INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV SEMINARIUM OM INTERKULTURELLA MÖTEN ATT MOTVERKA FÖRDOMAR OCH FRÄMJA ÖMSESIDIG FÖRSTÅELSE DEN 8 OCH 15 APRIL, VÄSTERÅS OCH ESKILSTUNA MEHRDAD DARVISHPOUR FIL. DR. I SOCIOLOGI OCH LEKTOR I SOCIALT ARBETE, HVV MÄLARDALEN HÖGSKOLA
DEFINITION AV INTERKULTURELLT MÖTE HUR MÄNNISKOR FRÅN OLIKA KULTURELLA BAKGRUNDER KOMMUNICERAR OCH UPPFATTAR VÄRLDEN OMKRING SIG OCH INTERAGERAR MED VARANDRA. MÖTET MED MÄNNISKOR SOM KAN HA OLIKA KULTURELLA BAKGRUNDER KRÄVER BÅDE KUNSKAP OCH PEDAGOGISK FÖRMÅGA FÖR ATT UNDERLÄTTA KOMMUNIKATIONEN OCH FÖRSTÅELSEN AV VARANDRA.
DILEMMAN VID INTERKULTURELLA MÖTEN 1. RÄTTEN TILL ATT BEVARA SINA KULTURELLA SÄRDRAG OCH VALFRIHETEN KAN KOLLIDERA MED KVINNOR OCH BARNS RÄTTIGHETER. I SÅ FALL, BÖR MAN TA HÄNSYN TILL KULTURELLA SKILLNADER OCH AVSTÅ FRÅN MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH JÄMSTÄLLDHETSKRAV PÅ MÄNNISKOR MED UTLÄNDSK HÄRKOMST, I SYFTE ATT MOTVERKA RASISMEN OCH ÖKA TOLERANSEN OCH MÅNGFALDEN? 2 ELLER BÖR MAN STÄLLA KRAV PÅ MÄNNISKOR MED ANNAN KULTURELL BAKGRUND ATT FÖLJA SVERIGES NORMER OCH JÄMSTÄLLDHETSKRAV OCH BORTSE FRÅN KULTURELLA SÄRDRAG? HUR I SÅ FALL KAN MAN MOTVERKA RISKEN ATT DETTA FÖRHÅLLNINGSSÄTT UPPFATTAS SOM ETNOCENTRISKT OCH RASISTISKT?
DILEMMAN VID INTERKULTURELLA MÖTEN 3. Å ENA SIDAN SKA MYNDIGHETER INTE VARA ALLTFÖR INVOLVERADE I MÄNNISKORS PRIVATA LIV, EN INBLANDNING SOM FOLK MED UTLÄNDSK HÄRKOMST KAN UPPFATTA SOM SÄRSKILT PÅTRÄNGANDE. Å ANDRA SIDAN HAR MYNDIGHETSANSTÄLLDA I UPPGIFT ATT FÖLJA SVERIGES LAGAR OCH NORMER. ETT EXEMPEL ÄR ATT MYNDIGHETSANSTÄLLDA IBLAND KAN UPPLEVA ATT BARN BLIR UTSATTA FÖR FÖRÄLDRARNAS FÖRTRYCK OCH ATT DET ÄR DE ANSTÄLLDAS UPPGIFT ATT AGERA, TROTS ATT FÖRÄLDRAR KAN UPPFATTA DETTA SOM PÅTRÄNGANDE. 4. I MÅNGA FALL BACKAR MYNDIGHETER T.EX. FRÅN ATT GE STÖD TILL FLICKOR MED UTLÄNDSK HÄRKOMST SOM ÄR UTSATTA FÖR HEDERSFÖRTRYCK SAMTIDIGT SOM MAN ÄR OSÄKER PÅ OM UTSATTA FLICKOR HAR FÅTT DET FAKTISKA STÖD SOM BEHÖVS. FRÅGAN ÄR OM PÅTRYCKNINGAR FRÅN FLICKORNAS OMGIVNING SAMT MYNDIGHETERS BRIST PÅ RESURSER OCH KOMPETENS LEDER TILL ATT UTSATTA FLICKOR BLIR BORTGLÖMDA.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER SOM UTGÅNGSPUNKT MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER BÖR VARA DEN GRUNDLÄGGANDE UTGÅNGSPUNKTEN I MÖTET MED MÄNNISKOR MED ANNAN ETNISK HÄRKOMST.
BEHOVET AV ETT MAKTPERSPEKTIV GODA INTERKULTURELLA MÖTEN FÖRUTSÄTTER ATT MAN TAR HÄNSYN TILL ETNICITET, KÖN, KLASS, ÅLDER, SEXUELL LÄGGNING, FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH ANDRA FÖRUTSÄTTNINGAR. UTIFRÅN ETT MAKTPERSPEKTIV. POÄNGEN ATT KOMBINERA EN INTERKULTURELL PEDAGOGIK OCH KOMMUNIKATION PÅ MIKRONIVÅ MED ETT INTERSEKTIONELLT PERSPEKTIV PÅ STRUKTURELLA MAKTRELATIONER, ÄR ATT MAN FÅR ETT KONTEXTUELLT PERSPEKTIV, VILKEN ÖKAR FÖRMÅGAN OCH FÖRSTÅELSEN AV MÖTET MED ANDRA MÄNNISKOR.
ETT NORMKRITISKT OCH INKLUDERANDE PERSPEKTIV ETT NORMKRITISKT PERSPEKTIV VID INTERKULTURELLA MÖTEN UTGÅR FRÅN ATT AVSTÅ FRÅN ETNOCENTRISM, STIGMATISERING, EXKLUDERING OCH ATT INTE FÖRSTÄRKA ETT "VI OCH DOM TÄNKANDE. INKLUDERING INNEBÄR ATT KRAV PÅ LIKA BEHANDLING, JÄMSTÄLLDHET OCH KVINNORS OCH BARNS MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER TILLGODOSES I DET MÅNGKULTURELLA SAMHÄLLET. VÅRA FÖRDOMAR, ETNOCENTRISTISKA ATTITYDER, STIGMATISERINGS- OCH EXKLUDERINGSMEKANISMER SÅSOM DISKRIMINERING OCH ETNOCOCIALITET KAN PÅVERKA FÖRUTSÄTTNINGARNA I MÖTET MED ETNISKA MINORITETER.
AKTÖRORIENTERAT ISTÄLLET FÖR PROBLEMORIENTERAT PERSPEKTIV BETYDELSEN AV KUNSKAP HOS MYNDIGHETER OM HUR MAN VID DAGLIGA MÖTE KAN MOTVERKA FÖRDOMAR OM ETNISKA MINORITETER (BEHOVET AV EN ANTIDISKRIMINERING MEDVETANDE). DET ÄR INTE SÄLLSYNT ATT FRÅGOR SOM RÖR ETNISKA MINORITETER FOKUSERAR PÅ "DOM" SOM PROBLEM OCH "VI" SOM LÖSNINGEN. MAN BÖR ÄVEN FOKUSERA PÅ "DOM" SOM RESURSER OCH AKTÖRER OCH PÅ BRISTER HOS "OSS" SOM KAN PÅVERKA ANDRA MÄNNISKORS FÖRUTSÄTTNINGAR NEGATIVT.
MÖTET MELLAN MYNDIGHETSPERSONER OCH KLIENTER ÄR EN MAKTRELATION MÖTET MELLAN PERSONAL OCH KLIENTER ÄR EN MAKTRELATION SOM KAN PÅVERKA KLIENTENS SITUATION GENOM RÄTTEN ATT DEFINIERA DERAS PROBLEM OCH BEHOV. DEN OJÄMLIKA MAKTRELATIONEN KAN BLI STÖRRE OM MAN TAR HÄNSYN TILL ANDRA DIMENSIONER SÅSOM ETNISK BAKGRUND, KLASS, KÖN, ÅLDER, SEXUELL LÄGGNING OCH FUNKTIONS NEDSÄTTNING. ETT KRITISKT REFLEKTERANDE PERSPEKTIV KRING DOMINERANDE NORMER OCH MAKTRELATIONER.
BEHOV AV "KULTURTOLKAR" "KULTURTOLKAR" KAN HJÄLPA TILL ATT MOTVERKA FÖRDOMAR OCH MEDLA MELLAN EXEMPELVIS FAMILJER OCH SKOLANS PERSONAL. MYNDIGHETER HAR STÖRRE CHANS ATT NÅ FRAM TILL KLIENTER MED UTLÄNDSK HÄRKOMST OM DE TAR HJÄLP AV BROBYGGARE SOM HAR SAMMA BAKGRUND SOM KLIENTERNA SJÄLVA SAMT UTGÅR FRÅN PERSPEKTIVET MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER. PERSONER MED RÖTTER I OLIKA KULTURER KAN BÅDE BLI FÖREBILDER FÖR ETNISKA MINORITETER OCH MOTVERKA FÖRDOMAR OM T.EX. ATT INVANDRARE ÄR POTENTIELLA FÖRTRYCKARE ELLER EN BELASTNING.
ATT AVSTÅ FRÅN ATT LÄXA UPP BEHOV AV ATT SKAPA EN MILJÖ DÄR MAKTRELATIONER INTE SÄTTER HINDER FÖR DIALOGEN. EXEMPELVIS, INOM KOMMUNEN HAR MAN DISKUTERAT VARFÖR MÅNGA FÖRÄLDRAR MED UTLÄNDSK HÄRKOMST INTE BRUKAR KOMMA PÅ SKOLORNAS FÖRÄLDRAMÖTEN. EN EVENTUELL FÖRKLARING KAN VARA ATT FÖRÄLDRARNA KÄNNER SIG UNDERLÄGSNA OCH MISSTÄNKER ATT DE SKA "LÄXAS UPP" AV LÄRARNA. EN FÖRUTSÄTTNING FÖR GODA MÖTEN MED MÄNNISKOR MED UTLÄNDSK HÄRKOMST ÄR KANSKE ATT HITTA MINDRE FORMELLA VÄGAR DÄR MÄNNISKOR BLIR DELAKTIGA I EN MÅNGFALDSMILJÖ.
SAMVERKAN BEHOVET AV BÄTTRE SAMVERKAN OCH STÖRRE INSATSER FRÅN FLERA HÅLL. DET INNEBÄR ATT MAN MÅSTE ÖKA OCH FÖRBÄTTRA SAMVERKAN MED ANDRA ORGANISATIONER, SAKKUNNIGA OCH MYNDIGHETER SOM SYSSLAR MED FRÅGAN.
ÖKA RESURSER OCH KOMPETENS FÖR ATT MOTVERKA FÖRDOMAR OCH FRÄMJA ÖMSESIDIG FÖRSTÅELSE BEHÖVS RESURSER OCH KOMPETENS ATT SKAPA MÖTEN SOM INKLUDERAR MÄNNISKOR SOM BLIVIT OCH BLIR UTSATTA FÖR PROBLEM SÅSOM DISKRIMINERING.
ETT ANTIDISKRIMINERINGSPERSPEKTIV ETT AKTIV ANTIDISKRIMINERINGSPERSPEKTIV ERKÄNNER ATT DISKRIMINERING ÄR ETT STRUKTURELLT PROBLEM OCH INTE ETT TILLFÄLLIGT AVVIKANDE FENOMEN. DÄRMED ÖKAR FOKUS PÅ EVENTUELLA DISKRIMINERANDE POLICY ELLER ATTITYDER I SYFTET ATT MOTVERKA DEM.