Befolkningsprognos för Jönköpings kommun 2017-2020 med utblick mot 2026 STADSKONTORET AUGUSTI 2017
Stadskontorets utredningsenhet Utredare Kontakt Webbplats Andreas Zeidlitz andreas.zeidlitz@jonkoping.se 036-10 57 30 www.jonkoping.se/statistik
Sammanfattning Årets befolkningsprognos för Jönköpings kommun innebär att folkmängden under prognosperioden 2017 2020 ökar med 7 190 personer från 135 297 år 2016 till 142 490 år 2020. Befolkningsförändringarna under de närmaste åren är något högre än i jämförelse med föregående års prognos. I en utblick tio år framåt antas folkmängden i kommunen uppgå till 152 480 invånare. Prognosen för perioden 2017 2020 innebär följande: Folkmängden ökar med 7 190 personer från 135 297 till 142 490. Antalet barn i åldern 0 5 år ökar med 620. Antalet barn i grundskoleåldern, 6 15 år, ökar med 1 560. Åldersgruppen 16 18 år, det vill säga ungdomar i gymnasieåldern, ökar i antal med 520. Invånarantalet i förvärvsarbetande åldrar, 19 64 år, ökar med 3 170. Antalet yngre pensionärer, 65 79 år, ökar med 870. De äldre pensionärerna, 80 år och äldre, ökar i antal med 460. Prognosen bygger på den faktiska folkmängden 2016-12-31, antaganden om fruktsamhet och dödsrisker samt det av kommunfullmäktige (2017-03-30 66) beslutade antagandet för flyttnettot (inflyttning minus utflyttning). 3
4
Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Kommunprognos 7 Yngre åldrar 8 Förvärvsarbetande 9 Äldre åldrar 10 Delområdesprognos 11 Förutsättningar 14 Sid 5
6
Kommunprognos Folkmängden i Jönköpings kommun beräknas öka med 7 190 personer till 2020. År 2016 var invånarantalet 135 297 och beräknas för år 2020 uppgå till 142 490 (samtliga uppgifter avser den 31 december respektive år). I en utblick mot år 2026 förväntas folkmängden uppgå till 152 480. Ökningen för de närmaste tio åren beror både på att det förväntas födas fler än det dör och att inflyttningen till kommunen antas vara högre än utflyttningen från kommunen. Diagram A Faktisk folkmängd 1990 2016, prognos 2017 2020 och utblick mot 2026 Antal 160 000 150 000 Faktisk folkmängd 1990 2016 Prognos 2017 2020 Utblick 2021 2026 140 000 130 000 120 000 110 000 100 0000 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen åren 2017 2020 för olika åldersgrupper. Utvecklingen visas även i diagram under respektive rubrik för prognosåren och med en utblick för åren 2021 2026. Tabell 1 Faktisk folkmängd efter ålderklasser 2016 samt prognos för 2017 2020 År Folkmängd efter åldersklasser Summa 0 5 6 15 16 18 19 64 65 79 80+ 2016 10 018 15 524 4 364 79 567 18 624 7 200 135 297 2017 10 140 16 050 4 390 80 740 18 880 7 290 137 490 2018 10 280 16 480 4 530 81 420 19 100 7 410 139 220 2019 10 480 16 790 4 670 82 070 19 330 7 490 140 830 2020 10 640 17 080 4 880 82 740 19 490 7 660 142 490 Anmärkning: Avrundade siffror för prognosåren. 7
Yngre åldrar Åldersklasserna 0 5, 6 15 och 16 18 år Under de närmaste fyra åren beräknas antalet barn i åldersgruppen 0 5 år att öka med cirka 620, från 10 018 barn år 2016 till 10 640 barn år 2020. I utblicken mot 2026 förväntas antalet 0 5-åringar öka ytterligare till 11 100. Ökningen under perioden beror på att antalet kvinnor i barnafödande åldrar ökar, vilket får till följd att fler barn föds. Vid senaste årsskiftet var antalet barn i grundskoleåldern (6 15 år) 15 041. Till år 2020 beräknas antalet öka och då uppgå till 17 080. År 2026 förväntas antalet barn i grundskoleåldern vara cirka 18 470. Åldersgruppen 16 18 år, det vill säga befolkningen i gymnasieåldern, beräknas öka under prognosperioden 2017 2020 med cirka 520 ungdomar, från 4 364 till 4 880. I utblicken mot 2026 förväntas antalet ungdomar i åldern 16 18 år att öka i en högre takt och beräknas i slutet av perioden att vara 5 810. Diagram B Faktisk utveckling, prognos och utblick för åldrarna 0 5, 6 15 och 16 18 år Antal 20 000 Faktisk folkmängd 1990 2016 Prognos Utblick 2021 2026 2017 2020 16 000 6-15 år 12 000 0-5 år 8 000 4 000 16-18 år 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 8
Förvärvsarbetande Åldersklassen 19 64 år Antalet personer i förvärvsarbetande åldrar (19 64 år) beräknas öka från 79 567 år 2016 till 82 740 år 2020, en ökning med 3 170. I utblicken mot 2026 antas gruppen öka med ytterligare 5 240 personer. Andelen i förvärvsarbetande åldrar uppgick år 2016 till 58,8 procent av den totala folkmängden. Andelen förväntas minska under prognosperioden och uppgå till 58,1 procent år 2020. I utblicken mot 2026 antas andelen minska ytterligare till 57,7 procent. Åldersgruppens andel i förhållande till den totala folkmängden minskar alltså trots att åldersgruppen ökar i antal. Detta beror på att ökningen av antalet personer i övriga åldrar är större än ökningen av antalet personer i förvärvsarbetande åldrar. Antalet personer i icke-förvärvsarbetande åldrar, det vill säga yngre än 19 år och äldre än 64 år, antas öka med 4 020 till år 2020 och därefter med ytterligare 4 750 till år 2026. Tillsammans utgör dessa åldersgrupper 41,2 procent av befolkningen 2016 och 41,9 procent år 2020. Till 2026 förväntas andelen att öka till 42,3 procent. Ökningen av antalet personer i icke-förvärvsarbetande åldrar beror på såväl fler barn som fler äldre. Att andelen personer i förvärvsarbetande åldrar minskar innebär att försörjningskvoten ökar något. Med försörjningskvot avses befolkningen i åldersgrupperna 0 18 och 65+ år i förhållande till befolkningen i förvärvsarbetande åldrar (19 64 år). Det blir alltså fler att försörja för varje förvärvsarbetande. I dag är det 70 personer i icke-förvärvsarbetande åldrar per 100 personer i förvärvsarbetande åldrar, år 2026 förväntas det vara 73 personer i icke-förvärvsarbetande åldrar per 100 personer i förvärvsarbetande åldrar. Diagram C Faktisk utveckling, prognos och utblick för befolkning i förvärvsarbetande och icke-förvärvsarbetande åldrar Antal 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 57,8 % (1990) Faktisk folkmängd 1990 2016 19-64 år 58,8 % (2016) 41,2 % (2016) Prognos 2017 2020 57,9 % (2020) 41,9 % (2020) Utblick 2021 2026 57,7 % (2026) 42,3 % (2026) 50 000 40 000 42,2 % (1990) 0-18 år, 65+ år 30 0000 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 9
Äldre åldrar Åldersklasserna 65 79 och 80+ år Åldersgruppen 65 79 år, de yngre pensionärerna, minskade under hela 1990-talet och i inledningen av 2000-talet. Sedan 2003 har dock antalet ökat och förväntas fortsätta öka under de närmaste åren. I prognosen beräknas antalet yngre pensionärer öka med cirka 870 personer, från 18 624 år 2016 till cirka 19 490 år 2020. I utblicken till år 2026 förväntas dock gruppen 65 79 år att minska marginellt och då uppgå till 19 420 personer. De äldre pensionärerna ökade kraftigt under 1990-talet och i början av 2000-talet. Under de senaste åren har antalet inte ökat i samma takt. År 1990 fanns 4 865 personer i kommunen som var 80 år och äldre och i slutet av 2016 var antalet 7 200, vilket är en ökning med 48 procent. Antalet personer som är 80 år och äldre kommer att öka de närmaste åren. Fram till 2020 förväntas åldersgruppen att öka med cirka 460 personer, vilket innebär att det då finns cirka 7 660 personer i kommunen som är 80 år och äldre. I utblicken mot 2025 förväntas gruppen 80 år och äldre att öka till 9 700 personer, varav den stora ökningen sker bland 80 89-åringarna. Det innebär att antalet som är 80 år och äldre kommer att öka med 34 procent till 2026 jämfört med i dag. Diagram D Faktisk utveckling, prognos och utblick för åldrarna 65 79 och 80 år eller äldre Antal 24 000 20 000 Faktisk folkmängd 1990 2016 Prognos 2017 2020 Utblick 2021 2026 16 000 12 000 65-79 år 8 000 4 000 80+ år 0 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 10
Delområdesprognos Befolkningsutvecklingen i olika delområden påverkas av det befintliga fastighetsbeståndets karaktär och av nyproduktionen av bostäder. I områden med nybyggnation görs antaganden om inflyttarnas antal och åldersfördelning beroende på bostädernas karaktär. Delområdesprognosen har som utgångspunkt den nybyggnation som redovisas i kommunens bostadsförsörjningsprogram. Osäkerhet inom byggbranschen medför dock svårigheter att förutse vilka projekt som verkligen påbörjas och i vilken takt utbyggnaden kommer att ske. Delområdesprognosen ska därför tolkas med stor försiktighet. Under 2016 påbörjades byggandet av 756 bostäder i Jönköpings kommun. Dessutom påbörjades byggnationen av 212 bostäder med tillfälligt bygglov, varav de flesta var studentlägenheter som blev färdigställda under året. Av de påbörjade permanenta bostäderna var 50 procent hyresrätter, 39 procent bostadsrätter och 11 procent äganderätter. Antalet inflyttningsfärdiga bostäder under året uppgick till 572. Av dessa var hälften bostadsrätter, en tredjedel hyresrätter och resterande äganderätter. Antalet inflyttningsfärdiga bostäder med tillfälligt bygglov uppgick till 182. Den 1 januari 2017 pågick byggandet av 1 158 bostäder 54 procent hyresrätter, 41 procent bostadsrätter och resterande fem procent äganderätter. Därutöver pågår byggnation av 30 bostäder med tillfälligt bygglov. En majoritet av bostäderna som var i produktion vid årsskiftet förväntas bli färdigställda under 2017. Det är svårt att bedöma antalet påbörjade bostäder under prognosperioden med anledning av den osäkerhet som råder kring många bostadsprojekt. I det kommunala bostadsförsörjningsprogrammet görs en bedömning att byggandet av cirka 1 400 bostäder per år möjligtvis kan påbörjas under perioden 2017 2021. I ett historiskt perspektiv har det dock varit vanligt att många bostadsprojekt inte kommer igång enligt planerna. Befolkningsutvecklingen för stadsdelar, andra tätorter och landsbygdsområden (statistikområden på tresiffernivå) för åren 2017 2020 redovisas på följande sidor. Inom några områden ökar folkmängden kraftigt beroende på en stor förväntad nyproduktion av bostäder. Det handlar framför allt om den nya stadsdelen Munksjöstaden där det beräknas bo 1 940 personer år 2020. Ett annat område i centrala Jönköping som förväntas öka mycket beroende på omfattande nybyggnation av flerbostadshus är Kålgården som förväntas öka med 390 personer. Områden utanför stadskärnan som förväntas öka mycket under prognosperioden gör det främst beroende på en stor planerad nybyggnation av både småhus och flerbostadshus. Exempel på sådana områden är Samset (+930 personer), Ekhagen (+810), Kortebo (+680), Hovslätt söder (+390) och Egna Hem (+380). Stadskontorets utredningsenhet kan hjälpa till med befolkningsprognoser på andra geografiska nivåer, till exempel församlingar, skolupptagningsområden samt äldreomsorgsområden. Kontaktuppgifter finns i inledningen av rapporten. 11
Tabell 2 Faktisk folkmängd den 31 december 2016 och prognos för 2017 2020 Område Folkmängd Beräknad folkmängd 2016 2017 2018 2019 2020 111 Centrum Öster 3 453 3 490 3 490 3 630 3 580 112 Liljeholmen 3 323 3 370 3 420 3 400 3 450 114 Rosenlund 2 915 2 930 2 930 2 900 2 860 115 Ekhagen 5 254 5 470 5 810 5 930 6 060 116 Österängen 3 537 3 600 3 630 3 600 3 580 117 Vättersnäs 1 677 1 680 1 670 1 640 1 610 118 Kålgården 2 362 2 460 2 460 2 690 2 750 121 Huskvarna Centrum 3 451 3 460 3 450 3 410 3 370 122 Norrängen 1 858 1 860 1 860 1 830 1 990 123 Brunstorp 266 260 420 420 410 124 Gråbo-Tormenås 3 627 3 650 3 640 3 600 3 560 125 Huskvarna Söder 2 651 2 690 2 710 2 700 2 690 126 Öxnehaga 5 524 5 570 5 590 5 650 5 800 127 Bråneryd 447 450 450 440 430 131 Egna Hem 1 842 1 850 1 970 2 150 2 220 132 Jutaholm 591 600 590 590 580 133 Stensholm-Jöransberg 2 969 2 990 2 990 2 950 2 910 134 Hakarps landsbygd 378 380 370 370 360 211 Centrum Väster 4 158 4 150 4 150 4 190 4 310 212 Jönköping Söder 5 850 5 900 5 870 5 790 5 680 213 Bäckalyckan 1 800 1 790 1 780 1 750 1 720 214 Torpa 3 069 3 110 3 120 3 090 3 060 215 Mariebo 1 822 1 830 1 830 1 810 1 780 216 Gräshagen 2 085 2 100 2 100 2 070 2 030 217 Tokarp 835 840 840 830 820 218 Munksjöstaden 116 680 1 000 1 460 1 940 221 Bymarken 6 852 6 850 6 970 6 930 6 910 222 Dalvik 1 713 1 730 1 730 1 790 1 780 223 Skänkeberg 999 1 000 1 000 990 970 224 Järstorp 985 990 980 970 950 225 Kortebo 1 197 1 420 1 520 1 530 1 880 226 Samset 460 550 690 1 100 1 390 231 Attarp-Backamo 3 179 3 290 3 320 3 350 3 490 232 Nyarp-Torp 3 853 3 850 3 830 3 860 3 980 233 Trånghalla 1 297 1 300 1 290 1 270 1 260 234 Bankeryds landsbygd 862 870 860 850 840 313 Ljungarum kyrkby 2 086 2 130 2 120 2 090 2 060 315 Haga 545 550 560 550 550 316 Gamla Råslätt 830 840 840 830 820 317 Kettilstorp 721 720 710 700 690 fortsättning nästa sida 12
Tabell 2 Faktisk folkmängd den 31 december 2016 och prognos för 2017 2020, fortsättning Område Folkmängd Beräknad folkmängd 2016 2017 2018 2019 2020 321 Råslätt 5 205 5 260 5 280 5 230 5 250 322 Grästorp 1 075 1 080 1 070 1 050 1 040 324 Lockebo 375 370 370 360 360 325 Hovslätt Norr 1 049 1 050 1 100 1 120 1 110 326 Hovslätt Söder 2 047 2 140 2 230 2 360 2 440 331 Barnarp-Odensjö 2 614 2 630 2 740 2 770 2 780 332 Barnarps landsbygd 863 870 900 910 910 341 Norrahammar Norr 2 090 2 100 2 090 2 110 2 080 342 Norrahammar Söder 1 764 1 770 1 770 1 790 1 770 343 Flahult 938 960 960 1 010 990 344 Norrahammars landsbygd 272 270 270 270 260 351 Taberg 3 261 3 280 3 310 3 350 3 500 352 Månsarp 1 256 1 260 1 270 1 280 1 310 353 Månsarps landsbygd 368 370 370 360 350 411 Bottnaryd 715 730 730 760 780 412 Bottnaryds landsbygd 474 470 470 460 450 421 Mulseryd 476 480 470 470 460 431 Angerdshestra 399 400 400 390 380 441 Norra Unnaryd 298 300 290 280 280 511 Tenhult 3 141 3 170 3 200 3 250 3 270 512 Tenhults landsbygd 1 500 1 500 1 500 1 470 1 450 521 Ödestugu 516 520 520 510 500 611 Lekeryd 798 800 820 920 930 612 Lekeryds landsbygd 923 920 920 900 890 621 Svarttorp 594 600 590 580 570 631 Järsnäs 633 630 630 620 610 711 Kaxholmen 1 622 1 630 1 620 1 600 1 570 712 Skärstad 1 893 1 980 2 060 2 130 2 100 811 Gränna 2 695 2 690 2 670 2 640 2 620 812 Gränna landsbygd 1 451 1 440 1 430 1 400 1 400 821 Visingsö 732 730 730 720 710 831 Ölmstad 1 516 1 530 1 570 1 540 1 520 Restförda samt övriga områden 305 300 300 550 730 Summa 135 297 137 490 139 220 140 830 142 490 13
Förutsättningar Prognosen tas fram med hjälp av antaganden om inflyttningens och utflyttningens storlek, fruktsamhetstal 1 och dödsrisker. Flyttnettot, det vill säga inflyttning minus utflyttning, antas vara positivt under såväl prognosperioden som i utblicken mot 2026. I prognosen uppgår överskottet till i medeltal 1 800 personer per år för prognosåren 2017 2020. Under åren 2021 2026 förväntas ett något lägre flyttnetto på i genomsnitt 1 660 personer per år. Både in- och utflyttningen har trendmässigt ökat sedan början av 1980-talet. Inflyttningen till kommunen uppgick under 2016 till 7 103 personer, vilket är 448 personer fler jämfört med 2015. Under 2016 flyttade 5 741 personer från kommunen, vilket är 214 personer färre jämfört med föregående år. Majoriteten av de som flyttar till och från Jönköping är i åldern 19 29 år. Av det totala antalet inflyttare under 2016 var 55 procent i denna åldersgrupp. Motsvarande mönster går även att se när det gäller utflyttningen. Jönköping har under många år haft ett positivt flyttnetto mot länets kommuner. Under 2016 uppgick det till +167, vilket är högre än föregående år men sett i ett längre perspektiv en ganska normal nivå. När det gäller kommuner i länet var flyttnettot positivt för Jönköpings del mot samtliga kommuner utom Habo (-158 personer), Aneby (-13 personer) och Mullsjö (-2 personer). Flyttnettot mot kommuner i övriga län i Sverige var positivt (+6 personer) under 2016, vilket är marginellt lägre än under 2015. Flyttningar mot övriga delar av Sverige brukar variera mellan åren och till exempel 2013 och 2014 var det negativa flyttnetton på över 200 personer både åren. Nettoinvandringen under 2016 uppgick till +1 189, vilket är 537 personer fler än 2015. Födelsenettot beräknas med hjälp av riksgemensamma fruktsamhetstal (antal födda barn per kvinna) och dödsrisker för olika åldrar som är utarbetade av Statistiska centralbyrån (SCB). Dessa korrigeras sedan efter Jönköpings lokala förhållanden. Under 2016 föddes i genomsnitt i Jönköping 1,91 barn per kvinna, vilket är en marginell ökning från 2015. I riket föddes i genomsnitt 1,85 barn per kvinna 2016. Medelåldern för förstföderskor i Jönköpings kommun är närmare 29 år, vilket är marginellt lägre än i riket som helhet. Medellivslängden i Jönköpings kommun är 84,4 år för kvinnor och 80,6 år för män. Det är något högre än i riket som helhet både för kvinnorna och för männen. Medellivslängden har ökat under lång tid både i Jönköping och i riket. På nästa sida finns en komplett tabell över befolkningsförändringarna i Jönköpings kommun från kommunsammanslagningen 1971 till och med 2016. 1 Det summerade fruktsamhetstalet är ett mått för att mäta benägenheten att föda barn ett visst år eller en viss period. Summerad fruktsamhet är ett mått som anger det antal barn en fiktiv kvinna skulle få under hela sin reproduktiva period om benägenheten i olika åldrar att få barn förblev densamma som under det år för vilket beräkningen görs. (Källa: SCB) 14
Tabell 3 Folkmängdsförändringar 1971 2016 År Folkmängd Folkökning Inflyttning Utflyttning Flyttnetto Födda Döda Födelsenetto Just. 1971 107 743 45 3 512 4 062-550 1 666 992 674-1972 108 175 432 3 583 3 855-272 1 622 965 657 47 1973 108 063-112 3 688 4 303-615 1 526 1 030 496 7 1974 108 195 132 4 018 4 327-309 1 520 1 088 432 9 1975 108 500 305 4 301 4 457-156 1 453 996 457 4 1976 108 171-329 3 534 4 134-600 1 320 1 053 267 4 1977 108 568 397 3 386 3 336 50 1 357 1 017 340 7 1978 108 179-389 2 978 3 477-499 1 226 1 119 107 3 1979 107 652-527 2 888 3 544-656 1 271 1 137 134-5 1980 107 561-91 3 394 3 611-217 1 228 1 112 116 10 1981 107 413-148 2 949 3 123-174 1 165 1 136 29-3 1982 107 134-279 2 664 3 078-414 1 216 1 096 120 15 1983 106 899-235 2 599 2 923-324 1 214 1 108 106-17 1984 107 031 132 2 926 2 993-67 1 285 1 068 217-18 1985 107 362 331 3 177 3 038 139 1 306 1 145 161 31 1986 108 235 873 3 785 3 019 766 1 332 1 219 113-6 1987 108 962 727 3 400 2 819 581 1 317 1 179 138 8 1988 109 890 928 3 645 3 034 611 1 544 1 229 315 2 1989 110 860 970 3 918 3 328 590 1 486 1 100 386-6 1990 111 486 626 3 535 3 353 182 1 641 1 196 445-1 1991 112 277 791 3 579 3 313 266 1 712 1 186 526-1 1992 112 802 525 3 301 3 212 89 1 634 1 218 416 20 1993 113 557 755 3 682 3 341 341 1 655 1 248 407 7 1994 114 811 1 254 4 661 3 735 926 1 516 1 194 322 6 1995 115 429 618 4 169 3 782 387 1 440 1 210 230 1 1996 115 636 207 4 000 3 901 99 1 301 1 196 105 3 1997 115 510-126 4 201 4 359-158 1 205 1 182 23 9 1998 115 897 387 4 594 4 210 384 1 269 1 314-45 48 1999 116 344 447 4 884 4 380 504 1 196 1 244-48 -9 2000 117 095 751 5 198 4 452 746 1 233 1 219 14-9 2001 117 896 801 5 096 4 300 796 1 224 1 218 6-1 2002 118 581 685 4 979 4 358 621 1 297 1 229 68-4 2003 119 340 759 4 971 4 309 662 1 325 1 226 99-2 2004 119 927 587 5 021 4 602 419 1 423 1 247 176-8 2005 120 965 1 038 5 510 4 603 907 1 370 1 229 141-10 2006 122 194 1 229 5 975 4 962 1 013 1 468 1 250 218-2 2007 123 709 1 515 6 243 5 085 1 158 1 502 1 150 352 5 2008 125 154 1 445 6 052 5 019 1 033 1 573 1 159 414-2 2009 126 331 1 177 5 701 5 002 699 1 631 1 148 483-5 2010 127 382 1 051 5 996 5 408 588 1 677 1 220 457 6 2011 128 305 923 5 908 5 439 469 1 664 1 216 448 6 2012 129 478 1 173 6 163 5 456 707 1 657 1 199 458 8 2013 130 798 1 320 6 334 5 485 849 1 625 1 161 464 7 2014 132 140 1 342 6 614 5 782 832 1 677 1 169 508 2 2015 133 310 1 170 6 655 5 955 700 1 662 1 217 445 25 2016 135 297 1 987 7 103 5 741 1 362 1 715 1 101 614 11 Källa: SCB 15
STADSKONTORET Utredningsenheten