Lokal arbetsplan Verksamhet Backens Förskola Ansvarig för verksamheten Rainer Ericsson
1. Vår grundverksamhet För att kunna få en väl fungerande verksamhet så anser vi att de situationer som ständigt återkommer i förskolan måste fungera. Det är tex lämning, hämtning, matsituationer, vilor. När man får in en rutin i detta så tror vi att både personal, barn och föräldrar känner en trygghet i vad som ska hända. I början av terminen är det viktigt att lära känna och bli trygga med varandra, både för nya och gamla barn. Så här ser våra vardagliga rutiner ut. Bemötande i hallen. När barnen och föräldrarna kommer till förskolan ska de mötas av en personal i hallen. Vi vill att det ska vara lugnt i hallen när man kommer. Tända ljus och musik gör så att det blir ett trevligt mottagande. Föräldrarna ska kunna överlämna information till personalen. Barnen får säga hej då och vinka till föräldrarna och sedan följer vi dem in i förskolan. Frukost Vi äter frukost halv åtta. De barn som ska äta frukost vill vi att de är här den tiden. De barn som kommer och har ätit frukost får leka i ett annat rum så de som äter får en lugn matsituation. Hygien Vi har som rutin att barnen går på toaletten före samling, före lunch och före mellanmål. Vi har två barn toaletter. Barnen mellan 1-3 år har den ena och barnen som är 4 till 5 år har den andra. Varje barn har en egen handduksplats. Vid blöjbyte försöker vi att få en mysig stund, prata med barnen, läsa en ramsa osv. De lite större barnen får träna på att sista på pottan. Vi poängterar vikten av god hygien för alla barn. Samlingar Samlingarna delar vi upp i två grupper. Det är Blåbärsgruppen (1-3år) Lingongruppen (4-5 år). Det gör vi för att kunna hålla en nivå på samlingarna som passar alla och att alla ska bli sedda och hörda. Vi har ibland storsamlingar där alla är med när vi tex sjunger. På samlingarna kan vi jobba med språket, mattematik, natur, teknik, kompisskap, tema mm. På Backens förskola strävar vi att vår verksamhet ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Vi vill skapa en rolig, trygg och lustfylld lärmiljö och ta tillvara på barnens kompetens och vilja att lära sig nya saker. Vi lyssnar och snappar upp
det barnen är intresserade av och tycker är roligt. Vi pedagoger utmanar med frågor där barnen får reflektera och fundera. Barnen måste få prova flera gånger, lyckas och misslyckas. Vi ser den vardagliga situationerna som en viktig del av lärandet. Barnen lär sig hela tiden. Vi är medvetna om målen i läroplanen och implementerar det i vardagen. Tex när vi byter blöja på barnen så pratar, sjunger med dom för få bättre språkförståelse och att barnet känner sig sett. För att väcka lusten att lära är det viktigt med en bra pedagogisk miljö. Vi har olika rum för olika lekar/aktiviteter. Rummen ska vara anpassade så att barnen har tillgång till materialen. Matrialen ska vara lockande, inspirerande, utmanande och roliga. Barnen ska ges möjlighet att arbeta med dessa i lugn och ro. Vi jobbar ständigt med detta, förändrar rum och byter ut leksaker/material. Miljön anser vi väldigt viktig eftersom barnen bearbetar saker, använder fantasin, lär sig sociala samspel genom leken. Vi har valt att jobba med barnens språkutveckling då vi anser att den på olika sätt är väldigt viktig för barnens utveckling och lärande både nu under förskoletiden men även för deras kommande skolgång mm. Vi jobbar både i större och mindre grupper tex på samlingen där vi jobbar med bla språktåget, sångsamlingar och kompisskap. Språktåget är 4 lådor med olika arbetsuppgifter till barnen t ex rim & ramsor, stavelser, långa och kort ord m.m. Barnen behöver vuxna som möter dem med respekt. Alla barn är olika och vi bemöter varje barn individuellt. Vi är inte rädda för olikheter utan ser det som en tillgång. Vi är intresserade och lyssnar till deras tankar och funderingar. Under dagen finns vi aktivt med i barnens lek och tar tillvara de tillfällen som ges till samtal och reflektioner. Vi vill ge varje barn den tid de behöver, att alltid ha ett knä till hands, en kram, ett bekräftande ögonkast och en stunds närhet för de barn som ska sova. Vi lyfter fram positiva beteenden och berömmer barnen när de gör bra saker och visar vilja att hjälpa andra. Vår förhoppning är att genom vårt förhållningssätt ge barnen självkänsla, tillit till vuxna och en trygg grund för fortsättningen i livet. Dokumentation Vi dokumenterar på olika sätt. När barnen håller på att lära sig något nytt eller gör något dom tycker är roligt så tar vi kort och skriver någon rad kring aktiviteten. Vi sparar teckningar och skriver ner det barnen har sagt som vi tycker är viktigt i barnens utveckling. Vi intervjuar barnen vad de tycker är
roligt och vad de vill lära sig. Vi använder ibland ipaden till att filma. Portfolio Portfolio är ett medvetet sätt att arbeta med barns utveckling och lärande. Personalen synliggör varje barn och underlättar dokumentationen. Portfolion är ett utmärkt underlag vid utvecklingssamtalen med föräldrarna. De kan se på bilder och läsa om sitt barns utveckling. Föräldrarna får även en inblick vad som änder på förskolan. I portfolion ska barnets kompetenser lyftas fram inte brister. Varje barn får en röd pärm, en egen portfolio. Pärmen innehåller fyra flikar Jag, Jag kan och Vad vi gör. Under varje flik så samlar vi, personalen, och barnen olika sorters dokument där vi kan följa och reflektera över barnets utveckling med tiden. Exempel på dokument är fot- och handavtryck, självporträtt, teckningar, fotografier, intervjuer m.m. Arbetet med portfolion sker fortlöpande under året. Pärmarna förvaras synligt och tillgängligt för barnen så att de när som helst kan titta i sin egen pärm. Tanken med barnets portfolio är att den ska följa med barnet genom hela förskolan och vidare upp i skolan. Backens värdegrund Trygghet: Att barnen ska trivas på förskolan. Att varje barn får känna sig uppmärksammat och mötas på sin nivå. Strukturerad verksamhet och rutiner så att barnen känner igen sig. Stabil personalgrupp. Att baren vågar visa sina känslor. Att barnen litar på de vuxna. Att barnen vågar leka med andra barn. Att barnen vågar prata och berätta. Rak kommunikation mellan föräldrar och personal. Ansvar: Alla på förskolan är rädda om varandra, stora som små. Alla är rädda om leksaker och inventarier. Barnen får öva sig i att plocka bort efter sig efter lek och mat. Personalen ska förklara konsekvenserna av ett visst handlande så att
barnen förstår varför det blir på ett visst sätt. Respekt: Alla har lika värde trots olikheter, ingen kan allt men alla kan något. Vi löser konflikter genom att prata, inte slåss. Vi använder vårdat språk. Lära barnen att stå för sina egna handlingar. Man kan inte alltid få som man vill. Bli lyssnad på utan att bli avbruten. Att alla tar hänsyn till varandra. Att barnen får lära sig empati. Att både barn och vuxna förutsätter att alla gör sitt bästa Organisation Vi är fem stycken som jobbar på förskolan. Sharam Berozy kök 100 %, Lotta Viklund förskollärare 100%, Therese Kauppi 100%, Britt Östlund barnskötare 50% och Linn Lövbom barnskötare 100%.0 Vår vikarierande förskolechef heter Anna Hedlund. Vi har tillgång till specialpedagog som heter Mona Fahlgren. 2. Beskrivning av det systematiska arbetet med kvalitet - Hur vi arbetar med uppföljning, utvärdering och utveckling Arbete och utvärdering av målen i LAP sker kontinuerligt under hela året. Till hjälpmedel till det löpande arbetet med kvalitet så har vi Röda pärmen. Den följer vi vid personalmöten så vi har en tydlig arbetsgång under året. I början av september så görs praktiska saker för att bygga upp en struktur i verksamheten. De dagliga rutinerna ses över så barngruppen är trygg. Sedan observerar vi vilka behov det finns i gruppen och individuellt för varje barn. Det görs en kartläggning av barnens och gruppens intressen och förmågor. Allt detta görs så vi vet hur vi ska jobba med LAP:en. Till detta utgår vi från vår läroplan. LAP:en skrivs i september. Vi gör även revidering av likabehandlingsplanen mot kränkande behandling. Under oktober så diskuterar vi barngruppen. Portfolioarbetet ses över. Saker vi
vill ta upp på föräldramötet gås igenom. I november så går vi igenom barnens iup inför det kommande utvecklingssamtalen. Fungerar grundverksamheten eller är det något vi måste ändra på. Planering av gruppverksamheter tas upp, vilka ska vara ansvariga, mål och syften ses över m.m. I december så går vi igenom utvecklingssamtalen vi haft och hur vi ligger till i planeringen. Under januari ser vi över barngruppen vilka behov som finns. Vi kollar igenom portfolio pärmarna och intervjuar barnen. Sedan stämmer vi av med LAP:en. Vilka åtgärder måste vi ta för att nå målen och vilka mål är redan klara. Går även igenom de gruppaktiviteter vi är ansvariga för. Februari till mars jobbar vi på med kvalitetsarbetet och i slutet på varje månad utvärderar vi hur det går. Under maj så sammanställer vi till kvalitetsredovisningen, intervjuer, enkäter, dokumentationer och våra egna utvärderingar från aktiviteter. Kvalitetsredovisning i maj-juni. Allt sammanställs och utvecklingsområden för nästa år diskuteras. 3. Sammanfattande beslut om utvecklingsområden från föregående lokala arbetsplan Vi vill börja använda Ipaden som ett verktyg för dokumentation. Lära sig nya sätt att arbeta med den. Vi gick på en kurs men känns kanske inte tillräckligt för oss. Vi måste bli bättre på att en person är inne och planera typ nästa samling eller aktivitet.
4. Mål för verksamheten som synliggör och genomsyras av läroplanens värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer Mål: Målen ska ange inriktningen på verksamhetens arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen Innehåll i verksamheten: Beskriv arbetssätt, aktiviteter och material som verksamheten ska innehålla för måluppfyllelse Kontinuerlig uppföljning: För innehållet i verksamheten oss närmare måluppfyllelse? Underlag: Underlagen beskriver vilka metoder som använts och hur underlagen ska visa på måluppfyllelse och resultat Utvärdering: Värdera, bedöm och förklara måluppfyllelse och resultat Mål Innehåll i verksamheten Kontinuerlig uppföljning Underlag Utvärdering Barnen utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Vi delar in barnen i tre grupper på samlingarna för anpassa till barnens nivå. Vi använder Språktåget. Tar till vara på de vardagliga situationer såsom vid mat, i leken, och alla möjligheter vi får att prata med barnen. Vi använder Bornholmsmetoden. Tema sagor. Vi använder ipad för att jobba med språket. Lekar, sång och ramsor. Aktiv läsning.
Barnen utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Vi delar in barnen i grupper och olika rum. Vi måste vara mer närvarande i deras lek och hjälp till när det behövs. Börja ta upp kompiskap och respekt mer kontinuerligt. Vi har olika material t.ex kompiskort, Snick och Snack m.m Börja spela mer spel med barnen och lär de spelets regler och turordning. Analys och bedömning av måluppfyllelse och resultat Beslut om utvecklingsområden
5. Sammanfattande analys och bedömning av verksamhetens måluppfyllelse och resultat 6. Sammanfattande beslut om utvecklingsområden i verksamheten