datum Diarienummer LSU2012-0318 Projektnummer 8040552
FRAMTIDENS AKADEMISKA 4.4 ENTRÉ OCH PASSAGE TILL B12 4.5 FÖRBINDELSEGÅNGAR OCH BALKONGER Karaktär transparens, öppenhet, välkomnande, tydlighet Karaktär transparens, integritet, utsikt, naturlighet, lätthet, organisk Riktlinjer Materialval invändigt och utvändigt ska bilda en helhet. Riktlinjer Förbindelsegångarna ska ha en lätt karaktär. Solavskärmningen ska vara i ett material som åldras på ett vackert sätt och som har ett naturligt liv och variation. Fasader mot gatan, innergården och längs passagen ska utföras så transparent som möjligt. Integriteten för patienter och personal ska värnas. Passagen längs ljusgården gestaltas som en fortsättning på entréhallen med samma uttryck och materialval. Förbindelsegångarna ska kontrastera mot lamellerna och aulavolymen. Gestaltning Gestaltning Från entrén har man visuellt kontakt med gården och får en direkt överblick över huset. Glasfasaderna i entrén utförs i ett så transparent glas som möjligt i stora dimensioner. Gången mot B12 och röda tråden förses med utskjutande burspråk som möbleras med sittplatser. Entrén och passagen till centralblocket är en möjlig plats för både lös och byggnadsintegrerad konst. Se vidare konstprogrammet samt invändig gestaltning. De östra förbindelsegångarna närmast Ambulansvägen har en glasfasad som är täckt av ett raster av stående trälameller som hindrar insyn och ger solavskärmning samtidigt som det ger hög transparens rakt framifrån. Från entrerummet kan, beroende på ljusförhållanden, blocksjukhuset och B12 skönjas. Träet i lamellerna åldras naturligt och har en variation i yta och kulör. 3 1 4 1. One Omotesando av Kengo Kuma 2. Akademie Mont-Cenis av Jourda et Perraudin 3. BioCentrum, Ultuna 4. Casa de Vidro av Lina Bo Bardi Gestaltningsprogram J-huset Datum 2013-08-22 2 Rev datum Diarienummer LSU2012-0318 Projektnummer 8040552 13
4.6 STRÅLBEHANDLINGSBYGGNAD 4.7 LUFTBROAR ÖVER AMBULANSVÄGEN Karaktär trygghet, lugn, stabilitet, värdighet Riktlinjer Byggnaden ska integreras väl där den ansluter till park och grönska. Dagsljuset ska utnyttjas maximalt med stora öppningar mot lilla ljusgården och Ambulansvägen Naturens variation i årstider och förnimmelsen av väder och vind ska upplevas inifrån. Gestaltning Strålbehandlingsbyggnaden ligger utanför den samlade byggnaden med förbindelser i plan 4 och är förskjuten söderut så att en öppen ljusgård bildas mellan bunkerbyggnaden och J-husets södra fasad. Fasaden mot ljusgården utförs glasad så att gården känns som en del av rummet. Kopplingen till naturens variation i årstider och förnimmelsen av väder och vind ska framhävas. Ljusgården och utrymmet runt den kräver stor omsorg i sin utformning och är en möjlig plats för både byggnadsintegrerad och lös konst. Se vidare konstprogram samt markprogram. Karaktär utsikt, enkelhet, lugn, transparens, modernt Riktlinjer Luftbroarna ska vara enkla, sammanhållna och blanka. Integriteten för patienter och personal ska värnas. Solavskärmning ska vara väl integrerad. Utblickar och utsikt ska prioriteras för att skapa trivsel och underlätta orientering. Luftbroarna ska ha så små dimensioner som möjligt för att inte störa siktlinjer. Gestaltning Luftbroarna är separerade och går i olika vinklar för att inte bli alltför dominerande. De har en glasfasad med spegelglas för att värna integriteten samtidigt som de kan ha en enhetlig fasad utifrån. Den publika luftbro som förbinder J-huset med B12 och röda tråden kan gestaltas på samma sätt eller ges en mer öppen och framträdande karaktär för att förtydliga och ge en förståelse för sjukhusets interna logik; man ska från gatunivå kunna förstå hur man tar sig mellan J-huset och byggnad B12. 1 2 1. Tree Hotel, Harads av Tham & Videgård 2. Vieux Port pavilion av Norman Foster 14 Gestaltningsprogram J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer
5 Invändig gestaltning 5.1 GESTALTNINGSKONCEPT Den som går in i en byggnad bär med sig intrycken av exteriören och den omgivande miljön. Det skapas en förväntan för vad som ska komma. När intrycken blir samstämda ges en känsla av trygghet. Invändig och utvändig gestaltning samspelar för att skapa en entydig upplevelse av byggnaden. utrymmena får en robust karaktär där materialen associerar till utemiljö och offentliga rum. Vårdutrymmena ställer andra krav på materialen vilket skapar en välgörande skillnad mellan de olika miljöerna och ett stöd för orienteringen. 1 2 3 Skalbyggnad och verksamhet J-huset utformas som en generell skalbyggnad. Skalbyggnaden utgörs av de delar av byggnaden som har lång livslängd och som är svåra att ändra. Invändigt handlar det i stor utsträckning om publika miljöer dit alla människor har tillträde. Dessa delar utformas utifrån ett 40-årigt perspektiv. Vårdverksamhetens specifika planlösningar byggs utifrån de behov vi känner till eller kan förutse idag, men kan komma att kräva anpassning många gånger under byggnadens livstid. Lokalerna ska i första hand tjäna patienten och kräver en omsorgsfull och inkännande gestaltning. Material Materialen i J-huset ska ha en tydlig materialitet; en egen karaktär som kan upplevas med flera sinnen. Tegel, trä och natursten är naturliga material som kan användas utan förvanskande ytbehandling. De fungerar lika bra inne som ute, är tåliga och åldras vackert samtidigt som de ger värme och ett naturligt och tryggt intryck. Ögat dras till det som sticker ut. En visuellt lugn miljö eftersträvas. Mängden material och materialmöten begränsas. De materialmöten som krävs utformas med största möjliga omsorg. Byggnadens olika delar ställer i varierande grad krav på beständ ighet, hygien och utbytbarhet. De offentliga 1. tegel 2. trä 3. kalksten Kulör Materialen ska så långt som möjligt vara sig själva dvs. bära den kulör de naturligt har. Målade ytor görs främst vita för att maximera det naturliga ljuset. Accenter används för vägledning och igenkännande, för att markera viktiga platser t ex receptioner. Kulörer kan tillföras patientnära rum för att skapa inbjudande och trygga miljöer. Kulör konceptet ska ge en lugn och behaglig framtoning med kulörer som associerar till den nordiska naturen. Tillgänglighet för synsvaga arbetas in som en naturlig del av material- och kulörkonceptet. Val av material och kulörer påverkas särskilt av synskadades behov. Där kontrastmarkering krävs ska denna göras så enkelt som möjligt. Kontrasten mellan vägg och golv uppnås t ex genom att väggen görs ljus och golvet minst 40% mörkare. Dagsljus God tillgång till dagsljus är en viktig bidragande faktor för återhämtning och tillfrisknande. Det är också en rättighet för personalen. Med målet Miljöbyggnad Guld följer dessutom höga krav på Gestaltningsprogram J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer 15
mängden dagsljus. J-husets fönsterstorlekar har tagits fram med stöd av dagsljusberäkningar. Detta har resulterat i höga fönster som släpper in mycket ljus, långt in i rummen. Ljusa kulörer och material hjälper till att leda in ljuset längre. Transparens Transparens är ett viktigt verktyg i att förhöja upplevelsen av ljus, både naturligt och artificiellt. Det transparenta måste inte alltid vara genomsiktigt för att åstadkomma önskad effekt. Där det är möjligt glasas innerväggar så att dagsljus förs in till lokalerna i mittkärnan. Glaspartierna görs rumshöga och förses med insynsskyddande film efter behov. Glasen bibehålls om möjligt transparenta vid golv och tak för att åstadkomma öppenhet mellan rum. Glaspartier i form av överljus används i lägen där rumshöga partier är olämpliga. Belysning Belysningen är särskilt viktig i en byggnad där verksamhet pågår dygnet runt. Belysningen ska anpassas till det arbete som ska utföras men även utnyttjas för att ge en rikare upplevelse av miljöerna. Patientens behov och möjligheter att påverka belysningen i vårdrummen är viktig liksom att den sängliggande patientens perspektiv beaktas i utformningen av belysning och tak. Belysningskoncept tas fram i senare skede och ska samverka med material- och kulörval för att ge god belysning utifrån alla de skilda förutsättningar och behov som byggnaden erbjuder. Utformningen av dörrar varieras för att skilja patientrelaterade och professionella funktioner. Dörrar till patientrum, mottagningsrum osv ges ett ytskikt av trämönstrad laminat eller tydlig kulör. Dörrar till supportfunktioner exempelvis miljörum och teknikutrymme döljs generellt in i väggens kulör. Mönster J-husets tegelfasader bearbetas på ett sätt som kan liknas vid ett tyg, eller en väv. Begreppet väv inspirerar till tankar kring textil och mönster. Textila material gör miljön mjukare, mer välkomnande och dämpad. Textil tillför något taktilt som kan vara skirt som en slöja eller tungt som ett sammetsdraperi. I vårdens lokaler kan textilier av hygienskäl inte användas i alla sammanhang, men många av kvaliteterna i ett textilt material kan utryckas även i andra former. Det blir en form av mönster. Mönster kan användas i många olika sammanhang och bidra till en tydlig identitet. Ett konstnärligt uppdrag kring mönster föreslås. J-husets mönstervärld kan finnas i exempelvis glas, metallraster, laminat eller tyg och kan utföras både som transparenta och täckande delar i byggnaden, den fasta och den lösa inredningen. Mönstren kan varieras med skala och färg. De kan också skapa reliefverkan, och bidra till en god ljudmiljö, se vidare konstprogrammet. Orienterbarhet Orienterbarheten stärks med utblickar. De publika rummen orienteras kring J-husets stora ljusgård. De offentliga trapphusen ges våningsvis återkommande utblickar. Fönster i fonden på korridorer eftersträvas. Om möjligt glasas mellanväggar så att rumssambanden tydligare kan skönjas. Världskulturmuséet i Göteborg; konstnärlig gestaltning i laminerat glas och fi gurer av Do-Ho Suh 16 Gestaltningsprogram J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer
5.2 SKALBYGGNAD här med en slätare ytbehandling. Huvudtrapporna lyfts fram med en ytbeläggning av ljus cementmosaik och mörk kontrastmarkering. Ledstråken utformas med omsorg som en del av gestaltningen. För ett värdigt och varmt intryck kläs väggarna generellt (undantaget entrérummet) med fanérade perforerade paneler och bakomliggande ljuddämpning. Publika toaletter kaklas från golv till undertak, färgat kakel bakom wc-stol och handfat för kontrastverkan. De publika miljöerna i plan 6 (entré mot Dag Hammarskjölds väg) Karaktär trygg, naturlig, hållbar, representativ Riktlinjer Inre och yttre miljö gestaltas som en enhet. Materialen ska vara ärliga, naturliga och hållbara. Konst i form av både fristående konstverk och integrerade insatser samverkar med arkitekturen för att skapa tydliga rum med hög kvalitet. Samarbete mellan arkitekt och konstnär kan ske exempelvis i gestaltningen av entrérummets golv, se vidare konstprogrammet. Material: Sten, tegel, glas, trä Miljön ska vara visuellt tydlig, logisk och överblickbar. Funktioner: Skalbyggnaden omfattar huvudentré, café, kontemplationsrum, aktivitetsrum, konferens/aula, trapp- och hisshallar, huvudkorridorer samt publika toaletter. Gestaltningskoncept: J-husets volymindelning återspeglas i interiören. I entrérummet suddas gränserna mellan ute och inne ut. Ljusgårdens grönska utgör en del av interiören. lamellbyggnadernas tegelfasader övergår i innerväggar. Markbeläggningen följer med in och blir golv. Entrérummets stengolv får en rustik yt - behandling som kopplar till den yttre miljön. Samma sten fortsätter in i vårdbyggnadernas hisshallar men 1 2 Väggar: 1. tegel lika fasad 2. exempel på träslag (ask) 1 2 Trappor: 1. cementmosaik 2. kontrastmarkering Golv: Kalksten med varierande ytbehandling Exempel på ledstråk i golv Gestaltningsprogram J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer 17
5.3 VERKSAMHET Gestaltningskoncept För en sammanhållen miljö används samma material i stor utsträckning i alla verksamhetsdelarna. Differentiering mellan de olika funktionerna eftersträvas och kan åstadkommas med kulör och varierande öppenhet. I korridorer föreslås ett mörkare sammanhållande golv för att åstadkomma en tydlig yta och kontrast mot vägg. Personalen ska synliggöras för patienten genom att t ex teamexpeditioner är tydligt urskiljbara. Verksamhetsytor plan i 9 Karaktär proffessionell, funktionell, trygg, omhändertagande Riktlinjer Material och kulörer samverkar till en enhetlig och lugn miljö Materialen ska vara funktionella och tåliga Miljön ska vara visuellt tydlig, logisk och överblickbar. Funktioner Verksamhetsdelarna omfattar lokaler för vård, behandling, personal och administration Väggarna i vårdmiljöer är ofta fyllda av teknik och apparater. Vita väggar ger då ett lugnt intryck. Val av fondväggar ska göras med omsorg. På körningsskydd av kompaktlaminat föreslås i utsatta lägen. Vägg- och hörnskydd är del i samma system, generellt i kulör lika vägg. Möjlighet till distraktion i olika former är viktigt. Val av kulör och ev. konstnärliga gestaltningar ska beakta patientens varierande perspektiv. I vårdrummen eftersträvas en hemlik miljö för trygghet och identitet. Tekniken bör i möjligaste mån döljas och det hemlika förstärkas med material och kulörval. Patientens möjligheter att påverka sin situation ska värnas t ex genom behovsstyrd belysning. Vårdmiljöernas utformning styrs i stor utsträckning av funktionskrav. Miljöernas livslängd varierar. Behandlings- och undersökningsrum byggs om med korta intervaller, medan vårdavdelningarna hör till de mer beständiga delarna i byggnaden. Funktionell och omsorgsfull gestaltning blir då något som ger glädje i många år. Material- och kulörkonceptet ska kunna leva vidare genom både lång användning och återkommande anpassningar. I strålbehandlingsrummet befinner sig patienten i en särskilt utsatt situation. Känslan av instängdhet motverkas med entrélösningen i form av maze. En varmare, mjukare framtoning skapas med inslag av trä i väggar och inredning. Taket ovan behandlingsplatsen kan utformas konstnärligt. Möjligheten att låta patienten själv påverka motivet bör undersökas. Material Plastmatta, målat, glas, trä, laminat 18 Gestaltningsprogram J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer
6 Sammanfattning gestaltning av yttre miljö I denna handling redovisas en sammanfattning av Programhandling Mark, J-huset och Ambulansvägen, daterad 2013-08-22. ska utformas så att de blir långsiktigt hållbara och robusta för att tåla framtida förändringar utan att tappa sin funktion eller sina skönhetsvärden. 6.2 GESTALTNINGSKONCEPT Gestaltningsprinciperna grundar sig på Gestaltningsprogram Akademiska Sjukhuset samt kundens projektetmål, vilka detaljerats och kompletterats av konsultgruppen med avseende på yttre miljö. Gator, torg och entréplatser utformas med tydliga stadsmässiga kvaliteter där tydliga rumsbildningar och medvetna materialval förstärker platsernas funktion, attraktivitet och identitet. Sluttningarna mellan husen gestaltas i så stor utsträckning som möjligt som vegetationsklädda slänter för att bibehålla kopplingen till Uppsalaåsen och ges en parklik karaktär. Slänterna kompletteras vid behov med stödmurar. Miljöerna innanför och i anslutning till J-huset utformas så att de stärker sambanden med byggnaden och tillgodoser de specifika behov och krav som en läkande miljö förutsätter. Alla miljöer Disposition Programhandlingen för den yttre miljön omfattar närområdet kring J-huset som består av gator, park, entrétorg och entré samt den miljö som är lokaliserad inom byggnaden som består av terrasser, ljusgårdar och gröna tak. 6.3 YTTRE MILJÖ UTANFÖR BYGGNADEN Gator, park, torg och entrén ska i sin utformning och skala förhålla sig till J-huset och de omgivande stadsdelarna för att öka integrationen med dessa. I den fortsatta detaljeringen av rumsbildningen, materialval och möblering ska dessa rum även relatera till den mänskliga skalan. Belysningen utanför byggnaden ska skapa en trygg miljö och framhäva utemiljöns kvaliteter nattetid. Belysning, skyltning och möblering som Illustrationsplan för J-huset och Ambulansvägen Gestaltningsprogram J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer 19
entrén accentueras med natursten som särskiljer sig från omgivande markbeläggning och fortsätter in i byggnaden för att stärka kopplingen mellan inne och ute. Entrétorg och park Entrétorget annonserar sig mot Dag Hammarskölds väg och ges en tydlig rumsbildning med en omgärdande mur, klippta häckar och bänkar. Platsen är intressant för en konstnärlig bearbetning tack vare sin tydliga exponering. Sluttningarna norr och söder om J-huset utformas med en naturlik karaktär med frodig grönska och slingrande parkstigar. Höjdskillnaderna tas upp med stödmurar och vegetationsklädda slänter. Karaktärer varierar från rofylld till aktiv lek. Gröna markeringar visar platser utanför byggnaden. Blå markeringar visar platser inom byggnaden är övergripande element samordnas med hela sjukhusområdet. Gatustruktur och angöring Tydligt utformade gröna gaturum med karaktärsträd som kantas av bebyggelse med entréer riktade mot gatan bildar en robust grundstruktur. Denna kompletteras med ett finmaskigare nät av gång- och cykelvägar som kopplas till områdets målpunkter. Angöringen till J-huset sker från Inre Sjukhus vägen och ska utformas tydligt, översiktligt och utan nivåskillnad mellan gata och gångbana. En tydlig separering mellan trafikslag främjar en säker och trygg trafikmiljö för alla brukargrupper. Entré J-husets entré ska ha en välkomnande karaktär, vara tillgängligt och tydligt utformad. Ytan framför 6.4 YTTRE MILJÖ INOM BYGGNADEN Ljusgårdar, terrasser och tak gestaltas främst med restorativa kvaliteter och egenskaper för att åstadkomma en läkande miljö. Utemiljön förhåller sig i sin utbredning till byggnaden och vid detaljeringen av rumslighet och möblering till den mänskliga skalan. Miljön samverkar med byggnaden, tillhandahåller restorativa vistelseytor och gröna utblickar. De fungerar som en distraktion från sjukhusmiljön och bidrar till en känsla av rymd och upplevelsen naturlika miljöer. Material och naturliga element som anspelar på sinnlighet används. Utemiljöerna utformas så att en behaglig ljudnivå och bra mikroklimat säkerställs. Belysningen samordnas med byggnaden. Belysning en ska även framhäva utemiljöns kvaliteter under kvälls- och nattetid. Terrasser Terrasserna gestaltas med generösa grönytor och varma, ljusa material som samspelar med byggnadens interiör. Terrasserna ska utformas både som 20 Gestaltningsprogram J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer
FRAMTIDENS AKADEMISKA attraktiva mötesplatser mellan olika brukargrupper och erbjuda mer intimare nischer som associerar till en hemlik miljö. Ljusgårdar De centralt belägna ljusgårdarna utformas med rofylld, kontemplativ karaktär med naturliga element som vegetation, vatten och sten. Trädens lövverk ska bidra till att sila och sprida ett mjukt ljus utan att skugga för mycket. Stora ljusgårdens plantering fortsätter en bit ut mot Ambulansvägen och skapar på så vis en tydlig koppling mellan uteoch innemiljö. Tak Lamellernas tak beläggs med sedumvegetation som ger taklandskapet en grön karaktär. 1 6.5 MATERIAL Vald utrustning och material ska vara av hög kvalitet, hållbart, beständigt och bidra till att skapa en omsorgsfull gestaltat miljö. Som möjliga markmaterial föreslås betong, natursten, trä, glas, stål samt träd, buskar och perenner. Vegetation har en central roll för att åstadkomma dessa restorativa kvaliteter som gröna vistelseytor, gröna utblickar, sinnlighet, årstidsväxlingar, naturliga distraktioner samt att skapa en identitet för områden och de enskilda platserna. Kulörer på markmaterial är mestadels ljusa och bildar tillsammans med mörkt lackade ståldetaljer, asfaltsytor och vegetationen en fin kontrast. Materialvalen för den yttre miljön som gaturum, gatuträd, utrustning, belysning och skyltning ska främja en sammanhållen helhet. I den fortsatta detaljeringen av de enskilda platserna kan en differentiering och vidareutveckling av materialvalen ske för att kunna stärka platsernas karaktär och identitet. 2 3 5 4 6 7 8 9 Referensbilder: 1. Natursten 2. Mörkgrått, lackat stål 3. Trätrall 4. Ljusa trädetaljer 5. Ljusgrå betongsten 6, 7, 8. Vegetation 9. Vattenelement Gestaltningsprogram J-huset Datum 2013-08-22 Rev datum Diarienummer LSU2012-0318 Projektnummer 8040552 21
J-HUSET Projektnummer 8040552 Nybyggnad PROGRAMHANDLING 2013-08-22 KVARSTÅENDE FRÅGOR BYGGNAD INKL MARK Rev:
Inledning Denna förteckning av kvarstående frågor är framtagen på Samgranskningsmöte 2013-06-13 och kompletterad under perioden från 2013-06-13-2013-08-16. Den avser frågor för skalbyggnad inklusive teknikkonsulter inom generalkonsultåtagandet. I programhandlingen och i denna lista utgår man från att en transportkulvert och mediakulvert finns. Verksamhet har separat dokumentation av kvarstående frågor. Kvarstående frågor 1 Frågor där kompletterande programutredningar krävs, inkl beslut och besked Nr Fråga Konsult Anm 1.1 Placering av befintlig OPI-kanal mot Dag H-väg. El, La, K, A Vilket nytt läge är lämpligt, i vilken omfattning ska flytt ske, risker och kostnader? 1.2 Placering och utformning av dagvattenmagasin för hantering av dagvatten från J-huset. 1.3 Placering och storlek av ledningsreservat söder om J-huset 1.4 Kompletterande programarbete för La: Samordning och ev revidering av programhandling La (lev 2013-08-22) för Ambulansvägen m a p utformning, lägen och nivåer av kulvertar i A, K, VVS, E, La A, K, VVS, E, La Ambulansvägen. 1.5 Inplacering av lustgasdestruktion i plan 3 VVS, A, La 2 Frågor som kräver besked/beslut för fortsatt systemhandlingsprojektering 2.1 Slutlig omfattning av redundans, prioriterade värme och kylbehov som kan påverka nuvarande utformning av systemen 2.2 Ska plats för fläktrum till en eventuell påbyggnad av plan 11 planeras in i byggnaden? Enligt nuvarande planering nyttjas de lägen i fläktrum plan 7 som varit avsedda för plan 11 av aggregat för ventilation av auladel och av aggregat för cytostatikaberedningens (CBC) renrum. La VVS, A, El, K VVS, A 2.3 Ska auladelen vara påbyggbar till plan 11? K, A, El, VVS VVS, A 2.4 Ska det finnas tappcentraler för tillkommande gaser (argon och medicinsk koldioxid), i J-huset? 2.5 I vilken omfattning ska VAV planeras? Miljö, VVS Fråga redovisad på DPL-möte 2013-05-20. Krav enligt DP. Måste utredas då ledningsreservat, framtida byggrätt etc påverkas Måste utredas då det påverkas av dagvattenmagasin, framtida byggrätt etc. Samordning kulvertprojekt och La Lustgasdestruktion ej inarbetad p g a att lämplig leverantör saknas. Anläggningen kan vara en stor och i nuläget saknas plats. Nu upptar ett aggregat för konferensdel den plats som egentligen är avsatt för ett ordinarie aggregat för plan 11 i en lamell. Läggs även in på beskedslista Nu endast gång inkl balkongdel. Läggs även in på beskedslista Även inlagda på beskedslista Styrs i PMP 6.15 att MB guld skall uppnås. Även ärendenummer 45 i beskedslista. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 2 (5)
2.6 Ska inåtstagad spont mot F11planeras eller kan bakåtförankrad spont nyttjas? Konsekvens: Läkparken rivs för att återuppbyggas. A, K, Har främst påverkan på genomförande. Läggs även in på beskedslista 2.7 Omfattning av anslutning av marknivåer mot F- huset, gata, förgårdsmark m m. Beroende på besked kan detta arbete vara kompletterande programarbete eller normalt systemhandlingsarbete. La Gränsdragning mot sidoprojekt, utanför projektområde för J? 2.8 Beslut angående konflikter i kundkrav kontra Krav i Miljöbyggnad, materialval, exv plastväggmatta i hygienrum (PVC), golvmatta med stegljudsdämpning, (PVC), halksäkerhetsmatta (PVC). 2.9 Säkerhetsnivåer och omfattningar och gränsdragningar säkerhetssystem Miljö, A El, A Beskedsbehov preciseras i inledningen av systemhandlingsskede och förs då in på beskedlista eller motsvarande dokument. Inkl klargörande av ansvarsgränser mellan Akademiska sjukhuset och LSU. 2.10 Utvändigt belysningsprogram El, La Samordning av belysning, armaturval etc inom 2.11 Utvändigt skyltningsprogram El, A, La 2.12 Inriktningsbeslut eller antagande för fjärrvärmeledningar som projektet kan jobba vidare med för fjärrvärmeledningar. VVS, La sjukhusområdet. Samordning av skyltning, inom sjukhusområdet (invändigt och utvändigt) 2.13 Ska det finnas redundans för av-isning av helikopterplattan och hur ska den i så fall utföras? VVS 2.14 I den tekniska anvisningen brand från LSU framgår Brand det att man inte får göra tekniskt byte för inneliggande patienter i verksamhetsklass 5C gällande gångavstånd mht sprinkler, vilket då är ett egenambitionskrav från LSU. Vi har antagit att dimensioneringen av byggnadens brandskydd och utrymningssäkerheten bygger på att inneliggande patienter gäller de ytor där patienterna är inneligggande, dvs de rena vårdplanen. Övriga våningsplan där man som patient kan befinna sig utan att där vara inneliggande, t ex bild och funktion, dimensioneras så att det tekniska bytet med förlängda gångavstånd kan nyttjas. Är detta antagande ok? 2.15 Kompletterande grundundersökning K I programskedet är inte en fullständig grundundersökning 2.16 Besked angående FM-koncept och hur Transportavdelningen planerar utföra godsförsörjning samt lokalbehov för detta. Om omprojektering måste ske hanteras det via ÄTA. framtagen. A, K OBS, besked kan medföra att omprojektering av programhandling måste göras. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 3 (5)
3 Ingår i normal systemhandlingsprojektering 3.1 Snöhantering på tak och ljusgårdar A, K 3.2 Korridorsbredder. Plan 7 10 min. 2,6 m. Korridorsbredder. Plan 4- -6 min 3,0 m. Samordning breddbehov för installationer och bredd korridorer utifrån verksamhetsbehov. E, VVS, A Plan 7 10: Översiktligt bedömt saknas ca 1 decimeter. Speciallösning vid hygienrum i vårdavdelning måste också specialstuderas. Plan 4 6: Verifiering saknas. 3.3 Storlek på fönsterhål i plan 4, södra fasaden mot lilla ljusgården (bunkerdelen) 3.4 Avskild stomme för kylmaskiner i plan 3 krävs. Ej inarbetat. 3.5 Åtkomst till utrustning på tak i och skydd av sedumtak. 3.6 Zonindelning har använts vid beräkning av indikatorerna nedan istället för rumsindelning. Förfinas i nästa skede. 3.7 Dagsljus inte helt säkrat för MB Guld. Förfining sker i nästa skede. 3.8 Material bly som strålskydd är ett utfasningsämne (ger MB betyg silver. Hanteras vidare i nästa skede. Om omprojektering måste ske p g a att blyy inte kan användas hanteras det via ÄTA. K, A, Miljö Akustik, K, VVS La, A, VVS, El Miljö,, VVS, A Miljö, A, K Miljö, A, K Dagsljusfaktorn är inte tillräcklig. Större fönster kräver förstärkning/kontreforer som påverkar verksamhetsplanlösningarna Påverkar beräkningar av Energianvändning, Värmeeffektbehov, Solvärmelast, Termiskt klimat sommar, Termiskt klimat vinter Enligt nuvarande PMP får bly ej användas. 3.9 Avlopp/golvbrunnar i plan 2 för bl a spolning VVS, K, A 3.10 Skapa erforderlig marginal i energiberäkningarna Miljö, A, K 3.11 Besked krav på miljörum i verksamhetsplanen A, 3.12 Besked vilka automatiserade system för försörjning/avfall som J-huset ska planeras för. A, K, VVS, El Nu framtagna energiberäkningar visar att man klarar Miljöbyggnads krav. Normalt räknar man med 20% marginal på beräknat resultat för att det ska vara säkrat även vid mätningar på färdig byggnad. 4 Minnesanteckning 4.1 Kan installationsutrymme under bunkrar minskas? A, VVS, 4.2 Hur löses ringmatning av kallvatten i samband med rivning av G-husen? 4.3 Genomgång och kommentarer i Projektspecifikt miljöprogram. El, K VVS Miljö Bl a anges vissa parametrar i MB som tvingande för att uppnå guld, trots att MB inte kräver det. Det innebär en skärpning av kraven. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 4 (5)
4.4 Hur ska ytan söder om J-huset disponeras, gestaltas och utformas? Infart till parkeringen söder om J-huset samt återställning av mark efter schakt/avetablering 5 Ej kategoriserade 5.1 Eventuellt behov att anpassa brandgasevakuering till F-husets garage. 5.2 Anslutning av marknivåer mot F-huset, gata, förgårdsmark mm. 5.3 Utreda vidare hur vistelseytor påverkas av en eventuell helikopterplatta på J-huset. La, A La, Br La, akustik Gränsdragning mot sidoprojekt, utanför projektområde för J. F Gränsdragning mot sidoprojekt, utanför projektområde för J Gränsdragning mot sidoprojekt, utanför projektområde för J Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 5 (5)
J-HUSET Projektnummer 8040552 Nybyggnad PROGRAMHANDLING 2013-08-22 J-HUSET SAMT LUFTBROAR Rev:
Denna handling är framtagen av Knut Jönson Ingenjörsbyrå AB. J-HUSET Bakgrund Byggnader B9 och B12 behöver byggas om och därför behövs en ny vård och behandlingsbyggnad som uppfyller morgondagens krav på behandlingsbyggnad. Befintligt läge status byggnad J-huset är placerat mellan byggnader B12 och Dag Hammarskjölds väg och söder om byggnad F11. På området har en tidigare byggnad stått. Krav Svensk standard. Boverkets byggregler. EKS 8. AFS Förslag Generalitet/flexibilitet Stommen i den planerade byggnaden skall ha en generell utformning som stöd för flexibel användning och kontinuerlig verksamhetsutveckling. De generella egenskaperna skall gälla främst för byggnadens verksamhetsytor, som är avsedda att användas för vårdverksamheter med höga funktionella och tekniska krav, såsom operationsverksamhet och bild- och funktionsmedicin samt för sterilteknisk verksamhet. Stomme Konstruktionsprinciper: Byggnadens stomme och grundläggning av norra och södra lamellen är förberedd för en tillbyggnad av plan 11 och en helikopterplatta på norra lamellen. Östra och västra förbindelsegångarna mellan lamellerna är även förberedda för en tillbyggnad av plan 11. Byggnadens stomme föreslås bestå av: Grundläggning med stålpålar under pålplintar av betong. Ventilationskanaler av betong i plan 2. Betong med underliggande dräneringslager. Kanalerna värmeisoleras på insidan. Bottenplatta av betong med underliggande värmeisolering och dräneringslager. Väggar, pelare och bjälklag i plan 3. Platsgjuten betong. Motfyllda väggar i plan 3, 4 och 5. Platsgjuten betong som värmeisoleras på utsidan. Ytterväggar ovan mark. Prefabricerade, bärande och stomstabiliserande element av betong med delvis motgjuten värmeisolering av cellplast typ PIR. Prefabväggen kompletteras på utsida med mineralull, luftspalt och fasadtegel. Bjälklag 4-5. Prefab-element, HD/F 120/38 med 120 mm pågjuten och samverkande betong. Med hänsyn till strålningsskydd fylls kanalerna i HD/F-elementen till hälften med betong. Prefab-bjälklagen läggs upp på HSQ-balkar av stål som bärs av betongpelare. Bjälklag 6. Prefab-element, HD/F 120/32 med 100 mm pågjuten och samverkande betong. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 2 (4)
Med hänsyn till strålningsskydd fylls kanalerna i HD/F-elementen med betong. Prefabbjälklagen läggs upp på HSQ-balkar av stål som bärs av betongpelare. Bjälklag 7-10. Prefab-element, HD/F 120/32 med 100 mm pågjuten av samverkande betong. Prefab-bjälklagen läggs upp på HSQ-balkar av stål som bärs av betongpelare. Strålningsbunkrarna. I plan 3 är bottenplatta och väggar av betong som värmeisoleras på utsidan. I plan 4 är väggar och tak av platsgjuten järnmalmsbetong som värmeisoleras på utsidan. Vertikala laster förs via bjälklagen till bärande väggar och pelare ner till grunden Horisontella laster förs via bjälklagen till stabiliserande väggkonstruktioner ner till grunden. Håltagningsmöjligheter Bjälklag 3 dimensioneras för håltagning max 1250*1250 mm i efterhand. Dock får hålet inte placeras inom pelardäckets c-område. Bjälklag 4-11 dimensioneras för håltagning i efterhand, max 400*4000 mm i mittzon och max 500*3000 mm i kantzon på elementen. Mått mellan c/c hål, min 1200 mm. Runda hål med diameter = kanalens bedd 40 mm kan borras i efterhand om de placeras i centrum kanal. Bjälklagens bärförmåga nyttiga laster, egensvängning Bjälklag dimensioneras utöver egenvikter för följande laster: Bjl ö pl 2 (Teknik) qk=5 kn/m² ψ =0,8. Egenfrekvens>8 Hz Bjl ö pl 3-5 (MR/OP/teknik) qk=10 kn/m² ψ =0,8. Egenfrekvens>8 Hz Bjl ö pl 3 (Terrassbjl) qk=12 (fylln) + 4 (NL) kn/m² ψ =0,8 Bjl ö pl 6 (Vård/teknik) qk=6 kn/m² ψ =0,7. Egenfrekvens>8 Hz Bjl ö pl 6 (Terrassbjl) qk=7 (fylln) + 4 (NL) kn/m² ψ =0,8 Bjl ö pl 7-9 (Vård/teknik) qk=4 kn/m² ψ =0,7. Egenfrekvens>8 Hz Bjl ö pl 10 (Terrassbjl) qk=7 (fylln) + 4 (NL) kn/m² ψ =0,8 Värmemotstånd Byggnaden värmeisoleras så att följande Up-värden uppnås: Byggnadsdel Up(W/m²K) Golv, källarvåning 0,20 Grundmurar, under mark 0,20 Socklar ovan mark 0,25 Ytterväggar (btg)+isolering 0,20 Ytterväggar (prefab) 0,15 Ytterväggar (fönster) enl. ark. Yttertak 0,15 Markförhållanden Undergrund och omgivande mark En översiktlig grundundersökning är utförd för J-huset. Marken består av naturlig lagrad sand som överlagras av lera eller fyllning med varierad tjocklek. I den naturligt lagrade sanden förekommer skikt av lera. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 3 (4)
LUFTBROAR Bakgrund När hus J är byggd så behövs luftbroar till hus B9 och B12. Krav Svensk standard. Boverkets byggregler. EKS 8. AFS Stomme Konstruktionsprinciper: Luftbroarna läggs upp på stöd av betongpelare och på anslutande byggnader. Byggnadens stomme föreslås bestå av: Grundläggning med betongplattor i sand. Pelare av betong som är inspända i grundkonstruktionen. Gångbanan spänner mellan i underkant på våningshöga fackverksbalkar av stål som är placerade innanför fasadglasväggar. Gångbanan är värmeisolerad på undersida och på kanterna. Yttertaket med takstolar som spänner mellan fackverkens överramar är luftat (kallt tak). Värmeisoleringen placeras mellan takstolarnas underramar. Regn-och smältvatten förs via hängrännor och stuprör ner till dagvattenledning i mark. Bjälklagens bärförmåga nyttiga laster, egensvängning Bjälklag dimensioneras utöver egenvikter för följande laster: Gångbanan qk=4 kn/m² ψ =0,8. Egenfrekvens>8 Hz Takbjälklaget So= 2 kn/m², ψ=0,7 Värmemotstånd Byggnaden värmeisoleras så att följande Up-värden uppnås: Byggnadsdel Up(W/m²K) Golv 0,30 Ytterväggar (fönster) enl. ark. Yttertak 0,20 Markförhållanden Undergrund och omgivande mark En översiktlig grundundersökning är utförd för J-huset. Marken består av naturlig lagrad sand som överlagras av lera eller fyllning med varierad tjocklek. I den naturligt lagrade sanden förekommer skikt av lera. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 4 (4)
J-HUSET Projektnummer 8040552 Nybyggnad PROGRAMHANDLING 2013-08-22 TEKNISK BESKRIVNING VVS/KYLA/MEDICINSKA GASER/SPRINKLER/STYR Rev:
Denna handling är framtagen av VVS-Konstruktioner KB Dimensionering Hus J ska dimensioneras för flexibel och generell användning i ett 40-årsperspektiv. Detta medför en maxdimensionering. Det är olika maxalternativ för respektive värme, kyla och luft. Schakt och utrymmen för installationer i denna programhandling är utförda med det perspektivet. Plan 4 till 6 ska dimensioneras för tyngre verksamhet som röntgen och operation. Plan 7 till 10 och framtida plan 11 ska dimensioneras för lättare verksamhet som vårdplan eller mottagningar mm. Se vidare fördjupade förstudier Förutsättningar långsiktig dimensionering av J-huset samt Maxdimensionering verksamhet. Mediakulvert Hus J ska försörjas med media från en ny kulvert. Mediekulverten ska ansluta mot J-huset. Undercentral/fläktrum För byggnaden anordnas utrymmen för fjärrvärmeundercentral och fjärrkylcentral i plan 3. Fläktrum på plan 3 betjänar plan 3 till 6. Fläktrum på plan 7, södra delen och norra delen, betjänar plan 8-10 och ska kunna betjäna plan 11 i framtiden. Fläktrum på plan 6 betjänar Operationssalar på plan 5. Redundans för fjärrkyla och fjärrvärme utförs med värmepumpskylmaskiner. Schakt för rörledningar Södra huslamellen utförs med sex schakt från plan 3 varav ett i reserv för framtida utbyggnad. Norra huslamellen utförs med sju schakt från plan 3 varav ett i reserv för framtida utbyggnad. Rörledningarna delas upp mellan schakten så att varma medium och kalla medium placeras i olika schakt. Spillvatten, dagvatten Nya spill- och dagvattenledningar ska installeras. Dagvatten ansluts söderut mot det kommunala nätet efter fördröjning inom området enligt Uppsala Vattens önskemål samt enligt resultat från VAutredning kring sjukhusets avloppssystem. Spillvatten ansluts norrut. Ledningarna byggs inte in i bjälklag. Horisontella dragningar sker i undertak, vertikala i schakt. Dagvattenledningar isoleras mot kondens inomhus. Spill- och dagvattenledningar utförs i syrafast rostfritt stål. Systemlösning för bensin och oljeavskiljare samt uppsamlingstank förbereds för eventuell helikopterplatta. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 2 (33)
Tappvatten Hus J ska anslutas med tappvatten med 7-8 dh. Det blir ingen uppdelning av tappvattensystemet med olika hårhetsgrader på vattnet. Ny reservmatning till sjukhuset för tappkallvatten ansluts till kommunens ledning i Dag Hammarsköldsväg. Tappkallvatten ansluts till sjukhusets ledningar och dess ringmatning väster om huset. Tappvarmvatten ska produceras i en ny fjärrvärmeundercentral. Se nedan samband med kylsystem och återvinning. Varmvatten ska produceras via tvåstegskoppling. Nya ledningar för tappkallvatten, varmvatten och VVC distribueras i byggnaden via flera schakt. Tryckstegrat till de övre våningsplanen. Tappvattnet distribueras ovan undertak i korridorer inom planen. Matningarna från olika schakt kopplas samman för att underlätta vid ombyggnader och för att få redundans. Tappvattenledningar utförs av kopparrör som ska hårdlödas. VVC förses med injusteringsventiler. VVC-slingornas huvudledningar förses med temperaturmätning och loggning på varje plan samt vid returen i undercentralen. Inom WC/ Dusch, Städ mm förläggs rören utvändigt och utförs förkromade. Blandare, WC-stolar, tvättställ, utslagsbackar mm installeras samt anslutningar till apparater utförs. De diskdecinfektorer, autoklaver och spolos som eventuellt kräver mjukare vatten och/eller avjoniserat vatten förses med egen utrustning för detta. Fläktrum, undercentraler, rum för sopor och tvätt mm ska förses med utslagsbackar med spolblandare samt med slang och slanghylla. Tappvatten används också som nödkyla för extra krävande utrustningar som t. ex. MR-kameror. Värme En ny fjärrvärmecentral installeras. Se nedan samband med kylsystem och återvinning. Separata värmeväxlare för värme till radiatorer och värme för luftbehandling installeras. Båda värmesystemen förses med fast monterad utrustning för vattenbehandling typ EnwaMatic. Anslutning av värmebatterier till luftbehandlingsaggregat ska utföras. Shuntgrupper för värmebatterier för ventilation installeras. För de luftbehandlingsaggregat som ska ha kombibatterier installeras kombishuntgrupper. Värmesystemet för radiatorer förses med olika system med shuntgrupper som delas upp efter huskropp och fasader. Ledningarna förläggs ovan undertak efter fasad inom det betjänade planet. Radiatorer installeras. Luftbroar förses med värmare som ansluts till värmesystemet på det plan den utgår ifrån. Eftervärmning av luften efter avfuktning via kylbatterier ska ske med vattenburen värme. Kylsystem med återvinning Nedanstående system kan komma att förändras. Det är inte beslutat hur redundans för kyla och värme ska utföras eller hur stor den ska vara. Det kan bli ändrat antal värmepumpskylmaskiner. De förändringar av flödeschemat och systemuppbyggnaden vid andra förutsättningar än de som föreligger nu utförs då besked om beslut finns. Ett nytt kölbärarsystem byggs kanske upp inom sjukhuset. Det är inarbetat i denna handling genom att kylsystemet ska utföras för att klara systemtemperatur 12-19 C på inkommande köldbärarledning. Systemuppbyggnaden nedan beskriver ett system med fjärrkyla som dock ska klara ovanstående temperaturer. Ett system med systemtemperatur 8-18 C för avfuktning installeras också. Kylmaskinerna har systemtemperatur 7-12 C. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 3 (33)
Vattenbehandling Båda kylsystemen förses med fast monterad utrustning för vattenbehandling typ EnwaMatic. Ventilation. Ett batteri för frikyla/förvärmning placeras i uteluften före roterande värmeväxlare. Fastighetens köldbärare kyls i detta batteri och samtidigt förvärms tilluften. Frikyle/förvärmningsbatteri styrs i sekvens med roterande växlare, värme och kyla, där frikyle/ förvärmningsbatteri ligger först i värmesekvensen. Då utetemperaturen stiger minskar frikylningseffekten och samtidigt minskar förvärmningsbehovet. Då skillnaden mellan utetemperaturen och köldbärarens retur är för liten blockeras frikylning. Frikylnings/ förvärmningsbatteri är anslutet via växlare till fastighetens köldbärare. Vätskan i batteriet har inblandning av frostskydd, då batteriet sitter först i luftströmmen. Pump för cirkulation och styrventil med frysskyddsfunktion för att undvika frysning i värmeväxlare. Frikyla/värmning av eventuell helikopterplatta. Då värmning av helikopterplattans yta krävs kan köldbäraren utnyttjas som första steg, då temperaturdifferensen mellan köldbäraren och helikopterplattans temperatur möjliggör detta. Anslutning till köldbäraren sker via värmeväxlare. Pump för cirkulation och styrventil med frysskyddsfunktion för att undvika frysning i värmeväxlare. Då köldbäraren inte kan utnyttjas att värma helikopterplattan tillförs värme från VS-systemet. Köldbärarens återkylning i kylcentralen. Köldbärarens retur cirkulerar genom växlare för fjärrkyla. Kylning av köldbäraren sker så länge returtemperaturen är högre än temperaturen i frikylesystemet. Flödet i köldbäraren tillsammans med returledningens temperatur och en fiktiv temperatur i framledningen, motsvarande önskat börvärde, ger behovet i fastighetens köldbärare i kw. Värdet utnyttjas att koppla in önskat antal kylaggregat. Då effekten stiger kopplas fler aggregat in efter inställda gränser, och då behovet sjunker kopplas aggregat bort. Kylaggregatens returledning hämtas från huvudköldbäraren efter fjärrkyleväxlaren och lämnas på samma ledning längre fram. Kylaggregaten är parallellt anslutna med gemensam köldbärarpump, vilket gör att köldbärarens flöde varierar med antalet inkopplade kylaggregat. Då flödet i huvudköldbäraren varierar med behovet och vartdera kylaggregatet har ett fast värde så behövs en tank för att ta hand om det överskott av flöde som uppstår då nästa aggregat startas. Vid fullt effektuttag i köldbäraren och alla kylaggregat i drift bör flödet i de olika kretsarna balansera. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 4 (33)
Samkörning, frikyla, kylaggregat och fjärrkyla. Vid situationer då frikylan inte räcker till och kompletterande kyleffekt krävs, kan fjärrkyla nyttjas om returtemperaturen på fjärrkylesystemet kan hållas över minimivärde. Ett av kylaggregaten har scrollkompressorer och kan startas istället för fjärrkyla, och komplettera köldbärarens temperatur. Kylaggregat med skruvkompressorer bör inte utnyttjas för små effekter utan skall startas då större effekter krävs. C:a 40 % - 100 % av en kompressor. Fjärrkyla och kylaggregat kommer troligtvis inte att behöva vara i drift samtidigt. Värmeåtervinning från kylaggregat. Då kylaggregat är i drift kan kondensorvärmen utnyttjas till fastighetens radiatorsystem, luftbehandling och eller förvärmning av tappvarmvatten. Aggregatens kondensorkrets utnyttjas till radiatorsystem och till förvärmning av tappvarmvatten. Värme ackumuleras i tankar och växlas till tappvarmvatten. Förvärmning sker genom direktväxling, ackumulering av tankvolym sker på kondensorsidan för att undvika problem med legionella. Då fastigheten inte kan tillgodose avkylning av kondensorvärmen från kylaggregaten, krävs växling till kylmedelssystem. Kylmedelssystem. Kylmedelskylare placerade utomhus bortför kondensorvärme via växlarytor och fläktarbete. Pumpkrets cirkulerar kylmedel via styrventil för att reglera temperaturen och fungera som frysskydd mot växlarens primärsida som har vatten utan frostskydd. Kylmedelsystemet består av vatten med inblandning av frostskydd. Kyla för luftbehandling Anslutning av kylbatterier till luftbehandlingsaggregat ska utföras. Shuntgrupper för kylbatterier för ventilation installeras. För de luftbehandlingsaggregat som ska ha kombibatterier installeras kombishuntgrupper. Kylsystemet delas upp med shuntgrupper utifrån olika utrustnings behov av framledningstemperatur. För lokaler med medicinteknisk utrustning som kräver avfuktning eller andra lokaler med krav på fukthalt utförs avfuktningen via kylbatterier i luftbehandlingssystemens kanaler. Ånga Där lokaler med medicinteknisk utrustning som kräver befuktning installeras, utförs befuktningen via luftbehandlingssystemet med elektriska ånggeneratorer placerade i teknikrum i direkt anslutning till lokalerna. Kräver ånggeneratorn mjukare vatten installeras egen avhärdare. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 5 (33)
Medicinska gaser Utförande på medicinska gasanläggningar för sjukvårdsinrättningar i Sverige skall följa säkerhetsnorm SIS HB 370 med tillägg. Omfattning av nya medicinska gasanläggningarna för hus J inom Akademiska sjukhuset i Uppsala skall därmed utföras enligt nedanstående. Försörjning med oreducerad medicinsk luft, instrumentluft, teknisk luft, andningsoxygen och lustgas utförs via sjukhusets centrala rörsystem i mediakulvertar. Matning kan utföras från två håll för andningsluft och andningsoxygen. Nya gasrörsystem inom hus J. Rörledningssystem inom hus J utförs med två huvudstammar i varje husdel som sammankopplas på teknikplan 3 (totalt 4 rörstammar). Stammarna betjänar plan 4 till 10 och förbereds för framtida plan 11. På plan 10 sammankopplas stammarna i respektive huskropp. Reservgassystem för andningsoxygen och andningsluft försörjs med en separat rörstam i varje husdel och sammankopplas på plan 3. Delvis utgår rörledningar från nya gas- och kompressorcentraler inom hus J. I båda husdelarna planeras gasinstallationer på plan 4, 5, 6, 8, 9 och 10 varav plan 5 är Dagkirurgi. På ovan angivna våningsplan installeras rörledningar för andningsoxygen, lustgas, andningsluft, instrumentluft samt teknisk luft. Rörledningssystemet för koldioxid och argon utförs med en stam i varje husdel som betjänar plan 4, 5 och 6. På varje avdelning installeras en eller flera tryckövervakare/tryckvakter. Efter tryckövervakare/tryckvakter installeras nödavstängningsventiler som betjänar enstaka eller flera rum som skall förses med gasuttag. Ny reservgascentral för Andningsoxygen och Andningsluft. Reservgascentral anordnas som primärt betjänar hus J men skall även kunna betjäna bl.a. operationsavdelningar inom hus B9 och B12. Utreds vidare i systemhandlingsskedet. Tömningscentraler för andningsoxygen och andningsluftluft installeras. Andningsoxygen sammankopplas till sjukhusets ordinarie gassystem men sammankopplingen är normalt stängd. Ny kompressoranläggning för Instrument- och Andningsluft. En komplett kompressoranläggning för produktion av medicinsk komprimerad luft installeras i ett kompressorrum. Anläggningen omfattar i huvudsak; en oljefri kompressor, en luftbehållare, en lufttork (typ adsorption), en filteruppsättning, en tryckreduceringsuppsättning. Anläggningen skall betjäna hela Akademiska sjukhuset inklusive hus J. Ny kompressoranläggning för Teknisk luft. En komplett kompressoranläggning för teknisk luft installeras i samma kompressorrum som ovanstående anläggning för instrumentluft/andningsluft. Anläggningen omfattar i huvudsak; en kompressor, en luftbehållare, en lufttork, en filteruppsättning, en tryckreduceringsuppsättning. Anläggningen skall betjäna hus J och i viss mån övriga sjukhuset. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 6 (33)
Ny tömningscentral för Medicinsk koldioxid och Argon. Ny tömningscentral för medicinsk koldioxid och argon installeras för hus J. Larmanläggningar för ovanstående gasförsörjningsanläggningar. Gascentral och kompressoranläggningar ovan förses med larmanläggningar enligt säkerhetsnormen och larm utgår till sjukhusets datoriserade larmsystem och driftcentral. Alla tryckövervakare/tryckvakter förses med larmenheter som indikeras på en larmenhet intill respektive tryckövervakare/tryckvakt. Dessutom sammankopplas dessa gaslarm med avdelningarnas egna kallelsesignalsystem. Destruktion av Lustgas När lite större mängder av lustgas används skall system för uppsamling och destruktion av gasen upprättas enligt nya krav. System för uppsamling av lustgasöverskott vid patientplatser är oftast installerat i lite nyare byggnader och borde även finnas för nya installationer inom Hus J. SK. vacuum-system samt vid behov närutsug skall installeras som kan evakuera gasen från patientplatserna. Tidigare så mynnade vacuum-systemen direkt ut genom yttervägg eller i avluftkanaler. Enligt kraven skall lustgasen destrueras för mindre miljöpåverkan. Tills nyligen fanns ett inhemskt anläggningsalternativ för destruktion av lustgas. Detta företag har dock nyligen lagt ner verksamheten varför det i dagsläget inte anses finnas någon leverantör som omgående kan ta på sig ett ansvar för denna typ av installation. Tidigare fanns utländska alternativ som var betydligt kostsammare men deras leveransmöjligheter är idag osäker. Så länge det inte finns uppgifter om någon lämplig leverantör så rekommenderas att beslut om installation av destruktionsanläggningar skjuts till nästa skede, systemhandlingen. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 7 (33)
Sprinkler Huset ska försörjas med sprinkler. En ny Sprinklercentral placeras på plan 3. Försörjning till ny sprinklercentral kommer att ske genom att göra en inkoppling på befintlig servisledning som försörjer olika sprinklercentraler på Akademiska sjukhuset. Försörjningen består av 2 st. el-anslutna tryckstegringspumpar som är placerade på plan 1 i hus B11. Regelverk SBF 120:7 gäller som regelverk för denna anläggning. Riskklass Vårdavdelningar: Riskklass: OH1 Verkningsyta: 72 m2 Vattentäthet: 5 mm/minm² Osprinklade ytor Byggnaden skall totalsprinklas med undantag för följande ytor: Ställverk, UPS-rum Installationsschakt Brandavskilda Trapphus. Teknikutrymmen plan 2. Ovan undertak skyddssprinklas endast kabelstegar enligt SBF120-7. Sprinklercentral Ny sprinklercentral placeras i Hus J, plan 3. I sprinklercentralen placeras det 4 st. larmventiler Sektion 1 och 2 kommer försörja varsin halva av hus J samt sektion 3 och 4 försörjer mediakulvert och transportkulvert. Sektionerna är sedan uppdelade på undersektioner för varje våningsplan. Sprinklercentralen skall vara uppvärmd. Larmventiler Larmventilerna i sprinklercentralen kommer att försörjas med s.k. by-pass ledning med en ventil som normalt kommer att vara stängd. Denna anordning kommer att förenkla för driftspersonalen/servicepersonal vid underhållning av larmventilerna. När larmventilerna skall underhållas så stänger man ventilen över och under larmventilen och öppnar istället by-passventilen. Då kommer anläggningen fortfarande vara i drift och man slipper att tappa ut hela systemet under servicen. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 8 (33)
Flödesvakter Flödesvakterna kommer att installeras med flödesvaktstestare så att driftspersonal kan prova flödesvakterna från sprinklercentralen. Provningen görs från en larmpanel. Med flödesvaktstestare kan man prova flödesvakterna utan att tappa huvudledningen på vatten (den som flödesvakten sitter i). Med detta sätt sparar man mycket tid vid provning, samt att det blir betydligt mindre rördragning. Flödesvakten har en kopplingsbox där man ansluter 230 Volt. Pumpen och flödesvakten är anslutna till boxen. Sprinkler För placering gäller SBF 120:7 samt begränsningarna för sprinklernas typgodkännande. Generellt sprinklertyp QR. För att möjliggöra ny teknik ska sprinklern minst vara något av följande: UL-listade, CE-märkta eller SBSC-certifierade. Alla sprinkler monterade i vägg eller undertak skall vara vita. Mässingssprinkler ovan undertak. I möjligaste mån skall Consealdsprinkler installeras, där det inte är möjligt används SSP/SSU eller EC-SSP. I följande fall skall Conseald sprinkler (Infällda) installeras i undertak samt vägg: - Utrymmen med inneliggande patienter - Utrymmen med renhetskrav, t.ex. operationsrum, sterilcentraler och labb - Vid takhöjder under 2,3 m. Sprinkler i reserv enligt SBF 120:7 Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 9 (33)
SYSTEM KV KVT VV VVT VVC VVCT S/D VP VS VS KP KB KB KB KB KM OX LG AL IL TL CO2 Argon Tappkallvatten Temperatur 8 C Tryckklass PN10 Tappkallvatten tryckstegrat Temperatur 8 C Tryckklass PN10 Tappvarmvatten Temperatur 60 C Tryckklass PN10 Tappvarmvatten tryckstegrat Temperatur 60 C Tryckklass PN10 Tappvarmvattencirkulation Temperatur 55 C Tryckklass PN10 Tappvarmvattencirkulation Tryckstegrat Temperatur 55 C Tryckklass PN10 Spillvatten/Dagvatten Fjärrvärme Systemtemperatur 105/35 C Tryckklass PN 16 Värmesystem uppdelade efter huskropp och fasad Systemtemperatur 45/35 C Tryckklass PN 6 Värmesystem luftbehandling Systemtemperatur 45/35 C Tryckklass PN 6 Fjärrkyla Systemtemperatur 6/18 C Tryckklass PN 16 Kyla från kylmaskiner Systemtemperatur 7/12 C Tryckklass PN 6 Kyla våt Systemtemperatur 8/18 C Tryckklass PN 6 Kyla våt Systemtemperatur 12/19 C Tryckklass PN 6 Kyla torr Systemtemperatur 15/19 C Tryckklass PN 6 Kylmedelssystem Systemtemperatur 48/40 C Tryckklass PN 6 Etylenglykol-Vatten 35 vikts% Andningsoxygen Lustgas Andningsluft Instrumentluft Teknisk luft Medicinsk koldioxid Argon Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 10 (33)
Luftbehandling Luftbehandlingssystem installeras med luftbehandlingsaggregat placerade i fläktrum. Våningsplanen ska förses med nya kanalsystem med don och spjäll. Principiell placering av luftbehandlingsaggregaten framgår av arkitektritningar och flödesschema. Systemuppbyggnad utreds vidare i projektet. Kortfattad systembeskrivning Luftbroar Betjänas av kanalsystem på det plan som luftbro ansluter, förslagsvis tilluft från hus J och frånluft i anslutande befintlig byggnad. Provisorisk frånluft genom frånluftsfläkt, placerad i anslutning av befintlig byggnad. Plan 2 Kulvertkanaler för ute- och avluft. Ventilrum skall förses med en kanal på 1m² ansluten till avluften. Plan 3 I fläktrum placeras aggregat för plan 3 och 4 till 6. Aggregaten för plan 3 betjänar även hisschakt och trapphus med tilluft. Uppsamlingsrum (sop- och tvättrum) förses med egna separata aggregat. Ställverk och UPS-rum Varje ställverk samt UPS rum förses med egna cirkulationsaggregat för kylning. Ställverk samt UPS rum förses även med allmänventilation. Varje strålningsbunker i plan 4 förses med separata aggregat placerade på plan 3. Rum intill strålningsbunkrar plan 4 betjänas av ett centralt aggregat. Plan 4 till 6 södra delen Varje plan betjänas av fyra aggregat i plan 3. Operationssalar 4 st. och 2 st. uppdukningsrum, betjänas från plan 6. Plan 4 norra delen Planet betjänas av fyra aggregat från plan 3. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 11 (33)
Plan 5 norra delen Operationssalar 10 st. och 6 st. uppdukningsrum, betjänas från plan 6. Övriga delar betjänas från aggregat plan 3. Plan 6 norra delen Fläktrum för operation plan 5. Publika delar betjänas från aggregat plan 3. Plan 7 södra Fläktrum för plan 7, 8, 9, 10 och till framtida plan 11. Plan 7 norra Fläktrum för plan 7, 8, 9, 10 och till framtida plan 11. Plan 8-10 samt framtida 11 södra Varje plan betjänas av två aggregat i plan 7. Mittendel i plan 8 mellan södra och norra(konferens) betjänas av eget aggregat i södra delens fläktrum plan 7. Plan 8-10 samt framtida 11 norra Varje plan betjänas av två aggregat i plan 7. Ventilationsschakt Ventilationsschakt ska överdimensioneras för framtida ombyggnationer. Kanaler skall dimensioneras för låga tryckfall. För plan 5-6 dimensioneras stamkanaler för att klara av att betjäna hela planen. Frånluftskanaler från dragskåp, utsug mm skall monteras. Brand Landstingsservice förordrar fläktar i drift före avskiljning med brandgasspjäll. Beräkningar får avgöra lämplig systemlösning. Brandgaslösning för hissar och trapphus utförs med tryckavlastning genom mekanisk alternativt termiskt anordning. Räddningshiss förses med mekanisk övertrycksättning med konstant flöde. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 12 (33)
Fördjupad systembeskrivning Södra delen Plan 3 Betjänas av aggregaten i plan 3, betjänar även hissar/trapphus med tilluft samt mediekulvert med frånluft och transportkulvert med tilluft. Separata aggregat för Uppsamlingsrum (sop- och tvättrum) installeras. Separata cirkulationsaggregat för kylning av varje ställverk och UPS rum installeras. Ute- och avluft för aggregat placerat på plan 3: Ute- och avluftskanaler till aggregat plan 3 dras fram i kulvert kanaler plan 2. Uteluft gemensamt med norra delen till uteluftsgaller, placerat i norra delen av byggnaden. Uteluftskanal förses med kylåtervinningsbatteri typ nålvärmeväxlare och hjälpfläktar. Avluft gemensamt med norra delen via kulvertkanaler i plan 2 till två avluftstorn ovan innergården. Plan 4 Betjänas av aggregat i plan 3. Betjänas av fyra aggregat och varje aggregat har ett schakt till betjänat plan. Aggregaten har sina stamkanaler till ett av de fyra ventilationsschakten upp till betjänat plan. Detta för att erhålla stor flexibilitet och generalitet vid ombyggnader i framtiden då man endast stör ventilationen inom mindre områden. Linjeacceleratorer för 5 st. strålningsbunkrar på plan 4, betjänas av separata aggregat placerade på plan 3. Det ska utredas om luftbehandlingsinstallationerna för strålningsbunkrarna ska förses med forcering och om krav på eventuell befuktning/avfuktnings inte ska behöva följas vid forceringen. Plan 5 Operationssalar 4 st. samt uppdukningsrum 2 st. betjänas av aggregat placerade i fläktrummet på plan 6. Operationssalar och uppdukningsrum utförs för <5 CFU. Anslutande rum till ovanstående utförs i <100 CFU, med hjälp av hepadon altenativt hepa cirkulationsaggregat. Eventuellt ska luftduschar installeras vid gräns till allmän yta och omklädningsrum, detta utreds vidare i projektet. Källstyrka 1 gäller för operationskläder. Övriga allmänna ytor betjänas av aggregat i fläktrummet på plan 3. De består av fyra aggregat och varje aggregat har ett schakt till betjänat plan. Aggregaten har sina stamkanaler till ett av de fyra ventilationsschakten upp till betjänat plan. Detta för att erhålla stor flexibilitet och generalitet vid ombyggnader i framtiden då man endast stör ventilationen inom mindre områden. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 13 (33)
Plan 6 Fläktrum för operationssalar 4 st. och uppdukningsrum 2 st. i plan 5. Uteluftsintag sker via galler på norra fasaden på plan 6 och avluft via galler i fasad mot innergård. Varje operationssal betjänas av eget cirkulationsaggregat med tillhörande ute- och avluftsaggregat med återvinning för behandlad tilluft och frånluft. Vid gemensam ute- och avluftskanal för flera brandceller, avdelas varje brandcell med brandgasspjäll. Uppdukningsrum 2 st. betjänas av 1 st. separata cirkulationsaggregat med tillhörande ute- och avluftsaggregat med återvinning för behandlad tilluft och frånluft. Även ett reserv ute- och avluftsaggregat för till- frånluftsaggregat skall finnas. Övriga delar plan 6 betjänas av aggregat i plan 3. Som består av fyra aggregat och varje aggregat har ett schakt till betjänat plan. Aggregaten har sina stamkanaler till ett av de fyra ventilationsschakten upp till betjänat plan. Detta för att erhålla stor flexibilitet och generalitet vid ombyggnader i framtiden då man endast stör ventilationen inom mindre områden. Plan 6 (entrédel) betjänas av separata schakt. Plan 7 Fläktrum för plan 7-10, samt konferensdel och eventuellt framtida plan 11. Vardera aggregat har sina stamkanaler till två av de fyra ventilationsschakten upp till betjänat plan. Detta för att erhålla stor flexibilitet och generalitet vid ombyggnader i framtiden då man endast stör ventilationen inom mindre områden. Vid framtida utbyggnad av södra delen plan 11 måste ett nytt fläktrum för plan 11 alternativt nytt fläktrum för konferensdel byggas, alternativt utreds vidare i projektet. Aggregat skall även betjäna hissar/trapphus med frånluft i plan 10, dessa skall kunna anpassas för att ansluta framtida hissar/trapphus i plan 11. Uteluft tas via uteluftsgaller på södra fasaden plan 7. Avluft via galler på fasad alternativt takhuv på plan 7, mot innergård. Plan 8-10 och framtida 11 Betjänas av fläktrum placerat på plan 7. Varje plan försörjs av egna aggregat, förslagsvis betjänas plan av två aggregat och varje aggregat har två schakt till betjänat plan. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 14 (33)
Norra delen Plan 3 Betjänas av aggregat i plan 3 och aggregat betjänar hissar/trapphus med tilluft. För plan 5-6 skall förberedas för eventuell annan verksamhet än operation/fläktrum, med plats för aggregat i plan 3 samt tillhörande schaktkanaler från plan 3 till plan 5 och 6. Separata aggregat för Uppsamlingsrum (sop- och tvättrum) installeras. Separata cirkulationsaggregat för kylning av varje ställverk och UPS rum installeras. Ute- och avluft för aggregat placerat på plan 3: Ute- och avluftskanaler till aggregat plan 3 dras fram i kulvert kanaler plan 2. Uteluft gemensamt med södra delen till uteluftsgaller, placerat i norra delen av byggnaden. Uteluftskanal förses med kylåtervinningsbatteri typ nålvärmeväxlare och hjälpfläktar. Avluft gemensamt med södra delen via kulvertkanaler i plan 2 till två avluftstorn ovan innergården. Plan 4 Betjänas av aggregat i plan 3. Betjänas av fyra aggregat och varje aggregat har ett schakt till betjänat plan. Aggregaten har sina stamkanaler till ett av de fyra ventilationsschakten upp till betjänat plan. Detta för att erhålla stor flexibilitet och generalitet vid ombyggnader i framtiden då man endast stör ventilationen inom mindre områden. Plan 5 Operationssalar och uppdukningsrum för angiografi utförs för <5 CFU. Anslutande rum till ovanstående utförs i <100 CFU, med hjälp av hepadon altenativt hepa cirkulationsaggregat. Eventuellt ska luftduschar installeras vid gräns till allmän yta och omklädningsrum, detta utreds vidare i projektet. Källstyrka 1 gäller för operationskläder. Övriga allmänna ytor betjänas av aggregat i fläktrummet på plan 3. De består av fyra aggregat och varje aggregat har ett schakt till betjänat plan. Aggregaten har sina stamkanaler till ett av de fyra ventilationsschakten upp till betjänat plan. Detta för att erhålla stor flexibilitet och generalitet vid ombyggnader i framtiden då man endast stör ventilationen inom mindre områden. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 15 (33)
Plan 6 Fläktrum för operationssalar 10 st. och uppdukningsrum 4 st. i plan 5. Uteluftsintag sker via galler på norra fasaden på plan 6 och avluft via galler i fasad mot innergård. Varje operationssal betjänas av eget cirkulationsaggregat med tillhörande ute- och avluftsaggregat med återvinning för behandlad tilluft och frånluft. Vid gemensam ute- och avluftskanal för flera brandceller, avdelas varje brandcell med brandgasspjäll. Uppdukningsrum 6 st. betjänas av 2 st. separata cirkulationsaggregat med tillhörande ute- och avluftsaggregat med återvinning för behandlad tilluft och frånluft. Även ett reserv ute- och avluftsaggregat för till- frånluftsaggregat skall finnas. Övriga delar plan 6 betjänas av aggregat i plan 3. Som består av fyra aggregat och varje aggregat har ett schakt till betjänat plan. Aggregaten har sina stamkanaler till ett av de fyra ventilationsschakten upp till betjänat plan. Detta för att erhålla stor flexibilitet och generalitet vid ombyggnader i framtiden då man endast stör ventilationen inom mindre områden. Plan 6 (entrédel) betjänas av separata schakt. Plan 7 Fläktrum för plan 7-10 och framtida 11. Vardera aggregat har sina stamkanaler till två av de fyra ventilationsschakten upp till betjänat plan. Detta för att erhålla stor flexibilitet och generalitet vid ombyggnader i framtiden då man endast stör ventilationen inom mindre områden. Aggregat skall även betjäna hissar/trapphus med frånluft i plan 10, dessa skall kunna anpassas för att ansluta framtida hissar/trapphus i plan 11. Uteluft tas via uteluftsgaller på södra fasaden plan 7. Avluft via galler på fasad alternativt takhuv på plan 7, mot innergård. Plan 8-10 och framtida 11 Betjänas av fläktrum placerat på plan 7. Varje plan försörjs av egna aggregat, förslagsvis betjänas plan av två aggregat och varje aggregat har två schakt till betjänat plan. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 16 (33)
Generellt för hela byggnaden alla plan: VAV Lokaler skall utföras med behovsstyrning av luftflöden. Kylning, avfuktning och befuktning Klimatbehandling för övriga lokaler som kräver kylning och avfuktning/befuktning förses med utrustning för detta i teknikrum i direkt anslutning till lokalerna. Läkemedelsrum, personalrum, konferensrum o dyl. med stor värmelast förses med tilluftsbafflar med kyla, ställbara luftriktare och utrustning för rumstemperaturreglering. Rum för medicinteknisk utrustning med kylbehov förses med fläktluftkylare. Övrigt Alla aggregat skall vara förbereda för kolfilter, för eventuella problem med avgaser från eventuell helikopterplatta samt på avluften från uppsamlingsrum(sop- och tvättrum). Frånluft från säkerhetsbänkar, dragbänkar, dragskåp, punktutsug mm: Frånluftsläktar placeras i plan 3, som betjänar plan 4 till 6. För plan 7-11 placeras frånluftsfläktar på plan 12 (yttertak). För framtida södra delen plan 7-11 placeras frånluftsfläktar på plan 12 (yttertak). Möjlighet för värmeåtervinning utreds vidare i projektet. Medicinskåp, kemikalieskåp mm ansluts till det vanliga frånluftssystemet alternativ separata frånluftsfläktssystem beroende på typ av förvaring och användning. För säkerhetsbänk typ 2 skall även frånluft utföras med kåpa över bänk samt dragavbrott och flödet över kåpan skall motsvara minst flödet i säkerhetsbänken. Riskanalys bör utföras för vilket system respektive frånluftsenhet skall ansluta till. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 17 (33)
UTFÖRANDEN OCH MATERIALVAL LBxx Allmänna lokaler Luftbehandlingsaggregatet skall vara Eurovent certifierat och levereras utan färdigmonterad styr. Aggregaten skall förses med/innehålla: Ute- och avluftspjäll - täthetsklass 4 med fjäderåtergång. Direktdriven axial- eller axi-radiella fläkt som skall varvtalsstyras med frekvensomformare alternativt EC motorer. Frekvensomformarna ska levereras av styr. Roterande värmeväxlare. Temperaturverkningsgrad på värmeväxlare min. 83 % vid flödesförhållande 1/1. Kombibatteri för värme och kyla. Totalflödesmätare och tryckmätare för kanaltryck och filtertryckfall. Inspektionsdel mellan samt efter värmeväxlare och kombibatteri skall finnas. Uteluftsfilter, lång modell, filterklass F7 samt U-rörsmanometer. Frånluftsfilter, lång modell, filterklass F7 samt U-rörsmanometer. Plats för kolfilter på tilluften. Aggregatet placeras på stödfötter min 200 mm över golv för städning. Aggregathölje skall vara utförda lägst i korrosivitetsklass C2, samt levereras med erforderliga bottenbalkar, stödfötter och gummiplattor. Samtliga inspektionsdörrar skall vara upphängda med gångjärn och vara försedda med lås. Termometrar placeras på ute-/av-/till- frånluftskanaler. Aggregatspecifikation monteras i ram på aggregatets front. Specifikationen skall innehålla uppgifter om vilka funktionsdelar som ingår, totalflöde, tryckuppsättning, betjäningsområde, driftdata, datum för installation samt entreprenör. LBxx för operationssalar och uppdukningsrum. Luftbehandlingsaggregatet skall vara Eurovent certifierat och levereras utan färdigmonterad styr. Aggregat för ute- och avluft. Aggregaten skall förses med/innehålla: Ute- och avluftspjäll - täthetsklass 4 med fjäderåtergång. Direktdriven axial- eller axi-radiella fläkt som skall varvtalsstyras med frekvensomformare alternativt EC motorer. Frekvensomformarna ska levereras av styr. Roterande värmeväxlare. Temperaturverkningsgrad på värmeväxlare min. 83 % vid flödesförhållande 1/1. Totalflödesmätare och tryckmätare för kanaltryck och filtertryckfall. Inspektionsdel mellan samt efter värmeväxlare skall finnas. Uteluftsfilter, lång modell, filterklass F7 samt U-rörsmanometer. Frånluftsfilter, lång modell, filterklass F7 samt U-rörsmanometer. Plats för kolfilter på tilluften. Aggregatet placeras på stödfötter min 200 mm över golv för städning. Aggregathölje skall vara utförda lägst i korrosivitetsklass C2, samt levereras med erforderliga bottenbalkar, stödfötter och gummiplattor. Samtliga inspektionsdörrar skall vara upphängda med gångjärn och vara försedda med lås. Termometrar placeras på ute-/av-/till- frånluftskanaler. Aggregatspecifikation monteras i ram på aggregatets front. Specifikationen skall innehålla uppgifter om vilka funktionsdelar som ingår, totalflöde, tryckuppsättning, betjäningsområde, driftdata, datum för installation samt entreprenör. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 18 (33)
CAxx Cirkulationsaggregat för Operationssalar, Uppdukningsrum och liknande med krav på <5 CFU Luftbehandlingsaggregatet skall vara Eurovent certifierat och levereras utan färdigmonterad styr. Aggregaten skall förses med/innehålla: Frånluftspjäll täthetsklass 4 med fjäderåtergång. Frånluftsfilter, lång modell, filterklass F7 samt U-rörsmanometer. Värmebatteri. Inspektionsdel mellan värmebatteri, kylbatteri och fläkt skall finnas. Direktdriven axial- eller axi-radiella fläkt som skall varvtalsstyras med frekvensomformare alternativt EC motorer. Frekvensomformarna ska levereras av styr. Totalflödesmätare och tryckmätare för kanaltryck och filtertryckfall. Tilluftsfilter, lång modell, filterklass F9 samt U-rörsmanometer. Aggregatet placeras på stödfötter min 200 mm över golv för städning. Aggregathölje skall vara utförda lägst i korrosivitetsklass C2, samt levereras med erforderliga bottenbalkar, stödfötter och gummiplattor. Samtliga inspektionsdörrar skall vara upphängda med gångjärn och vara försedda med lås. Termometrar placeras på till- frånluftskanaler. Aggregatspecifikation monteras i ram på aggregatets front. Specifikationen skall innehålla uppgifter om vilka funktionsdelar som ingår, totalflöde, tryckuppsättning, betjäningsområde, driftdata, datum för installation samt entreprenör. Kylbatteri för kyla och avfuktning placeras utanför aggregat. Värmebatteri vid avfuktning placeras utanför aggregat. CAxx Cirkulationsaggregat för ställverk mm Luftbehandlingsaggregatet skall vara Eurovent certifierat och levereras utan färdigmonterad styr. Aggregaten skall förses med/innehålla: Frånluftsfilter, lång modell, filterklass F7 samt U-rörsmanometer. Direktdriven axial- eller axi-radiella fläkt som skall varvtalsstyras med frekvensomformare alternativt EC motorer. Frekvensomformarna ska levereras av styr. Kylbatteri. Totalflödesmätare och tryckmätare för kanaltryck och filtertryckfall. Tilluftsfilter, lång modell, filterklass F7 samt U-rörsmanometer. Aggregatet placeras på stödfötter min 200 mm över golv för städning. Aggregathölje skall vara utförda lägst i korrosivitetsklass C2, samt levereras med erforderliga bottenbalkar, stödfötter och gummiplattor. Samtliga inspektionsdörrar skall vara upphängda med gångjärn och vara försedda med lås. Termometrar placeras på till- frånluftskanaler. Aggregatspecifikation monteras i ram på aggregatets front. Specifikationen skall innehålla uppgifter om vilka funktionsdelar som ingår, totalflöde, tryckuppsättning, betjäningsområde, driftdata, datum för installation samt entreprenör. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 19 (33)
LBxx strålning Luftbehandlingsaggregatet skall vara Eurovent certifierat och levereras utan färdigmonterad styr. Aggregaten skall förses med/innehålla: Ute- och avluftspjäll - täthetsklass 4 med fjäderåtergång. Direktdrivna axial- eller axi-radiella fläktar som skall varvtalsstyras med lösa frekvensomformare. Frekvensomformarna ska levereras av styr. Typ av värmeåtervinning och temperaturverkningsgrad, utreds vidare. Verksamheten beslutar om behov av skilda luftvägar Värmebatteri Kylbatteri Värmebatteri vid avfuktning. Totalflödesmätare och tryckmätare för kanaltryck och filtertryckfall. Inspektionsdel mellan värmeväxlare och värmebatteri, kylbatteri och elbatteri skall finnas. Uteluftsfilter, lång modell, filterklass F7 samt U-rörsmanometer. Tilluftsfilter, lång modell, filterklass F9 samt U-rörsmanometer. Frånluftsfilter, lång modell, filterklass F7 samt U-rörsmanometer. Plats för kolfilter på tilluften. Aggregatet placeras på stödfötter min 200 mm över golv för städning. Aggregathölje skall vara utförda lägst i korrosivitetsklass C2, samt levereras med erforderliga bottenbalkar, stödfötter och gummiplattor. Samtliga inspektionsdörrar skall vara upphängda med gångjärn och vara försedda med lås. Termometrar placeras på ute-/av-/till- frånluftskanaler. Aggregatspecifikation monteras i ram på aggregatets front. Specifikationen skall innehålla uppgifter om vilka funktionsdelar som ingår, totalflöde, tryckuppsättning, betjäningsområde, driftdata, datum för installation samt entreprenör. LBxx Uppsamlingsrum (sop- och tvättrum) Luftbehandlingsaggregatet skall vara Eurovent certifierat och levereras utan färdigmonterad styr. Aggregaten skall förses med/innehålla: Ute- och avluftspjäll - täthetsklass 4 med fjäderåtergång. Direktdriven axial- eller axi-radiella fläkt som skall varvtalsstyras med frekvensomformare alternativt EC motorer. Frekvensomformarna ska levereras av styr. Roterande värmeväxlare. Temperaturverkningsgrad på värmeväxlare min. 83 % vid flödesförhållande 1/1. Kombibatteri för värme och kyla. Totalflödesmätare och tryckmätare för kanaltryck och filtertryckfall. Inspektionsdel mellan samt efter värmeväxlare och kombibatteri skall finnas. Uteluftsfilter, lång modell, filterklass F7 samt U-rörsmanometer. Frånluftsfilter, lång modell, filterklass F7 samt U-rörsmanometer. Plats för kolfilter på avluften. Aggregatet placeras på stödfötter min 200 mm över golv för städning. Aggregathölje skall vara utförda lägst i korrosivitetsklass C2, samt levereras med erforderliga bottenbalkar, stödfötter och gummiplattor. Samtliga inspektionsdörrar skall vara upphängda med gångjärn och vara försedda med lås. Termometrar placeras på ute-/av-/till- frånluftskanaler. Aggregatspecifikation monteras i ram på aggregatets front. Specifikationen skall innehålla uppgifter om vilka funktionsdelar som ingår, totalflöde, tryckuppsättning, betjäningsområde, driftdata, datum för installation samt entreprenör. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 20 (33)
TILLUFTSDON Don ska ha anslutningslåda med inställbart flöde och spridningsbild. Don för montage i undertak utförs med dysor. Operationssalar förses med LAF-tak med HEPA-filter. Uppdukning förses med LAF-tak alternativt omblandande don med HEPA-filter. HEPA-filter placeras företrädesvis i fläktrum så nära betjänat rum som möjligt. FRÅNLUFTSDON Kontrollventiler används för mindre luftmängder. Gallerdon med ljuddämpande anslutningslåda och spjäll med inställbart flöde används vid större luftmängder. Operationssalar och uppdukningsrum förses med lågt placerade väggdon för 80 % och takdon för 20 % av frånluftsflödet. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 21 (33)
STYR OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM Styr och övervakningsinstallationer utförs enligt Landstingsservice i Uppsala läns styrande dokument för styr och övervaknings system. 1. Projekteringsanvisning version 2.2 2. Tekniska krav version 2.3 3. Exempelmallar version 2.2 4. Beteckningssystem version 2.2 5. Scadasystem version 1.3 6. KNX Styrande dokument version X.X (under uppförande/höst 2013) Processbilder och larm ska visas i överordnat system i driftcentralen. PLC och operatörspaneler ska kommunicera via TCP/IP och Ethernet. Apparatskåp placeras i teknikrum/fläktrum och undercentraler. Operatörspaneler monteras i respektive apparatskåpsfront/dörr. Lokala operatörspaneler för OP-salar mm skall anslutas till styr och övervakningssystem. Systemen förses med manövrar, larm och indikeringar för att erhålla full funktion. System för fastighetslarm ska anslutas till respektive apparatskåp och PLC via fältbuss alternativt via projekterad KNX fältbuss. Fältbuss KNX skall i första hand användas för datakommunikation mot yttre komponenter till apparatskåp, är detta inte möjligt så får BACnet, Modbus eller M-Bus användas som fältbuss. Exempel på installationer som anslut via fältbuss: Frekvensomformare Integreringsverk värme och kylsystem Flödesmätare vatten Energimätare EL Lokala Operatörspaneler Rumsregulatorer, ventil- och spjällställdon, givare i rum. Närvarogivare, tidströmställare Övriga fastighetslarm Fältbuss KNX för belysningsstyrning mm. skall projekteras av EL-Konsult. Installationer som skall kommunicera via KNX i styr och övervakningssystem skall samordnas så att en gemensam KNX fältbuss används i fastighet. Förslag på gränsdragning mot EE: EE projekterar och installerar och integrerar KNX fältbuss samt ansluter respektive komponent till buss. KNX Fältbuss avlämnas efter funktionsprovning vid KNX/IP Gateway som monteras i utvalt apparatskåp för styr och övervakning. SÖE ansvarar sedan för funktionsprovning via KNX/IP Gateway mot DUC/PLC samt Scadasystem. LSU har för avsikt att ta fram ett styrande dokument som beskriver uppbyggnad av KNX nätverk för fastighetsinstallation komplett med integrationslista och gränsdragningslista för utförande. Beräknas vara klar under höst 2013. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 22 (33)
Varje huskropp (Hus J) ska ha en egen utomhustemperaturgivare, mätvärde skall skickas vidare via KNX eller BACnet till övriga system i fastigheten. LSU utredning pågår för uppsamling av mätvärden från integreringsverk, utredningen pekar på att LSU kommer att montera en separat gemensam PLC per fastighet som skall användas för anslutning till energimätare via M-Buss upp till överordnat styrsystem Citec. PLC:er ska anslutas till befintligt överordnat system, (Citec) vilket kommunicerar med PLC:er via protokollspecifika drivrutiner. För kommunikation mellan överordnat system och PLC:er används Akademiska sjukhuset, LUL-NET, (landstingets interna dataadministrativa nät). För kommunikation skall BACnet användas som kommunikationsprotokoll. Switch levereras av landstingsservice. Observera att apparatskåp skall anpassas för Switch för placering i respektive apparatskåp. Applikationer i det överordnade systemet (Scadasystem) ingår i Styr och Övervaknings entreprenaden och ska utföras av entreprenör för överordnat system, (systemintegratör) upphandlad av Landstingsservice. Systemintegratören blir underentreprenör i styrentreprenad. Färdig systemintegration i överordnat styrsystem skall ingå. Samtliga styrfunktioner i PLC skall finnas tillgängliga i Scadasystem. Av kommande systemhandling skall framgå att LSU(fastighetsägare) skall äga allt som produceras i projekt både materiellt och immateriellt. Kalibrering av givare utförs genom ärvärdes förskjutning, inställning av förskjutning ska kunna ske via operatörspanel i apparatskåp och överordnat styrsystem Scada. Separat processbild i Scadasystem upprättas för uppföljning av energikrav enligt Miljöbyggnad nivå GULD Miljöprogram Installationerna skall utformas och utföras med energieffektiva system med kretsloppsanpassade material. Material skall vara miljögranskat innan det projekteras eller köps in. Som stöd skall databasen "Sunda Hus Miljödata" med miljögranskade varor användas. Databasen tillhandahålls av beställaren. Dessutom ska följande beaktas: - Material och ledningar ska vara i halogenfritt utförande. - Produkter med låga elektriska och magnetiska fält. - Material ska väljas med tanke på återbruk. - Materialmärkning, materialdeklaration och dokumentation av alla produkter/material som slutligen använts. Ritningar Principschema för luftbehandlingssystem framgår av flödesschema V57-1187-V1, -V2. Principschema för kyl, vs, värme och återvinningssystem framgår av flödesschema V50-1187-VS1, -VS2, -VS3. Principschema för sprinkler framgår av flödesschema V-54.8-1187-S1. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 23 (33)
System fördelning för styr och övervakning System för styrning och övervakning ska för hus J byggas med PLC och operatörspanel placerade i apparatskåp. Apparatskåp Nya apparatskåp för styr och övervakning installeras på plan 3, 6 och 7. Förslag på fördelning enligt nedan, temperaturgivare för placering i apparatskåp skall installeras: Plan 7: 8 st. Apparatskåp 1187-07-AS01-AS08 Plan 6: 12 st. Apparatskåp 1187-06-AS01-AS12 Plan 3: 18 st. Apparatskåp 1187-03-AS01-AS18 Elkraftmatning till apparatskåp, kylmaskiner utförs av elinstallatör. Övrig kraftmatning utförs av styrinstallatör om inget annat bestäms. Luftbehandling LBxx Allmänna lokaler: Styrfunktioner: Aggregatet ska vara i kontinuerlig drift. Aggregatet ska kunna startas och stoppas enligt inställda drifttider i PLC och eller via närvarostyrning. Uteluftsspjäll stänger vid stoppat aggregat och vid strömavbrott. Pumpdrift vid värme och kylbehov. Lokal forcering av luftflöde via tryckknappstimer/närvarogivare/luftkvalitetsgivare. Alt. lokalt placerad OP-panel. Tryckreglering: Tryckgivare konstanthåller trycket i tilluft och frånluftskanalen. Tryckgivare konstanthåller trycket i kanalen via varvtalsstyrning av fläktar direkt (EC) eller via frekvensomformare(fo). Vid frekvensomformardrift ansluts fältbuss till FO för avläsning av parametrar till PLC. Tilluftstemperatur - reglering: PLC konstanthåller tilluftstemperaturen till inställt värde. Frånluftstemperatur: Frånluftskanal centralt samt från respektive våningsplan förses med temperaturgivare. Luftflödesmätning: Tryckgivare monteras för respektive tilluft och frånluftsfläkt för presentation av luftflöde (l/s) i PLC. Reglersekvens vid värmebehov: Värmeväxlaren styrs till max värmeåtervinning, därefter börjar kombibatteri värma luften. Omvänd funktion vid minskat värmebehov. Reglersekvens vid kylbehov: Värmeväxlaren styrs till max kylåtervinning därefter börjar kombibatteri kyla luften. Omvänd funktion vid minskat kylbehov. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 24 (33)
Börvärdesförskjutning: Börvärdesförskjutning används för att förändra börvärdet för till- och frånluftstemperatur. Utförs via lokalt placerad OP-panel. Filterövervakning: Tryckgivare mäter kontinuerligt filtrens aktuella tryckfall. När aktuell larmgräns för respektive filter överskrids avges larm. Temperaturövervakning: Temperaturen på till, från, av, uteluften övervakas kontinuerligt. Larm avges om temperaturen sjunker under inställda gränser efter inställd fördröjning. Larm: Larmgränser och fördröjning skall kunna ställas in i PLC Brand: Fläktar i drift förordas, Se brandskyddsdokumentationen. Fältbuss styrning förordas av LSU vid styrning av brand/brandgasspjäll, projektering och integration upprättas av styr. Luftbehandling LBxx, Operationssalar, Uppdukningsrum. Styrfunktioner: Aggregatet ska vara i kontinuerlig drift. Aggregatet ska kunna startas och stoppas enligt inställda drifttider i PLC och eller via närvarostyrning.. Uteluftsspjäll stänger vid stoppat aggregat och vid strömavbrott. Pumpdrift vid värme och kylbehov. Tryckreglering: Tryckgivare konstanthåller trycket i kanalen via varvtalsstyrning av fläktar direkt (EC) eller via frekvensomformare(fo). Vid frekvensomformardrift ansluts fältbuss till FO för avläsning av parametrar till PLC. Tilluftstemperatur - reglering: PLC konstanthåller tilluftstemperaturen till inställt värde. Frånluftstemperatur: Frånluftskanal centralt förses med temperaturgivare. Luftflödesmätning: Tryckgivare monteras för respektive tilluft och frånluftsfläkt för presentation av luftflöde (l/s) i PLC. Reglersekvens vid värmebehov: Värmeväxlaren styrs till max värmeåtervinning, omvänd funktion vid minskat värmebehov. Reglersekvens vid kylbehov: Värmeväxlaren styrs till max kylåtervinning omvänd funktion vid minskat kylbehov. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 25 (33)
Filterövervakning: Tryckgivare mäter kontinuerligt filtrens aktuella tryckfall. När aktuell larmgräns för respektive filter överskrids avges larm. Temperaturövervakning: Temperaturen på till, från, av, uteluften övervakas kontinuerligt. Larm avges om temperaturen sjunker under inställda gränser efter inställd fördröjning. Larm: Larmgränser och fördröjning skall kunna ställas in i PLC. Brand: Fläktar i drift förordas, Se brandskyddsdokumentationen. Fältbuss styrning förordas av LSU vid styrning av brand/brandgasspjäll, projektering och integration upprättas av styr. Cirkulationsaggregat CAxx, Operationssalar, Uppdukningsrum. Styrfunktioner: Aggregatet ska vara i kontinuerlig drift. Aggregatet ska kunna startas och stoppas enligt inställda drifttider i PLC och eller via närvarostyrning. Uteluftsspjäll stänger vid stoppat aggregat och vid strömavbrott. Pumpdrift vid värme och kylbehov. OP-Panel: Tydlig indikering ska finnas i betjänat rum som visar att rätt funktion erhålls. Indikering på operatörspanel med grön/röd färgmarkering eller dylikt. Forcering av ventilation via närvarogivare alt. via operatörspanel i rum mellan OP-läge och Standby-läge. Luftflödesreglering: Tryckgivare monteras för mätning över cirkulationsfläkt för presentation av luftflöde (l/s) i PLC. Tryckgivare konstanthåller luftflöde över fläkt via varvtalsstyrning av fläkt direkt (EC) eller via frekvensomformare(fo) och inställt börvärde i PLC. Vid frekvensomformardrift ansluts fältbuss till FO för avläsning av parametrar till PLC. Aktuellt uteluftsflöde respektive avluftsflöde mäts kontinuerligt via VAV-spjäll och PLC. Min/max börvärde för luftflöde till VAV-Spjäll regleras via PLC. Övertryck i OP-sal: Övertryck mellan OP-rum och intilliggande lokal mäts kontinuerligt, vid för lågt övertryck utgår larm både i lokal operatörspanel samt PLC. Rumstemperaturreglering: Rumstemperaturreglering via medelvärdemätning av två rumsgivare med min/max reglering av tilluftstemperatur. PLC konstanthåller rumstemperaturen till inställt värde. Börvärdes förskjutning av rumsbörvärde utförs via operatörspanel i betjänat rum. Reglersekvens vid värmebehov: luftvärmaren styrs till max värme, omvänd funktion vid minskat värmebehov. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 26 (33)
Reglersekvens vid kylbehov: luftkylaren styrs till max kyla, omvänd funktion vid minskat kylbehov. Avfuktning: Fukthalten i rum mäts kontinuerligt vid komb. Temp/fuktgivare placerad i betjänat rum. Avfuktning startar/stoppar vid behov. Fuktgivare i tilluftskanal visar aktuellt värde kontinuerligt. Vid avfuktningsdrift så är start till ev. befuktnings aggregat föreglad. Reglersekvens: Vid avfuktningsbehov. Kylventil öppnar för ökad kyla via luftkylare och ställdon. Samtidigt som kylventil öppnar kopplas eftervärme in och värmer tilluft till önskad temperatur igen via GTxx. Vid minskande avfuktningsbehov omvänd sekvens. Filterövervakning: Tryckgivare mäter kontinuerligt filtrens aktuella tryckfall. När aktuell larmgräns för respektive filter överskrids avges larm. Temperaturövervakning: Temperaturen på till- och återluften övervakas kontinuerligt. Larm avges om temperaturen överskrider inställda gränser. Larm: Larmgränser och fördröjning skall kunna ställas in i PLC. Brand: Fläktar i drift förordas, Se brandskyddsdokumentationen. Luftbehandling LBxx Uppsamlingsrum (sop- och tvättrum) Styrfunktioner: Aggregatet ska vara i kontinuerlig drift. Aggregatet ska kunna startas och stoppas enligt inställda drifttider i PLC. Uteluftsspjäll stänger vid stoppat aggregat och vid strömavbrott. Pumpdrift vid värme och kylbehov. Tryckreglering: Tryckgivare konstanthåller trycket i tilluft och frånluftskanalen. Tryckgivare konstanthåller trycket i kanalen via varvtalsstyrning av fläktar direkt (EC) eller via frekvensomformare(fo). Vid frekvensomformardrift ansluts fältbuss till FO för avläsning av parametrar till PLC. Tilluftstemperatur - reglering: PLC konstanthåller tilluftstemperaturen till inställt värde. Frånluftstemperatur: Frånluftskanal centralt samt från respektive våningsplan förses med temperaturgivare. Luftflödesmätning: Tryckgivare monteras för respektive tilluft och frånluftsfläkt för presentation av luftflöde (l/s) i PLC. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 27 (33)
Reglersekvens vid värmebehov: Värmeväxlaren styrs till max värmeåtervinning, därefter börjar kombibatteri värma luften. Omvänd funktion vid minskat värmebehov. Reglersekvens vid kylbehov: Värmeväxlaren styrs till max kylåtervinning därefter börjar kombibatteri kyla luften. Omvänd funktion vid minskat kylbehov. Börvärdesförskjutning: Börvärdesförskjutning används för att förändra börvärdet för till- och frånluftstemperatur. Utförs via lokalt placerad OP-panel. Filterövervakning: Tryckgivare mäter kontinuerligt filtrens aktuella tryckfall. När aktuell larmgräns för respektive filter överskrids avges larm. Temperaturövervakning: Temperaturen på till, från, av, uteluften övervakas kontinuerligt. Larm avges om temperaturen sjunker under inställda gränser efter inställd fördröjning. Larm: Larmgränser och fördröjning skall kunna ställas in i PLC Brand: Fläktar i drift förordas, Se brandskyddsdokumentationen. Cirkulationsaggregat CAxx, Ställverk, UPS-Rum. Styrfunktioner: Aggregatet ska vara i drift intermittent. Aggregatet ska kunna startas och stoppas enligt inställda drifttider i PLC. Pumpdrift vid kylbehov. Luftflödesreglering: Tryckgivare monteras för mätning över cirkulationsfläkt för presentation av luftflöde (l/s) i PLC. Tryckgivare konstanthåller luftflöde över fläkt via varvtalsstyrning av fläkt direkt (EC) eller via frekvensomformare(fo). Vid frekvensomformardrift ansluts fältbuss till FO för avläsning av parametrar till PLC. Aktuellt uteluftsflöde mäts kontinuerligt via tryckgivare. Tryckgivare: Tryckgivare monteras för mätning av tilluft och återluftstryck i kanal presentation av tryck (Pa) i PLC. Rumstemperaturreglering: Vid kylbehov i rum startar CAxx på inställt grundluftflöde. Vid ökat kylbehov reglerar PLC varvtalet för fläkt via frekvensomformare till inställt forceringsflöde. Rumstemperaturreglering med min reglering av tilluftstemperatur, PLC konstanthåller rumstemperaturen till inställt börvärde. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 28 (33)
Reglersekvens vid kylbehov: luftkylaren styrs till max kyla, omvänd funktion vid minskat kylbehov. Filterövervakning: Tryckgivare mäter kontinuerligt filtrens aktuella tryckfall. När aktuell larmgräns för respektive filter överskrids avges larm. Temperaturövervakning: Temperaturen på till- och återluften övervakas kontinuerligt. Larm avges om temperaturen överskrider inställda gränser. Larm: Larmgränser och fördröjning skall kunna ställas in i PLC. Brand: Fläktar i drift förordas, Se brandskyddsdokumentationen. Styrfunktioner generellt för hela byggnaden alla plan: VAV Lokaler skall utföras med behovsstyrning av luftflöden. Styrfunktion: Kommunikation via fältbuss KNX till apparatskåp och PLC, avläsning spjällägen (%), luftflöden (l/s), tryck (Pa) samt styrning av min/maxflöden samt börvärde. Rumstemperatur C / koldioxid CO₂ altenativt närvaro i lokal aktiverar reglering av VAV. Kylning, avfuktning och befuktning Klimatbehandling för övriga lokaler som kräver kylning och avfuktning/befuktning förses med utrustning för detta i teknikrum i direkt anslutning till lokalerna. (Gäller ej linjeacceleratorer för strålningsbunkrar) Styrfunktion: Rumstemperatur (C ) kombinerat med fukthalt (% rh) i rum och tilluftskanal/frånluft aktiverar reglering för kylning, avfuktning och befuktning. Fältbuss KNX används för styrning samt uppsamling av mätvärden i lokal. Läkemedelsrum, personalrum, konferensrum o dyl. Med stor värmelast förses med tilluftsbafflar med kyla, ställbara luftriktare och utrustning för rumstemperaturreglering. Rum för medicinteknisk utrustning med kylbehov förses med fläktluftkylare. Styrfunktion: Rumstemperatur (C ) i rum aktiverar reglering för lokal kylning. Fältbuss KNX används för styrning samt uppsamling av mätvärden i lokal. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 29 (33)
Frånluft från säkerhetsbänkar, dragbänkar, dragskåp, punktutsug mm: Frånluftsläktar placeras i plan 3, som betjänar plan 4 till 6. För plan 7-11 placeras frånluftsfläktar på plan 12(yttertak). För framtida södra delen plan 7-11 placeras frånluftsfläktar på plan 12(yttertak). Möjlighet för värmeåtervinning utreds vidare i projektet. Styrfunktion: Separata frånluftsfläktar(ff) förses med kanaltryckgivare samt frekvensomformare för konstantryckreglering via börvärde i PLC. Forcering av fläktar aktiveras via DS eller tryckknapp alternativt närvarogivare lokalt placerade vid drag/säkerhetsbänkar. Allmän frånluft i lokal reduceras vid forcering av FF via spjällstyrning. Medicinskåp, kemikalieskåp mm ansluts till det vanliga frånluftssystemet alternativ separata frånluftsfläktssystem beroende på typ av förvaring och användning. För säkerhetsbänk typ 2 skall även frånluft utföras med kåpa över bänk samt dragavbrott och flödet över kåpan skall motsvara minst flödet i säkerhetsbänken. Riskanalys bör utföras för vilket system respektive frånluftsenhet skall ansluta till. Styrfunktion: Separata frånluftsfläktar förses med kanaltryckgivare samt frekvensomformare för konstantryckreglering via börvärde i PLC. Rumstemperatur (C ) i rum aktiverar reglering för lokal kylning. Fältbuss KNX används för uppsamling av mätvärden i lokal. VS system Takavvattning eventuell helikopterplatta: Styrfunktion: Vid signal(nc) från aktiverat haverilarm från brand/haveriknappar placerade i manöverrum för helikopter-platta plan XX, skall ställdon XX-SV31 i omkopplingsbrunn skifta läge mot uppsamlingstank för uppsamling av eventuellt utsläpp av flygbränsle. När signal från haveri/brandlarm återställs skiftar ställdon tillbaka till normalläge mot oljeavskiljare. Motionering av ställdon där ändlägesindikering kontrolleras sker kontinuerligt vid inställda intervaller via tidkanal i PLC. Via manöverpanel OP och Scadasystem skall möjligheten finnas att skifta läge på ställdon XX-SV31 manuellt. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 30 (33)
Värmesystem: Pumpstyrning: Pumpar manövreras via omkopplare (MAN-0-AUTO) på operatörspanel i apparatskåpsfront. Pumpar går vid värmebehov via utegivare eller då eftervärmning krävs efter avfuktning via kylbatterier. Motionskörning av pump via tidkanal. Dubbelpumpar med egna frekvensomformare, behov tillfredställs med en pump, en pump ligger i reserv. Dubbelpumpar styrs att gå som dubbelpumps-drift med en pump i drift åt gången. Pumpar går växelvis enligt tidschema i PLC. Vid driftfel på en pump startar automatiskt den andra pumpen. Pumpar för tappvarmvatten går kontinuerligt via tidkanal i PLC. Temperaturreglering: PLC reglerar framledningstemperaturen till beräknat börvärde enligt inställd kurva via ställdon för styrventil. Mätning av temperatur på returledning i PLC. Tryckreglering: Tryckgivare styr via PLC och frekvensomriktare varvtalet på pumpar så att inställt börvärde differenstryck uppnås. Via fältbuss registreras parametrar i frekvens-omformare i PLC. Tryckbörvärdet skall kunna påverkas av en utetemperaturkurva. Värmemängdsmätning: Överordnat Scadasystem CITECT registrerar förbrukad värmeenergi via fältbuss från aktuella temperaturer och flöden via integreringsverk. PLC hämtar aktuella värden för presentation i operatörspanel i respektive apparatskåp. Larm: Larm indikeras i PLC, driftfel, temperatur, tryck, expansionskärl, PLC, AS m m. Kylsystem: Styrning av frikyla prioriteras före kyla via kylmaskiner. Kyla via fjärrkylasystem används som reservsystem vid behov. Drift/manöver sekvensstyrning för kylmaskiner via PLC. Pumpstyrning: Pumpar manövreras via omkopplare (MAN-0-AUTO) på operatörspanel i apparatskåpsfront. Pumpar går vid värmebehov via utegivare. Motionskörning av pump via tidkanal. Dubbelpumpar med egna frekvensomformare, behov tillfredställs med en pump, en pump ligger i reserv. Dubbelpumpar styrs att gå som dubbelpumps-drift med en pump i drift åt gången. Pumpar går växelvis enligt tidschema i PLC. Vid driftfel på en pump startar automatiskt den andra pumpen. Temperaturreglering: PLC reglerar framledningstemperaturen till beräknat börvärde enligt inställd kurva via styrventil. Mätning av temperatur på returledning via PLC. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 31 (33)
Tryckreglering: Tryckgivare styr via PLC och frekvensomriktare varvtalet på pumpar så att inställt differenstryck erhålls. Via fältbuss registreras parametrar i frekvensomformare i PLC. Tryckbörvärdet skall kunna påverkas av en utetemperaturkurva. Kylmängdsmätning: Överordnat styrsystem CITECT registrerar förbrukad kylenergi via fältbuss från aktuella temperaturer och flöden via integreringsverk. PLC hämtar aktuella värden för presentation i operatörspanel i respektive apparatskåp. Reglering av torrkyla Framledningsgivare för köldbärare minbegränsas så att den ej underskrider framräknad daggpunkt för berörda lokaler med inställd marginal 1 C Flödesmätning: Överordnat styrsystem CITECT registrerar förbrukad inkommande kallvattenflöde via fältbuss från aktuella flödesmätare. PLC hämtar aktuella värden för presentation i operatörspanel i respektive apparatskåp. Larm: Larm indikeras i PLC, driftfel, temperatur, tryck, expansionskärl, PLC, AS m m. Energioptimering: Kylåtervinningsbatteri placeras i luftintag (tilluftskammare på plan 2, samt respektive luftbehandlingsaggregat på plan 7) för att i energibesparingssyfte nyttja kylmaskinernas värmeproduktion för att förvärma luften till luftbehandlingsaggregat samt för markslinga på helikopterplatta. Uteluftskanal förses med kylåtervinningsbatteri typ nålvärmeväxlare och hjälpfläktar som skall styras via PLC. Returvatten till processkyla skall konstanthållas till inställt börvärde genom att kyla media till inställd temperatur via steglös reglering av kylmedelskylare (KMK) vid behov via PLC. Vattenbehandling Värme och kylsystem förses med fast monterad utrustning för vattenbehandling typ EnwaMatic. Styrfunktion: Vattenrening styrs internt via styrskåp för EnwaMatic. -PV01 styr att gå vid behov via styrskåp och manöverskåp för pump. Separata utgångar för driftindikering, backspolning och larm ansluts till PLC från styrskåp. Separat utgång för larm ansluts till PLC från -PV01. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 32 (33)
Ånga Styrfunktion: Ånggeneratorer(ÅG) levereas med inbyggd mikroprocessor för reglering av fukthalt i rum via styrning av befuktning till respektive rum, igångkörning av funktioner ingår i VS. Styr kopplar in larm från ÅG samt larm från temp/fukt givare vid hög/låg fukthalt i lokal. Drift av ÅG blockeras vid hög fukthalt i tilluftskanal. Medicinska gaser Styrfunktion: Summalarm från respektive enhet indikeras i PLC. Sprinkler Styrfunktion: Summalarm från respektive säkerhetsanordning/summalarmtablå indikeras i PLC. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 33 (33)
J-HUSET Projektnummer 8040552 Nybyggnad PROGRAMHANDLING 2013-08-22 AVVIKELSER FRÅN BYGGHERREKRAV VVS Rev:
Denna handling är framtagen av VVS-Konstruktioner KB Avvikelser från byggherrekrav Handlingarna har granskats mot: Det robusta sjukhuset. Utgåva 2008 Byggenskap och vårdhygien. Utgåva 2 (BOV) Teknisk anvisning ver. 2.0 Det robusta sjukhuset Robusta sjukhuset för en diskussion om reservsystem för värme och tappvatten. Byggnad J ska anslutas till de befintliga systemen för värme och tappvatten. Akademiska sjukhuset är uppbyggt med ringmatning för fjärrvärme med tre separata anslutningspunkter till Vattenfalls fjärrvärmenät. Sjukhuset saknar egen anläggning för värmeproduktion. I programhandlingen är redovisat redundans via tre värmepumpskylmaskiner som klarar värmefallet. De klarar dock inte att producera tappvarmvatten med tillräckligt hög temperatur. Sjukhuset har en egen vattentäckt och är dessutom anslutet till det kommunala vattennätet med automatisk omkoppling om trycket sjunker i det egna systemet. Hus J ska även det anslutas till det kommunala vattennätet på liknande sätt för att få en till extern anslutningspunkt. Byggenskap och vårdhygien Avvikelser är gjorda i denna programhandling från krav i Byggenskap och vårdhygien utgåva 2. Nedan återges texten i BOV samt motivering till avvikelse och kommentarer Avvikelser Text sidan 20 i BOV Tappvattenledningar ska utföras så att risken för stillastående vatten elimineras i hela vattenledningssystemet. Risken för stillasående vatten kan ej elimineras då detta endast kan erhållas med läckage genom samtliga tappställen. När alla tappställen på kallvattnet är stängda är kallvattnet stillastående. När tappställe på varmvattnet är stängd så är varmvattnet stillastående mellan ledning med varmvattencirkulation och tappställe. Text sidan 20 i BOV Cirkulation i varmvattensystem måste upprätthållas ända fram till blandaren. Det finns en risk med att tappkallvattnet värms upp till risktemperaturer i större omfattning mot idag, då blandaren då kommer att fungera som värmeväxlare. Att även installera kallvattencirkulationssystem KVC ända fram till blandaren kan ge problem med värmeöverföringar mellan kall- och varmvattenledningar. En KVC-installation medför även högre installations- och energikostnader. Det är inte angivet i förstudien att varmvattencirkulation ska dras till blandare. Kallvattencirkulation är inte föreskrivet. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 2 (3)
Text sidan 23 i BOV: Ventilation av vårdrummet bör rummet ventileras med minst 6 omsättningar per timme. Tidigare anvisningar i SPRI samt i riktlinjer från övriga landsting anger 10 l/s och person. Denna programhandling är upprättad med 30 l/s för enpatientrum vad avser tekniska utrymmen och schaktstorlekar. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 3 (3)
J-HUSET Projektnummer 8040552 Nybyggnad PROGRAMHANDLING 2013-08-22 EL OCH TELE Rev:
Denna handling är framtagen av ÅF. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 6 EL- OCH TELESYSTEM... 3 61 KANALISATIONSSYSTEM... 4 63 ELKRAFTSYSTEM... 5 63.B ELDISTRIBUTIONSNÄT... 5 63.C TRANSFORMATOR- OCH FÖRDELNINGSSYSTEM... 8 63.F BELYSNINGSSYSTEM OCH LJUSSYSTEM... 8 63.J MOTORDRIFTSYSTEM... 9 64 TELESYSTEM... 9 64.B FLERFUNKTIONSNÄT I TELESYSTEM... 9 64.C TELETEKNISKA SÄKERHETSSYSTEM... 10 64.D TELETEKNISKA SIGNALSYSTEM... 12 64.E TELEKOMMUNIKATIONSSYSTEM... 12 66 SYSTEM FÖR SPÄNNINGSUTJÄMNING OCH ELEKTRISK SEPARATION... 15 7 TRANSPORTSYSTEM M M... 15 Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 2 (15)
6 EL- OCH TELESYSTEM Allmänt Landstingsservice tekniska anvisningar version 1.0 samt de som är ersatta med 2.0 skall följas. Begreppsförklaringar Kraftförsörjning: I detta dokument har de olika kraftkategorierna benämnts enligt följande: - Mycket Viktig Last, (MVL) avser system för avbrottsfri kraft (statisk UPS) - Viktig Last, (VL) avser system för avbrottsfri reservkraft (roterande UPS) - Övrig Last, (ÖL) avser system för övrig last Medieförsörjning Elleverans Nätägare för elnätet är Landstingsservice, elnätet är egenanläggning. Anslutningspunkt är placerad i byggnad B21. Mätaranordning Mätning av elförbrukning skall ske fördelat på fastighets- respektive hyresgästförbrukning. Kommunikations gränssnitt ska vara MODBUS med insamlingsenhet och gränssnitt till TCP/IP för fjärravläsning i överordnat styr- och övervakningssystem. Se kapitel 63B. Mätningssystem Mätningssystemets omfattning, mätstorheter och mätpunkter, Se kapitel 63B. CENTRALUTRUSTNINGAR Centralutrustning på plan 4-10 placeras i elrum/elnischer. Utrustning ska monteras på stativ. Tekniska utrymmen El 4st ställverksrum med manöverrum, för Övrig Last och Viktig Last på plan 3, 2st för respektive lamell. Se ritningar E-61.1-50306 och E-61.1-50307. 1st ställverksrum med manöverrum på plan 3 för kylmaskiner Se ritning E-61.1-50302. 2st UPS-rum samt 2st batterirum för Mycket Viktig Last på plan 3, 1st för respektive lamell. Se ritningar E-61.1-50306 och E-61.1-50307 4 st elrum är placerade våningsvis vertikalt över varandra på plan 4 och uppåt på samtliga plan för vertikal kanalisation, med 1st kanalskena för Övrig Last och 1 st kanalskena för Viktig Last. 1st kanalskena som ansluts till Övrig Last alt. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 3 (15)
Viktig Last beroende på typ av utrustning som installeras monteras upp till plan 4 i utgångsläget med möjlighet att byggas på till plan 10. Elrummen är placerade vid den östra kortsidan och västra kortsidan i respektive lamell. Se ritningar E- 61.1 50401, E-61.1 50402, E-61.1 50408 och E-61.1 50409. 4 st elnischer placerade våningsvis vertikalt över varandra med 1st kanalskena för Mycket Viktig Last på plan 4 och uppåt på samtliga plan för vertikal kanalisation. Elnischerna är placerade vid den östra kortsidan och västra kortsidan i respektive lamell. Se ritningar E-61.1 50401, E-61.1 50402, E-61.1 50408 och E-61.1 50409 Tele På plan 3 placeras 1 st telerum, 1st datarum och 1st säkerhetsrum i respektive lamell. Se ritningar E-61.1 50303 och E-61.1 50308. 2 st tele/data/säkerhetsrum, 1 st utmed den östra kortsidan och 1 st utmed den västra kortsidan i respektive lamell på samtliga plan. Fördelning är avsett för montage av minst 8 st fält, från plan 4 och uppåt, samt är placerade rakt över varandra för vertikal kanalisation. Se ritningar E-61.1 50401, E-61.1 50402, E-61.1 50408 och E-61.1 50409. Systemintegration För integrering av olika styrningar av luft, värme samt belysning används KNX. 61 KANALISATIONSSYSTEM System och funktioner Platsutrustningar Omfattning och principiellt utförande av kanalisationssystemet framgår av planritningar och sektioner enligt ritningsförteckning. Elrum, elnischer och tele-, data- och säkerhetsrum på våningsplanen ombesörjer den vertikala kanalisationen i byggnaden. Installationsgolv finns i ställverksrum. Kanalisation i mark för högspänning från B21 till J-hus utförs med OPIkanalisation. Kanalisation under bottenplatta för inkommande högspänning och lågspänningsmatningar från ställverk till ex. teknikutrymmen utförs med markrör. Kanalisation under bottenplatta mäts in för att säkerställa framtida håltagning och sågning. Skyddsåtgärder mot brand Genomföringar i brandklassade väggar ska utföras med typgodkänd brandtätning klass EI60. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 4 (15)
Kanalisation för telesystem Monteringsstativ ska sättas upp inom tele-, data- och säkerhetsrum. Inom tele-, data- och säkerhetsrum ska ledningsstege sättas upp som är anpassad till monteringsstativ. 63 ELKRAFTSYSTEM Allmänt Anläggningens huvudsakliga omfattning framgår av huvudledningsschemor E-6331.8-0001, E-6332.8-0001 och E-6333.8-0001. Solceller Solceller monteras på taket på de båda lamellerna, omfattning enligt separat utredning från White. Växelriktare placeras i eget utrymme vid trapphus/hissmaskinrum på plan 11. 63.B Eldistributionsnät Allmänt Distributionsnät och försörjningssystem uppdelas i olika kraftkategorier. Se begreppsförklaringar under kapitel 60. Försörjning kraft Övrig Last och Viktig Last Från ställverken i respektive lamell på plan 3 förläggs kanalskenor till försörjningsschakt/elrum på plan 4. Elrummen på plan 4-10 försörjs med 2 st vertikala kanalskenor, 1 st kanalskena för Övrig Last och 1 st kanalskena för Viktig Last. 1st utmed den östra kortsidan med A-kraft och 1 st utmed den västra kortsidan med B-kraft i respektive lamell. 1st kanalskena som ansluts till Övrig Last alt. Viktig Last försörjer varje elrum till plan 4 med utbyggbarhet till samtliga plan för framtida utbyggnad, 1 st utmed den östra kortsidan med A-kraft och 1 st utmed den västra kortsidan med B-kraft i respektive lamell. Kanalskenorna är av typ KTA800A, fabrikat Schneider Electric eller likvärdig. De vertikala kanalskenorna är försedda med plug-in uttag för anslutning av effektbrytare. A- resp. B-sida ska förläggas i skilda brandceller eller vara brandsäkert utförda. 4 st. anslutningsmöjligheter/skena och plan. Huvudledningar ansluts till vertikala kanalskenor via uttagslådor med effektbytare. Anslutning skall utformas så att den i framtiden kan skiftas till annan kraftkategori på annan skena. Uttagslådor ska kunna bytas under drift och att matande ström på skenan behöver brytas. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 5 (15)
Uttagslådor utrustas med effektbrytare fabrikat Schneider typ NSX i plug-in utförande. Brytare skall vara 3-polig och utrustad med utlösare Micrologic 5.2E inklusive display FDM121 med Modbus interface, samt summaströmtransformator Megacon anpassad till utgående kabel. Samtliga huvudledningar/uttagsboxar förses med jordfelsövervakning. Modbus kommunikation ansluts mellan uttagslådan och överordnat system för mätvärden i ställverksrum plan 3. På display ska det gå att utlösa följande storheter och information: kwh, kvar, kva, I, U, F, P, Effektfaktor, antal utförda manövrar, antal utlösningar. Jordfelslarm förbinds till jordfelsövervakning i ställverksrum plan 3. Samtliga mätvärden och larm överförs till befintligt överordnat system. Ställverk för kylmaskiner utförs redundant, dvs. 2-st transformatorer, 1600kVA, (2000kVA), med tillhörande ställverk. Anläggningen ska utföras så drift bibehålls vid bl.a. service av brytare, HSP och LSP, samt ha alternativ försörjning mellan LSP-ställverk via skenbrygga. Försörjning UPS-kraft Mycket Viktig Last UPS-anläggningar är placerade på plan 3, 1 st för vardera lamellen. UPSanläggning med tillhörande ställverk monteras i eget rum och separeras från batteriskåpen som monteras i eget rum. Uppskattat behov för J-husen vid maxdimensionering är c:a 500kVA i respektive lamell med 30 % reserv. UPS-system skall: Utföras enligt Landstingssevice:s anvisning, Teknisk anvisning Statisk UPS. UPS-anläggningen byggs upp med 3st UPS 400V, 50Hz, 275kVA i vardera lamellen, där 2st UPS: er klarar behovet den 3:e utgör redundansen, konfigureras 2+1. Batterierna dimensioneras för 60 minuters drifttid. Kopplingsutrustningar och fördelningar skall utföras för 4st parallellmatande redundanta UPS: er med s.k. HotSync funktion för framtida expansion. Vertikal kanalskena av typ KTA800A, fabrikat Schneider Electric eller likvärdig. Skenor är försedda med plug-in uttag för anslutning av effektbrytare, skena förses med 4 st uttagsmöjligheter/plan. Skyddsåtgärder mot brand Brandtätning av skenor ingår mellan plan i vertikala schakt. 63.BB Högspänningsnät Allmänt Högspänningsmatningarna hämtas från befintliga/reserverade fack i B21och förläggs skyddad och separerad förläggningsväg mellan A respektive B sida, oavsett kraftslag till nya nätstationer inom J-hus. I byggnad B21 finns utgående Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 6 (15)
fack, 2x A respektive B för Övrig Last samt 2x A respektive B för Viktig Last. Dessa fack kompletteras med brytare/truckar och skydd samt åtgärder i tillhörande stödsystem och laststyrsystem. Högspänningsmatningar till ställverk för kylmaskiner hämtas i fördelningsstation B21 vilken kompletteras med fack, truckar, skydd, laststyrningsfunktioner. Anslutning utförs mot A-resp. B-sida, Övrig Last (ÖL). Kanalisation finns förberett från kabelkällare i B21 över befintlig kulvert och mynnar i husliv ut mot gatan/j-tomten. Vidare förläggning ska utföras med OPIkanalisation eller motsvarande säkerhet på förläggning och separation. I byggnad 21 tillkommer ny sammankoppling mellan matande HSPställverk/skenor för roterande UPS: er dvs. kabelförband mellan skena UA och UB utförs. För Viktig Last behövs komplettering av 2st nya aggregat (roterande UPS, Piller Power Systems) UBTM-PB_1670kVA, 10500V 50Hz. Rum för dessa är färdigställt uppe i byggnad C12, även in- utgående fack för UPS:erna, som matas ut på befintligt nät. Vid denna utbyggnad kommer ex service av brytare inte att vara möjlig då den totala lasten överstiger leveranskapaciteten för resp. UPS A- eller B -sida, två befintliga fack nyttjas för detta och byggs om och anpassas för distribution av 1250A via den nya sammankopplingen. UPS:erna kompletteras med stepupptransformatorer och shunttransformator samt åtgärder i styrsystem. 63.BC Lågspänningsnät Allmänt Distributionsnät och försörjningssystem uppdelas i olika kraftkategorier. Se begreppsförklaringar under kapitel 60. Huvudledningar dimensioneras med 30 % reservkapacitet. Matningar till objekt Viktig Last matar t.ex. - Utvalda hissar (4st sänghissar, helikopterhiss). - Data utrustning. - UPS-anläggning. - Utvalda kameror. - Del av belysning i medicinska utrymmen klass 1 och 2. - Eluttag i takcentraler i medicinska utrymmen klass 1 och 2. - Brandgasfläktar Mycket Viktig Last matar t.ex. - Del av belysning i medicinska utrymmen klass 1 och 2. - Eluttag i takcentraler i medicinska utrymmen klass 1 och 2. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 7 (15)
Ledningssystem Vertikal matningar utgörs i huvudsak av kanalskenfördelning i elrum/elnischer. Huvudledningar till apparatskåp för hissar, fläktar, pumpar och UPS-anläggningar dras direkt från ställverk. 63.C Transformator- och fördelningssystem 4st ställverk byggs i respektive lamell för Övrig Last (1600kVA)2500A samt Viktig Last (1600kVA) 2500A och försörjs med transformatorer placerade i respektive ställverks rum, totalt 8st transformatorer och ställverk. 1st ställverk med 2st transformatorer och tillhörande ställverk för Övrig Last (1600kVA)2500A byggs på plan 3 för 3st kylmaskiner. System och funktioner All skydds-, mät-, styr- och indikeringsutrustning placeras i särskilt kontrollrum. Utrymmen Utrymmen för ställverk och transformator framgår av ritningar E61.1-50302, E61.1-50306 och E61.1-50307. 63.F Belysningssystem och ljussystem Belysningen skall tillgodose alla behov som krävs för att erhålla en funktionell belysning för verksamheten och dess patienter och personal. Belysningsanläggningen skall följa energidirektivet enligt EN-15193. I huvudsak installeras armaturer med LED ljuskälla. System och funktioner Utomhusbelysning Belysningen utomhus skall risken för synnedsättande bländning som irriterande bländning beaktas. Belysningens kall anpassas till lokala förhållanden t.ex. typ av gångvägar, cykelvägar, körvägar och parkeringsplatser samt säkerställa den fysiska tillgängligheten. Styrning och övervakning Belysningen skall styras på ett funktionellt och energieffektivt sätt, belysningsstyrning utförs i huvudsak med KNX-busstandard för fastighetsstyrning enligt EN 500 90 och ISO/IEC 145 43. 63.FF 63.FH 63.FHB System för allmänbelysning och arbetsplatsbelysning i hus Nödbelysnings- och reservbelysningssystem Nödbelysningssystem Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 8 (15)
Försörjning Nödbelysning/utrymningsbelysning Strömförsörjningssystem utförs för minst 60 minuters reservdriftstid vid spänningsbortfall inom respektive brandcells utrymningsväg. Strömförsörjning skall utföras med centrala strömförsörjningsaggregat med inbyggda batterier och centraliserad teknik för automatisk övervakning samt test av respektive armaturs funktion, typ Malux ZB-S med STAR-Teknologi med tillhörande CG-S-armaturer eller likvärdigt. Strömförsörjningsaggregaten placeras i UPS-rum i respektive lamell. Strömförsörjningssystemet skall dimensioneras för nödbelysning/utrymningsbelysning i respektive lamell enligt SS-EN 1838 och enligt upprättad brandskyddsdokumentation. 63.J MOTORDRIFTSYSTEM Dörrautomatik och apparatskåp för VVS-utrustning ansluts. 64 TELESYSTEM 64.B Flerfunktionsnät i telesystem Ett installationsbussystem typ KNX installeras för styrning av bl. a. följande funktioner: Energistyrning Belysningsstyrning Rumsreglering av värme och kyla Solskyddsinstrålning Bussystemet ska vara utfört för protokoll samt installeras enligt EN50090-5-2 och vara öppet för anslutning av apparater från olika tillverkare. 64.BCD/1 Flerfunktionsnät för telekommunikationssystem - fastighetsnät för informationsöverföring På plan 3 placeras 1st telerum, 1 st datarum och 1 st säkerhetsrum i respektive lamell. 2 st tele/data/säkerhetsrum, 1 st utmed den östra kortsidan och 1 st utmed den västra kortsidan i respektive lamell på samtliga plan. Fördelning ska vara avsett för montage av minst 8 st fält, från plan 4 och uppåt, samt vara placerade rakt över varandra för vertikal kanalisation. Utrustning för säkerhetssystem ansluts till separata fördelningar via separat nätstruktur. Ett flerfunktionsnät för data och telefoni ska installeras. Uppbyggnad ska ske redundant via separat nätstruktur på stamnätsnivå samt mellan fördelningar på våningsplan för respektive lamell. Stamnät utgörs av optofiber samt kopparkablage. Flerfunktionsnät för telekommunikationssystem ska utföras som ett generellt nät för informationsöverföring från datorer, kommunikationsenheter, serverdatorer, medicintekniska utrustningar, IP-baserade Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 9 (15)
system, telefoner, skrivare mm. Aktiv utrustning samt paneler för terminering placeras i separata korskopplingsutrymmen. Fastighetsnätet ska i alla delar uppfylla gällande kraven i SS-EN 50173-1 senaste utgåva och vara i skärmat utförande. Anläggningen ska uppfylla SS-EN 50174-1, SS-EN 50174-2 och SS-EN 50174-3 i senaste utgåva gällande planering och kvalitetssäkring samt genomförande. Nätuppbyggnad ska följa SS-EN 50173 CAT 7 A Class F för installationskabel. Komponent- och länkkrav enligt SS-EN 50173 CAT 6 A Class E A. Provning av systemet ska utföras enligt SS-EN 50346 senaste utgåva med tillhörande tillägg. Flerfunktionsnät för kommunikationsöverföring ska certifieras med en systemfunktionsgaranti. Certifieringen ska ske av leverantören/tillverkaren och avse hela installationen. Garantitiden ska uppgå till lägst 25 år. Certifieringsintyg ska utfärdas för installationen. Jordning ska utföras enligt SS-EN 50310 senaste utgåva. Systemet ska vara utfört med halogenfritt (LSZH) kablage typ TP S/FTP. Utrustningar för anslutning till det allmänna telenätet ska uppfylla Post och telestyrelsens föreskrifter. 64.C Teletekniska säkerhetssystem 64.CB 64.CBB 64.CBE Teletekniska larmsystem För hantering av larmer/driftlarmer från exempelvis HWC, nätaggregat, nödbelysningsaggregat, hissar, jordfelsbrytare och gaslarmsystem ska ett system för larmöverföring till befintligt SCADA system installeras. System benämns B-net och ska endast användas för ovanstående typer av signalöverföringar. Larmpunkter anslut till spridnings- och insamlingsmoduler som är anslutna till en KNX-bus. Modulerna är anslutna till sjukhusets interna nätverk (TCP/IP). Branddetekterings- och brandlarmsystem Brandlarmsystemet ska utföras med fullständig övervakning enligt SBF 110:6 Regler för automatisk brandlarmanläggning med komponentkrav enligt SS-EN 54. Systemet ska vara adresserbart. Centralapparat ansluts till befintligt överordnat system samt överför larm till Räddningstjänst. Brandlarmsystemet styr och indikerar/integreras med system för branddörrstängning, brandgasventilation, hisstyrning, ellås, presentation i kallelsesignal, ventilation, sprinkler och utrymningslarm. Inbrottslarmsystem och överfallslarmsystem På plan 3 anordnas 1 rum i respektive lamell för säkerhetssystemet. Säkerhetssystemet utgörs av inbrottslarm-, passerkontroll-, porttelefon- och CCTV-system. Säkerhetsrum är avsett för att placera server, strömförsörjning inkl batterier, undercentraler, centralutrustningar och arbetsstationer för administration, service och underhållsarbete av säkerhetssystemet. Klienter placeras ute i anläggningen Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 10 (15)
och medger hantering av administrativa funktioner. Säkerhetsrum placeras på våningsplan för placering av undercentraler och strömförsörjning mm. Systemen ska gemensamt kunna hanteras i ett överordnat system samt överföras till befintligt överordnat system. 64.CBEB 64.CBEC 64.CBK 64.CCB Inbrottslarmsystem Inbrottslarmet ska utföras enligt SSF 130:8 larmklass 2. Fönster och dörrar i fasad förses med magnetkontakter och glaskrossdetektorer alternativt larmglas med integrerad larmslinga. Magnetkontakterna ska under verksamhetstid kunna avställas för att inte registrera intrång. Övriga öppningar i fastighetens omslutningsytor ska beaktas. För punktskydd och försåtsskydd monteras rörelsedetektorer. Tider, larmområden och programmering osv. utformas i samråd med verksamhets/säkerhetsansvarig och entreprenören. Larmstyrning kan ske via kortläsare ingående i passersystemet, efter att beställaren godkänt denna lösning, för att underlätta hantering för personal. Inbrottslarm i dörrar ska förbikopplas via passersystemet vid godkänd passage. I övrigt monteras manöverpaneler för att manövrera anläggningen. Inbrottslarm ska presenteras i överordnat system. Överfallslarmsystem Överfallslarmssystem ska vara integrerat med kallelsesignalsystem. Utförs enligt LUL Teknisk anvisning Kallelse- överfallslarmsystem senaste version. Utrymningslarmsystem Utrymningslarmsystem utförs enligt svenska brandförsvarsföreningens rekommendationer Utrymningslarm 2003. Larmdon ska utgöras av akustiska larmdon samt optiska larmdon typ blixtljus. Talat utrymningslarm monteras där det kan förväntas att mer än 150 personer kan vistas, gäller samlingslokaler och publika ytor. Utrymningslarmet aktiveras automatiskt via brandlarmsystemets detektorer eller manuellt av larmtryckknappar. Signal från sprinklersystem ska starta utrymningslarmet. Utrymningslarmet ska medge manuell aktivering vid annan väsentlig händelse som kräver utrymning av personal och patienter. På avdelningar där kallelsesignalsystem är installerat ska detta presentera brandlarmet via displayer och ljudsignaler. Saknas kallelsesignalsystem ska presentationstablå monteras på respektive våningsplan för att uppmärksamma personalen. Entré- och passerkontrollsystem Entré- och passerkontrollsystemet ska medge fullständig administration och hantering av utrustning i dörrmiljöer. Dels via tidprogram och direkt styrning från klientdator. Systemet ska även användas för styrning av hissar. Integrering mot inbrottslarmsystem för hantering av larmområden och förbikoppling osv. ska finnas. Signal från porttelefonsystem ska ge öppnasignal till anropande dörrmiljö. Dörrar utan passerkontrollsystem, men som av verksamheten bedöms ha vital funktion ska förses med dörrkontrollanläggning som integreras i säkerhetssystemet. Kortläsare ska vara utförda med knappsats och för beröringsfri- samt slitsläsning av kort/taggar. Landstingets befintliga kortformat med teknik för Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 11 (15)
beröringsfri- samt slitsavläsning ska användas. Systemet ska anslutas till befintlig server via TCP/IP. Befintligt system ska uppdateras/uppgraderas vid behov. Programmering/funktion ska vara lika befintligt entré- och passerkontrollsystem. Centralutrustning och undercentraler ska placeras i säkerhetsrum. 64.D Teletekniska signalsystem 64.DBC 64.DBF 64.DCB Kallelsesignalsystem Kallelsesignalsystem ska vara integrerat med överfallslarmsystem. Utförs enligt LUL Teknisk anvisning Kallelse- Överfallslarmsystem senaste version. Personsökningssystem Personsökarsystem ska vara utfört för informationsöverföring till jourpersonal och personer med ledande befattningar. Systemet ska utgöras av trådbundna sändare, antenner, förstärkare, trådlösa mottagningsapparater ledningsnät osv. och är avsett att användas inom och i närområdet runt sjukhusets byggnader och områden. Sökning ska kunna utställas från manöverbord i telefonväxel, snabbtelefonväxel samt övriga passningsställen. Funktion ska vara lika befintligt system och anpassas för tillkommande utrustningar. Befintligt system är av fabrikat ASCOM. Akutlarmssystem Akutlarmssystem ska vara utfört för att skicka larm av olika karaktärer till jourpersonal. Systemet ska utgöras av trådbundna sändare, antenner, förstärkare, strömförsörjning, personsökare (kvittenssökare), fasta larmknappar ledningsnät osv. och är avsett att användas inom och i närområdet runt sjukhusets byggnader och områden. Aktivering, larmkategorier och larmtyper ska vara lika befintligt system för hantering av akuta larm på UAS. Befintligt system är av fabrikat ASCOM. Funktionsprov ska dokumenteras och utföras i samråd med driftpersonal och ansvarig personal inom UAS televäxel. Eventuella driftavbrott ska planeras i samråd med ovanstående. Tidgivningssystem Centralenhet ska vara typ ingångsförstärkarmodul med extern synkpuls från befintligt huvudur i hus B11. Huvudur ska styra impulsförstärkare för minutimpulser till sekundärur. Moduler samt strömförsörjning ska vara avsedda för placering i gemensam kapsling i 19 stativ. Sekundärur monteras i korridorer, operationssalar och i undersökningsrum. Inom underökningsrum och operationssalar ska sekundärur vara utförda med svepande sekundvisare. 64.E Telekommunikationssystem 64.EB Telefonsystem Hisstelefonsystem ska utföras för dubbelriktad talkommunikation. Apparater ska placeras i hisskorg och anslutas till befintlig växel för hisstelefoni placerad i telerum hus B11. Anrop ska kopplas via växel till driftcentralen. Befintlig växel kompletteras vid behov. Funktion ska vara lika befintligt system. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 12 (15)
64.EBD 64.EBG 64.EC 64.ECB 64.ECC/1 64.ECC/2 Porttelefonsystem Porttelefonsystem ska utföras för bild- och dubbelriktad ljudöverföring. Systemet ska vara utfört för att ansluta svarsapparater med eller utan bildskärm. Bildskärm ska presentera bild i färg. Kamera ska vara integrerad i portapparat. Porttelefonsystemet ska medge fjärröppning av ellåset från våningsplan vid uppringande portapparat för besökare och vid leveranser mm. Öppnasignal ska anslutas till passerkontrollsystemet. Snabbtelefonsystem Snabbtelefonsystem ska utföras för dubbelriktad talkommunikation. Huvudapparater ska placeras i driftrum och anslutas till befintlig snabbtelefonväxel placerad i telerum hus B11. Funktion ska vara lika befintligt system. Ljudöverföringssystem och bildöverföringssystem Ljudöverföringssystem Systemet ska vara integrerat med bildöverföringssystemet 64.ECC/2. Centralradiomottagare ska ta emot signalen i nätet via mottagaruttag och vara utförd med snabbval för bestämda radiokanaler enligt kanalplan. Högtalare för ljudöverföring ska placeras i tak och vara infällda där så är möjligt. Ljudöverföring ska kunna ske med hörslinga i allmänna ytor. Förstärkare för hörslinga ska kunna anslutas till programmottagare och via mottagaruttag distribuera ljudkanaler eller tal. Bildöverföringssystem - tv-övervakningssystem Beställaren ansöker om tillstånd för kameraövervakning. Samordnas med entreprenör. SSF 1060:1 CCTV-systemkrav samt SKL:s rapport 2005:01 Rekommendationer vid användande av kameraövervakning ska följas. Systemets ingående komponenter ska stödja specifikationer för CCTV-utrustning framtagna av ONVIF. Skyltar för upplysning om kameraövervakning ska monteras och uppfylla länsstyrelsens rekommendationer. System ska utföras för övervakning av entréer, godsmottagning mm. System ska utgöras av IP-kameror med PoE matning. Manuell och automatisk manövrering ska vara möjlig från operatörsplats. Kameror för utomhusbruk ska vara typ analog dag/natt kamera och anslutas till nätverk via encoder samt reservkraftsmatad strömförsörjningsenhet. Kamerahus ska vara vandal skyddat och förses med värmepaket (utomhus) samt sabotageskydd. Bildöverföring ska ske i realtid och i full HD upplösning (1920x1080). Lagring av material på server ska lagras enligt beställarens krav. Klienter för administration ska placeras enligt beställaren önskemål. Bildöverföringssystem - kabel-tv-system Systemet utförs för distribution av markbundna fria radio och TV-kanaler samt intern distribution av information till patienter och personal. Interna utsändningar ska kunna ske från t.ex. sjukhuskyrkan, driftcentralen samt andra tekniska ut- Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 13 (15)
rymmen. Kanalplan utformas i samråd med driftpersonal. Stamnät ska byggas med fiberkablage typ singelmode. Nätuppbyggnaden ska medge signalöverföring i både fram och backriktning (returtrafik). Fastighetsägarens/distributörens anvisningar ska följas gällande installation, prestandakrav och inmätning. 64.ECE 64.ED Radiokommunikationssystem Radiokommunikationssystem Befintligt radiokommunikationssystem inom UAS ska kompletteras för att även täcka in J-huset. Signal ska mottas från befintlig antenn på närliggande byggnad. Utbyggnaden ska utföras så att full täckning garanteras i samtliga delar inom byggnaden. Fullständig täckningskontroll ska utföras innan installation påbörjas för att säkerställa placeringen av sändare och mottagare. Protokoll från täckningskontroll ska överlämnas till beställaren som därefter tar ställning till om installationen ska utföras. Mobiltelefon system Inom byggnaden ska ett passivt mobilnät för EGSM, UMTS, LTE800 och LTE2600 installeras för att få full mobiltäckning inom fastigheten. Systemet ska klara en frekvens på 700 2700MHz. Till mobilnätet ska valfria mobiloperatör kunna anslutas. ÖP för mobiloperatör anordnas i data/telerum. Nätet ska provas för att säkerställa full täckning inom byggnaden. Provning ska dokumenteras i protokoll som lämnas till beställaren. Datakommunikationssystem Uppbyggnad ska ske redundant via separat nätstruktur på stamnätsnivå samt mellan fördelningar på våningsplan för respektive lamell. Stamnät utgörs av optofiber. Flerfunktionsnät för kommunikationssystem ska utföras som ett generellt nät för informationsöverföring från datorer, kommunikationsenheter, serverdatorer, medicintekniska utrustningar, IP-baserade system, telefoner, skrivare mm. Aktiv utrustning samt paneler för terminering placeras i separata korskopplingsutrymmen. Fastighetsnätet ska i alla delar uppfylla gällande kraven i SS-EN 50173-1 senaste utgåva och vara i skärmat utförande. Anläggningen ska uppfylla SS-EN 50174-1, SS-EN 50174-2 och SS-EN 50174-3 i senaste utgåva gällande planering och kvalitetssäkring samt genomförande. Nätuppbyggnad ska följa SS-EN 50173 CAT 7 A Class F för installationskabel. Komponent- och länkkrav enligt SS-EN 50173 CAT 6 A Class E A STP. Provning av systemet ska utföras enligt SS-EN 50346 senaste utgåva med tillhörande tillägg. Fastighetsnät för kommunikationsöverföring ska certifieras med en systemfunktionsgaranti. Certifieringen ska ske av leverantören/tillverkaren och avse hela installationen. Garantitiden ska uppgå till lägst 25 år. Certifieringsintyg ska utfärdas för installationen. Jordning ska utföras enligt SS-EN 50310 senaste utgåva. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 14 (15)
66 SYSTEM FÖR SPÄNNINGSUTJÄMNING OCH ELEKTRISK SEPARATION Spänningssutjämning utförs enligt gällande föreskrifter samt eventuellt tillägg/avsteg enligt Landstingsservice riktlinjer, byggnadsdelar och kanalisationssystem av metall sammanbinds och ansluts till spänningsutjämningssystem. 7 TRANSPORTSYSTEM M M Se separat programhandling för hissar. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 15 (15)
J-huset Projektnummer 8040552 Nybyggnad Programhandling 2013-08-22 RAMBESKRIVNING HISS Rev:
Denna handling är framtagen av ÅF. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid ALLMÄNT 3 ORIENTERING 3 EL- OCH TELESYSTEM 4 63. ELKRAFTSYSTEM 4 63.FF SYSTEM FÖR ALLMÄNBELYSNING OCH ARBETSPLATSBELYSNING I HUS 4 7 TRANSPORTSYSTEM M M 5 71 HISSYSTEM 8 LIN-HISS ANLÄGGNINGAR 8 HUVUDDATA FÖR NYA HISSAR 8 HUVUDDATA HISSGRUPP 1, PERSONHISSAR J1A, J1B, J1C 8 HUVUDDATA HISSGRUPP 1, SÄNGHISS J1D 9 HUVUDDATA HISSGRUPP 2, PERSONHISSAR J2A, J2B, J2C 10 HUVUDDATA HISSGRUPP 2, SÄNGHISS J2D 11 HUVUDDATA HISSGRUPP 3, PERSONHISSAR J3A, J3B 12 HUVUDDATA HISSGRUPP 3, SÄNGHISS J3C 13 HUVUDDATA HISSGRUPP 4, PERSONHISSAR J4A, J4B 14 HUVUDDATA HISSGRUPP 4, SÄNGHISS J4C 15 HUVUDDATA HISSGRUPP 4, SÄNGHISS J4D 16 71.B DRIVSYSTEM I HISSINSTALLATION 17 71.E STYRFUNKTIONER FÖR TRAFIK MED HISS 17 71.EABB/3 STYRSYSTEM I INSTALLATION MED ENSAM PERSONTILLÅTEN HISS HELKOLLEKTIV 17 T APPARATER OCH UTRUSTNING I TELE- OCH DATAKOMMUNIKATIONSSYSTEM 20 WBF MASKINER, VÄXLAR MM I HISSYSTEM 20 WBJ MANÖVERDON OCH INDIKERINGSDON I HISSYSTEM 20 Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 2 (21)
ALLMÄNT För utförandet gäller denna rambeskrivning samt föreskrifterna i åberopade koder med tillhörande rubriker i EL AMA 09. För samband mellan beskrivning och AMA gäller reglerna på sid 13 i EL AMA. Uttrycken uppsätta, montera, insätta, inlägga etc innefattar även leverans av ifrågavarande materiel, om ej annat särskilt angivs. Hissentreprenörerna svarar för att hissar skall innehar bästa energieffektivitet med minimalt underhåll och längsta livscykel. Energi och miljö skall ha hög prioritet. Orientering Objektet avser nyinstallation av hissar inom J-huset, Uppsala Inom fastigheten skall 4st hissgrupper installeras i nya schakt och maskinrum. Denna rambeskrivning avser 4st hisspaket med totalt 15st lin-hissar. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 3 (21)
EL- OCH TELESYSTEM Personals kvalifikationen. För elinstallationen krävs behörighet. Installation kommer utföras med halogenfri installationsmateriel. 63. ELKRAFTSYSTEM Huvudledningar samt arbetsbrytare placeras enligt El i senare skede i maskinrummen. 63.FF System för allmänbelysning och arbetsplatsbelysning i hus Torrt schakt. System för allmänbelysning och arbetsplatsbelysning i hus Schaktbelysning enligt SS-EN 81 punkt 5.9 I hissentreprenaden ingår arbete och material. Snörtändning skall aktivera belysningen. T5 armaturer med 2 x 28 w skall installeras med c/c mått 4 meter samt 2st armatur i schacktopp och 2st i schaktgrop. Matning tas från anslutningspunkter i senare skede. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 4 (21)
7 TRANSPORTSYSTEM M M Svensk Standard För hiss gällande föreskrifter och standarder Hissdirektivet 95/ 16/ EEG. ELSÄK-FS 2010:1-4 Elsäkerhetsverkets föreskrifter SS-EN 81-70 Regler för konstruktion och installation av hissar-särskilda applikationer för person- och varuperson-hissar - Del 70: Tillträde till hissar för personer inklusive personer med funktionsnedsättningar. BFS 1994:25, H1 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hissar och vissa andra motordrivna anordningar med dess ändringar. (BFS 2012:11 H14) SS-EN 13015 Underhåll av hissar och rulltrappor - Regler för underhållsinstruktioner. SS-EN 81-1+A3:2010 Säkerhetsregler för konstruktion och installation av hissar - Del 1: Elektriska hissar SS-EN 12015 Elektromagnetisk kompatibilitet - Produktfamiljestandarder för hissar, rulltrappor och rullramper - Utstrålning. SS-EN 12016 Elektromagnetisk kompatibilitet - Produktfamiljestandarder för hissar, rulltrappor och rullramper- Immunitet. SS-EN 627 Regler för dataregistrering och fjärrövervakning av hissar, rulltrappor och rullramper. SS-EN 81-28 Alarmsystem för person- och varupersonhissar. Föreskrift: I elsystem ingående i hissentreprenaden skall skyddsledare och neutralledare vara galvaniskt åtskilda i hela anläggningen. Alla erfoderliga myndighetskontakter för bygghandlingsprojekteringen ingår i Hissentreprenörens åtagande. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 5 (21)
Personals kvalifikationer Arbeten skall utföras av behörig installatör eller av fackman under behörig installatörs kontroll. Brandfarliga och heta arbeten skall utföras av personal som är utbildad och certifierad av Svenska brandförsvarsföreningen. Arbetsledar- brandskydds- och elkomponentansvarig skall anges av HE. System och funktioner Apparater, maskiner och utrustningar skall vara anpassade till de krav som ställs på system och funktioner i handlingarna. Miljöbetingelser Halogenfritt installationsmaterial kommer användas på kablage och kabelkanaler. Samtliga kablage skall vara halogenfritt, undantag kan göras mellan komponenter i apparatställ. Anläggningarna kommer miljödeklareras. Strömförsörjning Spänning och strömart AC 400/ 230 V tolerans +/- 5%, 50 Hz (tolerans 48-52 Hz). Utrymmen Hissmaskiner placerade ovan schakt i separata maskinrum. Centralutrustningar Apparatskåp för hissar Placerat ovan schakt i separata maskinrum Kanalisationsystem Halogenfria kabelkanaler installeras i schakt. Om ej bussystem används skall förskruvningar användas på samtliga in och utgångar. Ledningssystem PVC skall ej användas där alternativ material finns. Bly- och bromprodukter får ej förekomma Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 6 (21)
Energisparläge Hissystemet skall förutom föreskrivet drivsystem med återkopplad synkronmotor även styr- och reglersystem skall utformas så energisnålt som möjligt. Energikonsumtion i hissens stand by -läge minimeras i flera steg, sparlägen, som exempel enligt nedan: Hiss är i ordinarie driftläge. Korgbelysning, ljusridå släcks. Displayer i hissutrustning släcks. Frekvensomformare intar passivt läge. Styrsystem intar ett passivt läge. Hiss skall, oavsett i vilket sparläge den befinner sig i kallas via ordinarie anropstablå utan andra åtgärder, Inställning när respektive sparläge skall aktiveras skall kunna programmeras individuellt med avseende på tid (klockslag, flera gånger per dygn). Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 7 (21)
71 HISSYSTEM EL-AMA koder anger krav på utförande. Materialvalet skall godkännas av beställaren före det att avtal träffats. Entreprenaden omfattar även service och underhåll under garantitiden. LIN-HISS ANLÄGGNINGAR Huvuddata för nya hissar Huvuddata Hissgrupp 1, Personhissar J1A, J1B, J1C Hisstyp: Hissutförande: Maskinplacering: Märklast: Märkhastighet: Personhissar. Lin-hissar Inom separat maskinrum. Apparatskåpen placeras i anslutning till hissmaskinerier i maskinrummet. 21 personer eller 1600kg. 1,6 m/ sek. Stannplan: 8st. ( Plan 3-10 ) Lyfthöjd: 34.0m Schaktdörrar: 8st automatiska 2-bladiga centralöppnande automatiska dörrar. Brandklass: Enligt senare Dörrdagmått (BxH): 1100 x 2100 mm. Drivsystem: Frekvensstyrning med återkoppling. Styrsystem: Helkollektiv med väljare. Korgmått: B x L x H = 2100 x 1600 x 2300 mm. Korgöppning: 1st Korgutförande: Utförs i stål. Korginredning av sjukhusmodell väljs från HE s standard sortiment i samråd med arkitekt. Schaktmått: B x L = 2800 x 2300 mm. Gropdjup: 2000 mm. Topphöjd: 4500 mm. Maskinrum Ovan schakt. Hissens huvuduppgift: Persontransporter. Märkeffekt: C:a 26kW per hiss. Exakt enligt hissleverantören. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 8 (21)
Huvuddata Hissgrupp 1, Sänghiss J1D Hisstyp: Sänghiss. Hissutförande: Lin-hissar Maskinplacering: Inom separat maskinrum. Apparatskåpen placeras i anslutning till hissmaskinerier i maskinrummet. Märklast: 53 personer eller 4000kg. Märkhastighet: 1,6 m/ sek. Stannplan: 8st. ( Plan 3-10 ) Lyfthöjd: 34,0m. Schaktdörrar: 8st automatiska 4-bladiga centralöppnande automatiska dörrar. Brandklass: Enligt senare Dörrdagmått (BxH): 1800 x 2300 mm. Drivsystem: Frekvensstyrning med återkoppling. Styrsystem: Helkollektiv med prioritetskörning. Korgmått: B x L x H = 2100 x 3200 x 2400 mm. Korgöppning: 2st Korgutförande: Utförs i stål. Korginredning för sängar väljs från HE s standard sortiment i samråd med arkitekt. Schaktmått: B x L = 3600 x 4300 mm. Gropdjup: 2400 mm. Topphöjd: 4600 mm. Maskinrum Ovan schakt. Hissens huvuduppgift: Säng & persontransporter. Märkeffekt: C:a 44kW per hiss. Exakt enligt hissleverantören. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 9 (21)
Huvuddata Hissgrupp 2, Personhissar J2A, J2B, J2C Hisstyp: Personhissar. Hissutförande: Lin-hissar Maskinplacering: Inom separat maskinrum. Apparatskåpen placeras i anslutning till hissmaskinerier i maskinrummet. Märklast: 21 personer eller 1600kg. Märkhastighet: 1,6 m/ sek. Stannplan: 8st. ( Plan 3-10 ) Lyfthöjd: 34,0m. Schaktdörrar: 8st automatiska 2-bladiga centralöppnande automatiska dörrar. Brandklass: Enligt senare Dörrdagmått (BxH): 1100 x 2100 mm. Drivsystem: Frekvensstyrning med återkoppling. Styrsystem: Helkollektiv med väljare Korgmått: B x L x H = 2100 x 1600 x 2300 mm. Korgöppning: 1st Korgutförande: Utförs i stål. Korginredning av sjukhusmodell väljs från HE s standard sortiment i samråd med arkitekt. Schaktmått: B x L = 2800 x 2300 mm. Gropdjup: 2000 mm. Topphöjd: 4500 mm. Maskinrum Ovan schakt. Hissens huvuduppgift: Persontransporter. Märkeffekt: C:a 26kW per hiss. exakt enligt hissleverantören. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 10 (21)
Huvuddata Hissgrupp 2, Sänghiss J2D Hisstyp: Sänghiss. Hissutförande: Lin-hissar Maskinplacering: Inom separat maskinrum. Apparatskåpen placeras i anslutning till hissmaskinerier i maskinrummet. Märklast: 53 personer eller 4000kg. Märkhastighet: 1,6 m/ sek. Stannplan: 9st. ( Plan 2-10 ) Lyfthöjd: 38,40m. Schaktdörrar: 9st automatiska 4-bladiga centralöppnande automatiska dörrar. Brandklass: Enligt senare Dörrdagmått (BxH): 1800 x 2300 mm. Drivsystem: Frekvensstyrning med återkoppling. Styrsystem: Helkollektiv med prioritetskörning. Korgmått: B x L x H = 2100 x 3200 x 2400 mm. Korgöppning: 2st Korgutförande: Utförs i stål. Korginredning för sängar väljs från HE s standard sortiment i samråd med arkitekt. Schaktmått: B x L = 3600 x 4300 mm. Gropdjup: 2400 mm. Topphöjd: 4600 mm. Maskinrum Ovan schakt. Hissens huvuduppgift: Säng & persontransporter. Märkeffekt: C:a 44kW per hiss. exakt enligt hissleverantören. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 11 (21)
Huvuddata Hissgrupp 3, Personhissar J3A, J3B Hisstyp: Personhissar. Hissutförande: Lin-hissar Maskinplacering: Inom separat maskinrum. Apparatskåpen placeras i anslutning till hissmaskinerier i maskinrummet. Märklast: 21 personer eller 1600kg. Märkhastighet: 1,6 m/ sek. Stannplan: 8st. ( Plan 3-10 ) Lyfthöjd: 34,0m. Schaktdörrar: 8st automatiska 2-bladiga centralöppnande automatiska dörrar. Brandklass: Enligt senare Dörrdagmått (BxH): 1100 x 2100 mm. Drivsystem: Frekvensstyrning med återkoppling. Styrsystem: Helkollektiv med väljare Korgmått: B x L x H = 2100 x 1600 x 2300 mm. Korgöppning: 1st Korgutförande: Utförs i stål. Korginredning av sjukhusmodell väljs från HE s standard sortiment i samråd med arkitekt. Schaktmått: B x L = 2800 x 2300 mm. Gropdjup: 2000 mm. Topphöjd: 4500 mm. Maskinrum Ovan schakt. Hissens huvuduppgift: Persontransporter. Märkeffekt: C:a 26kW per hiss. exakt enligt hissleverantören. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 12 (21)
Huvuddata Hissgrupp 3, Sänghiss J3C Hisstyp: Sänghiss. Hissutförande: Lin-hissar Maskinplacering: Inom separat maskinrum. Apparatskåpen placeras i anslutning till hissmaskinerier i maskinrummet. Märklast: 53 personer eller 4000kg. Märkhastighet: 1,6 m/ sek. Stannplan: 8st. ( Plan 3-10 ) Lyfthöjd: 34,0m. Schaktdörrar: 11st automatiska 4-bladiga centralöppnande automatiska dörrar. Brandklass: Enligt senare Dörrdagmått (BxH): 1800 x 2300 mm. Drivsystem: Frekvensstyrning med återkoppling. Styrsystem: Helkollektiv med prioritetskörning. Korgmått: B x L x H = 2100 x 3200 x 2400 mm. Korgöppning: 2st Korgutförande: Utförs i stål. Korginredning för sängar väljs från HE s standard sortiment i samråd med arkitekt. Schaktmått: B x L = 3600 x 4300 mm. Gropdjup: 2400 mm. Topphöjd: 4600 mm. Maskinrum Ovan schakt. Hissens huvuduppgift: Säng & persontransporter. Märkeffekt: C:a 44kW per hiss. exakt enligt hissleverantören Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 13 (21)
Huvuddata Hissgrupp 4, Personhissar J4A, J4B Hisstyp: Personhissar. Hissutförande: Lin-hissar Maskinplacering: Inom separat maskinrum. Apparatskåpen placeras i anslutning till hissmaskinerier i maskinrummet. Märklast: 21 personer eller 1600kg. Märkhastighet: 1,6 m/ sek. Stannplan: 8st. ( Plan 3-10 ) Lyfthöjd: 34,0m. Schaktdörrar: 8st automatiska 2-bladiga centralöppnande automatiska dörrar. Brandklass: Enligt senare Dörrdagmått (BxH): 1100 x 2100 mm. Drivsystem: Frekvensstyrning med återkoppling. Styrsystem: Helkollektiv med väljare Korgmått: B x L x H = 2100 x 1600 x 2300 mm. Korgöppning: 1st Korgutförande: Utförs i stål. Korginredning av sjukhusmodell väljs från HE s standard sortiment i samråd med arkitekt. Schaktmått: B x L = 2800 x 2300 mm. Gropdjup: 2000 mm. Topphöjd: 4500 mm. Maskinrum Ovan schakt. Hissens huvuduppgift: Persontransporter. Märkeffekt: C:a 26kW per hiss. Exakt enligt hissleverantören. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 14 (21)
Huvuddata Hissgrupp 4, Sänghiss J4C Hisstyp: Sänghiss. Hissutförande: Lin-hiss Maskinplacering: Inom separat maskinrum. Apparatskåpen placeras i anslutning till hissmaskinerier i maskinrummet. Märklast: 53 personer eller 4000kg. Märkhastighet: 1,6 m/ sek. Stannplan: 9st. ( Plan 3-10 ) ½ plan finns efter plan 3. Lyfthöjd: 38,7m. Schaktdörrar: 11st automatiska 4-bladiga centralöppnande automatiska dörrar. Brandklass: Enligt senare Dörrdagmått (BxH): 1800 x 2300 mm. Drivsystem: Frekvensstyrning med återkoppling. Styrsystem: Helkollektiv med prioritetskörning. Korgmått: B x L x H = 2100 x 3200 x 2400 mm. Korgöppning: 2st Korgutförande: Utförs i stål. Korginredning för sängar väljs från HE s standard sortiment i samråd med arkitekt. Schaktmått: B x L = 3600 x 4300 mm. Gropdjup: 2400 mm. Topphöjd: 4600 mm. Maskinrum Ovan schakt. Hissens huvuduppgift: Säng & persontransporter. Märkeffekt: C:a 44kW per hiss. exakt enligt hissleverantören Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 15 (21)
Huvuddata Hissgrupp 4, Sänghiss J4D Hisstyp: Sänghiss/Akuthiss. Hissutförande: Lin-hiss Maskinplacering: Inom separat maskinrum. Apparatskåpen placeras i anslutning till hissmaskinerier i maskinrummet. Märklast: 66 personer eller 5000kg. Märkhastighet: 1,6 m/ sek. Stannplan: 8st. ( Plan 3½ -10 ) Lyfthöjd: 32,5m. Schaktdörrar: 8st automatiska 4-bladiga centralöppnande automatiska dörrar. Brandklass: Enligt senare Dörrdagmått (BxH): 2000 x 2300 mm. Drivsystem: Frekvensstyrning med återkoppling. Styrsystem: Helkollektiv med prioritetskörning Korgmått: B x L x H = 2500 x 3500 x 2500 mm. Korgöppning: 1st Korgutförande: Utförs i stål. Korginredning för sängar väljs från HE s standard sortiment i samråd med arkitekt. Schaktmått: B x L = 4000 x 4300 mm. Gropdjup: 2400 mm. Topphöjd: 4800 mm. Maskinrum Ovan schakt. Hissens huvuduppgift: Säng & persontransporter. Märkeffekt: C:a 55kW per hiss. exakt enligt hissleverantören. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 16 (21)
71.B Drivsystem i hissinstallation Hissar dimensioneras för 240 starter per timme. 71.BB/32 Drivsystem i linhissinstallation - system med frekvensstyrd motor Systemen tillverkas för återkoppling från motor. 71.E Styrfunktioner för trafik med hiss Automatisk körning till valfritt inställbart plan. Serviceinstrument såsom handburna terminaler eller dylikt, som behövs för kontroll och underhållsarbete i anläggningarna ingå i leveransen. Följande gäller för styrsystem: - System skall vara datorbaserat. - Dataöverföring till CPU:n skall vara störningsskyddad mot transienter och spänningstoppar på nätspänningen. - Fel i anropstablå vid ett våningsplan får ej omöjliggöra anrop från övriga plan. När hiss är ur drift skall driftlarm automatisk föras vidare från växlande potentialfri kontaktfunktion i apparatskåp. Samtliga typer av fel inkl. summalarm från nödsignalaggregat skall påverka kontakten. D v s ett summadriftlarm skall föras vidare. Felminne skall registrera och lagra de senaste 50 felen på hissen även efter strömavbrott. Lagrad felkod skall ange typ av fel. Tidig öppningsfunktion: Start av dörröppning C:a 1,0 sekunder före stopp vid stannplan 71.EABB/3 Styrsystem i installation med ensam persontillåten hiss helkollektiv Styrsystemen tillverkas för kortläsarstyrning och brandlarmskörning med tillhörande kabeldragning mellan hisskorg, apparatställ. Hiss skall styras automatiskt med elektriska impulser från tryckknappar. Hiss skall förses med ankomstsignal enligt 71.EJD/1 och EJD/2. Fel i anropstablå vid ett våningsplan får ej omöjliggöra anrop från övriga plan. Automatisk sändning till stationsplan efter inställbar tid. 71.EB Prioritetskörningsfunktioner Vid aktivering av kortläsare ska samtliga anropsknappar och korgdestinationsknappar på respektive våningsplan spärras, Vid upptagen hiss ska hissen gå till valt våningsplan och öppna dörrarna för att sedan låsa samtliga dörrar och gå till av kortläsarens kallande våningsplan för att där öppna dörrarna samt ställa dessa i öppet läge. Vid godkänt kort eller kod ska hissens anropsknappar för samtliga våningsplan aktiveras och hissens dörrar stängs, Efter att hissen stannat på valt våningsplan ska dörrarna öppnas, Efter att dörrarna stängs ska samtliga spärrar hävas. När ingen prioritet används skall hissarna fungera normalt. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 17 (21)
71.EHB 71.EJB Automatisk nödströmskörning Vid strömavbrott skall hissarna efter det att nödkraften aktiverats omgående gå till valt anropsplan och öppna dörrarna, Hissen skall ej söka referens punkt efter strömavbrott. Funktion för kvitteringsindikering Vid samtliga stannplan 71.EJD/1 Funktion för ankomstindikering ljusindikering Vid samtliga stannplan. 71.EJD/2 Funktion för ankomstindikering akustisk indikering Vid samtliga stannplan. 71.EJE 71.EJG Funktion för färdriktningsindikering Vid samtliga plan, Placering ovan schaktdörrar. Talsyntes i hisskorg monteras. Indikering skall bestå av tal som vid ankomst till plan anger aktuellt valt stationsplan på svenska Funktion för avstängd indikering Vid samtliga stannplan 71.F Driftövervakningssystem hissinstallation Apparatskåpen skall förberedas för drift och övervakningssystem för ev framtida behov. SJF.41 Frekvensomriktare för motordrift Full återkoppling mellan apparatskåp och hissmaskin skall erhållas. Frekvensstyrningen skall klara 100% drift med maxlast i 20 år. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 18 (21)
SKB.51 Apparatskåp Apparatskåp i hissinstallation. Serviceinstrument för justeringar/avläsning av statistik skall lämnas till beställare efter garantitidens utgång. Apparatskåp förses med invändig belysning och jordat uttag. Arbetsbelysning som tänds och släcks när apparatskåpets dörr öppnas och stängs. Kapslingsklass lägst IP21. Gångjärnsupphängd dörr. Elkopplare och huvudsäkringar i anslutning till apparatskåp. Elkopplare utförd som lastbrytare enligt SKF.72 Fack för schemor och övrig dokumentation, fastskruvat på dörr till apparatskåp. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 19 (21)
T TFB.712 WBF WBF.12 WBF.14 WBJ WBJ. 11 APPARATER OCH UTRUSTNING I TELE- OCH DATAKOMMUNIKATIONSSYSTEM Telefonapparater Talförbindelse mellan hisskorg och driftavdelningen samt Hisserviceföretag med automatisk uppkoppling. Larmuppkoppling skall vara tidsfördröjd. Uppkoppling skall ske efter c:a 10 sekunders tryckning. Hisslarmer kopplas till fastighetens driftavdelning. Hisstelefoninstallation skall vara Safeline 3000 och installeras som komplett funktionsfärdigt system. Aktivering av talförbindelse skall även kunna ske från korgtak och från hissgrop. MASKINER, VÄXLAR MM I HISSYSTEM Växellöst maskineri Växellöst maskineri med livstidssmorda lager kommer installeras Hissmaskiner skall klara angiven maxlast för varje resa under hissens livslängd. Hissmotor Hiss utförs med full frekvensstyrd växelströmsmotor så att steglös acceleration och retardation erhålls. Frekvensstyrningen skall ha återkoppling för referens till hissens verkliga rörelse. MANÖVERDON OCH INDIKERINGSDON I HISSYSTEM MATERIAL- VARUFÖRESKRIFTER Täcklock Rostfri mattborstad stålplåt som utförs med graverad färgfylld text inkl taktil blindskrift. Tryckknappar Tryckknappar i anropstablåer vid dörrar och i manövertablå i hisskorg ska utföras av metall med relief symboler. Vid strömavbrott aktiveras diodbelysning runt nödsignalknappar. WBJ.111 Tryckknappar till korg och schaktdörr Tryckknapp för dörr skall märkas DÖRR eller ha avsedd symbol och placeras i samma manövertablå, Fördröjning av dörröppet tider ska finnas för sänghissar. Manövertablåer i hisskorgar skall monteras på utvinklade pulpeter. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 20 (21)
WBJ.41 Stannplansindikatorer vid schaktdörr Digitalt utförande, Textvisning skall kunnas omprogrammeras. Digitaliska våningsvisare utanför schaktdörrar och invändigt ovan korgdörr skall ha brett fält så att ett helt ord syns i displayen. Standardtexter som skall finnas: Sängtransport Akuttransport Kvävetransport Specialtransport Avstängd Överlast YUD.71 Relationshandlingar för hissinstallationer Utföres enligt Teknisk Anvisning DRIFT- OCH UNDERHÅLLSINSTRUKTIONER AVSEENDE EL-, TELE- OCH TRANSPORTINSTALLATIONER Alla relationshandlingar för drift och underhåll skall vara inplastade. Långsiktig underhållsplan skall upprättas på respektive hisskomponent och placeras i underhållspärmen. Hisskomponenter skall dokumenteras i normalt underhåll samt att startdatum stämplas på dokument vid godkänd besiktning. Intervallerna skall vara på 1, 2, 5, 10, 20 år. Handlingarna skall vara riktad till kompetent hisskötselpersonal. Alla handlingar skall ha svensk text. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 21 (21)
J-HUSET Projektnummer 8040552 Nybyggnad PROGRAMHANDLING 2013-08-22 BRANDSKYDDSBESKRIVNING Rev:
Projektinformation Fastighet: Kommun Uppdragsgivare: Uppsala Akademiska Sjukhus, J-huset Uppsala Landstingsservice i Uppsala Box 6363 751 35 Uppsala Organisation - Prevecon Brand & Riskkonsult AB Uppdragsansvarig/ internkontroll: Handläggare:. Tobias Rejnö - Brandingenjör Telefon: 010-703 70 22.. Samuel Lundin - Brandingenjör Telefon: 010-703 70 29 Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 2 (38)
INNEHÅLL Inledning... 6 Allmänt... 6 Syfte... 6 Omfattning... 6 Underlag... 6 Vidare utredning... 7 Allmänna förutsättningar... 8 Brandtekniska krav... 8 Egen ambition... 8 Dimensioneringsmetod... 8 Räddningstjänstens ingripande... 9 Byggnadsbeskrivning... 10 Verksamhet... 11 Personantal... 12 Byggnadens robusthet... 13 Brandtekniska klassindelningar och övriga förutsättningar... 15 Byggnadsklass... 15 Brandbelastning... 15 Verksamhetsklass... 15 Övrig klassning av lokaler och utrymningsvägar... 15 Publika lokaler... 15 Utrymningsvägar... 15 Utrymningsplatser... 16 Utrymningshissar... 16 Brandslussar... 16 Brandcellsindelning... 17 Principer för brandcellsindelning... 17 Brandsektionering... 17 Detaljlösningar... 18 Plan 3... 18 Huvudentré... 18 Avdelningar generellt... 18 Vårdavdelningar... 18 Operationsavdelningar... 18 Teknikrum... 19 Lokaler med skyddsvärd utrustning... 19 Smårum och rum med hög brandbelsatning... 19 Brandtekniska krav på byggnadsdelar... 20 Väggar och bjälklag... 20 Dörrar i brandcellsgräns... 20 Invändiga glaspartier... 21 Ytskikt och beklädnader på invändiga golv, takytor och väggytor... 21 Ytskikt på rörisolering... 21 Yttertak och taktäckning... 21 Ytterväggar... 22 Fönster i yttervägg... 22 Rör- och elinstallationer... 22 Schakt för rör och el/tele... 22 Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 3 (38)
Byggnadsdelars bärförmåga vid brand... 23 Utrymningsstrategi... 24 Beskrivning av utrymningsstrategi... 24 Utrymningsdimensionering... 25 Personantal... 25 Gångavstånd till utrymningsväg... 25 Gångavstånd inom utrymningsväg... 26 Utformning av utrymningsvägar, utrymningsplatser och utrymningshissar... 26 Utrymningsplats och uppställningsplats... 26 Trapphus... 26 Passagemått i och till utrymningsväg... 27 Dörr i utrymningsväg... 27 Utrymningshissar... 28 Särskilda förutsättningar... 28 Bänkrader... 28 Luftbehandlingsinstallationens funktion vid brand... 29 Material i luftbehandlingsinstallationer... 29 Montering av luftbehandlingsinstallationer... 29 Spridning av brandgas mellan brandceller... 29 Brandspridning mellan brandceller... 29 Imkanaler... 29 Schakt för ventilation... 30 Skydd mot brandspridning mellan byggnader... 30 Utrustning för utrymning... 31 Larmsystem... 31 Automatiskt brandlarm... 31 Utrymningslarm... 31 Vägledande markeringar... 32 Nödbelysning... 32 Allmänbelysning i utrymningsvägar... 32 Hiss... 33 Utrymningsplaner... 33 Skydd mot uppkomst av brand... 34 Byggnadens uppvärmning... 34 Matlagningsanordningar m.m.... 34 Anordningar för brandsläckning... 35 Sprinkleranläggning... 35 Brandgasventilation... 35 Brandgasventilation av hisschakt och trapphus... 35 Brandgasventilation av källare... 35 Anordningar för manuell brandsläckning... 36 Släckutrustning... 36 Stigarledning... 36 Anordningar för räddningstjänsten... 36 Markbrandposter... 36 Radiokommunikation... 36 Insatsplaner... 36 Insatskort... 37 Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 4 (38)
Åtkomlighet för räddningstjänsten... 37 Räddningsväg... 37 Tillträdesväg... 37 Referenser... 38 Bilaga 1 Identifiering av verifieringsbehov, daterad 2013-08-22 Bilaga 2 Underlag till brandritning skalbyggnad 2013-08-22 Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 5 (38)
Inledning Allmänt Denna handling beskriver det brandtekniska utförandet vid nybyggnad av sjukhusbyggnad, J-huset, inom området för Uppsala Akademiska Sjukhus i Uppsala. Denna handling är en programhandling varpå inga detaljlösningar eller verifieringar redovisas. Handlingen är skriven utifrån en skalbyggnad med preliminär inplacering av de olika verksamheterna och beskriver således endast generellt hur brandskyddet kan utformas. Bilaga 2 Underlag till brandritning, skalbyggnad redogör för brandskyddet utan inplacering av de olika verksamheterna. Byggnadens brandskydd och utrymningssäkerhet ska detaljprojekteras av brandsakkunnig i kommande projektering. Handlingen ska ses som ett förslag på hur brandskyddet kan utformas utifrån minimikraven avseende brand och vara ett underlag för kommande beslut. Lösningar som föreslås i denna handling är under vidare utredning vilket innebär att vissa föreslagna lösningar kan ändras i kommande projektering. Prevecon ansvarar endast för de lösningar som anges i denna handling. Syfte Syftet med denna handling är att ta fram övergripande strategier för brandskyddet och utrymningssäkerheten i J-huset och lämna förslag på hur brandskyddet kan utformas. Omfattning Denna handling omfattar hela byggnaden J-huset och delvis förbindelsegångar från byggnaden till intilliggande byggnader. Kulvert mellan byggnaderna behandlas i en separat handling. Underlag Landstingsservice i Uppsala Län, Teknisk anvisning BRAND, version 1, daterad 2012-10-30 Förutsättningar för långsiktig dimensionering av J-huset, PH 2012-10-22 REV 2013-01-28 Ritningar över skalbyggnad A40_V_118700_A3_planer, daterade 2013-08-22 Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 6 (38)
Vidare utredning För flertalet system och funktioner krävs vidare utredning för att kunna verifiera brandskyddet och utrymningssäkerheten i byggnaden. I bilaga 1 Identifiering av verifieringsbehov finns bedömningar över hur verifieringsbehovet ser ut för de olika delarna av brandskyddet. Inom ramen för kommande systemhandling ska följande utredas vidare: Utvändig och invändig släckinsats Utrymning av hela byggnaden Utrymning från operationssalar och vårdavdelningar Utrymning av patienter som kräver personalens insats Hissarnas utformning och funktion vid brand Ventilationstekniskt brandskydd Vid vidare utredning av utrymningssäkerheten kan komma att påverka följande delar av brandskyddet i byggnaden: Brandcellsindelning Uppställningsplatser för sängar Minsta dörr- och korridorsbredder Öppnings- och stängningsfunktioner på dörrar för återinrymning och transport av sängar Utförandet av hissar för utrymning AVG-systemets påverkan på utrymning Personalens insats vid utrymning Detaljutförande av brand- och utrymningslarm För den helikopterplatta som förbereds att byggas på taket har det i denna handling endast tagits hänsyn till utrymning från denna samt att tillträdesvägar för räddningstjänsten finns. Hantering av flygbränsle och utrustning för brandsläckning ska detaljprojekteras i kommande projektering. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 7 (38)
Allmänna förutsättningar Brandtekniska krav Byggnaden ska uppfylla de krav som ställs i PBL /1/, PBF /2/ samt i kapitel 5 i BBR 19 /3/ och i EKS 8 /4/. Byggnaden klassas som en Br0-byggnad varpå brandskyddet ska verifieras genom analytisk dimensionering på det sätt som framgår av Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd, BBRAD, /5/. Egen ambition Landstingsservice i Uppsala Län ställer genom Teknisk anvisning BRAND, version 1, daterad 2012-10-30 egna krav och önskemål på hur brandskyddet i byggnaden ska utformas. Dokumentet är ej specifikt för denna byggnad. Brandskyddet i byggnaden ska i största möjliga mån utformas generellt och oberoende av placering av olika verksamheter inom byggnaden. Dimensioneringsmetod J-huset klassas som en byggnad i klass Br0 varpå brandskyddet ska dimensioneras analytiskt. Särskild hänsyn tas till följande aspekter: om utvändig släckinsats inte kan genomföras, om invändig räddningsinsats kan vara komplicerad, om den befarade konsekvensen av en brand är mycket stor, om utrymningsförloppet kan vara förenat med stora svårigheter. Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd (BBRAD) anger att de allmänna råden i BBR i viss omfattning kan användas som referenssystem vid utformning av byggnaders brandskydd. Bedömning över vilka delar som kan utföras enligt kraven för förenklad dimensionering och vilka delar som Prevecon bedömer kräver ytterligare verifiering genom analytisk dimensionering framgår av Bilaga 1 Identifiering av verifieringsbehov. Möjligheter för utvändig släckinsats och invändig räddningsinsats bygger räddningstjänstens kappasitet och förmåga varför detta ska verifieras i sammarbete med Uppsala Brandförsvar. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 8 (38)
Ett sprinklersystem installeras i byggnaden varpå tekniska byten i brandskyddet kan göras mot detta. I denna handling har släcksystem används för att i enlighet med BBR verifiera följande lättnader av brandskyddet i byggnaden: Brandgasventilation på plan 3 har utförts med en area av 0,1% av brandcellens nettoarea i enlighet med BBR 5:732. Gångavstånd till utrymningsväg på plan 4 8 har ökats med 1/3 i enlighet med BBR 5:331. Enligt BBR kan ett tekniskt byte göras mot sprinklersystemet utan att detta behöver verifieras, vid fler tekniska byten ska oberoendet mellan dessa verifieras. I detta skede har två byten gjorts och accepterats då de tekniska bytena ej påverkas av avarandra. Ovanstående tekniska byten ses som oberoende då de berör olika plan inom byggnaden. Automatiskt släcksystem, sprinkler, kan eventuellt användas för att tillgodose fler krav än de ovan angivna. Utförandet ska dock verifieras analytiskt och oberoende mellan avstegen ska påvisas. Inom utrymmen som inte utgör verksamhetsklass 5B eller 5C kan 2 tekniska byten med sprinkler göras utan vidare verifiering med förenklad dimensionering enligt BBR. Inom verksamhetsklass 5C eller 5B kan 1 tekniskt byte med sprinkler göras utan vidare verifiering med förenklad dimensionering enligt BBR. Då byggnaden har byggnadsklass Br0 bör alla tekniska byten med sprinkler verifieras. Gångavstånd får ej förlängas till följd av tekniskt byte inom lokaler för inneliggande patienter enligt Teknisk anvisning Brand, detta gäller plan 9 10. Räddningstjänstens ingripande Räddningstjänstens ingripande kan förväntas inom 10 minuter. Utrymningsstrategin utformas utan tillgodoräknande av hjälp från räddningstjänsten. Byggnaden utformas med hänsyn till räddningstjänstens möjlighet till invändig och utvändig släckinsats. Utförandet i denna handling har kommunicerats med Uppsala Brandförsvar och fortsatt projektering ska ske i samråd med räddningstjänsten. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 9 (38)
Byggnadsbeskrivning Byggnadarean (BYA) för J-huset är ungefär 9200 m 2. Byggnaden består av två huskroppar med 7 våningsplan (Plan 4 10) i respektive huskropp samt källare (Plan 3). Plan 4 och 5 utgör souterrängplan. Figur 1 visar en sektion av byggnaden som visar hur byggnaden är planerad att byggas samt den tilltänkta inplaceringen av de olika verksamheterna som ska rymmas i byggnaden. Figur 1 Sektion över J-huset sett från öster. Huskropparna är helt sammanbyggda i källarplan (plan 3). Källaren utgör plan 3 då planen för byggnaderna i området ska ha ungefär samma plushöjder. Huskropparna har förbindelsegångar mellan sig på samtliga plan (plan 4 10). Den norra huskroppen byggs samman med förbindelsgångar till intilliggande byggnader tillhörande sjukhuset på plan 3 6. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 10 (38)
Verksamhet Verksamheten i byggnaden utgörs i sin helhet av sjukhusverksamhet vilket i sin tur innefattar flera olika verksamheter som ställer olika krav på utformningen av brandskyddet. För att bibehålla generalliteten i byggnaden och möjligheten att flytta verksamheter inom byggnaden har följande antaganden gjorts: Byggnaden utförs generellt enligt kraven för verksamhetsklass Vk 5C. Undantag görs för teknikutrymmen som klassas som Vk 1. Hörsalen med angränsande utrymmen ovanför huvudentrén på plan 8 utförs dock som samlingslokal i Vk 2B för att undvika begränsningar i disponeringen av ytan. Utrymningsvägar utformas enligt kraven för publika lokaler. Inom samtliga plan ska det finnas möjlighet för att utnyttja horisontell utrymning. För utrymning av sängliggandes patienter och patienter som ej kan förväntas sätta sig själva i säkerhet är personalens ingripande en förutsättning för att säkerställa tillfredställande utrymning. Personalens ingripande vid utrymning förutsätts för följande verksamheter: Bild och funktion, nuklear och strålningsbehandling på plan 4 Operationsavdelningar på plan 5 Dialysavdelning på plan 6 Dagvård och mottagning på plan 8 Vårdavdelningar med sängliggandes patienter på plan 9 10 Placering av olika verksamheter inom byggnaden är hämtat ur rapport Förutsättningar för långsiktig dimensionering av J-huset, PH 2012-10-22 REV 2013-01-28. Plan 3 (Källarplan) Planet kommer användas för teknikutrymmen. Plan 4 Verksamheten i planet kommer utgöras av strålningsbehandling i den sydligaste bunkerdelen och bild och funktion med magnetkameror, Pet-CT och liknande i övriga delar av planet. Plan 5 I sin helhet utgörs planet av operationsavdelningar med tillhörande personalutrymmen. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 11 (38)
Plan 6 (Entréplan) En avdelning för dialys placeras inom delar av den södra huskroppen. Inom planet finns huvudentrén mot Dag Hammarsköldsväg och intill denna bedöms ett café och ett apotek placeras. Den norra huskroppen samt resterande delar av den södra huskroppen kommer utgöras av fläktrum. Plan 7 Planet utgörs i stort av fläktrum, i huskropparnas gavlar planeras dock kontor placeras in. Plan 8 Inom detta plan har det föreslagits finnas dagvård och mottagningar samt en hörsal. Plan 9 10 Verksamheten i planen kommer utgöras av vård och administration. Inom varje plan kommer det inrymmas 24 stycken vårdrum för sängliggandes patienter. Plan 12 På taket förbereds för att en helikopterplatta ska kunna placeras. Personantal Det högsta förväntade personantalet samt det antalet personal som förväntas göra insats vid utrymning inom vardera avdelning utreds vidare. Inom plan 9 10 med vårdavdelningar för inneliggande patienter antas det finnas 24 sängliggande patienter per plan. Hörsalen på plan 8 dimensioneras för 130 personer. Totalt inom det utrymme ovanför huvudentrén där hörsalen är belägen dimensioneras för fler än 150 personer. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 12 (38)
Byggnadens robusthet Byggnaden innehåller flera komplicerade system och är samtidigt en byggnad med mycket högt skyddsbehov vilket ställer höga krav på att skapa en långsiktig robusthet. På detta har en rad åtgärder tagits för att minimera sårbarheten. Byggnaden utformas i stort som fyra oberoende delar med separat matning för el och ventilation. Principen framgår av de rödstreckade linjerna i figur 2 nedan. Vardera fjärdedel av byggnaden försörjs med ventilation från separata fläktrum och el från separata ställverk samt att vardera huskropp har egen nödströmsförsörjning. Gränsdragningarna mellan dessa delar kan flyttas för att skapa möjlighet för verksamheter att flyttas, byggas om och ändras. Det tekniska brandskyddet är i stort generellt för byggnaden och delar ska lätt kunna flyttas eller ändras för att inte begränsa möjligheterna för verksamhetsändringar. Oberoendet mellan de olika delarna i byggnaden ska uppfyllas brandtekniskt så att en stor brand inom byggnaden inte snabbt ska kunna sprida sig över ett helt plan eller mellan huskropparna. En kritisk faktor i detta skydd är brand- och brandgasspridning via korridorerna som binder samman de olika delarna. För att klara en snabb spridning via korridorer utförs dessa med brandslussar som separerar byggnadens oberoende delar från varandra. Figur 2 J-huset sett uppifrån. Byggnaden består av fyra oberoende delar som kan nås från samtliga delar inom planet. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 13 (38)
Från varje oberoende del av byggnaden finns trapphus och hissar som leder ut till det fria. I det fall ett paket innehållande trapphus och hissar är blockerade till följd av en brand kan man horisontellt ta sig inom planet till något av de tre andra paketen med trapphus och hissar. Vårdavdelningar med inneliggandes patienter är bland det svåraste att utrymma inom ett sjukhus. Vid utrymning av sängliggandes patienter kommer alltid personalens insats att krävas vilket ställer höga krav på verksamhetens organisation. En förutsättning för utrymning är att det finns tillräckligt mycket personal, att de får rätt utbildning samt att byggnadens tekniska brandskydd motsvaras av och kan tillgodose den tilltänkta utrymningsstrategin. Brandskyddet utformas med ett 40-årigt perspektiv där viss hänsyn tas till eventuella framtida överbeläggningar av patienter och personalbrist. För att ställa låga krav på erforderligt antal personal utformas vårdavdelningar med inneliggande patienter med korta gångavstånd, utrymningsmöjligheter åt tre håll från korridorer, vårdrum utförs röktäta och som mest inrymmer en brandcell 7 stycken vårdrum. Operationsavdelningar utgör en annan verksamhet där utrymning är förenat med svårigheter. Dels finns rum med sängliggandes patienter som är under uppvaknande efter en operation och dels finns operationssalar med patienter som kan vara sövda och uppkopplade mot livsuppehållande utrustning. Lokaler för uppvakning ska därför utformas med två oberoende utrymningsvägar direkt ut ifrån rummet samt att dessa rum inte görs för stora och delas upp och placeras inom olika brandceller. Hur stora rum som kan tillåtas för uppvakning ska verifieras analytiskt och bygga på personalens kapasitet. En av de största svårigheterna vid utrymning av en operationssal är de risker för patienten som är förenade med att avbryta en operation och flytta den sövda patienten som är beroende av livsuppehållande utrustning. Beslut om att vid brand utrymma en patient i en sådan situation tas därför med försiktighet och undviks om det är möjligt. Väl när ett sådant beslut tas krävs en viss tid för att förbereda patienten för flytt. Operationssalar har därför valts att utföras som egna brandceller samt att korridorer utanför operationssalarna utformas som utrymningsvägar med möjlighet för utrymning åt båda hållen. Dessa utrymningsvägar sektioneras även så att som mest två operationssalar vetter mot samma utrymningsväg. Vid en eventuell brand förväntas sprinklersystemet i de flesta fall släcka branden. För att stärka tillförlitligheten på vattenkällan ska denna utföras av förbättrat, dubblerat eller kombinerat vattentillopp enligt 9.6.2 9.6.4 i SS-EN 12845. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 14 (38)
Brandtekniska klassindelningar och övriga förutsättningar Byggnadsklass Byggnaden betraktas som en Br0-byggnad. Utformningen av brandskyddet ska minst motsvara vad som gäller för byggnadsklass Br1. Brandbelastning Brandbelastningen bedöms understiga 800 MJ/m 2 golvarea. Handbok om brandbelastning /6/ har varit vägledande vid bedömningen. Verksamhetsklass Lokalerna i byggnaden utförs generellt enligt kraven för verksamhetsklass, Vk 5C. Undantag görs för teknikutrymmen som kan utföras i Vk 1. Utrymmet ovanför huvudentrén på plan 8 utförs som samlingslokal i Vk 2B. Övrig klassning av lokaler och utrymningsvägar Publika lokaler Lokaler dit allmänheten har tillträde är att betrakta som publika. Publika lokaler ska utformas med hänsyn till tillgänglighet för rörelsehindrade personer, så gäller även utrymningsvägar från dessa. Vårdavdelningar, dagvård, läkarmottagningar och kommunikationsutrymmen, inom Vk 5C, som är nåbara för patienter eller besökare är alltid att betrakta som publika. Samlingslokalen, Vk 2B, på plan 8 betraktas som publik. Hela byggnaden ses generellt som publik i avseende på utformning av utrymningsvägar för att öka möjligheterna för framtida verksamhetsändringar och behålla generalliteten i byggnaden. Plan 3 betraktas dock ej som publikt. Utrymningsvägar Trapphus, utrymningsplatser, genomlöpande korridorer på plan 3 samt korridorer mot operationssalar klassas som utrymningsvägar. Övriga korridorer klassas generellt ej som utrymningsvägar. Utrymningsvägar finns markerade i bilaga 2 Underlag till brandritning Skalbyggnad. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 15 (38)
Utrymningsplatser Utrymningsplatser är ett krav för publika lokaler där rörelsehindrade inte på egen hand förväntas kunna ta sig hela vägen ut till det fria. Utrymningsplatser behövs ej för byggnaden då personer som inte kan nyttja trapphusen kan utrymma tillfredställande via hissar. Byggnaden utförs med goda förutsättningar för rörelsehindrade att inom samtliga plan horisontellt ta sig till den andra huskroppen och därifrån vidare ut till det fria via hiss. Från varje plan inom byggnaden kan fyra av varandra oberoende paket med hissar nås. Enligt BBR kan byggnaden utföras utan utrymningsplatser om detta avsteg görs mot tekniskt byte sprinkler. Inget tekniskt byte görs för detta då ambitionen är att alla ska kunna utrymma tillfredställande. Utrymningshissar Brandslussar Hissar för utrymning är en förutsättning för tillfredställande utrymning från vårdavdelningar med sängliggandes patienter på plan 9 10. Hissar för sängtransport (4 stycken) utformas med möjlighet att kunna användas vid utrymning. Hiss i nordöstra hörnet av byggnaden som går hela vägen upp till helikopterplatta, vilken den ska betjäna, föreslås utformas enligt SS EN 81-72. Inget krav på räddningshissar föreligger. Genomlöpande korridorer där horisontell utrymning över annan brandcell förutsätter brandslussar i brandcellsgränsen. Minimikravet på slussar vid horisontell utrymning inom Vk 5C är att de utförs som luftslussar med röktäta dörrar enligt BBR. För att öka oberoendet mellan olika delar av byggnaden så som hisspaket, olika avdelningar eller oberoende matningar har slussar valts att utformas som brandslussar d.v.s. att slussen utförs som en egen brandcell med dörrar i brandteknisk klass. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 16 (38)
Brandcellsindelning Principer för brandcellsindelning Byggnaden ska delas in i brandceller i sådan omfattning att det medför tillräcklig tid för utrymning och att konsekvenserna på grund av brand begränsas. Analys av utrymningsförlopp kan visa att tätare brandcellsindelning än vad som anges i denna handling kan behövas. Förslag på brandcellsindelning redovisas i bilaga 2 och 3 - Underlag till brandritning. Nedan redovisas övergripande principer för brandcellsindelning. Följande utrymmen ska delas in i egna brandceller: Trapphus Hisschakt Sluss mot trapphus/hisshall (utrymningsplats) Korridorer som utgör utrymningsväg Brandslussar Soprum, miljörum, störtrum och godsmottagning Gasnischer och andra utrymmen för förvaring av medicinsk gas Teknikrum så som fläktrum, reservkraftsrum, datacentral, driftcentral, sprinklercentral, gascentral, rum för UPS:er och liknande Lokaler som inrymmer medicinsk utrustning som magnetkameror, strålningsbunkrar, Pet-CT och liknande Vårdavdelningar, operationsavdelningar och funktionella enheter/avdelningar Operationssalar Samlingslokal på plan 8 (hela ytan direkt ovanför huvudentrén) Bjälklag utgör brandcellsgräns Brandsektionering Bygganden utförs med automatisk vattensprinkler vilket medför att inga krav på brandsktionering föreligger. Utförandet utgör ej ett tekniskt byte mot sprinkler utan är alltid godkänt mot givna förutsättningar enligt BBR. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 17 (38)
Detaljlösningar Plan 3 Teknikutrymmen på plan 3 utförs som egna brandceller. Genomlöpande korridorer som förbinder trapphusen utförs som utrymningsvägar. Dessa korridorer avskiljs enligt följande principer: Avskiljningar i korridor utförs mellan oberoende ställverk och fläktrum. Avskiljningar utförs så att slussar mot trapphus ej står i direkt förbindelse genom korridoren. Korridor avskiljs så att varje korridorssektion är kortare än 30 meter. Huvudentré Huvudentrén på plan 6 utförs som en brandcell i två plan öppen mellan plan 6 och 7. Den spiraltrappa som förbinder planen löper hela vägen upp till plan 9 (tak) kan ingå i samma brandcell förutsatt trappan skiljs av mot plan 8. Spiraltrappa utgör ej utrymningsväg. Avdelningar generellt Avdelningar delas in i brandceller så att gångavstånd till närmaste utrymningsväg eller intilliggande brandcell för horisontell utrymning ej överstiger det längsta tillåtna för Vk 5C enligt BBR. Vid utrymning över annan brandcell utförs korridoren med brandsluss i brandcellsgränsen. Vårdavdelningar Vårdavdelningar på plan 9 10 delas in i fyra huvudbrandceller så att varje brandcell innehåller 5 7 stycken vårdrum för sängliggandes patienter. Båda trapphusen och utrymningshissarna inom samma huskropp ska kunna nås även om en brandcell inom vårdavdelningen är brandutsatt. Från varje hisshall och trapphus ska motsvarande hisshall och trapphus i den andra huskroppen kunna nås. Utöver detta utförs vårdrum röktäta mot korridor. Operationsavdelningar Operationssalar utföras som egna brandceller. Korridorer utanför operationssalar utformas som utrymningsvägar. Varje operationssal ska mynna i en brandsluss från vilken utrymning kan ske oberoende åt två håll. Två oberoende vägar ut ska finnas från rum för uppvakning/övervakning av patienter, korridorer avskiljs så att så att de två utrymningsvägarna från dessa rum ej sker över samma korridorssektion till samma brandcell. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 18 (38)
Teknikrum Fläktrum ska placeras i egna brandceller. Elrum ska placeras i egna brandceller. Rum för sprinklercentral utförs som egen brandcell. Lokaler med särskilda skyddsbehov inrymmande till exempel drifttekniska system som datacentraler, reservkraftsrum, driftövervakninscentraler eller rum för UPS:er, ska utföras i egna brandceller. Lokaler med skyddsvärd utrustning Generellt ska samtliga lokaler som inrymmer medicinsk utrustning som magnetkameror, strålningsbunkrar, PET, spectsutrustning och liknande skyddas mot brand genom brandtekniskt avskiljning. Smårum och rum med hög brandbelsatning Soprum, miljörum, störtrum, rum för godsmottagning och liknande utrymmen utföras som egna brandceller. Gasnischer och andra utrymmen för förvaring av medicinsk gas utförs eventuellt som egna brandceller beroende på mängd gas och utformande av nisch. Utförandet ska utredas vidare i kommande projektering. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 19 (38)
Brandtekniska krav på byggnadsdelar Väggar och bjälklag Brandcellsgränser utförs generellt i lägst brandteknisk klass EI 60. Inom vissa delar av byggnaden, så som mellan två operationssalar, kan två efterföljande brandcellsgränser i klass EI 30 ersätta en gräns i klass EI 60. Brandslussar utförs i brandteknisk klass EI 60. Vårdrum för inneliggande patienter utförs i lägst klass E 30. Dörrar i brandcellsgräns Dörrar i brandcellsgräns utförs i allmänhet samma klass som byggnadsdelen de monteras i. Eventuellt kan vissa dörrar i brandcellsgräns utföras i lägre klass p.g.a. installation av automatisk vattensprinkler. I det fall en lägre klass än vad som föreskrivs i denna dokumentation blir aktuell ska detta verifieras analytiskt. Lägre klass än E 30 accepteras dock ej. Dörrar i brandcellsgräns som inte kan förväntas vara stängda och låsta ska utföras med dörrstängare i lägst C 1. Dörrar mot utrymningsväg ska förutom att utföras med erforderlig brandteknisk klass utföras med röktäthet i klass S a. Dörrar mot trapphus och brandslussar ska dock uppfylla krav på täthet i brandteknisk klass S m. Dörrar som utgör gräns mellan två utrymmen som båda utgör utrymningsvägar kan utföras i brandteknisk klass EI 30. Dörrar mot sprinklercentral, rum för ställverk, UPS, batterirum, fläktrum och andra rum som är kritiska för driften av byggnaden utförs i lägst brandteknisk klass EI 60. Dessa dörrar utförs med dörrstängare vilket sker utöver kravnivån för att ytterligare minska byggnadens sårbarhet. Dörrar mot vårdrum för inneliggande patienter utförs röktäta i lägst brandteknisk klass E 30. Dessa dörrar kan eventuellt utföras utan dörrstängare under förutsättning att stängning av dörr mot brandutsatt rum ingår i personalens rutiner vid brand. Utförs vårdrum utan dörrstängare ska detta verifieras analytiskt. Dörrar i brandcellsgräns som ska kunna ställas upp skall förses med magnethållare som stänger dörren när rök detekteras. Rökdetektorer skall finnas på bägge sidor om dörren. Magnetuppställda dörrar skall även kunna stängas manuellt med tryckknapp. Pardörrar ska förses med koordinator och automatisk kantregel. Dörrar utförs med tillhållning i stängt läge. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 20 (38)
Invändiga glaspartier Invändiga glaspartier i brandcellsgräns ska utföras i samma klass som byggnadsdelen det monteras i. Lägre klass kan eventuellt accepteras för vissa glaspartier då byggnaden förses med automatisk vattensprinkler, utförandet ska dock verifieras analytiskt. Mindre sidoljus/överljus i omedelbar anslutning till dörr kan utföras i samma klass som dörren. Ytskikt och beklädnader på invändiga golv, takytor och väggytor Följande krav ställs på invändiga ytskikt och beklädnader: Yta Takytor, samtliga i byggnaden Väggytor i samlingslokal (Vk 2B) samt i utrymningsvägar Väggytor i övriga lokaler (Vk 5C) Golvbeläggning i samlingslokal (Vk 2B) Golvbeläggning i utrymningsvägar Ytskiktsklass Lägst klass B-s1,d0 fäst på material av A2-s1,d0 (obrännbart material) eller på beklädnad i klass K 2 10/B-s1,d0. Lägst klass B-s1,d0 fäst på material av A2-s1,d0 (obrännbart material) eller på beklädnad i klass K 2 10/B-s1,d0. Lägst klass C-s2,d0 fäst på material av A2-s1,d0 (obrännbart material) eller på beklädnad i klass K 2 10/B-s1,d0. Lägst klass D fl -s1. Lägst klass C fl -s1. Ytskikt på rörisolering Ytskikt på rörisolering ska uppfylla lägst samma ytskiktskrav som för angränsande tak-, vägg- eller golvyta. Yttertak och taktäckning Taktäckning utförs med material av klass A2-s1,d0 (obrännbart material) eller med material i klass B ROOF (t2) på underliggande material av klass A2-s1,d0 (obrännbara underlag). Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 21 (38)
Ytterväggar Ytterväggskonstruktioner skall utföras i klass A2-s1,d0 (obrännbart material) eller med en konstruktion som vid provning enligt SS-EN 13501-2 med brandpåverkan enligt kapitel 4.2 uppfyller tillämpliga delar av kraven i BBR avsnitt 5:531. Som alternativ till ovanstående krav i detta avsnitt accepteras ytterväggskonstruktion som är provad enligt SP FIRE 105 utgåva 5 och med godkänt resultat enligt BBR avsnitt 5:551. Fönster i yttervägg Fönster som tillhör skilda brandceller och som vetter mot varandra eller är placerade ovanför varandra i höjdled, ska ha skyddsavstånd mellan sig så att brandspridning mellan brandcellerna begränsas. Vertikalt avstånd mellan fönster ovanför varandra ska vara minst 1,2 meter. Avstånd mellan fönster i innerhörn ska vara minst 2,0 meter. Avstånd mellan motstående parallella fönster ska vara minst 5,0 meter. Uppfylls inte erforderligt avstånd mellan fönster i skilda brandceller kan fönster utföras brandklassade. Brandklassade fönster får endast vara öppningsbara med verktyg, nyckel eller liknande. Rör- och elinstallationer Genomföringar av rör- och elinstallationer i brandcellsskiljande byggnadsdelar tätas med en typgodkänd/provad tätningsmetod till lägst samma brandtekniska klass som byggnadsdelen i övrigt. Avloppsrör, tappvattenrör och värmerör kan utföras av obrännbart material eller plast. Gjutjärnsrör samt vattenfyllda obrännbara rör utförs med obrännbar tätning runt röret vid genombrott i brandcellsgräns. Plaströr utförs förutom med tätning även med CE-märkta eller typgodkända produkter vid genombrottet t.ex. brandmanschetter eller brandstrypare. Schakt för rör och el/tele Schakt i byggnaden ska utformas så att den brandcellsavskiljande förmågan mellan våningsplanen och mellan brandceller inom planet upprätthålls. Detta uppfylls genom att gjuta igen schakt i bjälklagsnivå eller utföra schaktväggar som brandcellsgräns. Generellt gjuts schakt igen i bjälklag i lägst brandteknisk klass EI 60, genomföringar tätas i samma klass. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 22 (38)
Byggnadsdelars bärförmåga vid brand Byggnadsdelar indelas i brandsäkerhetsklasser. Utifrån angiven brandsäkerhetsklass ska byggnadsdelar utföras i lägsta bärverksklass enligt nedanstående tabell. Om en byggnadsdel kan hänföras till mer än en brandsäkerhetsklass ska den högre brandsäkerhetsklassen ansättas byggnadsdelen. Brandsäkerhetsklass Bärverksklass 1 Inga bärverkskrav ställs (R 0) Berörda byggnadsdelar Lätta, icke bärande innerväggar. Lätta ytbärverk i yttertak ( 50kg/m 2 ) av icke sprött material. Lätta sekundära ytterväggskonstruktioner av icke sprött material. Alla sekundära ytterväggskonstruktioner (t.ex. väggreglar) i entréplan. Bärverk till installationsgolv. 2 R 15-3 R 30 Trapplan och trapplopp som utgör utrymningsväg. Byggnadsdelar som krävs för att upprätthålla brandcells- och brandsektionsgräns i klass EI 30. 4 R 60 Bärverk, t.ex. pelare, balkar och skivor som bär bjälklag. Bjälklagsplattor. Tunga ytterväggskonstruktioner ( 50kg/m 2 ) belägna mer än 3,5 m över markytan. Infästningar för ytterväggskonstruktioner belägna mer än 3,5 m över markytan. Tunga mellanväggar ( 250kg/m 2 ). Takkonstruktion utom lätta ytbärverk av icke sprött material. Infästning av tunga undertak. Byggnadsdelar som krävs för att upprätthålla brandcells- och brandsektionsgräns i klass EI 60. 5 R 90 Byggnadens bärande huvudsystem samt byggnadsdelar som krävs för systemets stabilisering. Bärverk för lätta undertak, inklusive infästningar, som inte har brandcellsskiljande funktion, bör vara typgodkända eller utformas på ett sådant sätt att de klarar en påverkan av 300 C under 10 minuter utan att förlora sin funktion. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 23 (38)
Utrymningsstrategi Beskrivning av utrymningsstrategi Förutsättningar Då byggnaden har byggnadsklass Br0 ska möjlighet till tillfredställande utrymning verifieras analytiskt enligt BBRAD 1 /5/, särskild hänsyns ska tas till om utrymningsförloppet kan vara förenat med stora svårigheter. Byggnaden ska utformas så att det ges möjlighet till tillfredsställande utrymning vid brand. Med tillfredsställande utrymning avses att personer som utrymmer, med tillräcklig säkerhet, inte utsätts för nedfallande byggnadsdelar, hög temperatur, hög värmestrålning, giftiga brandgaser eller dålig sikt som hindrar utrymning till en säker plats. Samtliga lokaler förses med två av varandra oberoende utrymningsvägar. Fönsterutrymning ska ej tillämpas. Trapphus ska ej betraktas som utrymningsväg för vårdlokaler med sängliggandes patienter vilket förutsätter att hissar ska kunna användas för utrymning. Utrymningsstrategi Den generella utrymningsstrategin för byggnaden bygger på att de fyra trapphusen samt hissar för utrymning förbinds med genomlöpande korridorer. Utrymning kan då ske via korridor som åt båda hållen leder till utrymningshiss eller ett trapphus som leder ut till det fria. Genomlöpande korridorer görs raka och avskiljs brandtekniskt så att en korridorssektion ej utförs längre än 30 meter. Horisontell utrymning över intilliggande brandcell förutsätts från samtliga funktionella enheter/avdelningar i byggnaden. Utrymning från vårdlokaler med sängliggandes patienter förutsätter hjälp av personal. Utrymningsförloppet kan delas in i utrymning inom planet och utrymning från planet. Inom planet förutsätts horisontell utrymning mellan avdelningar och till uppställningsplatser. Planet delas in i fyra brandceller så att båda trapphusen och hissarna kan nås från hela planet även om en brandcell är blockerad. Från uppställningsplatser ska hissar för utrymning kunna nås direkt eller via utrymningsväg. Från planet förutsätts att sänghissar ska kunna användas för utrymning. Utrymning via hissar ska kunna ske till ett plan där de utrymmande kan föras vidare ut till det fria eller via förbindelsegångar till annan byggnad, plan 6 bedöms vara ett lämpligt plan för detta ändamål. Eventuella smittorisker vid utrymning har ej beaktats i detta skede och bör utredas vidare. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 24 (38)
Utrymning från operationssalar under knivtid med uppkopplade patienter är förenat med svårigheter då patienten är sövd och beroende av livsuppehållande hjälpmedel. Operationssalar föreslås kunna vara säkra och brukbara en tid efter uppkomst av brand och aktiverat brandlarm. Brand eller brandgas får inte hinna sprida sig så att utrymning från en operationssal måste ske innan patienten är säkrad för detta. Utrymning från operationssal föreslås kunna ske via brandsluss utanför operationssalen som leder till två av varandra oberoende utrymningsvägar. Utrymning från samtliga lokaler som förutsätter personalens ingripande utreds vidare. Utrymningsdimensionering Personantal Utrymmet direkt ovanför huvudentrén på plan 8 utformas som en samlingslokal, Vk 2B, för fler än 150 personer. I övrigt begränsas personantalet i byggnaden genom att ingen av de resterande lokalerna får nyttjas som samlingslokal för fler än 150 pers. Begränsningen baseras på utrymningsvägarnas utformning och kapacitet samt anordningar för utrymning. Ett plan med vårdavdelningar för sängliggandes patienter har antagits ha 24 sängliggandes patienter. Detta berör plan 9 11. Det förväntade personantalet inom övriga delar av byggnaden är ännu oklart. För fortsatta analyser bör personantalet väljas till det högsta antalet varje avdelning dimensioneras för. Antalet personal inom varje avdelning där de förväntas vara delaktiga vid utrymning av sängliggandes eller rörelsehindrade patienter är ännu oklart. Antalet personal som förväntas utföra en insats vid utrymning bör väljas utifrån ogynnsamma förhållanden så som eventuell framtida personalbrist eller antalet personal nattetid för vårdavdelningar med inneliggande patienter. Gångavstånd till utrymningsväg Förlängda gångavstånd genom tekniskt byte med sprinkler enligt BBR 5:331 utnyttjats generellt i byggnaden, dock ej inom vårdavdelningar med inneliggande patienter på plan 9 11. Längsta tillåtna gångavstånd har förlängts med 1/3. Längsta gångavstånd till närmaste utrymningsväg ska generellt understiga 40 meter från lokaler i byggnaden. Sammanfallande gångavstånd räknas dubbelt. Inom vårdavdelningar med inneliggande patienter, plan 9 11, ska längsta gångavstånd till närmaste utrymningsväg understiga 30 meter. Sammanfallande gångavstånd räknas dubbelt. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 25 (38)
Från teknikutrymmen och utrymmen där endast personal förväntas vistas accepteras 45 meters gångavstånd. Sammanfallande gångavstånd från dessa lokaler kan räknas gånger 1,5. Gångavstånd inom utrymningsväg Korridorer som utgör utrymningsväg ska ej överskrida 60 meter samt ha möjlighet för utrymning via trapphus/hiss eller direkt till det fria i båda ändar. Utrymning ska kunna ske åt båda hållen i samtliga genomlöpande korridorer inom byggnaden för att förhindra att utrymmande personer går vilse. Korridorer som utgör utrymningsväg och där utrymning endast kan ske åt ett håll får ej vara längre än 7 meter. Utformning av utrymningsvägar, utrymningsplatser och utrymningshissar Utrymningsplats och uppställningsplats Trapphus Byggnaden utformas utan utrymningsplatser. Istället utförs byggnaden med goda möjligheter för rörelsehindrade att vid utrymning ta sig hela vägen ut till det fria från samtliga plan via hissar. I fallet då hissar inom ett och samma hisspaket blockeras på grund av brand finns det goda möjligheter att horisontellt ta sig till ett annat oberoende hisspaket. Information om huruvida hissar är blockerade av brand samt utrymningsstrategi för rörelsehindrade personer ska finnas i hisshallarna. Inom vårdavdelningar och operationsavdelningar med sängliggandes patienter ska det finnas plats för uppställning av sängar i korridorer och slussar mot trapphus/hiss. För vårdavdelningar innebär detta att varje avskild korridorlänga med 5 eller 7 stycken vårdrum ska ha plats för uppställning av minst 7 stycken sängar i korridoren. Inom slussar mot trapphus och hissar för utrymning finns det plats för uppställning av cirka 18 sängar, vidare finns ytterligare plats i förbindelsgångarna mellan huskropparna vilket gör att en hel vårdavdelning kan tömmas horisontellt åt endast ett håll om detta skulle behövas. Önskas en minskning av plats för uppställning av sängar ska detta analyseras och verifieras. Då en brandcell inom en avdelning som mest innehåller 7 vårdrum för inneliggande patienter ska det finnas plats för absolut minst 7 sängar inom varje uppställningsplats. Uppställningsplatser inom operationsavdelningar finns i korridorer som förbinder huskropparna med varandra samt i hisshallar, utförandet ska utredas vidare. På plan dit sängar förs efter utrymning från planet ska det även där finnas plats för sängliggandes patienter. Utrymme för detta finns på plan 6, entréplan. Trapphus som utgör utrymningsväg ska mynna direkt till det fria. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 26 (38)
Passagemått i och till utrymningsväg Utrymningsvägar ska ha 2,00 meter fri höjd. Generellt ska korridorer och utrymningsvägar ha minst 1,30 meter fri bredd. Från teknikutrymmen och andra delar där endast personal kan förväntas vistas accepteras en minsta fria bredd på 0,90 meter så länge dessa utrymningsvägar inte betjänar andra lokaler som betraktas som publika eller tillhör en annan verksamhetsklass än Vk 1. Trapphus utförs med 1,20 meter fri bredd vilket uppfyller kravnivån. Handledare får inkräkta på måtten ovan med 0,1 meter på vardera sida. Inom vårdavdelningar för inneliggande patienter, operationsavdelningar och övriga avdelningar där sängliggandes patienter kan förväntas ska utrymning kunna ske med sängar. Personal som utrymmer sängliggandes patienter ska smidigt kunna möta återinrymmande personal. Rörelsehindrade men ej sängliggandes patienter ska kunna utrymmas samtidigt som och utan att påverka personalens insats. Korridorer utförs med sådan bredd att två sängar ska kunna mötas. Dörr i utrymningsväg Dörrar utförs öppningsbara i utrymningsriktningen. Från vissa mindre lokaler för personal kan inåtgående dörr eller lättmanövrerad skjutdörr eventuellt accepteras. Dörrar i och till utrymningsvägar utförs med minsta fria höjd 2,00 meter. Minsta fria bredd på dörrar i och till utrymningsvägar ska ej understiga 0,80 meter. Dörrar som leder från hörsalen och därifrån hela vägen ut till det fria ska utföras 1,20 meter breda, dörrbladet får inkräkta på det fria måttet med 0,05 meter. Dörrar där sängliggandes patienter ska kunna passera ska utföras med en minsta fria bredd 1,30 meter så att en säng smidigt kan passera. Krav enligt Teknisk anvisning Brand. Dörrar i och till utrymningsväg ska kunna öppnas med en enhandsfattning. Vred kan användas för att låsa upp en annars låst dörr i en lokal för högst 50 personer. Vred får inte användas för att manövrera tryckesfallet och vred får inte vara försedda med kåpa, krav enligt Teknisk anvisning Brand. Dörrar som fungerar som utrymningsvägar från lokaler med sängliggandes patienter ska kunna ställas upp och vara försedda med motoröppning. Dörrar ska bibehålla sin funktion även vid strömavbrott. Detaljutformningen av dessa dörrar utreds vidare i kommande projektering. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 27 (38)
Utrymningshissar Användning av hissar vid utrymning är en förutsättning vid utrymning av sängliggandes patienter från planet eller ut till det fria. Inom vardera hisspaket i byggnaden finns en hiss för transport av sängliggandes patienter som ska kunna användas vid utrymning. Byggnaden innehåller fyra stycken hisspaket placerade i huskropparnas gavlar. Alla hissar ska kunna nås från alla utrymmen inom samtliga plan. Dessa hisspaket utförs oberoende av varandra så att som mest ett hisspaket kan förväntas bli blockerat av en eventuell brand eller sluta fungera till följd av samma fel som t.ex. strömavbrott. Användning av hissar vid brand ska verifieras analytiskt, särskild hänsyn ska tas till oberoendet mellan hisspaketen, väntetider, styrning av hiss t.ex. prioritetsstyrning, hissars funktion vid detekterad brand i eller intill hisschakt, skydd mot brandgasspridning till personer i hisskorg. Information om huruvida hissar kan eller inte kan användas för utrymning vid brand ska ges i hisshallen, informationen kan utgöras av optiska signaler med lampor. I det fall ett hisspaket är blockerat ska information finnas hur andra hissar för utrymning kan nås. Detaljutformningen av information i hisshallar utreds vidare i kommande projektering. Från helikopterplatta finns en extra hiss i nordöstra hörnet av byggnaden med möjlighet för utrymning av sängliggandes patienter. Hiss utformas som utrymningshiss enligt SS EN 81-72 för att kunna användas för utrymning av patienter från helikopterplattan. Särskilda förutsättningar Bänkrader Spiraltrappor samt trappor med gallerduk ska ej användas i utrymningsväg. Bänkrader skall inte vara bredare än 40 sittplatser om bänkraden kan utrymmas åt två håll. Fritt passageavstånd framför en bänkrad till nästa bänkrad skall vara minst 0,45 meter. Stolar utförs fastsatta i golvet. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 28 (38)
Luftbehandlingsinstallationens funktion vid brand Material i luftbehandlingsinstallationer Material i luftbehandlingsinstallationer får inte bidra till brandspridning. Material skall vara av klass A2-s1,d0 (obrännbart material), t.ex. stålplåt. Montering av luftbehandlingsinstallationer Upphängning av ventilationssystem som passerar brandcellsgräns ska utföras motsvarande det generella kravet för brandcellsavskiljning. Spridning av brandgas mellan brandceller Luftbehandlingsinstallationer ska utformas så att skyddet mot brandgasspridning mellan brandceller uppfyller samma krav som brandcellsgränsen i övrigt. Skydd mot brandgasspridning anordnas i huvudsak med fläktar som fortsätter att gå vid brand. Innan sådan metod projekteras måste först beräkning utföras som visar att erforderlig skyddsnivå erhålls, d.v.s. kritiska förhållanden avseende utrymning ej erhålls i förhållande till utvecklat brandflöde. Lokaler där fläktar anses otillräckligt utförs med brand/brandgasspjäll. Operationssalar utförs med separata till- och frånluftsaggregat. Uteluft- och avluftskanaler är sammankopplade så att dessa vardera betjänar två till tre operationssalar. Ute- och avluftskanaler utförs med brandspjäll som stänger mot den brandutsatta operationssalen så att övriga operationssalar kan fortsätta vara i drift under minst en timmes tid. Brandspridning mellan brandceller Luftbehandlingsinstallationer som går igenom brandcellsskiljande byggnadsdelar ska förses med erforderlig isolering vid genombrottet så att brandcellsavskiljningen upprätthålls. Brandisolering utförs med hänsyn till strömmande brandgaser. Imkanaler Köksspisar i byggnaden ska förses med imkanaler. Pentryn erfordrar ej imkanal så länge de endast består av trinett och/eller mikrovågsugn. Imkanal ska utföras i hela sin längd med skydd mot spridning av brand i lägst brandteknisk klass EI 15. Kanalisolering skall utföras av material av klass A2-s1,d0 (obrännbart material). Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 29 (38)
Schakt för ventilation Schakt för ventilationskanaler utförs generellt som egna brandcell med schaktväggar i lägst brandteknik klass EI 60, obrännbart material. Genomföringar i schaktväggar utförs i samma klass. Elkablar, brännbara rör och andra brännbara installationer i schakt avskiljs från ventilationskanaler i lägst brandteknisk klass EI 15. Öppna schakt gjuts igen/byggs igen i botten och toppen. Skydd mot brandspridning mellan byggnader Avstånd till annan byggnad överstiger 8 meter vilket uppfyller kravet på tillfredsställande skydd mot brandspridning mellan byggnader. Förbindelsegångar mellan byggnader skiljs av med brandcellsgräns där förbindelsegångar ansluter till varje byggnad. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 30 (38)
Utrustning för utrymning Larmsystem Automatiskt brandlarm Heltäckande automatiskt brandlarm enligt SBF 110:6 /7/ med rökdetektorer installeras i hela byggnaden. Inga undantag på täckningsgraden enligt bilaga A godtas, utförandet sker i enlighet med Teknisk anvisning Brand. Ingående komponenter i brandlarmssystemet skall uppfylla kraven i SS-EN 54. Komponenter enligt SS-EN 54-21 utformas som typ 1. Brandlarmtablå placeras vid entré mot Dag Hammarskölds väg. Brandlarmsystemet utförs adresserat med separata styrningar för olika adresser. Vid aktivering av brandlarm ska följande funktioner styras och aktiveras: Aktivering av larm som går till personal. Larm vidaresänds till driftcentralen. Larm vidaresänds till Uppsala Brandförsvar. Aktivering av utrymningslarm. Magnetuppställda dörrar stängs. Luftbehandlingsinstallationer går till brandläge. Nödbelysning tänds. Allmänbelysning tänds. Styrning av hissar. Styrning av AVG-system. Brandlarmet och styrfunktioner till detta ska utredas vidare och detaljprojekteras i kommande projektering. Utrymningslarm Samtliga lokaler i byggnaden förses med utrymningslarm. Utrymningslarm ska aktiveras automatiskt vid signal från brandlarm samt manuellt med larmtryckknapp. Utrymningslarmet utförs med akustiska larmdon och kompletteras med optiska don i korridorer som utgör utrymningsväg från publika lokaler, i publika hygienutrymmen samt i RWC. Utrymningslarmet sektioneras i olika plan. Sektionering och styrning av utrymningslarm ska utredas vidare och detaljprojekteras i kommande projektering. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 31 (38)
Vägledande markeringar Utrymningsväg och väg till utrymningsväg förses med genomlysta vägledande markeringar. Vägledande markeringar ska utplaceras i korridorer för utrymning, stora lokaler och svårorienterade lokaler. Genomlysta vägledande markeringar ska lysa kontinuerligt och fungera även vid strömbortfall. Nödbelysning Samtliga trapphus förses med nödbelysning, belysningsstyrkan ska vara minst 5 lux i gånglinjen. Kommunikationsutrymmen så som korridorer, hisshallar, entréer och liknande utförs med nödbelysning, belysningsstyrkan ska vara minst 1 lux i gånglinjen. Lokaler där utrymning av patienter förutsätter personalens insats förses med nödbelysning, t.ex. operationssalar eller lokaler där patienter är under aktiv behandling eller uppkopplade mot utrustning. Vilka lokaler som berörs av detta samt erforderlig belysningsstyrka utreds vidare. Utrymmen där det finns risk för skada om belysningen slås ut ska förses med nödbelysning, t.ex. utrymmen där skadliga ämnen hanteras. Vilka lokaler som berörs av detta samt erforderlig belysningsstyrka utreds vidare. Nödbelysning anordnas även vid utvändiga utrymningsvägar och omedelbart utanför utgångar till det fria, om det inte är uppenbart onödigt med hänsyn till gatubelysning eller motsvarande. Allmänbelysning i utrymningsvägar Utrymningsvägar förses med allmänbelysning. Två på varandra följande ljuspunkter ska anslutas till olika gruppsäkringar och över olika jordfelsbrytare. I vårdavdelning med sängliggandes patienter ska nattbelysning finnas i korridorer. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 32 (38)
Hiss Hisspaketen i huskropparnas gavlar ska utföras oberoende av varandra. En brand ska ej kunna blockera två hisspaket under tiden för utrymning. Oberoende hisspaket med tillhörande hisshall samt närmast angränsande utrymmen utförs med ventilation från oberoende fläktrum. Två hisspaket med angränsande utrymmen får ej betjänas av samma fläktrum. Korridorer som förbinder två hisspaket utförs med avskiljningar för att förhindra brand- och brandgasspridning mellan dessa. Oberoende hisspaket matas med ström från oberoende ställverk. Två hisspaket får inte matas med ström från samma ställverk. Hissar ska fungera även vid strömavbrott. Säkerställande av funktion vid strömbortfall sker genom centralt matad samt avbrottsfri nödström. Elkablage till hissmaskineri utförs med kabel som uppfyller funktion vid brand enligt IEC 60331. Kravet gäller inom de brandceller som betjänas av hissen. Elcentral inrymmande säkringar och elskåp till hiss placeras inom en egen brandcell. Vid detektering av brand i hissmaskinrum, hisschakt eller mot dessa intilliggande brandceller fortsätter berörd hiss till beordrat våningsplan, stannar men öppnar ej dörrarna. Därefter går hiss till planet där de mynnar till det fria, öppnar dörrar för utpassage varefter de stängs. Hissen förblir inaktiverad tills återställning av brandlarm skett. Information i form t.ex. lampor som indikerar att hiss är blockerad ska finnas vid hissdörrar på varje våningsplan. Närbelägna utrymningsplaner ska ge information om alternativa utrymningsvägar. Hiss i nordöstra hörnet av byggnaden som går hela vägen upp till helikopterplatta föreslås utformas enligt SS EN 81-72 då detta är den enda alternativa utrymningsmöjligheten till trapphus från helikopterplattan. Hisschakt utförs trycksatt så att brandgaser ej förväntas kunna tränga in i hissen. Utrymningsplaner Lokalerna ska förses med utrymningsplaner utformade enligt SS 2875. Utrymningsplaner ska generellt finnas i hisshallar, receptioner, väntrum och i korridor på vardera sida om brandcellsgränsen vid horisontell utrymning. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 33 (38)
Skydd mot uppkomst av brand Byggnadens uppvärmning Byggnaden ansluts till fjärrvärmenätet. Matlagningsanordningar m.m. Uttag för kaffebryggare förses med timer med högst 60 minuters gångtid. Spisar förses med timer med högst 60 minuters gångtid. Kraftmatning till spis utförs så att strömmen bryts vid aktiverat brandlarm. Vertikalt avstånd från ovansida elektrisk spis till brännbart material och spisfläkt ska vara minst 0,5 meter. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 34 (38)
Anordningar för brandsläckning Sprinkleranläggning Heltäckande automatisk vattensprinkleranläggning installeras i byggnaden. Sprinkleranläggningen installeras enligt SBF 120:7 /8/. Tillförlitligheten på vattenkällan ska utgöras av förbättrat, dubblerat eller kombinerat vattentillopp enligt 9.6.2 9.6.4 i SS-EN 12845. Aktivering sker via individuellt aktiverade sprinklerhuvud. För att erhålla en snabb aktivering ska sprinklerhuvuden vara av typen Quick Response med RTI värde som är lägre är 50 ms½. Nominell aktiveringstemperatur ska vara högst 68 C. Flödesvakt ska finnas för vidarekoppling till det automatiska brandlarmet. Brandgasventilation Brandgasventilation av hisschakt och trapphus Trapphus och hisschakt förses med brandgasventilation i form av röklucka i schakttopp om ca 1 m 2. Hisschakt till hissar som inte utförs med röktät sluss framför hissdörr på samtliga våningsplan ska förses med brandgasventilation i form av röklucka i schakttopp om ca 1 m 2. Röklucka i trapphus skall kunna öppnas manuellt från det våningsplan där trapphuset mynnar ut till det fria. Brandgasventilation av hiss skall öppna automatiskt på signal från rökdetektor i hisshall. Ingående komponenter för brandgasventilation skall uppfylla kraven i SS-EN 12101. Brandgasventilation av källare Plan 3 ska kunna brandgasventileras med rökluckor/öppningar mot det fria så att trapphusen inte behöver utnyttjas för brandgasventilation. Rökluckor skall ha en yta motsvarande minst 0,1 % av utrymmets nettoarea. Tekniskt byte i enlighet med BBR 5:732 har gjorts för att minska arean på rökluckor för brandgasventilation. Luckor för brandgasventilation utförs öppningsbara utifrån av räddningstjänsten. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 35 (38)
Anordningar för manuell brandsläckning Släckutrustning Stigarledning Handbrandsläckare utplaceras på lämpliga platser så att gångavståndet till en släckare ej överstiger 25 meter. Typ av brandsläckare väljs i enlighet med beställarens önskemål enligt nedan: Lokaler för inneliggande patienter samt öppenvård förses med skumsläckare. Kolsyrasläckare får enbart förekomma i storkök. Pulversläckare får enbart förekomma i teknikutrymmen. Släckutrustning förses med märkning enligt AFS 2008:13. Stigarledning installeras i trapphus som utgör utrymningsväg/insatsväg. Uttag ska finnas på minst vartannat våningsplan dock ej på samma våningsplan för två närliggande trapphus så att det inom varje plan finns stigarledningar i motstående hörn av byggnaden. Stigarledning utformas enligt SS 3112. Intag på stigarledning ska vara av typ 63 mm normalkoppling avsedd för 76 mm slang. Arbetstryck vid uttag skall vara mellan 0,8 och 1,2 MPa. Stigarledning dimensioneras för 2 st strålrör om vardera 300 l/s. Anordningar för räddningstjänsten Markbrandposter Markbrandpost ska finnas inom 75 meter från byggnad. Systemet ska utformas enligt traditionellt system motsvarande VAV P76 och brandposter utförs med bajonettkoppling enligt önskemål från Uppsala Brandförsvar. Radiokommunikation Insatsplaner Uppsala brandförsvar önskar läckande kabel för deras rakel- och rökdykarradioapparater i syfte att säkerställa kommunikationen mellan rökdykare, rökdykarledare, skadeplatschef och/eller räddningsledare. Insatsplaner tas fram i samråd med Uppsala Brandförsvar. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 36 (38)
Insatskort Insatser i speciella rum och verksamheter, exempelvis rum med MR-kameror, cyklotroner, laboratorier, renrum, radioaktiva ämnen o.s.v. kan medföra särskilda risker för räddningstjänsten vid en eventuell insats. På insatskortet samt automatlarmsritningen till objektet ska det framgå vart rummen är belägna samt riskerna med dem. Åtkomlighet för räddningstjänsten Räddningsväg Tillträdesväg Ytorna runt byggnaden ska ge god åtkomlighet för räddningstjänsten i samband med släckinsats. Tillträdesväg för invändig släck- och räddningsinsats finns via trapphusen som utgör utrymningsvägar. Avstånd från trapphus och mest avlägsna delen inom planet skall inte överstiga 50 meter. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 37 (38)
Referenser /1/ Plan- och bygglag, SFS 2010:900 med ändringar t.o.m. SFS 2012:187, juli 2010. /2/ Plan- och byggförordning, SFS 2011:338 med ändringar t.o.m. SFS 2011:819, mars 2011. /3/ Boverkets byggregler - BFS 2011:6 med ändringar t.o.m. BFS 2011:26 (BBR 19), Boverket, oktober 2011. /4/ Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), BFS 2011:10 (EKS 8), Boverket april 2011. /5/ Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd - BFS 2011:27, Boverket oktober 2011. /6/ Brandbelastning - Handbok om brandbelastning, Boverket juli 2008. /7/ Regler för automatisk brandlarmanläggning, SBF 110:6, oktober 2009. /8/ Regler för automatisk vattensprinkleranläggning, SBF 120:7, januari 2011. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 38 (38)
J-huset FRAMTIDENS AKADEMISKA Programhandling BILAGA 1 IDENTIFIERING AV VERIFIERINGSBEHOV Datum: 2013-08-22 Uppdragsansvarig: Tobias Rejnö - Brandingenjör Handläggare: Samuel Lundin - Brandingenjör Kungsgatan 48 B 411 15 Göteborg Västerlånggatan 27 111 29 Stockholm Kapellgatan 4 553 17 Jönköping Telefon vxl: 010-703 70 00 www.prevecon.se
Identifiering av verifieringsbehov J-huset klassas som en byggnad i klass Br0 varpå brandskyddet ska dimensioneras analytiskt. Brandskyddet i byggnaden ska värderas i sin helhet utifrån byggnadens riskbild. Detta innebär inte att samtliga avsnitt i BBR behöver analyseras analytiskt. Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd (BBRAD) anger att de allmänna råden i BBR kan användas som referenssystem i begränsad omfattning vid t.ex. utformning av enskilda rum, brandceller eller komponenter. Som referens till J-huset har kraven för byggnadsklass Br1 används. Vid utformningen av en Br0-byggnad ska enligt BBR särskild hänsyn tas till om utvändig släckinsats inte kan genomföras, om invändig räddningsinsats kan vara komplicerad, om den befarade konsekvensen är mycket stor, om utrymningsförloppet kan vara förenat med stora svårigheter. Vid bedömning av huruvida ett avsnitt kan utföras enligt förenklad dimensionering eller kräver vidare analys har hänsyn tagits till hur utförandet skulle kunna påverkas av dessa fyra aspekter. Bedömningarna har gjorts kvalitativt och specifikt för J-huset. Tabellen nedan ska ses som ett arbetsmaterial och inledande kartläggning över verifieringsbehovet för brandsäkerheten. Avsnitt BBR Rubrik Krav BBR Byggherrekrav, teknisk anvisning BRAND, version 1 5:2 Brandtekniska klasser Verksamhetsklasser 5:21 Verksamhetsklasser: Vk 1 Lokaler endast avsedda för personal Vk 2A Publika lokaler för upp till 150 personer Vk 2B Publika lokaler för fler än 150 personer Vk 5C Vårdlokaler inom sjukhus 3.1 Klassificering av verksamhet: Sluten vård med inneliggande patienter klassas till Vk 5C Bedömning över verifieringsbehov, förenklad dimensionering (FD) kontra analytisk dimensionering (AD) Utrymmen i byggnaden bedöms kunna delas in i verksamhetsklasser utifrån förenklad dimensionering. J-huset bedöms innehålla verksamhetsklass 1, 2A, 2B och 5C. Sidan 2 av 16
5:2 Brandtekniska klasser Byggnadsklass 5:22 Byggnadsklasser Byggnaden ska utföras i klass Br0. 2.111 Dimensioneringsmetod Verifiering av brandskyddet ska ske senast i programhandlingsfasen. Kvalitativ bedömning accepteras inte som verifieringsmetod. Brandskydd i byggnader i byggnadsklass Br0 ska verifieras med analytisk dimensionering. Verksamhetsklasser som ej tillhör Vk 5C bedöms inom de egna utrymmena kunna utformas enligt kraven för förenklad dimensionering. Samtliga utrymmen i byggnaden ska dock beaktas ur helhetssynpunkt. 5:3 Möjlighet till utrymning vid brand Utrymning allmänt 5:31 Allmänt: Utrymning ska kunna ske tillfredställande 4.1 Tillgång till utrymningsväg: Möjlighet ska finnas att fullfölja utrymning med säng ända ut till det fria. Föreskriften ska uppfyllas genom analytisk dimensionering. AD: Scenarioanalys Utrymningsförlopp och flöden Patienter som är svåra att flytta och bygger på personalens insats Tillgång till utrymningsväg 5:321 Allmänt: Minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Båda utrymningsvägarna får vara tillgängliga över annan brandcell i Vk 5C 3.22 Utrymningsväg och säker plats: Trapphus ska ej ses som utrymningsväg för sängliggandes patienter, hissar för utrymning får nyttjas. Inga avsteg görs från förenklad dimensionering eller byggherrekrav som en miniminivå. 5:31 uppnås genom analytisk dimensionering. FD: Utrymning över annan brandcell i båda riktningarna bedöms kunna nyttjas för Vk 5C. Sidan 3 av 16
5:3 Möjlighet till utrymning vid brand Tillgång till utrymningsväg 5:322 En enda utrymningsväg: En enda utrymningsväg kan i vissa fall accepteras från Vk 1. Ej specificerat En enda utrymningsväg från utrymmen bedöms inte behöva nyttjas. 5:323 Utrymning genom fönster: Fönsterutrymning kan i vissa fall accepteras från Vk 1. Ej specificerat Fönsterutrymning bedöms inte behöva nyttjas. Gångavstånd 5:331 Gångavstånd till utrymningsväg: 30 meter för Vk 2A/2B/5C 45 meter för Vk 1 Gångavstånd kan förlängas med 1/3 genom tekniskt byte sprinkler. 4.21 Gångavstånd till utrymningsväg: Gångavstånd till utrymningsväg från lokaler med inneliggandes patienter (Vk 5C) får inte överstiga 30 meter. Tekniskt byte sprinkler får ej tillämpas. Kraven för förenklad dimensionering ska uppnås som en miniminivå. BBR 5:31 uppnås genom analytisk dimensionering. Gångavstånden bedöms kunna förlängas med 1/3 genom tekniskt byte sprinkler i samtliga lokaler utom lokaler med inneliggandes patienter i enlighet med byggherrekraven. Lokaler med inneliggande patienter har antagits vara de lokaler där patienter är inlagda över natten och ej samtliga lokaler där inneliggande patienter vistas. Sidan 4 av 16
5:3 Möjlighet till utrymning vid brand Gångavstånd 5:332 Gångavstånd inom utrymningsväg: 30 meter om utrymning kan ske åt två håll 10 meter om utrymning endast kan ske åt ett håll för Vk 1 7 meter om utrymning endast kan ske åt ett håll för Vk 5C Ej specificerat Kraven för förenklad dimensionering ska uppnås som en miniminivå. BBR 5:31 uppnås genom analytisk dimensionering. AD: Utrymning inom utrymningsvägar bör generellt kunna ske åt två håll. Personantal 5:333 Dimensionerande personantal: Utrymningsväg och väg till utrymningsväg ska dimensioneras efter lokalernas högsta förväntade personantal Ej specificerat Bedömningar av personantal samt hur mycket personal som finns för insats vid utrymning görs genom analytisk dimensionering. FD: Personantal väljs utifrån det maximala byggnaden/utrymmena dimensioneras för. AD: Antalet personal som finns för assistans vid utrymning väljs ogynnsamt t.ex. nattetid för avdelningar med inneliggande patienter. Sidan 5 av 16
5:3 Möjlighet till utrymning vid brand Utformning av utrymningsvägar 5:334 Utformning av utrymningsvägar: Bredden på utrymningsvägar ska vara minst 1,30 meter från publika lokaler, 1,20 från samlingslokaler och 0,90 meter i övrigt. 5:335 Dörrar: Dörrar ska generellt kunna öppnas i utrymningsriktningen, undantaget vissa mindre lokaler. Andra dörrar än slagdörrar ska ge en motsvarande säkerhet som slagdörrar. Dörrar för utrymning ska vara lätta att öppna och passera. Återpassage efter utrymning ska vara möjlig för Vk 5C. 4.211 Utformning av utrymningsvägar: Patienter ska ej behöva utrymma via spiraltrappor. Utrymningsvägar från lokaler med inneliggande patienter samt operationsavdelningar ska ha ett fritt mått på minst 1,3 meter. 4.212 Dörrar: Dörrar ska kunna öppnas med en hand. Vid vred får detta inte användas för att manövrera tryckesfallet. Vred får inte förses med kåpor. Återpassage efter utrymning ska vara möjlig för Vk 5C. Kraven för förenklad dimensionering ska uppnås som en miniminivå. AD: Bredden på korridorer och utrymningsvägar anpassas efter verksamheten. På avdelningar med sängliggandes patienter ska två sängar kunna mötas och svängradier ska beaktas. Inga avsteg görs från förenklad dimensionering eller byggherrekrav som en miniminivå. AD: Dörrar ska med lätthet kunna passeras med säng eller rullstol på de ställen där detta kan förväntas. Sidan 6 av 16
5:3 Möjlighet till utrymning vid brand Utrymningsplats 5:336 Utrymningsplats Två utrymningsplatser ska finnas på varje plan i publika delar. Byggnaden kan utföras utan utrymningsplatser vid tekniskt byte sprinkler. Ej specificerat Byggnaden bedöms kunna utföras utan utrymningsplatser. AD: Hissar för utrymning samt säkra hisshallar ersätter utrymningsplatser. Utrymningshiss 5:337 Hiss Utrymningshissar ska verifieras analytiskt. 4.1 Tillgång till utrymningsväg: Trapphus ska ej ses som utrymningsväg för sängliggandes patienter, hissar för utrymning får nyttjas. Utrymningshissar utför enligt analytisk dimensionering. AD: Hisspaket utförs oberoende av varandra så att som mest ett hisspaket kan blockeras av en brand samtidigt. Vägledande markeringar 5:341 Vägledande markeringar krav enligt 5:357: Vägledande markeringar ska generellt finnas för att underlätta orientering vid utrymning. 4.221 Vägledande markeringar: Ska finnas i lokaler för inneliggande patienter och lokaler under mark. Omfattning och utförande bedöms kunna göras enligt förenklad dimensionering. AD: Vägledande markeringar ska visa om utrymningsvägen är tillgänglig för rörelsehindrade eller sängliggandes patienter. Vägledande markeringar ska ange om utrymningsvägen är blockerad längre fram. Sidan 7 av 16
5:3 Möjlighet till utrymning vid brand Belysning 5:342 Allmänbelysning Utrymningsvägar ska förses med allmänbelysning som med tillfredställande säkerhet fungerar 5:343 Nödbelysning, krav enligt 5:357: Utrymningsvägar ska förses med nödbelysning. Samlingslokal ska förses med nödbelysning. Ej specificerat 3.34 Nödbelysning Trapphus ska förses med nödbelysning (5 lux i gång). Kommunikationsytor inom öppen- och slutenvård ska förses med nödbelysning (1 lux i gång). Utförandet bedöms kunna göras enligt förenklad dimensionering då dessa även förses med nödbelysning. Omfattning enligt krav i BBR samt byggherrekrav bedöms vara tillräcklig men nödbelysning bör värderas i fler lokaler som t.ex. operationsrum. FD: Säkerställande av funktion vid strömavbrott genom centralt matad nödström. AD: Lokaler där utrymningsförloppet kan fördröjas eller där tid krävs för att förbereda en utrymning bör eventuellt utföras med nödbelysning. Sidan 8 av 16
5:3 Möjlighet till utrymning vid brand Brand- och utrymningslarm 5:2511 Automatiskt brandlarm, krav enligt 5:357 och 5:358. Lokaler i Vk 5C samt lokaler i Vk 2B ska utföras med automatiskt brandlarm 3.31 Larmsystem: Samtliga lokaler förses med heltäckande automatiskt brandlarm. Inga undantag enligt bilaga A godtas. Brandlarm utförs vidarekopplat till driftcentral samt till Uppsala brandförsvar. Heltäckande automatiskt brandlarm i enlighet med byggherrekrav bedöms ge god skyddsnivå för tidig upptäckt av brand. FD: AD: Utförande av system och komponenter. Styrning av funktioner vid aktiverat brandlarm ska analyseras i detalj. 5:2512 Utrymningslarm, krav enligt 5:357 och 5:358. Lokaler i Vk 5C samt lokaler i Vk 2B ska utföras med utrymningslarm 3.31 Larmsystem: Akustiska larmdon ska kompletteras med optiska larmdom i publika utrymmen, RWC samt i korridorer till lokaler med inneliggande patienter. I lokaler med inneliggande patienter ska kravet på hörbarhet varsamt beaktas. Omfattning enligt krav i BBR samt byggherrekrav bedöms vara tillräcklig. FD: AD: Utförande av system och komponenter. Utrymningslarmet sektioneras i byggnaden. Hörbarheten i lokaler med inneliggandes patienter beaktas varsamt, tysta larm till personal. Sidan 9 av 16
5:4 Skydd mot uppkomst av brand Allmänt 5:41 Allmänt: Fasta installationer ska utföras med tillfredställande skydd mot uppkomst av brand. Vid höga temperaturer ska närbelägna ytor skyddas mot uppkomst av brand. Ej specificerat Utförande enligt förenklad dimensionering bedöms ge ett tillfredställande skydd. 5:5 Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader Ytskikt 5:523 Allmänna ytor Vk 5C: Tak B-s1,d0 Väggar C-s2,d0 Golv inget krav 5:522 och 5:524 Utrymningsvägar: Tak B-s1,d0 Väggar B-s1,d0 Golv C fl -s1 Ej specificerat Hela byggnaden utför lägst med ytskikt enligt kraven för Vk 5C för att underlätta inplacering eller flytt av olika verksamheter. Utförande enligt förenklad dimensionering bedöms ge ett tillfredställande skydd. Sidan 10 av 16
5:5 Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader Brandcellsindelning 5:53 Brandcellsindelning: Utrymmen i olika verksamhetsklasser utförs i skilda brandceller Utrymningsvägar och trapphus utförs i egna brandceller Avfallsutrymmen och liknande utförs i egna brandceller. Samma brandcell bör inte omfatta utrymmen inom fler än två plan. 5:547 Verksamhetsklass 5C: Vårdavdelningar, operationsavdelningar och andra funktionella avdelningar bör utföras som egna brandceller. 5.1 Brandcellsindelning: Lokaler inrymmande drifttekniska rum som datacentraler, reservkraftsrum, driftövervakningscentraler, rum för UPS etc. ska skyddas mot brand genom brandteknisk avskiljning. Lokaler inrymmande medicinsk utrustning som magnetkameror, strålningsbunkrar, Pet-CT ska skyddas mot brand genom brandteknisk avskiljning. Inga avsteg görs från förenklad dimensionering eller byggherrekrav som en miniminivå. Analys över utrymningsförlopp kan leda till utökad brandcellsindelning. AD: Entréhall utförs som en brandcell i tre plan. Vårdrum för inneliggande patienter utförs röktäta mot korridor. Operationssalar utförs så att de skyddas mot brand. Korridorer sektioneras med brandtekniska avskiljningar för att säkerställa att utrymning kan ske tillfredställande. Väggar och bjälklag 5:531 Byggnad i klass Br1 Väggar och bjälklag utförs generellt i lägst klass EI 60. Ej specificerat Brandcellsgränser i lägst klass EI 60 bedöms vara tillräckligt. AD: Vårdrum för inneliggande patienter utförs röktäta mot korridor. Sidan 11 av 16
5:5 Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader Dörrar 5:534 Dörr, lucka och port: Dörrar mot trapphus EI 30-S m C Dörrar mot övriga utrymningsvägar EI 30-S a C Övriga dörrar utförs i samma klass som brandcellsgränsen i övrigt Dörrstängare ska generellt finnas undantaget om dörren kan förväntas vara stängd Ej specificerat Utförande enligt förenklad dimensionering bedöms ge ett tillfredställande skydd. Vissa dörrar kan eventuellt utföras utan krav på isolering (I) klass genom tekniskt byte sprinkler. AD: Vårdrum för inneliggande patienter förväntas hållas stängda varpå dessa kan utföras utan dörrstängare. Utförande ställer krav på personalens rutiner. Ventilationssystem 5:533 Luftbehandlingsinstallationer: Luftbehandlingsinstallationer ska placeras, utformas och hängas upp så att skyddet mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller upprätthålls. 5.11 Luftbehandlingsinstallationer och ventilationskanaler: Val av ventilationstekniskt system ska ske i samråd med Landstingsservice, Teknik Brand. Föreskriften ska uppfyllas genom analytisk dimensionering. AD: Separata ventilationsaggregat betjänar olika delar av bygganden för att skydda utrymmande vid horisontell utrymning. Rökspridning via tilluft vid t.ex. brand i fläkt eller utomhus ska förhindras. Vid lösning med fläktar som fortsätter att gå vid brand ska utförande verifieras med beräkningar. Sidan 12 av 16
5:5 Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader Sprinkler 5:252 Automatiska släcksystem, krav enligt 5:547. Lokaler i verksamhetsklass 5C ska utföras med automatisk vattensprinkleranläggning. Tillförlitlighet på vattenkällan ska utgöras av förbättrat, dubblerat eller kombinerat vattentillopp enligt 9.6.2 9.6.4 i SS-EN 12845. 3.32 Automatiska släcksystem: Hela byggnaden utförs med sprinkler. Vattensprinkleranläggninge n ska utföras med komponenter som verifierats avseende tillförlitlighet och förmåga enligt SS-EN 12845 och SS- EN 12259. Eventuella avsteg görs i samråd med Landstingsservice, Teknik Brand Utförande enligt krav i BBR samt byggherrekrav bedöms vara tillräckligt. Ytterväggar 5:551 Ytterväggar i byggnad klass Br1: Brandspridning ska begränsas mellan brandceller, inuti väggen och längs med fasadytan. Vertikalt avstånd mellan fönster i yttervägg ska vara minst 1,2 meter. Ej specificerat Utförande enligt förenklad dimensionering bedöms ge ett tillfredställande skydd. Utvändig släckinsats bedöms ej vara försvårat jämfört med motsvarande byggnad i klass Br1. 5:6 Skydd mot brandspridning mellan byggnader Avstånd 5:61 Allmänt: Skydd mot spridning av brand mellan byggnader erhålls om avståndet till andra byggnader överstiger 8 meter. Ej specificerat Utförande enligt förenklad dimensionering bedöms ge ett tillfredställande skydd. Sidan 13 av 16
5:6 Skydd mot brandspridning mellan byggnader Taktäckning 5:62 Taktäckning: Taktäckning bör utföras av material i lägst klass B ROOF (t2) på underliggande material av klass A2-s1,d0. Ej specificerat Utförande enligt förenklad dimensionering bedöms ge ett tillfredställande skydd. 5:7 Möjlighet till räddningsinsatser Tillträdesvägar Brandgasventilation 5:722 Tillträdesväg: Avståndet mellan trapphus och den mest avlägsna delen i ett utrymme ska vara under 50 meter inom Vk 5C. 5:732 Brandgasventilation: Trapphus utförs med en 1 m 2 stor röklucka i toppen av trapphuset, manövrering ska kunna ske från det plan där trapphuset mynnar till det fria. Källaren (plan 3) utförs med brandgasventilation i form av rökluckor motsvarande 0,5 % av golvarean. Vid tekniskt byte sprinkler kan rökluckor motsvara 0,1 % av golvarean. Ej specificerat Ej specificerat Inga avsteg görs från förenklad dimensionering som en miniminivå. AD: Insatsplan utformas i samråd med räddningstjänsten. Insatstider beaktas. Utrymningsvägar utgör tillträdesvägar för räddningstjänsten, påverkan på utrymningsförloppet beaktas. Brandgasventilation av källare och trapphus påverkar ej utrymningssäkerheten. Utförande enligt förenklad dimensionering bedöms vara tillfredställande. Hisschakt utförs med brandgasventilation motsvarande som för trapphus. Källare utförs med rökluckor motsvarande 0,1 % av golvarean. Sidan 14 av 16
5:7 Möjlighet till räddningsinsatser Brandvatten 5:733 Stigarledning: Trapphus i byggnader högre än 24 meter ska utföras med stigarledning. 5.22 Stigarledning: Trapphus i byggnaden ska förses med stigarledning. Utförande enligt byggherrekrav bedöms vara tillfredställande. FD: Stigarledningar utformas enligt SS 3112 och luckor enligt SS 3654. Märkning enligt AFS. AD: Omfattning på uttag bör vara på minst vartannat våningsplan. EKS Bärverkets brandskydd Bärverk Krav enligt EKS: R 90 för vertikalt bärverk och stomstabiliserande bärverk R 60 för bjälklag Ej specificerat Utförande enligt kraven i EKS bedöms vara tillfredställande. Övrigt Ej reglerat av BBR Släckutrustning Krav enligt LSO: Släckutrustning ska finnas i erforderlig omfattning. 5.21 Släckutrustning: Avståndet till närmaste handbrandsläckare får inte överstiga 25 meter. Lokaler för inneliggande patienter samt öppenvård förses med skumsläckare. Kolsyrasläckare får enbart förekomma i storkök. Pulversläckare får enbart förekomma i teknikutrymmen. Utförande enligt LSO och byggherrekrav bedöms vara tillfredställande. AD: Placering av handbrandsläckare ska väljas med omsorg. Sidan 15 av 16
Övrigt Ej reglerat av BBR Lös inredning Livsuppehållande system Brandfarlig vara Övriga hanteringsrisker Helikopterlandnings plats Farligt godstransporter Bör uppfylla EN 1021-2 eller högre Livsuppehållande system ska skyddas mot brand och fungera även vid en utrymningssituation. Labmiljöer, etanol, flygplansbränsle, diesel för reservkraft Syrgas, kvävgas, kemikalier, radioaktiva ämnen Släckutrustning Särskild riskanalys Verifieringsbehovet enligt bedömningar i tabellen ovan sammanfattas för de olika huvuddelarna nedan. Gröna fält anger det som kan utföras enligt förenklad dimensionering och turkosa fält anger de delar som ska dimensioneras analytiskt, färgskalan ljust mörkt anger verifieringsbehovet inbördes där mörkturkos utgör det högre verifieringsbehovet. 5:3 Möjlighet till utrymning vid brand 5:4 Skydd mot uppkomst av brand 5:5 Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader 5:6 Skydd mot brandspridning mellan byggnader 5:7 Möjlighet till räddningsinsatser EKS Bärverkets brandskydd Övrigt, ej reglerat i BBR Sidan 16 av 16
FÖRKLARINGAR EXEMPEL TEXT HISSGROP HISSGROP HISSGROP HISSGROP HISSGROP HISSGROP TRAPPHUS HISSGROP HISS HÄNVISNINGAR Nödut VENTILRUM VENTILRUM PASSAGE EXEMPEL TEXT AVLUFTSKANAL SLUSS SLUSS UTELUFTSKANAL SLUSS Teckenförklaring Brandcellsgräns EI 60 FÖRESKRIFTER Brandcellsgräns EI 30 EXEMPEL TEXT Röktät gräns E 30 Utrymningsväg UTELUFTSKANAL SLUSS SLUSS Utrymningsriktning Nödut AVLUFTSKANAL VENTILRUM VENTILRUM HISSGROP HISSGROP HISSGROP HISSGROP MEDIAKULVERT HISSGROP HISSGROP TRAPPHUS Telefon: 010 Œ 703 70 00 www.prevecon.se Bilaga 2 130822 HISSGROP BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN PROGRAMHANDLING Landstingsservice C:\CAD\Revit\2013\A40_V_118700_85ust.rvt 2013-08-20 13:18:18 PLAN 2 0 5 10 25 m KOORDINATSYSTEM: UK72 HÖJDSYSTEM: RH2000 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 A WHITE Arkitekter AB Tel. 018-18 38 24 L WHITE Arkitekter AB Tel. 018-18 38 24 E ÅF Tel. 010-505 00 00 K KNUT JÖNSSON ING.BYRÅ Tel. 018-10 03 90 V VVS-KONSTRUKTIONER Tel. 0278-356 90 BR PREVECON Tel. 010-703 70 00 ARB NR RITAD AV HANDL.AV SKALA Slottsgränd 3 Tel 018-611 66 00 751 85 UPPSALA Telefax. 018-69 58 18 8508250101 U STENBERG F NILSSON DATUM 2013-08-22 ANSVARIG ANNA MARIA EJDEHOLM AKADEMISKA SJUKHUSET 1187 J-HUSET NYBYGGNAD VÅRDLOKALER PLAN 2 VENTILATIONSUTRYMMEN SKALBYGGNAD PLANRITNING +4,500 A1= 1:250 A3= 1:500 RITN. NR A-40.1-1187-02-401 REV SKALA 1:250
Schakt för brandgasventilation 0,7 m 2 Schakt för brandgasventilation 1,5 m 2 Schakt för brandgasventilation 1,5 m 2 Schakt för brandgasventilation 0,7 m 2 FÖRKLARINGAR EXEMPEL TEXT OMKL PE FLÄKTRUM FLÄKTRUM OMKL PE Schakt för brandgasventilation 1,0 m 2 HISS HISS HISS SÄKERHET DATA TELE STÄLLVERK HISS HISS HISS PASSAGE KORRIDOR KORRIDOR KORRIDOR KONTR.R. KORRIDOR FLÄKTRUM TRAPPHUS PASSAGE PASSAGE TRAPPHUS HISS UPPSAMLINGSRUM FLÄKTRUM Schakt för brandgasventilation 1,1 m 2 UPPSAMLINGSRUM HISS HÄNVISNINGAR EXEMPEL TEXT KORRIDOR KORRIDOR Nödut FLÄKTRUM PASSAGE FLÄKTRUM KONTR.R. KONTR.R. FLÄKTRUM Teckenförklaring FLÄKTRUM STÄLLVERK STÄLLVERK BATTERIRUM UPS FLÄKTRUM KORRIDOR Schakt för brandgasventilation 1,1 m 2 KORRIDOR BATTERIRUM UPS FLÄKTRUM STÄLLVERK STÄLLVERK Brandcellsgräns EI 60 FÖRESKRIFTER Brandcellsgräns EI 30 EXEMPEL TEXT Röktät gräns E 30 Utrymningsväg FLÄKTRUM KONTR.R. UPPSAMLINGSRUM UPPSAMLINGSRUM KONTR.R. FLÄKTRUM Utrymningsriktning Nödut FLÄKTRUM FLÄKTRUM PASSAGE HISS HISS PASSAGE HISS HISS HISS HISS KORRIDOR TRAPPHUS KORRIDOR VS-SCHAKT KORRIDOR +8,925 AMBULANSINTAG +10,500 VINDFÅNG Telefon: 010 Œ 703 70 00 www.prevecon.se Bilaga 2 130822 Schakt för brandgasventilation 1,0 m 2 HSP-IN DISP SÄKERHET TRAPPHUS DATA TELE EL-S ELRUM FLÄKTRUM TRAPPHUS KOMPRESSORRUM SPRINKLERCENTRAL HISS RESERVGASCENTRAL +10,500 Schakt för brandgasventilation 1,2 m 2 Schakt för brandgasventilation 1,2 m 2 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN PROGRAMHANDLING Landstingsservice C:\CAD\Revit\2013\A40_V_118700_85ust.rvt 2013-08-20 13:18:21 PLAN 3 0 5 10 25 m KOORDINATSYSTEM: UK72 HÖJDSYSTEM: RH2000 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 A WHITE Arkitekter AB Tel. 018-18 38 24 L WHITE Arkitekter AB Tel. 018-18 38 24 E ÅF Tel. 010-505 00 00 K KNUT JÖNSSON ING.BYRÅ Tel. 018-10 03 90 V VVS-KONSTRUKTIONER Tel. 0278-356 90 BR PREVECON Tel. 010-703 70 00 ARB NR RITAD AV HANDL.AV SKALA Slottsgränd 3 Tel 018-611 66 00 751 85 UPPSALA Telefax. 018-69 58 18 8508250101 U STENBERG F NILSSON DATUM 2013-08-22 ANSVARIG ANNA MARIA EJDEHOLM AKADEMISKA SJUKHUSET 1187 J-HUSET NYBYGGNAD VÅRDLOKALER PLAN 3 KÄLLARVÅNING SKALBYGGNAD PLANRITNING A1= 1:250 A3= 1:500 RITN. NR A-40.1-1187-03-401 +8,925 REV SKALA 1:250
Schakt för brandgasventilation 0,7 m 2 Schakt för brandgasventilation 1,5 m 2 Schakt för brandgasventilation 1,5 m 2 Schakt för brandgasventilation 0,7 m 2 FÖRKLARINGAR EXEMPEL TEXT Avancerad behandling - Bild & funktion Schakt för brandgasventilation 1,0 m 2 V-SCHAKT DATA HISS EL-S ELRUM HISS HISS V-SCHAKT V-SCHAKT Principplacering av brandcellsgränser V-SCHAKT V-SCHAKT EL-S DATA ELRUM HISS HISS HISS KM-SCHAKT V-SCHAKT EL-S VS-SCHAKT KORRIDOR VS-SCHAKT STÄD VS-SCHAKT KORRIDOR STÄD VS-SCHAKT BUNKER LJUSGÅRD TRAPPHUS HISS HÄMTA/LÄMNA PASSAGE LJUSGÅRD HÄMTA/LÄMNA TRAPPHUS PASSAGE HISS HÄNVISNINGAR EXEMPEL TEXT DV MILJÖ Röklucka 1,1 m 2 MILJÖ GAS RP BUNKER RP GAS DV Strålbehandling Avancerad behandling - Bild & funktion Principplacering av brandslussar inom planet. Avancerad behandling - Bild & funktion Teckenförklaring Brandcellsgräns EI 60 SERVICEGÅNG BUNKER FÖRESKRIFTER Brandcellsgräns EI 30 EXEMPEL TEXT Röktät gräns E 30 BUNKER Strålbehandling Avancerad behandling - Bild & funktion Avancerad behandling - Bild & funktion Utrymningsväg Utrymningsriktning RP GAS GAS RP BUNKER PASSAGE DV HISS MILJÖ PASSAGE Röklucka 1,1 m 2 MILJÖ PASSAGE DV HISS PASSAGE Telefon: 010 Œ 703 70 00 www.prevecon.se ELRUM V-SCHAKT VS-SCHAKT KORRIDOR PASSAGE VS-SCHAKT HISS V-SCHAKT HISS HÄMTA/LÄMNA STÄD VS-SCHAKT PASSAGE KORRIDOR V-SCHAKT HÄMTA/LÄMNA HISS VS-SCHAKT STÄD KORRIDOR EL-S VS-SCHAKT HISS PASSAGE V-SCHAKT VS-SCHAKT VS-SCHAKT Bilaga 2 130822 Schakt för brandgasventilation 1,0 m 2 DATA TRAPPHUS ELRUM EL-S VS-SCHAKT Röklucka 1,0 m 2 Röklucka 1,0 m 2 ELRUM TRAPPHUS DATA HISS Principplacering av brandslussar inom planet. BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN PROGRAMHANDLING Landstingsservice C:\CAD\Revit\2013\A40_V_118700_85ust.rvt 2013-08-20 13:18:24 PLAN 4 0 5 10 25 m KOORDINATSYSTEM: UK72 HÖJDSYSTEM: RH2000 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 A WHITE Arkitekter AB Tel. 018-18 38 24 L WHITE Arkitekter AB Tel. 018-18 38 24 E ÅF Tel. 010-505 00 00 K KNUT JÖNSSON ING.BYRÅ Tel. 018-10 03 90 V VVS-KONSTRUKTIONER Tel. 0278-356 90 BR PREVECON Tel. 010-703 70 00 ARB NR RITAD AV HANDL.AV SKALA Slottsgränd 3 Tel 018-611 66 00 751 85 UPPSALA Telefax. 018-69 58 18 8508250101 U STENBERG F NILSSON DATUM 2013-08-22 ANSVARIG ANNA MARIA EJDEHOLM AKADEMISKA SJUKHUSET 1187 J-HUSET NYBYGGNAD VÅRDLOKALER PLAN 4 VÅNING -2 TR SKALBYGGNAD PLANRITNING A1= 1:250 A3= 1:500 RITN. NR A-40.1-1187-04-401 +14,325 REV SKALA 1:250
Schakt för brandgasventilation 0,7 m 2 Schakt för brandgasventilation 1,5 m 2 Schakt för brandgasventilation 1,5 m 2 Schakt för brandgasventilation 0,7 m 2 FÖRKLARINGAR EXEMPEL TEXT Röklucka 1,0 m 2 V-SCHAKT DATA HISS EL-S ELRUM HISS HISS V-SCHAKT V-SCHAKT Principplacering av brandcellsgränser inom verksamheten. V-SCHAKT V-SCHAKT EL-S DATA ELRUM HISS HISS HISS KM-SCHAKT V-SCHAKT VS-SCHAKT KORRIDOR VS-SCHAKT STÄD VS-SCHAKT STÄD KORRIDOR VS-SCHAKT TRAPPHUS HÄMTA/LÄMNA HÄMTA/LÄMNA TRAPPHUS Operation - Uppvak RP HISS PASSAGE MILJÖ LJUSGÅRD Principplacering av brandslussar inom verksamheten. PASSAGE MILJÖ HISS DV HÄNVISNINGAR EXEMPEL TEXT DV GAS GAS RP Operation - Uppvak Principplacering av brandcellsgränser inom verksamheten. Operation - Dagkirurgi Teckenförklaring Brandcellsgräns EI 60 FÖRESKRIFTER Brandcellsgräns EI 30 EXEMPEL TEXT Röktät gräns E 30 Utrymningsväg LJUSGÅRD Utrymningsriktning Operation - Dagkirurgi Operation - Dagkirurgi RP GAS DV DV MILJÖ MILJÖ GAS RP PASSAGE HISS PASSAGE PASSAGE HISS PASSAGE V-SCHAKT V-SCHAKT V-SCHAKT HÄMTA/LÄMNA HÄMTA/LÄMNA HISS HISS HISS HISS V-SCHAKT VS-SCHAKT KORRIDOR STÄD VS-SCHAKT KORRIDOR VS-SCHAKT STÄD KORRIDOR VS-SCHAKT VS-SCHAKT EL-S VS-SCHAKT VS-SCHAKT Telefon: 010 Œ 703 70 00 www.prevecon.se Bilaga 2 130822 Röklucka 1,0 m 2 DATA TRAPPHUS ELRUM EL-S VS-SCHAKT ELRUM TRAPPHUS DATA HISS BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN PROGRAMHANDLING Landstingsservice C:\CAD\Revit\2013\A40_V_118700_85ust.rvt 2013-08-20 13:18:27 PLAN 5 0 5 10 25 m KOORDINATSYSTEM: UK72 HÖJDSYSTEM: RH2000 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 A WHITE Arkitekter AB Tel. 018-18 38 24 L WHITE Arkitekter AB Tel. 018-18 38 24 E ÅF Tel. 010-505 00 00 K KNUT JÖNSSON ING.BYRÅ Tel. 018-10 03 90 V VVS-KONSTRUKTIONER Tel. 0278-356 90 BR PREVECON Tel. 010-703 70 00 ARB NR RITAD AV HANDL.AV SKALA Slottsgränd 3 Tel 018-611 66 00 751 85 UPPSALA Telefax. 018-69 58 18 8508250101 U STENBERG F NILSSON DATUM 2013-08-22 ANSVARIG ANNA MARIA EJDEHOLM AKADEMISKA SJUKHUSET 1187 J-HUSET NYBYGGNAD VÅRDLOKALER PLAN 5 VÅNING -1 TR SKALBYGGNAD PLANRITNING A1= 1:250 A3= 1:500 RITN. NR A-40.1-1187-05-401 +19,025 REV SKALA 1:250
Röklucka 0,7 m 2 Röklucka 1,5 m 2 Röklucka 1,5 m 2 Röklucka 0,7 m 2 WC BES FÖRKLARINGAR EXEMPEL TEXT KONTEMPL RWC PE OMKL PE FRD PERSONAL WC BES EL-S PASSAGE PASSAGE CAFÈKÖK Café V-SCHAKT ENTRÉRUM VINDFÅNG EXP XP RWC BES BACK-O WC BES WC BES WC BES PASSAGE EL-S KORRIDOR FRD KM-SCHAKT V-SCHAKT VS-SCHAKT DATA HISS ELRUM HISS KORRIDOR HISS VS-SCHAKT STÄD DISK PASSAGE Huvudentré RWC PE FRD PASSAGE VS-SCHAKT V-SCHAKT ELRUM HISS HISS DATA KORRIDOR HISS V-SCHAKT VS-SCHAKT TRAPPHUS HÄMTA/LÄMNA STÄD TRAPPHUS HISS PASSAGE HISS PASSAGE HÄNVISNINGAR Dialysmottagning RP DV GAS MILJÖ Principplacering av brandslussar inom planet. KORRIDOR DV RP EXEMPEL TEXT FLÄKTRUM Teckenförklaring LJUSGÅRD Brandcellsgräns EI 60 Dialysmottagning FÖRESKRIFTER Brandcellsgräns EI 30 KORRIDOR EXEMPEL TEXT Röktät gräns E 30 Utrymningsväg Utrymningsriktning Fläktrum RP RP DV MILJÖ DV PASSAGE HISS PASSAGE VS-SCHAKT HISS PASSAGE V-SCHAKT STÄD V-SCHAKT V-SCHAKT HÄMTA/LÄMNA HISS HISS HISS HISS V-SCHAKT KORRIDOR VS-SCHAKT STÄD VS-SCHAKT VS-SCHAKT VS-SCHAKT KORRIDOR KORRIDOR EL-S VS-SCHAKT VS-SCHAKT Telefon: 010 Œ 703 70 00 www.prevecon.se Bilaga 2 130822 DATA TRAPPHUS ELRUM EL-S VS-SCHAKT ELRUM TRAPPHUS DATA HISS BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN PROGRAMHANDLING Landstingsservice C:\CAD\Revit\2013\A40_V_118700_85ust.rvt 2013-08-20 13:18:28 PLAN 6 0 5 10 25 m KOORDINATSYSTEM: UK72 HÖJDSYSTEM: RH2000 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 A WHITE Arkitekter AB Tel. 018-18 38 24 L WHITE Arkitekter AB Tel. 018-18 38 24 E ÅF Tel. 010-505 00 00 K KNUT JÖNSSON ING.BYRÅ Tel. 018-10 03 90 V VVS-KONSTRUKTIONER Tel. 0278-356 90 BR PREVECON Tel. 010-703 70 00 ARB NR RITAD AV HANDL.AV SKALA Slottsgränd 3 Tel 018-611 66 00 751 85 UPPSALA Telefax. 018-69 58 18 8508250101 U STENBERG F NILSSON DATUM 2013-08-22 ANSVARIG ANNA MARIA EJDEHOLM AKADEMISKA SJUKHUSET 1187 J-HUSET NYBYGGNAD VÅRDLOKALER PLAN 6 ENTRÉPLAN SKALBYGGNAD PLANRITNING A1= 1:250 A3= 1:500 RITN. NR A-40.1-1187-06-401 +23,725 REV SKALA 1:250
FÖRKLARINGAR EXEMPEL TEXT VS-SCHAKT DATA HISS EL-S ELRUM HISS HISS VS-SCHAKT V-SCHAKT SEMINARIERUM +28,925 VS-SCHAKT EL-S DATA ELRUM HISS HISS HISS KM-SCHAKT KORRIDOR +28,525 STÄD 1:20 1:15 KORRIDOR +28,525 STÄD VS-SCHAKT DISP TRAPPHUS TRAPPHUS DISP PASSAGE HISS HISS PASSAGE HÄNVISNINGAR EXEMPEL TEXT RP LJUSGÅRD RP FLÄKTRUM DV DV Teckenförklaring FLÄKTRUM Brandcellsgräns EI 60 UTELUFT AVLUFT AVLUFT UTELUFT FÖRESKRIFTER Brandcellsgräns EI 30 EXEMPEL TEXT Röktät gräns E 30 Utrymningsväg Utrymningsriktning RP DV VS-SCHAKT VS-SCHAKT KORRIDOR DV PASSAGE HISS DISP HISS HISS STÄD VS-SCHAKT VS-SCHAKT KORRIDOR RP PASSAGE VS-SCHAKT HISS DISP HISS HISS EL-S KORRIDOR STÄD VS-SCHAKT VS-SCHAKT VS-SCHAKT Telefon: 010 Œ 703 70 00 www.prevecon.se Bilaga 2 130822 DATA TRAPPHUS ELRUM EL-S ELRUM TRAPPHUS DATA HISS BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN PROGRAMHANDLING Landstingsservice C:\CAD\Revit\2013\A40_V_118700_85ust.rvt 2013-08-20 13:18:31 PLAN 7 0 5 10 25 m KOORDINATSYSTEM: UK72 HÖJDSYSTEM: RH2000 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 A WHITE Arkitekter AB Tel. 018-18 38 24 L WHITE Arkitekter AB Tel. 018-18 38 24 E ÅF Tel. 010-505 00 00 K KNUT JÖNSSON ING.BYRÅ Tel. 018-10 03 90 V VVS-KONSTRUKTIONER Tel. 0278-356 90 BR PREVECON Tel. 010-703 70 00 ARB NR RITAD AV HANDL.AV SKALA Slottsgränd 3 Tel 018-611 66 00 751 85 UPPSALA Telefax. 018-69 58 18 8508250101 U STENBERG F NILSSON DATUM 2013-08-22 ANSVARIG ANNA MARIA EJDEHOLM AKADEMISKA SJUKHUSET 1187 J-HUSET NYBYGGNAD VÅRDLOKALER PLAN 7 VÅNING 1 TR SKALBYGGNAD PLANRITNING A1= 1:250 A3= 1:500 RITN. NR A-40.1-1187-07-401 +28,525 REV SKALA 1:250
FÖRKLARINGAR EXEMPEL TEXT SEMINARIERUM SEMINARIERUM VS-SCHAKT EL-S VS-SCHAKT SEMINARIERUM Samlingslokal HÖRSAL EL-S KM-SCHAKT V-SCHAKT DATA HISS ELRUM HISS HISS V-SCHAKT RWC WC WC WC V-SCHAKT DATA ELRUM HISS HISS HISS V-SCHAKT KORRIDOR STÄD VS-SCHAKT KORRIDOR STÄD DISP VS-SCHAKT DISP TRAPPHUS? TRAPPHUS PASSAGE HISS HISS PASSAGE HÄNVISNINGAR HÄMTA/LÄMNA DV MILJÖ MILJÖ HÄMTA/LÄMNA DV EXEMPEL TEXT GAS RP Mottagning Principplacering av brandslussar inom planet. Principplacering av brandcellsgräns och brandslussar inom planet. Dagvård RP GAS Teckenförklaring Brandcellsgräns EI 60 LJUSGÅRD FÖRESKRIFTER Brandcellsgräns EI 30 EXEMPEL TEXT Röktät gräns E 30 Utrymningsväg Mottagning Utrymningsriktning Dagvård GAS RP RP GAS V-SCHAKT KORRIDOR MILJÖ DV HÄMTA/LÄMNA HISS DISP PASSAGE HISS HISS VS-SCHAKT STÄD VS-SCHAKT V-SCHAKT VS-SCHAKT KORRIDOR EL-S MILJÖ DV HÄMTA/LÄMNA HISS PASSAGE V-SCHAKT V-SCHAKT HISS HISS VS-SCHAKT STÄD DISP VS-SCHAKT VS-SCHAKT KORRIDOR VS-SCHAKT Telefon: 010 Œ 703 70 00 www.prevecon.se Bilaga 2 130822 DATA TRAPPHUS ELRUM EL-S VS-SCHAKT ELRUM TRAPPHUS DATA HISS BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN PROGRAMHANDLING Landstingsservice C:\CAD\Revit\2013\A40_V_118700_85ust.rvt 2013-08-20 13:18:34 PLAN 8 0 5 10 25 m KOORDINATSYSTEM: UK72 HÖJDSYSTEM: RH2000 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 A WHITE Arkitekter AB Tel. 018-18 38 24 L WHITE Arkitekter AB Tel. 018-18 38 24 E ÅF Tel. 010-505 00 00 K KNUT JÖNSSON ING.BYRÅ Tel. 018-10 03 90 V VVS-KONSTRUKTIONER Tel. 0278-356 90 BR PREVECON Tel. 010-703 70 00 ARB NR RITAD AV HANDL.AV SKALA Slottsgränd 3 Tel 018-611 66 00 751 85 UPPSALA Telefax. 018-69 58 18 8508250101 U STENBERG F NILSSON DATUM 2013-08-22 ANSVARIG ANNA MARIA EJDEHOLM AKADEMISKA SJUKHUSET 1187 J-HUSET NYBYGGNAD VÅRDLOKALER PLAN 8 VÅNING 2 TR SKALBYGGNAD PLANRITNING A1= 1:250 A3= 1:500 RITN. NR A-40.1-1187-08-401 +33,325 REV SKALA 1:250
FÖRKLARINGAR EXEMPEL TEXT VS-SCHAKT EL-S VS-SCHAKT VS-SCHAKT EL-S VS-SCHAKT KM-SCHAKT V-SCHAKT DATA HISS ELRUM HISS HISS V-SCHAKT V-SCHAKT ELRUM DATA HISS HISS HISS V-SCHAKT KORRIDOR STÄD KORRIDOR STÄD DISP TRAPPHUS TRAPPHUS DISP PASSAGE HISS HISS PASSAGE HÄNVISNINGAR HÄMTA/LÄMNA DV MILJÖ MILJÖ DV HÄMTA/LÄMNA EXEMPEL TEXT GAS RP Principplacering av brandslussar och brandcellsgränser inom planet. RP GAS Teckenförklaring Vårdavdelning Brandcellsgräns EI 60 FÖRESKRIFTER Brandcellsgräns EI 30 EXEMPEL TEXT Röktät gräns E 30 Vårdavdelning Utrymningsväg Utrymningsriktning GAS RP HÄMTA/LÄMNA DV MILJÖ VS-SCHAKT VS-SCHAKT VS-SCHAKT PASSAGE HISS V-SCHAKT V-SCHAKT V-SCHAKT HISS HISS VS-SCHAKT KORRIDOR DISP VS-SCHAKT KORRIDOR KORRIDORVS-SCHAKT STÄD EL-S DATA TRAPPHUS EL-S ELRUM ELRUM RP GAS MILJÖ DV HÄMTA/LÄMNA VS-SCHAKT HISS PASSAGE V-SCHAKT HISS HISS DISP STÄD VS-SCHAKT DATA TRAPPHUS HISS Telefon: 010 Œ 703 70 00 www.prevecon.se Bilaga 2 130822 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN PROGRAMHANDLING Landstingsservice C:\CAD\Revit\2013\A40_V_118700_85ust.rvt 2013-08-20 13:18:37 PLAN 9 0 5 10 25 m KOORDINATSYSTEM: UK72 HÖJDSYSTEM: RH2000 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 A WHITE Arkitekter AB Tel. 018-18 38 24 L WHITE Arkitekter AB Tel. 018-18 38 24 E ÅF Tel. 010-505 00 00 K KNUT JÖNSSON ING.BYRÅ Tel. 018-10 03 90 V VVS-KONSTRUKTIONER Tel. 0278-356 90 BR PREVECON Tel. 010-703 70 00 ARB NR RITAD AV HANDL.AV SKALA Slottsgränd 3 Tel 018-611 66 00 751 85 UPPSALA Telefax. 018-69 58 18 8508250101 U STENBERG F NILSSON DATUM 2013-08-22 ANSVARIG ANNA MARIA EJDEHOLM AKADEMISKA SJUKHUSET 1187 J-HUSET NYBYGGNAD VÅRDLOKALER PLAN 9 VÅNING 3 TR SKALBYGGNAD PLANRITNING A1= 1:250 A3= 1:500 RITN. NR A-40.1-1187-09-401 +38,125 REV SKALA 1:250
FÖRKLARINGAR EXEMPEL TEXT VS-SCHAKT EL-S VS-SCHAKT VS-SCHAKT EL-S VS-SCHAKT KM-SCHAKT V-SCHAKT DATA HISS ELRUM HISS HISS V-SCHAKT V-SCHAKT ELRUM DATA HISS HISS HISS V-SCHAKT KORRIDOR STÄD KORRIDOR STÄD DISP TRAPPHUS TRAPPHUS DISP PASSAGE HISS HISS PASSAGE HÄNVISNINGAR HÄMTA/LÄMNA DV MILJÖ MILJÖ DV HÄMTA/LÄMNA EXEMPEL TEXT GAS RP Principplacering av brandslussar och brandcellsgränser inom planet. RP GAS Teckenförklaring Vårdavdelning Brandcellsgräns EI 60 FÖRESKRIFTER Brandcellsgräns EI 30 EXEMPEL TEXT Röktät gräns E 30 Vårdavdelning Utrymningsväg Utrymningsriktning GAS RP HÄMTA/LÄMNA DV MILJÖ VS-SCHAKT PASSAGE HISS VS-SCHAKT VS-SCHAKT V-SCHAKT V-SCHAKT V-SCHAKT HISS HISS DISP VS-SCHAKT KORRIDOR STÄD VS-SCHAKT KORRIDOR EL-S KORRIDOR VS-SCHAKT RP GAS MILJÖ DV HÄMTA/LÄMNA VS-SCHAKT HISS PASSAGE V-SCHAKT HISS HISS DISP STÄD VS-SCHAKT Telefon: 010 Œ 703 70 00 www.prevecon.se Bilaga 2 130822 DATA TRAPPHUS ELRUM EL-S ELRUM TRAPPHUS DATA HISS BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN PROGRAMHANDLING Landstingsservice C:\CAD\Revit\2013\A40_V_118700_85ust.rvt 2013-08-20 13:18:39 PLAN 10 0 5 10 25 m KOORDINATSYSTEM: UK72 HÖJDSYSTEM: RH2000 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 A WHITE Arkitekter AB Tel. 018-18 38 24 L WHITE Arkitekter AB Tel. 018-18 38 24 E ÅF Tel. 010-505 00 00 K KNUT JÖNSSON ING.BYRÅ Tel. 018-10 03 90 V VVS-KONSTRUKTIONER Tel. 0278-356 90 BR PREVECON Tel. 010-703 70 00 ARB NR RITAD AV HANDL.AV SKALA Slottsgränd 3 Tel 018-611 66 00 751 85 UPPSALA Telefax. 018-69 58 18 8508250101 U STENBERG F NILSSON DATUM 2013-08-22 ANSVARIG ANNA MARIA EJDEHOLM AKADEMISKA SJUKHUSET 1187 J-HUSET NYBYGGNAD VÅRDLOKALER PLAN 10 VÅNING 4 TR SKALBYGGNAD PLANRITNING A1= 1:250 A3= 1:500 RITN. NR A-40.1-1187-10-401 +42,925 REV SKALA 1:250
FÖRKLARINGAR EXEMPEL TEXT PLATS FÖR KMK HISSMASKIN HISSMASKIN PLATS FÖR KMK HISSMASKIN TRAPPHUS TRAPPHUS HISSMASKIN PLATS FÖR KMK HÄNVISNINGAR EXEMPEL TEXT PLATS FÖR KMK Teckenförklaring Brandcellsgräns EI 60 FÖRESKRIFTER Brandcellsgräns EI 30 EXEMPEL TEXT Röktät gräns E 30 Utrymningsväg Utrymningsriktning HISSMASKIN HISSMASKIN Telefon: 010 Œ 703 70 00 www.prevecon.se HISSMASKIN HISSMASKIN Bilaga 2 130822 HISSMASKIN TRAPPHUS TRAPPHUS BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN PROGRAMHANDLING Landstingsservice C:\CAD\Revit\2013\A40_V_118700_85ust.rvt 2013-08-20 13:18:41 PLAN 11 0 5 10 25 m KOORDINATSYSTEM: UK72 HÖJDSYSTEM: RH2000 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 A WHITE Arkitekter AB Tel. 018-18 38 24 L WHITE Arkitekter AB Tel. 018-18 38 24 E ÅF Tel. 010-505 00 00 K KNUT JÖNSSON ING.BYRÅ Tel. 018-10 03 90 V VVS-KONSTRUKTIONER Tel. 0278-356 90 BR PREVECON Tel. 010-703 70 00 ARB NR RITAD AV HANDL.AV SKALA Slottsgränd 3 Tel 018-611 66 00 751 85 UPPSALA Telefax. 018-69 58 18 8508250101 U STENBERG F NILSSON DATUM 2013-08-22 ANSVARIG ANNA MARIA EJDEHOLM AKADEMISKA SJUKHUSET 1187 J-HUSET NYBYGGNAD VÅRDLOKALER PLAN 11 TAKPLAN SKALBYGGNAD PLANRITNING A1= 1:250 A3= 1:500 RITN. NR A-40.1-1187-11-401 +47,725 REV SKALA 1:250
FÖRKLARINGAR EXEMPEL TEXT PLATS FÖR KMK PLATS FÖR KMK PLATS FÖR KMK HÄNVISNINGAR EXEMPEL TEXT PLATS FÖR KMK Teckenförklaring Brandcellsgräns EI 60 FÖRESKRIFTER Brandcellsgräns EI 30 EXEMPEL TEXT Röktät gräns E 30 Utrymningsväg Utrymningsriktning Telefon: 010 Œ 703 70 00 www.prevecon.se Bilaga 2 130822 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN PROGRAMHANDLING Landstingsservice C:\CAD\Revit\2013\A40_V_118700_85ust.rvt 2013-08-20 13:18:43 PLAN 12, TAKPLAN 0 5 10 25 m KOORDINATSYSTEM: UK72 HÖJDSYSTEM: RH2000 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 A WHITE Arkitekter AB Tel. 018-18 38 24 L WHITE Arkitekter AB Tel. 018-18 38 24 E ÅF Tel. 010-505 00 00 K KNUT JÖNSSON ING.BYRÅ Tel. 018-10 03 90 V VVS-KONSTRUKTIONER Tel. 0278-356 90 BR PREVECON Tel. 010-703 70 00 ARB NR RITAD AV HANDL.AV SKALA Slottsgränd 3 Tel 018-611 66 00 751 85 UPPSALA Telefax. 018-69 58 18 8508250101 U STENBERG F NILSSON DATUM 2013-08-22 ANSVARIG ANNA MARIA EJDEHOLM AKADEMISKA SJUKHUSET 1187 J-HUSET NYBYGGNAD VÅRDLOKALER PLAN 12 TAKPLAN SKALBYGGNAD PLANRITNING A1= 1:250 A3= 1:500 RITN. NR A-40.1-1187-12-401 +52,525 REV SKALA 1:250
J-HUSET Projektnummer 8040552 Nybyggnad PROGRAMHANDLING 2013-08-22 Programhandling Akustik Rev:
Bakgrund Denna rapport sammanfattar de ljudkrav och övriga frågor avseende ljud som ställts i samband med nybyggnaden av rubricerat objekt. Projektet omfattar 2 huskroppar, sammanbundna genom en utegård och plan 3. Utöver själva husets komplex planeras även en anslutning mellan ovan rubricerad byggnad och två intilliggande befintliga byggnader, hus B9 och hus B12. För projektet gäller att ljudmiljön skall uppfylla de riktvärden som ges i Svensk Standard SS 25268, utg. 2 (2007), ljudklass B vårddelarna och kontorsdelen. Kraven på att uppfylla Ljudklass B för alla fem parametrarna luftljudsisolering, steg- och stomljudsisolering, ljudnivå från yttre ljudkällor och från installationer samt rumsakustiken gör det möjligt att innehålla Miljöbyggnad, Guld avseende ljudmiljön. Mer om vad kraven för de fem olika parametrarna innebär redovisas nedan under respektive avsnitt. Landstinget Uppsala län har tillsammans med verksamheten ställt krav på att Hus J skall, med ett 40 års perspektiv, dimensioneras med flexibilitet i så stor utsträckning som möjligt. Akustiska förklaringar Ljud- och vibrationsstandarden i en byggnad bestäms av följande faktorer. Luftljudsisolering Stegljudsnivå Rumsakustik Buller från källor inom byggnaden, främst installationer Buller från källor utanför byggnaden, främst trafik Vibrationer från verksamheter utanför byggnaden Vibrationer från verksamheter i bygganden Luftjudsisolering Luftljudsisolering är byggnadens förmåga att reducera luftburet ljud mellan två utrymmen. Krav på luftljudsisolering anges som vägda reduktionstal i byggnad med sammanfattningsvärdet R w. Luftljudsisoleringen gäller relativt verklig skiljearea, dock minst 10 m 2. Störningsupplevelse Upplevelsen av olika luftljudsisolering redovisas översiktligt i tabell nedan. R w Normalt samtal Högröstat samtal Skrik, TV 80 dba Hög musik 85 dba 35 db Uppfattas Hörs Hörs Hörs 40 db Kan uppfattas Uppfattas Hörs Hörs 44 db Kan höras Kan uppfattas Hörs Hörs 48 db Hörs inte Kan höras Kan höras Hörs 52 db Hörs inte Kan höras Kan höras Kan höras 56 db Hörs inte Hörs inte Kan höras Kan höras 60 db Hörs inte Hörs inte Hörs inte Kan höras 64 db Hörs inte Hörs inte Hörs inte Hörs inte Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 2 (22)
Stegljudsisolering och stegljudsnivå Stegljudsisolering är byggnadens förmåga att reducera stegljud på ett golv i ett angränsande utrymme. Krav på stegljudsisolering anges med vägda standardiserade stegljudsnivåer i byggnad med sammanfattningsvärdet L nt,w : Störningsupplevelse Karaktären på det ljud som alstras med mätutrustningen som används vid stegljudsmätningar är annorlunda än den som fås vid normal gångtrafik. Detta medför att det ofta är svårt att ange störningsupplevelsen för olika stegljudsnivåer. Ett försök till beskrivning av upplevelsen av olika stegljudsnivåer på betongbjälklag redovisas i översikt i tabell nedan. Tabell 2. Upplevd störning vid olika stegljudsnivåer på betongbjälklag. L n,w Normal gångtrafik Hopp och lek 62 db Hörs Hörs 58 db Kan höras Hörs 54 db Kan höras Hörs 50 db Kan höras Kan höras 42 db Hörs inte Kan höras 32 db Hörs inte Hörs inte Rumsakustik Syftet med akustisk behandling, absorbenter, i ett rum är normalt bullerdämpning och/eller förbättring av taluppfattbarheten. Rumsakustisk behandling kan anges i form av efterklangstid och/eller ljudabsorptionsmängd. Efterklangstiden är den tid det tar för ljudtrycksnivån i ett rum att sjunka 60 db sedan ljudkällan stängts av. Efterklangstiden ökar med rumsvolymen och minskar med ökande ekvivalent ljudabsorptionsarea. Efterklangstid är en relativt komplicerad storhet att mäta men kan utgöra underlag för beräkning av minsta erforderliga ljudabsorptionsmängd. Ljudabsorbenter klassas enligt svensk standard SS-EN ISO 11654. Fem klasser anges där klass A är den högsta och klass E den lägsta. Absorbentklasser enligt svensk standard SS-EN ISO 11654. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 3 (22)
Ljud från installationer För beskrivning av ljud från installationer används frekvensvägd ljudtrycksnivå dba respektive dbc för den sammanlagda ekvivalentnivån, under den tid störningen pågår, respektive den maximala ljudnivån. Exempel på ljudnivåer ges nedan. I sovrum Nyprojektering Nivå storstadsgata Diskotek Smärtgräns 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 Ljudnivå db(a) Svagast uppfattbara ljud 194 Högsta ljudnivå som kan uppträda Svagt vindbrus Normalt samtal Startande långtradare I närhet av jetplan Ljud från trafik och andra yttre ljudkällor Störningsmåtten för trafikbuller och andra yttre källor är ekvivalent respektive maximal ljudnivå. Med ekvivalent ljudnivå avses en form av medelljudnivå under en given tidsperiod. För trafikbuller är tidsperioden ett dygn. Den maximala ljudnivån är den högsta förekommande ljudnivån under exempelvis en fordonspassage. Förutsättningar J-huset är uppdelat i två lameller. Mellan dessa ligger en innergård och utbildningslokaler med tillhörande arbetskontor och hörsal. Planindelning: Plan 3: Husets teknikutrustning i form av el- och ventilationsutrustning, exempelvis fläktar, kylmaskiner och annan nödvändig utrustning för husets ventilationssystem och elsystem. Plan 4 6: Verksamhetens teknikutrustning, framför allt bild- och funktionsavdelning med tillhörande MR kameror, vilka betraktas som tung vibrationskänslig utrustning, samt annan utrustning tillhörande medicinska undersökningar etc. Plan 7 10: På dessa plan placeras dels vårdlokaler, dels resterande ventilationsutrustning som försörjer bl a operationssalar. Eventuellt plan 11: Helikopterplatta, placerad på någon av lamellerna. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 4 (22)
Stomme: Pelarsystem 7,2 x 9,0 meter. Bjälklag över plan 3 består av 400 mm konstruktionsbetong + 100 mm pågjutning. Bjälklaget vilar på betongpelare med diameter = Ø900 mm. Kylmaskiner på detta plan placeras på ett eget pelarsystem och bjälklag fritt från det övriga husets stomme. På bjälklag över plan 4 och 5 spänner elementen 9 meter, bestående av HD/F 38/120 + 120 mm pågjutning med betong + till hälften betongfyllda kanaler. HD/F-elementen är upplagda på stålbalkar. Bjälklag över plan 6 9 består av HD/F 32/120 + 100 mm pågjutning av betong. Bjälklag under eventuell helikopterplatta: utformas lika bjälklag över plan 4 och 5. Tung fasad, bestående av betongelement Ventilationssystemet: Utrustningen till ventilationssystemet i J-huset är i huvudsak placerad på tre olika plan: På plan 3 placeras kylmaskiner (stomavskilda), tillsammans med ventilationsaggregat som försörjer huset med luft På plan 6 placeras ventilationsaggregat vars huvudsyfte är att försörja operationssalarna med erforderliga mängder luft På plan 7 placeras 8 st ventilationsaggregat samt ute- och avluftsöppningar Följande aggregatdata har tillhandahållits av ventilationskonsulten via mail 2013-03-15. Ljuddata som använts för överslagsberäkning av ljudnivå från uteluftsintag på plan 7 samt övrig ventilation i huset redovisas nedan. Planlösningen med placering av aktuella aggregat, erhölls från ventilationskonsulten via mail 2013-01-28, dessa redovisas i bilaga 2-4. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 5 (22)
Aggregat 1 Leverantör: Fläktwoods Försörjer: FAS Hus J Vårdplan Aggregat: AOC ACON-01159384 Lw per oktavband (db) Oktavband (Hz) 63 125 250 500 1000 2000 4000 8000 LwA Uteluftsanslutning 62 71 61 58 57 53 48 45 62 Tilluftsanslutning 54 64 45 40 38 40 39 39 50 Frånluftsanslutning 57 59 37 37 37 37 37 37 47 Avluftsanslutning 59 77 74 74 70 66 62 59 75 Till omgivning 59 65 52 43 44 41 37 37 52 Aggregat 2 Leverantör: Fläktwoods Försörjning: Vårdplan 1500 Aggregat: ACON-01208818 Lw per oktavband (db) LwA Oktavband (Hz) 63 125 250 500 1000 2000 4000 8000 dba Uteluftsanslutning 60 69 65 60 54 51 46 44 62 Tilluftsanslutning 56 58 44 37 37 37 37 37 46 Frånluftsanslutning 55 57 37 37 37 37 37 37 46 Avluftsanslutning 61 71 73 72 69 63 59 57 74 Till omgivning 57 63 56 45 41 39 37 37 52 Aggregat 3 Leverantör: Fläktwoods Försörjning: Strålning Aggregat: ACON-01158656 Lw per oktavband (db) LwA Oktavband (Hz) 63 125 250 500 1000 2000 4000 8000 dba Uteluftsanslutning 51 51 56 49 53 51 44 43 57 Tilluftsanslutning 51 55 60 59 62 59 55 49 66 Frånluftsanslutning 49 49 54 47 51 49 43 42 55 Avluftsanslutning 52 57 64 63 67 65 62 57 71 Till omgivning 50 47 48 36 40 40 33 30 46 Aggregat 6 Leverantör: Fläktwoods Försörjning: Vård ADM plan 3500 L/s Aggregat: ACON-01236822 Lw per oktavband (db) LwA Oktavband (Hz) 63 125 250 500 1000 2000 4000 8000 dba Uteluftsanslutning 63 74 64 60 59 56 51 48 65 Tilluftsanslutning 56 66 48 42 40 42 42 41 52 Frånluftsanslutning 59 63 38 37 37 37 37 37 49 Avluftsanslutning 62 80 78 77 73 69 65 61 78 Till omgivning 60 68 55 45 46 44 39 37 55 Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 6 (22)
Cirkulationsaggregat 1 Leverantör: Fläktwoods Försörjning: Ställverk CA 50 kw Aggregat: ACON-01164280 Lw per oktavband (db) LwA Oktavband (Hz) 63 125 250 500 1000 2000 4000 8000 dba Uteluftsanslutning 70 74 54 47 46 47 46 45 59 Tilluftsanslutning 63 74 58 55 50 52 51 50 61 Till omgivning 63 69 56 47 47 44 39 38 56 Cirkulationsaggregat 2 Leverantör: Fläktwoods Försörjning: Ställverk CA 32 kw Aggregat: ACON-01164242 Lw per oktavband (db) LwA Oktavband (Hz) 63 125 250 500 1000 2000 4000 8000 dba Uteluftsanslutning 66 60 67 50 46 49 46 48 60 Tilluftsanslutning 65 58 62 57 54 54 53 52 62 Till omgivning 59 59 72 51 44 48 40 37 63 Helikopter: J-huset, med sitt 40 årsperspektiv, skall planeras så att möjlighet föreligger för en helikopterplatta på någon av lamellerna. Efter diskussioner och samråd med både projektbyrån och flygplatschefen i Ärna har dimensionering utfördes på den helikoptertyp som är den mest förekommande i Uppsala kommun. I nuläget utgörs denna av Eurocopter SA 365 N3 Dauphin. Beräkningarna avser helikoptertyp Eurocopter SA 365 N2 Dauphin. Spektrum och ljudeffekt har hämtats från ÅF Ljud & Vibrationers långtidsmätning vid Karolinska sjukhuset, rapport 579446, daterad 2013-06-20, och avser högsta uppmätta ljudnivå vid start. Medicinska utrustningar: Bifogat i bilaga 1 återfinns utrustningslista enligt Worst Case, där det framgår av listan följande parametrar, vilka är kritiska för dimensionering av bjälklagen: Vibrationer, vikt och ljudnivå Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 7 (22)
För att underlätta och få en övergripande blick över utrustningen, har dessa delats in i tre kategorier baserad på deras vikt och vibrationskänslighet. I tabellen nedan ges exempel på detta: Klass Utrustning Vibrationer fast tillstånd Ljudtrycksnivå Vikt Montage Tung MRI 3,0 T 0 26 Hz, Max7,5x10 5 grms 26 31 Hz, Max 10x10 5grms 31 40 Hz, Max 50x10 5 grms 40 50 Hz, Max 75x10 5 grms Transienter Max 5x10 4 grms Condition 1 20 20000 Hz Medel 120 dba, max 126 db Condition 2, vid 20 20000 Hz Medel 90 105 dba Max 110 120 dba Totalt 10586 kg Magnet 7287 kg Quenchpipe Faradays bur Medel DATOR- TOMOGRAF CT SCANNER 4 10 Hz, 2,5 mm/s 2 rms 12 Hz, 3,1 mm/ s 2 rms 16 Hz, 5,0 mm/ s 2 rms 80 Hz, 25,0 mm/ s 2 rms US-rum 3080 kg Teknikrum 1100 kg SPECT/CT Max 1x10 3 m/ s 2 (0,5 80 Hz) Transienter: Max 0,01 m/ s 2 Totalt 5055 kg Lätt SKELETT- LUNG Totalt 1300 kg Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 8 (22)
Luftljudsisolering Byggnadens förmåga att reducera luftburet ljud mellan två rum eller mellan åtskilda utrymmen utan gemensamma fria öppningar. Krav enligt Svensk Standard SS 25268 I tabellen nedan redovisas utdrag ur Svensk Standard SS25268 för lägsta vägda reduktionstal i byggnad R w, för vårdlokaler Från annat utrymme R w db Från korridor R w db Typ av utrymme Ljudklass B C Ljudklass B C 3a Till utrymmen med särskilt höga krav på luftljudsisolering, eller med höga krav på sekretess, exempelvis jourrum, isolerrum, psykologexpedition 3b Till utrymme för patienters sömn och vila exempelvis patientrum, vårdrum 3c Till utrymme där höga ljudtrycksnivåer förekommer, exempelvis OP-sal inkl stödjande ytor, förlossning, smärtsam undersökning, bassängrum, sjukgymnastik, sköljrum, laboratorium 52 48 44 40 48 44 35 30 52 48 35 30 3d Till utrymmen för normalt vårdarbete eller annat utrymme med krav på måttlig sekretess eller avskildhet, exempelvis undersökning, behandling, mottagningsrum, konferens/utbildning 44 44 35 a 35a 3e Till utrymme för normalt kontorsarbete, exempelvis expedition och kontor 3f Till utrymme för samvaro och väntan, exempelvis dagrum, väntrum, personalrum 35 35 30 30 44 - - - 3g Till hygienutrymme och/eller utrymme för personalens vila, exempelvis wc, vilrum, duschrum 44 44 30 30 3h dock mellan hygienutrymmen 35 - - - 3i Till utrymme hos annan hyresgäst eller verksamhet 52 48 52 48 3j Till trapphus/korridor gemensamt med annan hyresgäst 48 44 35 30 a För skiljekonstruktion med större glasparti bredvid dörr som ger god uppsikt om vad som sker utanför godtas 5 db lägre värden. Ljudklass C i tabellen ovan representerar minimikraven för nybyggnation, ljudklass B motsvarar projektets ljudkrav samt ljudkrav för innehållande av miljöbyggnad Guld. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 9 (22)
Tekniska lösningar Med förslagen stomkonstruktion innehålls kraven för luftljudsisolering vertikalt mellan planerade verksamhetsplan i enighet med Svensk Standard SS 25268. Denna stomkonstruktion utgör även en god förutsättning för innehållande av erforderlig horisontell ljudisolering mellan vård- och behandlingsrummen. Stegljudsisolering Byggnadens förmåga att reducera stegljud, skrapljud, slag och stötar på golv i angränsande utrymmen. Krav enligt Svensk Standard SS 25268 I tabellen nedan redovisas utdrag ur Svensk Standard SS 25268 avseende högsta vägda standardiserade stegljudsnivå L nt,w, för vårdlokaler. Typ av utrymme Från annat utrymme L nt,w db Ljudklass B C Från korridor L nt,w db Ljudklass B C 4a Till utrymme för patienters sömn och vila, samt till utrymme för gemensamma samlingar, exempelvis patientrum, vårdrum, jourrum, samlingssal 4b Till utrymme för aktivt vårdarbete eller särskilda krav på störfrihet, exempelvis OP-sal inkl stödjande ytor, förlossning, smärtsam undersökning, bassängrum, sjukgymnastik, vilrum, konferensrum, utbildning 4c Till övriga utrymme där människor vistas mer än tillfälligt, exempelvis expedition, kontor, expedition med samtalskapacitet, laboratorium, dagrum, väntrum, personalrum 64 68 60 64 - - 60 64 - - 64 68 4d Från och till annan verksamhet 64b 68b 60b 68b a b För ljudklass B skall även L nt,w + C l,50-2500 uppfylla ställda kravvärden Kravet avser normaliserad stegljudsnivå, L n,w Ljudklass C i tabellen ovan representerar minimikraven för nybyggnation, ljudklass B motsvarar projektets ljudkrav samt ljudkrav för innehållande av miljöbyggnad Guld. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 10 (22)
Tekniska lösningar Även med som i detta fall goda förutsättningar i form av tyngre bjälklag med större ytvikt än i normala fall ställs stora krav på den golvbeläggning som väljs under fortsatt projektering. Exempel på golvbeläggningar som kan komma i fråga, visas nedan: 3,2 mm linoleum Textilmatta 2,5 mm linoleum + foam Stenbeläggning med foam under sättbruket Parkett + 3 mm airolenfolie Parkett limmad med elastiskt lim Val av golvbeläggning beräknas och specialdimensioneras med avseende på rum och funktionstyp under fortsatt projektering. Ljudnivå från installationer Kraven avser den ekvivalenta kontinuerliga ljudtrycksnivån i rum möblerat för avsett bruk under den tid installationerna är i bruk. Krav enligt Svensk Standard SS 25268 Högsta A- och C-vägd ekvivalent ljudnivå från installationer, för vårdlokaler. LpA db LpC db Typ av utrymme Ljudklass B C Ljudklass B C 6a Utrymme för patienters sömn och vila, eller utrymme med krav på tystnad, 30 30 50 50 exempelvis patientrum, vårdrum, uppvakning, jourrum, vardagsrum i äldreboende, samlingssal i äldreboende 6b Utrymme för aktivt vårdarbete, enskilt arbete, samtal eller personalens vila, exempelvis expedition, kontor, undersökning, behandling, förlossning, OP-sal inkl stödjande ytor, sjukgymnastik, bassängrum, laboratorium, konferensrum, utbildning, vilrum, avdelningskorridor 6c Utrymme för beredning av mat, exempelvis storköksutrymme 6d Till övriga utrymmer där människor vistas mer än tillfälligt, exempelvis dagrum, väntrum, matsal, personalrum 35 35 55 55 50 55 - - 35 35 - - Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 11 (22)
Tekniska lösningar Översiktliga beräkningar utfördes utifrån ovanstående indata tillsammans med planlösningarna enligt bifogade bilagor 2-4. Bjälklag under fläktrum bedöms översiktligt som tillräckliga från luftljudssynpunkt samt utgör god förutsättning för en effektiv vibrationsisolering av utrustningen. I detta skede bedöms utrymmet i fläktrummen som tillräckligt för att erforderliga ljuddämpare skall kunna placeras i direkt anslutning till aggregaten. En detaljerad beräkning av fläktaggregatens ljudnivå till omgivningen, fläktrummens ljudisolering, kanalgenomföringar samt val av ljuddämpare måste tas fram och specialstuderas i den fortsatta projekteringen. Kylmedelkylare som placeras på tak måste specialstuderas med avseende på vibrationsisolering och ljudnivå till närmaste vårdrumsfönster samt takterrasserna. Kylmaskiner placeras på ett separat pelarsystem på plan 3. Detta viktigt och kritiskt för att kunna erhålla så låga vibrationsnivåer att inte dessa påverkar placering av vibrationskänslig utrustning. Rumsakustik Efterklangstiden är den tid det tar för ljudtrycksnivån i ett rum att sjunka 60 db efter att en ljudkälla stängts av, utvärderad mellan -5 db och -25 db, T 20. Krav enligt Svensk Standard SS 25268 Längsta tillåtna efterklangstid, T 20, för vårdlokaler. Typ av utrymme 5a Utrymme med särskilda krav på dämpad ljudmiljö, exempelvis intensivvård, uppvakningsrum, talträning, storköksutrymme, diskrum 5b Små utrymmen för simning och bad, exempelvis bassängrum 5c Övriga utrymme där människor vistas mer än tillfälligt, exempelvis undersökning, behandling, förlossning, OP-sal inkl stödjande ytor, sjukgymnastik, patientrum, vårdrum, jourrum, expedition, kontor, laboratorium, reception, dagrum, väntrum, personalrum, avdelningskorridor, konferensrum, utbildning, matsal, vardagsrum eller samlingssal 5d Utrymmen där människor vistas tillfälligt, exempelvis förbindelsestråk inkl hisshall, vilrum, entréer 5e dock i trapphus T20 S Ljudklass B C 0,5 0,5 0,8 0,8 0,6 0,6 0,8 0,8 1,2 1,5 Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 12 (22)
Tekniska lösningar J-huset är uppdelat i två lameller med en innergård och en byggnadsdel som sammankopplar dessa två lameller. I mellanbyggnaden planeras en hörsal och ett antal kontors-, konferens- och mötesrum som används i samband med utbildning. Dessa måste specialstuderas med avseende på rumsakustik i den fortsatta projekteringen. Operationssalar och vissa behandlingsrum ställer höga krav på renhet och hygien vilket kan medföra svårighet att kunna uppfylla kraven för efterklangstiden i dessa rum. Detta specialstuderas i den fortsatta projekteringen. Ljudnivå från yttre ljudkällor Krav enligt Svensk Standard SS 25268 Dimensionerande ljudnivå från trafik och andra yttre ljudkällor, för vårdlokaler. Lägsta tillåtna sammanvägda ljudisolering skall fastställas genom beräkning utifrån dimensionerande ljudtrycksnivåer utomhus så att tabellens värden på ljudtrycksnivåer inte överskrids i följande utrymmen: LpA,eq db LpAFmax db Typ av utrymme Ljudklass B C Ljudklass B C 7a Utrymme för patienters sömn och vila, eller utrymme med krav på tystnad, 30 30 45 45 exempelvis patientrum, vårdrum, uppvakning, jourrum, vardagsrum i äldreboende, samlingssal 7b Utrymme för aktivt vårdarbete, enskilt arbete, samtal eller personalens vila, exempelvis expedition, kontor, undersökning, behandling, förlossning, OP-sal inkl stödjande ytor, sjukgymnastik, bassängrum, laboratorium, konferensrum, utbildning, vilrum, avdelningskorridor 7c Till övriga utrymmer där människor vistas mer än tillfälligt, exempelvis dagrum, väntrum, matsal, personalrum 7d Till övriga utrymmer där människor vistas tillfälligt, exempelvis gångstråk mellan avdelningar, entréhall, kopiering, kapprum, WC, trapphus 35 35 55 50 35 40 - - 45 - - - Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 13 (22)
Tekniska lösningar Detaljplan som ligger i grund för denna projektering har framför allt tagit hänsyn till trafikbuller från Dag Hammarskölds väg, se vår utförda trafikbullerutredning, rapport 583582, bilaga 5. Följande parametrar betraktas som nödvändiga förutsättningar för att kraven med avseende på högsta ljudnivåer från yttre ljudkällor, såsom trafikbuller och helikoptertrafik, skall kunna innehållas: Tung fasad, exempelvis betong. Ljudisoleringsvärden R w beräknas under den fortsatta projekteringen. Fasadens ljudisolering måste dimensioneras i detalj i den fortsatta projekteringen. Ambulanshelikopter Nedan följer en sammanställning av riktvärden och krav från såväl Naturvårdsverkets allmänna råd som Boverkets. Naturvårdsverkets allmänna råd De allmänna råden omfattar Naturvårdsverkets ansvarsområde som vägledande myndighet vad gäller miljöbalkens tillämpning i frågor som rör flygplatser. Riktvärdena finns i allmänna råd om riktvärden för flygtrafikbuller och om tillståndsprövning av flygplatser (NFS 2008:6) och bygger på forskning och utredningar om hur människor upplever sig störda av flygbuller. Det ska göras en bedömning i varje enskilt fall och utifrån det fastställer beslutsmyndigheten ett lämpligt värde. Följande riktvärden i tabell bör tillämpas vid bedömning av lämplig begränsning av buller från flygplatsverksamhet och flygtrafik till och från en flygplats. Naturvårdsverkets allmänna råd om riktvärden för flygtrafikbuller och om tillståndsprövning av flygplatser NFS 2008:6. Områdestyp Utomhus i permanent- och fritidsbostäder samt vårdlokaler Inomhus i permanent- och fritidsbostäder samt vårdlokaler Ekvivalent ljudnivå (L 1 Aeq ) för Maximal ljudnivå dygn/ Flygbullernivå (FBN 2 ) (L 3 Amax ) 55 4 dba FBN 70 4 dba L Amax 30 dba L Aeq 45 dba L Amax (nattetid) Undervisningslokaler 30 dba L Aeq - Utomhus där tystnad är en väsentlig del av upplevelsen exempelvis i friluftsområde 5 40 dba FBN - 1 L Aeq : Med beteckningen L Aeq avses ekvivalentljudnivån, ett medelvärde över dygnstiden för A- vägd ljudtrycksnivå. L Aeq definieras som den konstanta ljudnivå som under en given tid ger samma ljudenergi som en under samma tid varierande ljudnivå. L Aeq är ett energimedelvärde under 24 timmar. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 14 (22)
2 FBN: Med beteckningen FBN avses en viktad ekvivalent ljudnivå där en kvällshändelse motsvarar tre daghändelser och en natthändelse motsvarar tio daghändelser. 3 L Amax : Med beteckningen L Amax avses maximal A-vägd ljudtrycksnivå. 4 Utomhusriktvärdena i permanent- och fritidsbostäder avser frifältsvärde utanför fönster/fasad eller till frifältsförhållanden korrigerade värden. 5 Med friluftsområde avses område i översiktsplan för det rörliga friluftslivet eller andra områden som nyttjas mer frekvent för friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor och där en låg ljudnivå utgör en särskild kvalitet. I Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd för flygplatser 2008:1 anges definitioner av bullermått. För FBN och maximal ljudnivå anges: FBN: (Flygbullernivå): En form av dygnsviktad ekvivalentnivå, årsmedelvärde. Dagen råder mellan kl 07 och 18, kvällen 18 till 22 och natten 22 till 07. Maximal ljudnivå: Maximal ljudnivå är den högsta momentana A-vägda ljudnivån från ett enskilt överflygande flygplan mätt med en standardiserad ljudnivåmätare. Maximalnivån från en flygrörelse mäts oftast med tidsvägning S (Slow). Alternativt tillämpas i vissa sammanhang tidsvägning F (Fast) Boverket Boverket har fått i uppdrag att ta fram allmänna råd för hur man skall tillämpa riktvärdena för buller från flygtrafik som redovisas i regeringens proposition Infrastrukturinriktning för framtida transporter (prop. 1996/97:53). I propositionen framgår att riktvärdena inte är några rättsligt bindande normer, utan ska vara vägledande för bedömningar med hänsyn till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det enskilda fallet. De allmänna råden redovisas i Boverkets skrift Flygbuller i planeringen Allmänna råd 2009:1. Syftet med de allmänna råden i första hand stödja kommunala handläggare och beslutsfattare i deras arbete med lokaliseringsprövningar enligt 2 kap. plan- och bygglagen (1987:10), PBL. Underlaget ska tjäna som vägledning vid planläggning och byggande av bostäder. Nedan redovisas en kort sammanfattning: De allmänna råden för flygbuller gäller endast vid planering för och byggande av nya bostäder. Ljudnivåerna inomhus regleras genom Boverkets Byggregler BBR avsnitt 7. Kraven i BBR skall alltid uppfyllas genom att byggnaden dimensioneras för den ljudnivå som är aktuell i det enskilda fallet. Vid planering och bygglovsprövning för nya bostäder bör följande kunna uppfyllas genom bebyggelsens placering och utformning enligt Boverket: 1. att lokaliseringen säkerställer att den slutliga bebyggelsen genom yttre och inre åtgärder kan utformas så att kraven i Boverkets byggregler uppfylls 2. att lokaliseringen säkerställer att bebyggelsen kan placeras och utformas så att FBN 55 dba ekvivalentnivå utomhus vid byggnadens fasader inte överskrids 3. att lokaliseringen säkerställer att bebyggelsen kan placeras och utformas så att maximalnivån 70 dba inte överskrids utomhus vid byggnadens fasader mer än 30 gånger per dag/kväll samt 4. att lokaliseringen säkerställer att bebyggelsen kan placeras och utformas så att maximalnivån 70 dba inte överskrids utomhus vid byggnadens fasader mer än tre gånger per årsmedelnatt. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 15 (22)
Tredje och fjärde punkten ovan gäller varken buller från försvarsrelaterad verksamhet eller buller från helikopter eller ambulansflyg för räddnings- och sjukvårdsrelaterad verksamhet. Vid planering och lovprövning för komplettering av bebyggelse i tätorter genom förtätning av kvartersstrukturer med flerbostadshus bör följande kunna uppfyllas genom bebyggelsens placering och utformning enligt Boverket: 5. att lokaliseringen säkerställer att den slutliga bebyggelsen genom yttre och inre åtgärder kan utformas så att kraven i Boverkets byggregler uppfylls 6. att lokaliseringen säkerställer att bebyggelsen kan placeras och utformas så att FBN 55 dba ekvivalentnivå utomhus vid byggnadens fasader inte överskrids samt 7. att lokaliseringen säkerställer att bebyggelsen kan placeras och utformas så att maximalnivån 70 dba inte överskrids utomhus vid byggnadens fasader mer än tre gånger per årsmedelnatt. Om inget annat anges används här FBN EU som innebär en tidsindelning med dagtid kl. 06 18, kväll kl. 18 22 och natt kl. 22 06. Dessutom innebär det ett tillägg om 5 dba på ljudnivån kvällstid och 10 dba nattetid. Vidare är värdet ett mått på medelljudnivån under ett år. Notera att tidsintervallen i denna definition skiljer sig från Naturvårdsverkets definition, där natten råder mellan 22 och 07. Vår kommentar: Boverkets allmänna råd gäller vid en eventuell planering av nya bostäder i närheten av helikopterflygplatsen och flygvägarna. För ljudnivån inomhus hänvisas till Boverkets byggregler (avsnitt 7). I Svensk Standard SS 25267:2004 (utgåva 3) anges: Med maximalnivåer inomhus avses de högsta A-vägda ljudtrycksnivåer med tidsvägning F (L pafmax ) som kan antas förekomma regelmässigt nattetid. Vid dimensionering av ljudisoleringen skall hänsyn tas till de mest bullrande vägfordonstyperna, tågtyperna, flygplanstyperna samt övriga yttre ljudkällor som kan antas förekomma, så att värdena i tabell 3 (i denna standard) ej överskrids oftare än fem gånger per. Tekniska lösningar Följande beaktas vid dimensionering av J-husets fasad med avseende på ambulanshelikopter: Helikopters placering på lamellen Inverkan av placering på innergårdsfasader Ljudnivån vid planerade takterrasser Inflygningsvägar och inflygningsvinkel Helikopterplattans ljud- och vibrationsisolering Statistik avseende antal landningar I bilaga 6, PM01 redovisas bebyggelsepåverkan med hänsyn till olika helikopterinflygningsvägar. En översiktlig beräkning av inverkan från dels befintlig helikopterplatta på B14 och dels eventuell helikopterplatta på J-huset har också utförts i detta skede. Den översiktliga beräkningen, 2 m över mark, som redovisas i bilaga 7 13 baseras på en nyligen utförd mätning på Karolinska Sjukhusets i Stockholm helikopterplatta. Beräkningen är baserad på högsta uppmätta värde från landning och flygning. Efter beslut om var på J-huset som placering av helikopterplattan skall ske kan fasaderna projekteras i detalj med avseende på erforderlig ljudisolering. Även påverkan på befintliga byggnader kan kartläggas i detalj. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 16 (22)
Vibrationer och stomljud J-huset skall dimensioneras med ett 40 års perspektiv. Detta har resulterat i att bild- och funktionsavdelningar med tung vibrationskänslig utrustning skall kunna placeras flexibelt på de nedersta 3 våningarna. Förutom att bildkvalitet och funktion hos dessa utrustningar påverkas av vibrationer, så alstrar de även själva både höga ljudtryck och vibrationer. Dessa förutsättningar har tillsammans med arbetet med att få en yteffektiv bild- och funktionsavdelning har för val av bjälklagets uppbyggnad varit en central och avgörande punkt. Dimensioneringen av bjälklaget har utgått från i huvudsak två olika aspekter, den ena är utrustningens vibrationskänslighet och den andra är utrustningens ljud- och vibrationsalstring och dess inverkan dels på varandra och dels på de människor som arbetar i närheten. Det kommande avsnittet har delats i två delar, den ena behandlar riktvärdet för komfortvibrationer, det andra kravet från leverantörerna avseende utrustningens vibrationskänslighet. Riktvärde för komfortvibrationer Nedan redovisas ett utdrag av Svensk Standard SS 460 48 61 som visar riktvärden för komfortvibrationer. Dessa riktvärden grundas på svenska erfarenheter och rekommenderas för strikt användning ifråga om bostäder nattetid. Vår bedömning är att dessa riktvärden även skall tillämpas som riktlinjer för vibrationer i vårdlokaler. Tabellen återges nedan, kurvorna i figuren visar frekvensberoendet. Störningar enligt SS 460 48 61 Vägd hastighet Vägd acceleration Måttlig störning 0,4-1,0 mm/s 14,4-36,0 mm/s 2 Sannolik störning > 1 mm/s > 36 mm/s 2 Riktvärden för bedömning av komfort ur SS 460 48 61. Skuggat skikt motsvarar måttlig störning Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 17 (22)
Leverantörskrav avseende vibrationskänslig utrustning Enligt den utrustningslista som ligger i grund för dimensionering av bild- och funktionsavdelningen med tillhörande bjälklag, har leverantören ställt olika krav på vibrationskänsligheten beroende på typ av utrustning. Nedan redovisas den känsligaste utrustningen där skalan på vibrationsnivån har omvandlats från grms till mm/s 2 rms. 8 MR 3T mm/s² rms 7 6 5 4 3 2 1 MR 3T 0 0-26 36-31 31-40 40-50 Hz Tekniska lösningar I detta första skede av programhandlingen behandlas J-huset med dess maxdimensionering och 40-årsperspektiv. För att möjliggöra framtida besparingar samt dessutom kunna behålla stor flexibilitet genom att redan i tidigt skede ange riktlinjer för projekteringen har bjälklagen undersökts mer ingående. Bedömningen är baserad på nedanstående förutsättningar samt beräkningar och våra erfarenheter från andra, liknande projekt. Förutsättningar J-huset skall dimensioneras med ett 40-årsperspektiv Basbyggnaden skall kunna erbjuda maximal flexibilitet för verksamheten Dimensioneringen skall utgå från de funktioner som huset är planerat för, exempel på detta presenteras nedan: - Bild- och funktionsavdelning - Operationssalar - Vårdlokaler - I detta skede ska huset även dimensioneras för möjlighet till helikoptertransporter på taket Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 18 (22)
För att möta framtida krav redovisas nedan utrustningstyper och antal, vilka ligger till grund för denna dimensionering av bjälklaget: - 24 st operationssalar - 6 st PET-CT - 10 st MR-kamerautrustningar - 4 st interventionssalar (Angio) - 3 st brachyrum - 4 st PET/MR-kameror Ovanstående är hämtad från Utrustningslista, daterad den 2013-03-18, erhållen av White arkitekter, se bilaga 1. Bedömningsgrunder Vår bedömning av bjälklagets förutsättningar bygger på kamerans känslighet för vibrationer i första hand, men också på risken för vibrationsspridning på grund av kamerans egen vibrationsalstring och höga ljudtrycksnivåer. Vibrationskänslighet för en MR 3T kamera enligt nedan( Worst case), se figur ovan. Utgående från erhållen utrustningslista samt våra beräkningar bedöms att följande bjälklagskonstruktioner, vilka även redovisats ovan, innebär att förutsättningarna för att kunna ställa flera MR 3T kameror på plan 4-6 är goda. BJÄLKLAG UNDER PLAN 4 400 mm konstruktionsbetong + 100 mm betongpågjutning Översiktligt beräknad egenfrekvens är 27 Hz, vilket ligger väl över önskemålet 13 Hz. Beräkningarna måste dock förfinas och anpassas i den fortsatta projekteringen. BJÄLKLAG UNDER PLAN 5 OCH 6 HD/F 38/120 + 120 mm pågjutning med betong + till hälften betongfyllda kanaler. Materialegenskaper som använts i detta projekt är tagna ur olika examenarbeten, utförda för liknande bjälklag på Lunds Universitet. Förutsättning för FEM beräkningen som utfördes i Ansys 14.0 är: Bjälklag 7,2 x 9 m mellan pelare, två kanter fast inspända mellan två balkar av typ HSQ 350 På grund av hålbjälklagets ortotropa egenskaper, har ortotropiskt material använts, med olika E- modul i de två riktningarna. Ekvivalent densitet för bjälklaget har satts till 1700 kg/m3. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 19 (22)
Tabellen och bilderna nedan representerar bjälklagets egenfrekvens för de sex första moderna: Mode Frequency [Hz] 1, 8,8327 2, 8,8387 3, 9,0769 4, 13,038 5, 17,672 6, 17,696 Mode 1, egenfrekvens= 8,83 Hz Mode 2 egenfrekvens= 8,84 Hz Mode 3 egenfrekvens= 9,08 Hz Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 20 (22)
Översiktligt beräknad egenfrekvens är 8,83 Hz, vilket ligger väl över gångtrafiks egenfrekvens. Då bjälklaget består av en kombination av prefabricerade element och platsgjuten betong är egenfrekvensen komplex att beräkna. Beräkningarna måste därför förfinas och anpassas efter möjliga/valda elements egenskaper i den fortsatta projekteringen. BJÄLKLAG UNDER PLAN 7-10 Översiktlig beräkning bjälklag plan 7-10 HD/F 32/120 + 120 mm pågjutning med betong Förutsättning för FEM beräkningen som utfördes i Ansys 14.0 är: Bjälklag 7,2 x 9 m mellan pelare, två kanter fast inspända mellan två balkar av typ HSQ 350 Tabellen och bilderna nedan representerar bjälklagets egenfrekvens för de sex första moderna: Mode Frequency [Hz] 1, 8,5026 2, 8,5311 3, 8,7142 4, 12,701 5, 17,305 6, 17,453 Mode 1, egenfrekvens= 8,50 Hz Mode 2 egenfrekvens= 8,53 Hz Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 21 (22)
Mode 3 egenfrekvens= 8,71 Hz Översiktligt beräknad egenfrekvens är 8,50 Hz, vilket ligger väl över gångtrafiks egenfrekvens. Då bjälklaget består av en kombination av prefabricerade element och platsgjuten betong är egenfrekvensen komplex att beräkna. Beräkningarna måste därför förfinas och anpassas efter möjliga/valda elements egenskaper i den fortsatta projekteringen. SLUTSATS Mer detaljerade frågeställningar, såsom exempelvis närhet mellan olika utrustningar samt deras erforderliga vibrationsisolering, måste studeras vidare utifrån akustiska aspekter i den fortsatta projekteringen. Programhandling J-huset Datum Rev datum Diarienummer Projektnummer Sid 22 (22)
Version 1.4 2013 03 07 VS AKADEMISKA SJUKHUSET, B9/B12/J HUS, BYGGNADSPÅVERKANDE MEDICINSK UTRUSTNING ARKITEKTUR BYGGTEKNIK MEDIASTATUS VID TID FÖR INST AV MTU UTRUSTNING ALLMÄNT EL ANLÄGGNING RUM VIBR VIKT GOLV TAK VÄGG RUMSKLIMAT KYLA / VÄRME STRÅLSKYDD (strålskydd ska verifieras av strålskyddsansvarig) VILLKOR FÖR TILLTRÄDE TILL INSTALLATIONSOMRÅDET EL ANLÄGGNING VVS SPECIELLA FÖRHÅLLANDEN TYP FABRIKAT OCH MODELL PLACERING MÄNGD LEVERANSMÅTT OCH VIKT REK RUMSDIMENSIONER SUPPORT RUM VIBRATIONSKÄNSLIG LJUDALSTRING GOLVBELASTNING TAKBELASTNING NEDSÄNKNING AV GOLV TOLERANS MAX AVVIKELSE ( +/ ) FÄRDIGT GOLV TYP AV FÄRDIGT GOLV LASTBÄRANDE UNDERTAK BELASTNINGS INFORMATION YTSKIKT KLASS LOKAL FÖRSTÄRKNING AV VÄGG BELASTNINGS INFORMATION YTSKIKT KLASS KRAFTFÖRSÖRJNING KABELFÖRLÄGGNING VARNINGSLAMPOR FÖR STRÅLNING NÖDSTOPP PLACERING UTRUSTNINGSSTYRDA DÖRRLÅS REK TEMPERATUR VÄRMEAVGIVNING FRÅN UTRUSTNING REK FUKTHALT REK LUFTFLÖDE REK GRADIENT KYLVATTEN KRAV VÄRMEVATTEN NÖDKYLA SLUTET INTERNT KYLSYSTEM STRÅLSKYDD REK TJOCKLEK OCH MATERIAL REK HÖJD PÅ STRÅLSKYDD TILLTRÄDESVÄGAR RENHETS OCH SÄKERHETSKRAV FIXTURER FÖR TAKHÄNGD UTRUSTNING MONTAGE AV STRÅLSKYDD MONTAGE AV FARADAYS BUR EL KRAFT ÖVRIG EL INKL BELYSNING TELE DATA VENTILATION GASER KOMMENTARER MRI 3,0 T Worst case Längsta kolli 2388 mm Bredaste kolli 2306 mm Högsta kolli 2380 mm Tyngsta kolli 7287 kg Största kolli LxBxH 2388x2306x2380 mm Undersökningsrum (MR rum) Teknikrum 6,90 x 5,95 m, h min 2,70 m Manöverrum Vibrationer Fast tillstånd: 0 26 Hz, max 7,5x10 5 grms 26 31 Hz, max 10x10 5 grms 31 40 Hz, max 50x10 5 grms 40 50 Hz, max 75x10 5 grms Transienter max 5x10 4 grms Ljud trycksnivå: Condition 1, vid 20 20000 Hz Medel 120 db(a), max 126 db Condition 2, vid 20 20000 Hz Medel 90 105 db(a) Max 110 120 db(a) Totalt 10586 kg Magnet 7287 kg Beroende av leverantör av Faradays bur 2,5 mm/m max 5 mm Antistatisk matta NA NA normal hygiennivå NA NA Teknikrum: 400V, 3 fas, 50 Hz Nätsäkring 160A Effekt MRI: max 114 kva Vid scanning 99 kva Normal Stand by 17 kva hygiennivå Effekt VVX 20 kva Effektfaktor 0,9 US rum: 20 24 C Teknikrum: 15 24 C ränna 200x60 mm NA Ja Nej Manöverrum: 20 24 C Tidsgradient max 3 /h Rumsgradient max 3 C MR rum 2,8 kw Teknikrum max 12,5 kw Teknikrum medel 7,3 kw Manöverrum 1,5 kw US rum RH 40 60% Teknikrum RH 40 70% Manöverrum RH 40 70% RH gradient max 5%/h 12 oms/h Ja 100 110l/min t till 6 12 C NA Nej Ja Nej NA NA Intagsöppning: B min 2500 mm, H min 2550 mm Transportväg: B min 2500 mm, H min 2550 mm, B vid 90 sväng min 2900 mm Normalt undersökningsrum NA Ingår normalt i NA MR installationen Quenchpipe Faradays bur ANGIOGRAFI Bi plan Worst case Längsta kolli 5450 mm Bredaste kolli 1100 mm Högsta kolli 1950 mm Tyngsta kolli 1060 kg Största kolli (LxBxH): 3000x1100x1950 mm Undersökningsrum (US rum) 8,10 x 6,9 m Teknikrum Manöverrum US rum: Angiostativ 1160 kg US bord 430 kg Teknikrum: Elektronik, Frontal 469 kg Elektronik, Lateral 404 kg Stativelektronik 359 kg Kylare Frontal 218kg Kylare Lateral 218 kg UPS 37 kg, (Option 480 kg) Elcentral 225 kg US rum: Angiostativ 750 kg Takstativ med monitorer 350 kg Golvkanal 200x75 mm 2 mm/m Antistatisk fotplatta 1 mm/m matta Ja Normal hygiennivå Nej 400V, 3 fas, 50 Hz nätsäkring 125A. Generator effekt 120 kw Max effekt 180 kva Medeleffekt 20 kva Normal Kont effekt 14 kva hygiennivå Effektfaktor Kabelkanal 200x80 mm Öppen vid installation Undersökningsrum: 15 32 C (rek 20 25 C) Teknikrum: 15 35 C (rek 15 25 C) Teknikrum med UPS: Ja Ja Nej 20 25 C Manöverrum: 15 35 C (rek 20 25 C) Gradient max 5 C/h Undersökningsrum: max 3,1 kw stand by 1,3 kw Teknikrum: max 20,2 kw stand by 7,1 kw Teknikrum med UPS: max 21,4 kw stand by 8,3 kw Manöverrum: 1,3 kw Undersökningsrum: RH 20 70% Teknikrum: RH 20 75% Manöverrum: RH 30 80% RH gradient max 5%/h Normal hygiennivå Ja, ledningar Ja Nej Nej till röntgenrör från Teknikrum Ja Intagsöppning: Bredd 1200 mm Höjd 2000 mm Transportväg: Ekvivalent med Till bjälklag Bredd 1200 mm 2 mm bly Höjd 2000 mm Längd (min hissdjup 2960 mm) Plats för skenor L = 4250 mm Normalt undersökningsrum Ja Ingår i BE NA Larm till operatör om temp i Teknikrum överstiger 28 C och automatisk avstängning av utrustning om temp i teknikrum överstiger 30 C PET MR Worst case Längsta kolli 3370 mm Bredaste kolli 2300 mm Högsta kolli 2286 mm Tyngsta kolli 9100 kg Största kolli LxBxH 3370x2300x2286 mm Undersökningsrum (MR rum) Teknikrum Manöverrum Vibrationer Fast tillstånd: 0 26 Hz, max 7,5x10 5 grms 26 31 Hz, max 10x10 5 grms 31 40 Hz, max 50x10 5 grms 40 50 Hz, max 75x10 5 grms Transienter max 5x10 4 grms 0 100 Hz krav amax = 80 db(g) Totalt 10586 kg Magnet 7287 kg NA ca 100 mm men beroende av leverantör av Faradays bur ±1,5 mm inom scannerområdet (2,6x6,9 m) Antistatiskt golv NA NA Normal hygiennivå NA NA NA Teknikrum: 400V, 3 fas, 50 Hz Effekt MRI: max 155 kva (<5s) nominellt 110 kva Kabelstegar i teknikrum och mellan NA Ja Nej teknikrum och manöverrum. MR rum 20 24 C Teknikrum 18 24 C Manöverrum 20 24 C Tidsgradient max 3 /h Rumsgradient max 3 C MR rum: 4,0 kw Teknikrum : max 14,0 kw stand by 4,0 kw MR rum RH 40 60% max 11 g/kg Teknikrum RH 40 70% max 11 g/kg Manöverrum RH 40 60% max 11 g/kg 12 oms/h 70 kw 100 110 l/m t till 6 12 C NA Ja Betong: 300 mm. Intagsöppning: Ja, för de Alt Bly: B min 2500 mm, H min 2550 mm isotoper som 30 mm 2100 mm Transportväg: injiceras i eller en B min 2500 mm, H min 2550 mm, patient kombination av B vid 90 sväng min 2900 mm de båda. Normalt undersökningsrum NA NA Ingår normalt i MR installationen Quenchpipe Faradays bur SKELETT LUNG Worst case Längsta kolli 5100 mm bredaste kolli 900 mm högsta kolli 1700 mm tyngsta kolli 610 kg Undersökningsrum 5,80 x 4,20 m Teknikrum Totalt 1300 kg 620 kg 60 mm djup Ja Allmänt 1 mm/m kabelränna i golv Antistatisk 7 st skenor längd Golvräls till Stativ Stativplatta kräver 32 matta 3300 kräver < 0,5 mm/m mm nedsänkning c c 675 mm Normal hygienklass Nej NA Normal 400V, 3 fas, 50 Hz hygienklass säkring 63A Öppingsbar kabelränna Ja Nej 18 28 C US rum 5,3 kw RH 20 75% utan kondensering Intransportöppning: min bredd 1000 mm Nej NA NA NA Ja 2 mm bly 2100 mm min höjd 2000 mm möjlighet att transportera 4250 mm långa skenor GENOMLYSNING FLUOROSCOPI Worst case Längsta kolli 4700 mm bredaste kolli 1125 mm högsta kolli 1960 mm tyngsta kolli 1132 kg Undersökningsrum +6,90 x 4,95, h min 2,75 m Teknikrum Manöverrum 2100 kg 520 kg Ja, balksystem Kabelränna i golv Antistatisk 1 mm/m för stativfot ankarskenor 40x40 NA 250x 60 mm matta mm Normal hygienklass Nej NA 400V, 3 fas, 50 Hz Normal säkring 63A trög hygienklass säkring 50A trög Öppningsbar kabelränna Ja Nej 18 28 C US rum 1,0 kw Teknikrum 6,5 kw RH 20 75% ej kondenserande Intransportöppning: min bredd 1400 mm Ja NA NA Ja Ja 2 mm bly 2100 mm min höjd 2100 mm möjlighet att transportera 4250 mm långa skenor DATORTOMOGRAF CT SCANNER Worst case Längsta kolli 3260 mm bredaste kolli 1720 mm högsta kolli 1987 mm tyngsta kolli 2805 kg Undersökningsrum 6,80 x 4,50 m, h min 2,75 m Fast tillstånd: 4 10 Hz, 2,5 mm/s 2 rms Teknikrum 12 Hz, 3,1 mm/s 2 rms Manövererum 16 Hz, 5,0 mm/s 2 rms 80 Hz, 25,0 mm/s 2 rms US rum 3080 kg Teknikrum 1100 kg 95 kg (option) Kabelränna 200x75 mm max 2 mm under utrustningen Antistatisk matta NA NA Normal hygienklass NA NA Normal 400V, 3 fas, 50 Hz hygienklass säkring 2x3x125A Kabelränna mellan gantry och teknikrum Ja Nej US rum 20 24 C Teknikrum 15 27 C Gradient max 5 C/h US rum 9,7 kw (vid scanning) Teknikrum 6,0 kw Manöverrum 1,0 kw RH 35 60% Gradient max 5%/h Ja 4 12 C 850 2600 l/h NA Ja Ja? Ja 2 mm bly 2100 mm Intransportöppning: min bredd 1600 mm min höjd 2100 mm PET CT Worst case Längsta kolli 3190 mm bredaste kolli 1438 mm högsta kolli 2111 mm tyngsta kolli 5667 kg Undersökningsrum 7,95 x 4,20 m, h min 2,70 m Teknikrum Manöverrum Fast tillstånd: 4 10 Hz, 2,5 mm/s 2 rms 12 Hz, 3,1 mm/s 2 rms 16 Hz, 5,0 mm/s 2 rms 80 Hz, 25,0 mm/s 2 rms 5667 kg 95 kg (option) Kabelränna 200x75 mm max 2 mm/m Antistatisk matta NA NA Normal hygienklass NA NA Normal 400V, 3 fas, 50 Hz hygienklass säkring 3x160A Öppningsbar kabelränna Ja Ja Nej US rum 20 24 C Teknikrum 18 26 C Gradient max 1,5 C/h US rum 9,7 kw vid scanning Teknikrum 6,0 kw Manöverrum 0,6 kw US rum RH 30 60% Teknikrum RH 35 70% Gradient max 5%/h Ja 4 12 C 1526 4262 l/h NA Ja Ja? Ja CT: 2 mm bly Isotoper: 2100 mm 30 mm bly alt 300 mm betong Intransportöppning: min bredd 1600 mm min höjd 2100 mm ANGIOGRAFI MONOPLAN Worst case Längsta kolli 5960 mm Bredaste kolli 1160 mm Högsta kolli 1900 mm Tyngsta kolli 1060 kg Största kolli (LxBxH): 2790x1160x1950 mm Undersökningsrum 9,60 x 6,0 m, h min 2,90 m Teknikrum Manöverrum US rum 1180 kg Teknikrum 905 kg Takstativ 1160 kg Kabelränna 200x75 2 mm/m Antistatsik mm fotplatta 1 mm/m matta Normal hygienklass 400V, 3 fas, 50 Hz Nätsäkring 125A Max effekt 175 kva Medel effekt 15 kva Normal Kont effekt 11 kva hygienklass Kabelränna 200x75 mm Ja Nödstopp i undersökningsområdet och i datorrum Systemet kräver 18 28 C Gradient 0,5 C/min US rum : max 3,0 kw, stand by 0,8 kw Teknikrum: max 11,7 kw, stand by 4,6 kw Manöverrum: 1,0 kw RH 20 70% utan kondensering Ja, kylrör till Ja NA Nej röntgenrör från Teknikrum Ja 2 mm bly 2100 mm Intransportöppning: min bredd 1200 mm min höjd 2090 mm SPECT/CT Worst case Största längd 2490 mm Största bredd 1336 mm Största höjd 2020 mm Största vikt 2351 kg Undersökningsrum 8,25 x 4,35 m, h min 2,45 m Teknikrum Manöverrum Fast tillstånd: Max 1x10 3 m/s 2 (0,5 80 Hz) Transienter: Max 0,01 m/s 2 Totalt 5055 kg Ev takhängd injektor Kabelränna 200x75 mm 0,6 mm under gantry Antistatisk matta Nej NA Normal hygienklass Nej NA Normal 400V, 3 fas, 50 Hz, 125A Kabelränna hygienklass 200x75 mm Ja Ja, vid gantry och operatötskonsol 18 24 C (rek 22 C) gradient max 3 C/h RH 30 60% gradient max 5%/h Ja Nej Nej Ja Ja CT: 2 mm bly alt 160 mm btg SPECT: inget extra skydd krävs 2100 Min bredd 1300 mm min höjd 2100 mm MR 1,5 T Worst case Längsta kolli 2277 mm Bredaste kolli 2306 mm Högsta kolli 2380 mm Tyngsta kolli 5322 kg Största kolli 1911x2306x2380 mm Undersökningsrum 7,50 x 5,95 m, h min 2,70 Teknikrum Manöverrum Vibrationer Fast tillstånd: max 5x10 5 g rms vid 0 20 Hz max 10x10 5 g rms vid 20 Hz max 10x10 5 g rms vid 20 40 Hz max 25x10 5 g rms vid 40 50 Hz Transienter max 5x10 4 g 9043 kg magnet 5300 kg 27 mm under omkringliggande lokaler max 2,5 mm/m Antistatisk plastmatta Nej NA Normal hygienklass Nej NA 400V, 3 fas, 50 Hz, 160A Normal Effekt mom 114 kva < 3s hygienklass Kabelränna 200x60 mm NA Ja US rum: 20 24 C (rek 20 C) Teknikrum: 15 24 C (rek 18,5 C) Manöverrum: 20 24 C (rek 22 C) Tidsgradient max 3 C/h Rumsgradient max 3 C US rum 2,8 kw Teknikrum: max 12,6 kw, medel 7,3 kw Manöverrum 1,5 kw US rum RH 40 60% Teknikrum RH 40 70% Manöverrum RH 40 70% Gradient max 5%/h 12 oms/h Ja 100 l/min 6 12 C Nej Ja Ja Nej NA NA Intagsöppning: B min 2500 mm, H min 2550 mm Transportväg: B min 2500 mm, H min 2550 mm, B vid 90 sväng min 2900 mm Quench pipe Faradays bur ULTRALJUD Worst case Linear Accelerator Worst case LxBxH 5,5 x 1,4 x 2,2 m vikt 6200 kg Behandlingsrum BxDxH 7,8 x 6,2 x 2,75 m 8000 kg 400V, 3 fas, 50 Hz max 120 kva Säkring 80A 16 27 C Max 25 kw Nominellt 13 kw Min 2 kw kontinuerligt RH 30 70 % gradient 20%/h 2 C vid 6 oms/h undersökn ing Ja Ja Ja Enl beräkning Full höjd Mikroskåp, operation, takmonterat Worst case 250 kg OP lampa dubbel med pkt belysning Worst case 1540 x 850 x 1300 mm 190 kg 250 kg 240 V, 1 fas, 10A 0,24 kw OP lampa obduktion Worst case 1540 x 850 x 1300 mm 190 kg 125 kg Undersökningslampa Worst case Ej angivet dörrbredd 900 mm 60 kg 230 V, 1 fas, 10A Ingen värmeavgivning Kirurgpendel enkel Worst case 2400 x 800 x 2000 mm 270 kg 360 kg Narkospendell enkel Worst case 2400 x 800 x 2000 mm 270 kg 490 kg Max armlängd + maxlast Narkospendel, dubbel Worst case 2400 x 800 x 2000 mm 270 kg 690 kg Mediaförsörjning teleskopisk Worst case 2400 x 800 x 2000 mm 270 kg 540 kg Patientlyft, enkel, rak kapacitet 200 kg Worst case Ej angivet dörrbredd 900 mm 408 kg, provbelastning 240 V, 1 fas, 10A
Handläggare Per Lindkvist Tel +46 10 505 60 51 Mobil +46 (0)73 028 49 95 per.lindkvist@afconsult.com Datum 2013-05-28 1 (4) Uppdragsnr 583582 Rapport A Per Lindkvist Uppdragsansvarig Hus J Akademiska Sjukhuset, Uppsala Bullerutredning med avseende på vägtrafik Uppdrag: Trafikbullerutredning inför detaljplan avseende uppförande av ny sjukhusbyggnad (Hus J) på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Sammanfattning: Planområdet utsätts för vägtrafikbuller från Dag Hammarskjölds väg och Sjukhusvägen. Vid mest utsatta fasad mot Dag Hammarskjölds väg fås upp mot 62 dba ekvivalent och 72 dba maximal ljudnivå. För sjukhusbyggnader finns inga riktvärden med avseende på buller utomhus. Möjlighet till uteplats med högst 55 dba och 70 dba maximal ljudnivå finns på bullerdämpad sida. Med lämpliga ytterväggskonstruktioner och fönster kan krav inomhus enligt BBR innehållas. Påverkan på befintlig bebyggelse från reflektioner i planerad sjukhusbyggnad blir försumbar < 0,5 db(a) ekvivalent ljudnivå. ÅF-Infrastructure AB Ljud & Vibrationer Stockholm Per Lindkvist Granskad av Åsa Lindkvist Kvalitetsrådgivare ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169 99 Stockholm Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 00 10. Säte i Stockholm. www.afconsult.com Org.nr 556185-2103. VAT nr SE556185210301. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001 583582 Rapport A Trafikbullerutredning Hus J 130522
2013-05-28 2 (4) Innehållsförteckning 1 UNDERLAG... 3 2 BAKGRUND... 3 3 RIKTVÄRDEN... 3 4 TRAFIKUPPGIFTER... 3 5 BERÄKNADE NIVÅER... 4 6 KOMMENTARER... 4 Bilagor Ljudutbredningskartor Bilaga A01 Prognos 2030, trafiksituation 1 Ekvivalent ljudnivå från trafik 2 m över mark Bilaga A02 Prognos 2030, trafiksituation 1 Ekvivalent ljudnivå från trafik 5 m över mark Bilaga A03 Prognos 2030, trafiksituation 2 Ekvivalent ljudnivå från trafik 2 m över mark Bilaga A04 Prognos 2030, trafiksituation 2 Ekvivalent ljudnivå från trafik 5 m över mark Bilaga A05 Prognos 2030 Maximal ljudnivå från trafik 2 m över mark Bilaga A06 Prognos 2030 Maximal ljudnivå från trafik 5 m över mark 583582 Rapport A Trafikbullerutredning Hus J 130522
1 Underlag Digitalt kartmaterial erhållet av beställaren Trafikuppgifter erhållna från beställaren 2 Bakgrund 2013-05-28 3 (4) En ny sjukhusbyggnad planeras på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Byggnaden angränsar mot Dag Hammarskjölds väg och Sjukhusvägen. Mittemot planerad byggnad, på andra sidan Dag Hammarskjölds väg, finns bostadsbyggnader. I denna rapport belyses hur planområdet påverkas av vägtrafikbuller samt hur trafikbullernivåerna för befintliga bostäder påverkas vid uppförande av planerad byggnad. 3 Riktvärden Vid nybyggnad av sjukhus gäller följande riktvärden för högsta ljudnivå från trafik inomhus. Avseende utomhusmiljön finns i nuläget inga riktvärden. Boverkets byggregler I Boverkets byggregler, BBR, hänvisas när det gäller ljudmiljön till Ljudklass C enligt svensk standard för ljudklassning av vårdlokaler SS 252 68. Nedan följer ett utdrag av riktvärden för trafikbuller inomhus. Högsta värden för A-vägda, ekvivalenta och maximala, ljudtrycksnivåer Utrymme Utrymme med krav på tystnad (patientrum m.m.) Ekvivalentnivå, LpA Maximalnivå natt LpAFmax 30 dba 45 dba Utrymme för aktivt vårdarbete 35 dba 50 dba Övriga utrymmen 40 dba - 4 Trafikuppgifter Följande trafikuppgifter har erhållits från beställaren och avser Prognos 2030. Väg/delsträcka Dag Hammarskjölds väg Sjukhusvägen (alt 1) Sjukhusvägen (alt 2) 1) Uppskattat värde i avsaknad av uppgift 2) Med bro vid ån 3) Utan bro vid ån Fordon/ÅMD Andel tung trafik, % 12 900 10 1) 5 200 2) 10 1) 1 800 3) 10 1) Hastighet, km/h 50 50 50 583582 Rapport A Trafikbullerutredning Hus J 130522
5 Beräknade nivåer 2013-05-28 4 (4) Ekvivalenta och maximala bullernivåer från vägtrafik har beräknats enligt den samnordiska beräkningsmodellen, SNV Rapport 4653. Ekvivalent ljudnivå I Bilaga A01 och A02 redovisas ekvivalent ljudnivå 2 respektive 5 m över mark som ljudutbredningskarta i steg om 5 dba. Beräkningarna avser trafiksituation 1 (Med bro på Sjukhusvägen). I Bilaga A03 och A04 redovisas ekvivalent ljudnivå 2 respektive 5 m över mark som ljudutbredningskarta i steg om 5 dba. Beräkningarna avser trafiksituation 2 (Utan bro på Sjukhusvägen). Vid mest utsatta fasad mot Dag Hammarskjölds väg uppgår ekvivalent ljudnivå till 62 dba. Vid fasad mot Sjukhusvägen uppgår ekvivalent ljudnivå till 58 dba. Maximal ljudnivå I Bilaga A05 redovisas maximal ljudnivå 2 m över mark som ljudutbredningskarta i steg om 5 dba. I Bilaga A06 redovisas maximal ljudnivå 5 m över mark som ljudutbredningskarta i steg om 5 dba. Vid mest utsatta fasad mot Dag Hammarskjölds väg uppgår maximal ljudnivå till 71 dba. Vid fasad mot Sjukhusvägen uppgår maximal ljudnivå till 69 dba. 6 Kommentarer Nivå utomhus För sjukhusbyggnader finns inga riktvärden för buller med avseende på utomhusmiljön. Möjlighet till gemensam uteplats med högst 55 dba ekvivalent och 70 dba maximal ljudnivå finns på bullerdämpad sida. Nivå inomhus med stängda fönster Med lämpliga ytterväggskonstruktioner och fönster kan krav inomhus enligt BBR innehållas. Hänsyn till helikopter- och ambulanstransporter bör tas i den kommande projekteringen. Påverkan på befintliga bostäder Sjukhusbyggnaden kommer att medföra att vägbullret reflekteras till motsatt sida av Dag Hammarskjölds väg. Reflexljudet blir dock betydligt lägre än direktljudet. De maximala bullernivåerna påverkas inte. Påverkan på de ekvivalenta ljudnivåerna blir försumbar < 0,5 db(a). När det gäller upplevelsen av skillnader i bullernivå kan 3 dba upplevas som en hörbar förändring medan en skillnad på 8-10 dba upplevs som en fördubbling/halvering av ljudet. 583582 Rapport A Trafikbullerutredning Hus J 130522
Ekvivalent ljudnivå Leq för dygn i dba 70 < 65 < <= 70 60 < <= 65 55 < <= 60 50 < <= 55 <= 50 Symboler Befintlig byggnad Väg Planerad byggnad Skala 1:2000 0 10 20 40 60 m Hus J Akademiska sjukhuset, Uppsala Prognos 2030 - Trafiksituation 1 (med bro på Sjukhusvägen) Per Lindkvist Åsa Lindkvist Ekvivalent ljudnivå från vägtrafik i dba 2 m över mark 2013-05-22 583582 A01
Ekvivalent ljudnivå Leq för dygn i dba 70 < 65 < <= 70 60 < <= 65 55 < <= 60 50 < <= 55 <= 50 Symboler Befintlig byggnad Väg Planerad byggnad Skala 1:2000 0 10 20 40 60 m Hus J Akademiska sjukhuset, Uppsala Prognos 2030 - Trafiksituation 2 (utan bro på Sjukhusvägen) Per Lindkvist Åsa Lindkvist Ekvivalent ljudnivå från vägtrafik i dba 5 m över mark 2013-05-22 583582 A02
Ekvivalent ljudnivå Leq för dygn i dba 70 < 65 < <= 70 60 < <= 65 55 < <= 60 50 < <= 55 <= 50 Symboler Befintlig byggnad Väg Planerad byggnad Skala 1:2000 0 10 20 40 60 m Hus J Akademiska sjukhuset, Uppsala Prognos 2030 - Trafiksituation 2 (utan bro på Sjukhusvägen) Per Lindkvist Åsa Lindkvist Ekvivalent ljudnivå från vägtrafik i dba 2 m över mark 2012-05-22 583582 A03
Ekvivalent ljudnivå Leq för dygn i dba 70 < 65 < <= 70 60 < <= 65 55 < <= 60 50 < <= 55 <= 50 Symboler Befintlig byggnad Väg Planerad byggnad Skala 1:2000 0 10 20 40 60 m Hus J Akademiska sjukhuset, Uppsala Prognos 2030 - Trafiksituation 2 (utan bro på Sjukhusvägen) Per Lindkvist Åsa Lindkvist Ekvivalent ljudnivå från vägtrafik i dba 5 m över mark 2012-05-22 583582 A04
Maximal ljudnivå Lmax i dba 85 < 80 < <= 85 75 < <= 80 70 < <= 75 65 < <= 70 <= 65 Symboler Befintlig byggnad Väg Planerad byggnad Skala 1:2000 0 10 20 40 60 m Hus J Akademiska sjukhuset, Uppsal Prognos 2030 Per Lindkvist Åsa Lindkvist Maximal ljudnivå från vägtrafik i dba 2 m över mark 2013-05-22 583582 A05
Maximal ljudnivå Lmax i dba 85 < 80 < <= 85 75 < <= 80 70 < <= 75 65 < <= 70 <= 65 Symboler Befintlig byggnad Väg Planerad byggnad Skala 1:2000 0 10 20 40 60 m Hus J Akademiska sjukhuset, Uppsal Prognos 2030 Per Lindkvist Åsa Lindkvist Ekvivalent ljudnivå från vägtrafik i dba 5 m över mark 2013-05-22 583582 A06
Handläggare Per Lindkvist Tel +46 10 505 60 51 Mobil +46 (0)73 028 49 95 per.lindkvist@afconsult.com Datum 2013-07-08 Akademiska Sjukhuset Uppdragsnr 574101 PM 01 1 (2) Anna Berglöw Uppdragsansvarig Helikopterplatta Hus J, Akademiska Sjukhuset, Uppsala Beräkning av helikopterbuller Bakgrund En ny byggnad (Hus J) planeras på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. På byggnadens tak planeras att anlägga en helikopterplatta. Följande bullerberäkning avser hur intilliggande bostäder och sjukhusbyggnader påverkas om befintlig helikopterplatta på intilliggande byggnad (Hus B) flyttas till taket på Hus J. Beräkningsförutsättningar Följande underlag och antaganden har använts vid beräkningarna: Helikopter: I nuläget utgörs den vanligaste helikoptertypen på Akademiska Sjukhuset av Eurocopter SA 365 N3 Dauphin. Beräkningarna avser helikoptertyp Eurocopter SA 365 N2 Dauphin. Spektrum och ljudeffekt har hämtats från ÅF Ljud & Vibrationers långtidsmätning vid Karolinska sjukhuset, Rapport 579446, daterad 2013-06-20, och avser högst uppmätta ljudnivå vid start. Flygvägar: In- och utflygningsvägar har hämtats från dokument avseende befintlig helikopterplatta på hus B: Flygplatskarta för helikopterflygplats Akademiska sjukhuset, Uppsala län, daterad jan 2012. I beräkningarna har flygvägarna modellerats som en linjekälla norr respektive söder om helikopterplatta, se bilaga 574101 PM-01. Vidare har antagits att helikoptern lyfter vertikalt 20 m från platta och därefter stiger med 14 o (500 m stegring på 2 km). Beräkning: Helikopterbuller har beräknats enligt beräkningsstandarden Environmental noise from industrial plants, General prediction method. I beräkningen har ingen hänsyn tagits till att ljudnivån normalt är lägre vid överflygning jämfört vid start/landning. Ljudeffekt och spektrum vid start används under hela in-/utflygningen. ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169 99 Stockholm Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46 10 505 00 10. Säte i Stockholm. www.afconsult.com Org.nr 556185-2103. VAT nr SE556185210301. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001 574101 PM Helikopterplatta Hus J 20130708
2013-07-08 2 (2) Resultat Med helikopterplatta på Hus B uppgår maximal ljudnivå vid mest utsatta fasad på intilliggande bostadshus till ca 85 dba. Med helikopterplatta på Hus J uppgår maximal ljudnivå vid mest utsatta bostadsfasad till ca 90 dba. I bilaga 574104 PM-01 redovisas skillnaden i maximal ljudnivå vid intilliggande fasader med helikopterplatta på Hus J jämfört med helikopterplatta på befintlig byggnad Hus B. Vid mest utsatta bostadsfasad blir maximal ljudnivå upp mot ca 5 dba högre med placering av helikopterplatta på Hus J. Vid intilliggande befintliga sjukhusbyggnader blir skillnaden i maximal ljudnivå upp mot ca 4-7 dba. ÅF-Infrastructure AB Ljud & Vibrationer Stockholm Per Lindkvist Granskad av Anna Berglöw Kvalitetsrådgivare 574101 PM Helikopterplatta Hus J 20130708
Skillnadsnivå i db (maximal ljudnivå) -1 2 Symboler Byggnad 7 6 4 In-/utflygningssträcka Hus J Hus J In-/utflygningssträcka Hus B 5 5-3 5 4-2 Skala 1:2000 0 10 20 40 60 m Hus J Akademiska sjukhuset, Uppsala In-/utflygning helikopter på hus J jämfört helikopter på hus B Per Lindkvist Skillnad i maximal ljudnivå i dba vid mest utsatta våningsplan 2013-07-08 574101 PM-01
Maximal ljudnivå Lmax i dba 90 < 85 < <= 90 80 < <= 85 75 < <= 80 70 < <= 75 65 < <= 70 <= 65 Symboler Byggnad Skala 1:2000 0 10 20 40 60 m Hus J Akademiska sjukhuset, Uppsala Översiktlig bullerberäkning start/landning helikopter på hus B Per Lindkvist Maximal ljudnivå vid fasad från helikopter 2013-05-22 574101 05
Maximal ljudnivå Lmax i dba 90 < 85 < <= 90 80 < <= 85 75 < <= 80 70 < <= 75 65 < <= 70 <= 65 Symboler Byggnad Skala 1:2000 0 10 20 40 60 m Hus J Akademiska sjukhuset, Uppsala Översiktlig bullerberäkning start/landning helikopter på hus J Per Lindkvist Maximal ljudnivå vid fasad från helikopter 2013-05-22 574101 06