Miljömål, strategi för hållbara transporter och energianvändning, forskningsbehov Kristina Feldhusen Enheten för energi och transporter Naturvårdsverket 1
Miljöns behov, vad pågår? Pågående översyn Sveriges klimat och övriga miljömål Prognoser Luftmål, övergödning m.fl. 2015, 2020 Klimatmål, 2020 och 2050, K08, EE, K-beredn.. Propositioner 2008? reviderade miljömål, vilka beslut? 2
Omställning till icke farlig klimatförändring - globalt Max. 2 ökning över förindustriell nivå Halten CO2ekv behöver stabiliseras under 450 ppm CO2 halten nu 380 ppm Ökningstrend 2 ppm/år Samlad CO2ekv halt 430 ppm Globala utsläpp behöver - minska inom 10-15 år, - halveras till 2050 och - vara nära noll till 2100 Just nu accelererar utsläppsökningen ppmv 400 390 380 370 360 350 340 330 320 310 300 Koldioxidkoncentration i atmosfären Ovanligt stor haltökning (3 ppm) 1998 i samband med kraftig El Niño. Högsta uppmätta globala medeltemperaturen är från 1998. 1958 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 3
Men istället går utsläppsökningen allt snabbare De globala utsläppen har ökat med 70 % sedan 1970 4
Utsläppen av växthusgaser i Sverige 1990-020 uppdelat på sektorer (Energimyndigheten). 5
Klimatmål för 2020 och 2050, förslag EU och Sverige Proposition och Riksdagsbehandling under 2008? IPCC 2007, Utsläppen globalt måste börja minska inom 10 år, sedan minska med 50-85% till 2050. Eu till 2020-20-30% EU för Sverige ngt oklart c:a 17% ej ETS, -21% ETS EU för Sverige: 49% förnybar energi år 2020. Vetenskapliga rådet, Sverige 2007,: 70-85 % reduktion i Sverige till 2050, nära nollutsläpp 2100. Klimatberedningen, 2008 preliminärt: till 2050 reduktion med 75-90%, År 2020, vänta (35% reduktion + 3% i handlingsplanen ) (( reservation 40% på hemmaplan)) Reinfeldt, vänta att sätta målet. Stor omställning av samhället kommer att behövas, transportsektorn står för omkring 1/3 av utsläppen växthusgaser. 6
Klimatpolitik och transporter - ett särskilt komplicerat område Stark drivkraft i samhället för ökade transporter Förbättrad teknik tas ofta ut i förbättrad prestanda i stället för minskad energianvändning Utsläppen ökar i prognosen Energieffektiviteten är låg, särskilt för personbilar Nuvarande styrning inte tillräcklig vid BNP-tillväxt Internationell flygtrafik och sjötrafik råder under särskilt regelverk vilket försvårar införandet av styrmedel Ska målen klaras, måste utsläppen från trafiken minska 7
Strategin för effektivare energianvändning och transporter, EET BANVERKET, ENERGIMYNDIGHETEN, LUFTFARTSSTYRELSEN, NATURVÅRDSVERKET, SJÖFARTSVERKET OCH VÄGVERKET 2007-11-30 Många rapporter om miljömål 2007. 2008-03-04 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 8
Uppgiften EET föreslår de styrmedelsförändringar som krävs för att begränsa transport- och energisektorernas miljöpåverkan så att miljömålen Klimat, Försurning, Övergödning, Frisk luft och Bebyggd miljö uppnås. Strategin ska också bidra till att nå de transport- och energipolitiska målen. 9
Betinget För att uppnå delmålen krävs följande insatser jämfört med prognoserna: Minska utsläppen av CO2-ekvivalenter med minst 17 Mton till 2020, Minska NOx-utsläppen med strax under 10 kton till 2015, Halvera SO2-utsläppen och minska NOx-utsläppen från sjöfarten till 2015, Minska utsläppen av luftföroreningar så att målen för frisk luft uppnås 2015, Minska trafikbullret med ytterligare åtgärder till 2020. 10
Internationellt och långsiktigt EET-strategin är beroende av omvärlden för att uppnå de utpekade nationella miljömålen. Strategin har därför genomgående ett internationellt perspektiv. Åtgärderna i energi- och transportsystemet har mycket lång livslängd, och ledtiderna är ofta långa. Det är därför viktigt att ha ett längre tidsperspektiv, till 2050. 11
Strategiska val förnybar energi för klimatet Förnybara och flödande energikällor som sol- och vindkraft är högst prioriterade följt av bioenergi som har en stor potential. Förnybar energi prioriteras framför andra koldioxideffektiva energikällor som inte är långsiktigt hållbara. 12
Strategiska val - halter av luftföroreningar och buller Målet för frisk luft drar nytta av dessa klimatåtgärder men kräver även ytterligare åtgärder. Bl.a dubbdäck, vedeldning. (Ex Åtgärdsprogram för luftkvalitet HBG och Malmö (NOx)) Trafikbullret kräver också riktade åtgärder för att målen ska uppnås. 13
Energieffektivisering genom ett transporteffektivt samhällsbyggande och infrastruktur: Regional samordning av samhällets miljömål med kommunens planering Utvidgat lagutrymme för kommunala styrmedel Stöd till framtagande av integrerade trafikplaner för städer Uppbyggnad av kunskap om transportsnål samhällsplanering Inför en standardiserad bedömningsmetod för beräkning av effekter av transportintensiv verksamhet Infrastrukturinvesteringar för att nå miljömålen Genomför investeringar som kapacitetsförstärker järnvägen Statsbidrag till anläggning och underhåll av det kapillära järnvägsnätet Statlig satsning på kollektivtrafik Bidrag till belysningseffektivisering på kommunala vägnätet 14
Energieffektivisering för personresor på väg: Höj bensin- och dieselskatten med 75 öre och räkna upp med BNP CO2-baserad fordonsskatt CO2-baserat förmånsvärde Bindande CO2-krav på nya bilar Kampanj för efterlevnad av hastighetsgränser Förändra reseavdraget Vidareutveckling av konsumentinformation till nybilsköpare 15
Energieffektivisering för luft- och sjöfart: Anslut flyget till det europeiska handelssystemet för koldioxid, ETS Anslut sjöfarten till ETS 16
Mer förnybara drivmedel inom transportsektorn: Ta bort EU:s importtull för etanol Stötta EU:s arbete med certifiering av biodrivmedel Kvotpliktsystem för biodrivmedel för att uppfylla EG-direktivet Demo-anläggningar för kostnadseffektiva biobränslen ur den 2:a generationen 17
Minskade kväveoxidutsläpp dieselbilar: Utred en stimulans för förtida anpassning av kommande avgaskrav 18
Minska kväve- och svaveloxidutsläpp från sjöfarten: Skärp IMO-kraven för svavelhalt i bränsle och NOx-utsläpp från fartygen Skärp EU-kraven för svavelhalt i bränsle och NOx-utsläpp från fartygen Skapa överenskommelser inom östersjöområdet för gemensamma emissionskrav Skärp miljödifferentieringen på hamn- och farledsavgifterna ytterligare Utred förutsättningarna för ett handelssystem med utsläppsrätter för SO2 och NOx där sjöfart ingår Utred konsekvenserna för ett avgiftssystem för kväveoxider som substitut till ett handelssystem Utred möjligheterna att miljödifferentiera statliga stöd och skatter för sjöfarten 19
Friskare luft genom minskade utsläpp från transportsektorn : Dubbdäcksskatt och mönsterdjupskrav NOx-differentierad startavgift på regionala flygplatser 20
Minskat trafikbuller: Verka för skärpta EU-regelverk för att styra fordons- och däcksindustrin mot mindre bullrande fordon och däck Informativa styrmedel för att öka användningen av fordon och däck som bullrar mindre Skärpta bullerkrav för godkännande av järnvägsfordon Utveckling och införande av bullerkomponent i banavgift Utveckling av bidragssystem för åtgärder på befintliga järnvägsfordon Utveckla de samhällsekonomiska värderingarna för buller Ändrade regler och bättre information om statliga bidrag till kommuner för bulleråtgärder Statsbidrag till lågbullrande beläggningar och tystare standardbeläggning 21
Övergripande kosekvensbedömning Förslagen visar på både positiva och negativa konsekvenser för näringsliv och konsumenter. En ökad sysselsättning men sämre konkurrenskraft för vissa branscher. Hushållen får en kostnadsökning som kan mildras genom anpassning. Det statsfinansiella utfallet är positivt för staten. 22
Slutsatser Åtgärder i energi- och transportsektorerna nödvändiga I strategin föreslagna styrmedlen ser ut att räcka för delmålen till 2015/2020, men ytterligare styrmedel krävs för en långsiktigt hållbar utveckling. EET-sektorerna karakteriseras av starka drivkrafter, då krävs även kraftfulla styrmedel för att förändra utvecklingen. Tekniska effektivitetsökningar, förnybar energi och reningsutrustning räcker inte. Beteendeförändringar måste inkluderas i en resurseffektiv åtgärdsmix. 23
Forskning för perspektiv mot 2050 Slutsatser förstudie Tvågradersmålet i sikte? KTH, NV rapport 5754 24
Räcker det med bättre teknik och förnybar energi för att nå målet? (tvågradersrapporten) (milj ton CO2-e) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2005 BAU+Teknik 2050 Målnivå 2050 25
Forts tvågradersrapporten, slutsatser.. Kraftig teknikeffektivisering nödvändig, men ej tillräcklig Det krävs också trendbrott ökning flygresandet, bilresandet, godstransporterna och konsumtionen av resursintensiva varor. Biobränsle räcker inte för mer än delar av transportsektorn. Plug-in hybrider som använder el från nätet och (t ex) metanol är troligen ett bättre alternativ än bränslecellsbilar och vätgas. Fysisk planering, för mer cykel- och kollektivrafik Restriktivitet för ökad vägkapacitet, spår prioriteras. IT 26
Forskningsprogram HET 2050, NV, Vinnova, VV, STEM 2008-2012 Alternativa utvecklingsvägar Åtgärder styrmedel tillförsel användning energi + transporter Beteenden, attityder, konsumtion Samhällsplaneringens roll Politik, policy, acceptans, Konsekvenser miljö, ekonomi mm, Mycket övrig forskning behövs om teknik, förnybar energi, biodrivmedel och effekter på biologisk mångfald etc. 27