Ett svenskt konstruktikon Grammatik möter lexikon Benjamin Lyngfelt, Lars Borin, Linnéa Bäckström, Markus Forsberg, Leif-Jöran Olsson, Julia Prentice, Rudolf Rydstedt, Emma Sköldberg, Sofia Tingsell och Jonatan Uppström 1 1. Inledning Storskaliga språkbeskrivningar är typiskt av två slag: grammatikor och lexikon. Grammatikor inriktar sig i första hand på generella regler, medan lexikon utgår från enskilda ord. Många språkliga mönster är emellertid för specifika för att betraktas som generella regler, men för generella för att kunna knytas till enskilda ord, och blir därmed perifera från båda perspektiven. Hit hör t.ex. tidsformler som MINUTTAL i/över TIMTAL, jämförelser som lika X som Y, partikelkonstruktioner som VERBA på och frekvensangivelser som MÄNGD i/om NP BEST. (tre gånger i veckan, två tabletter om dagen). Däremot är de inte perifera i språket, utan sådana mönster vi kan kalla dem konstruktioner är både många och vanliga: The number of idioms and constructions that speakers know is of a comparable order of magnitude to the number of words, and the frequency of such constructions in text and conversation is very high. (Jackendoff 2007:57) Följaktligen försöker såväl grammatiker som lexikografer vidga perspektivet mot mitten. I grammatikor strävar man efter att i görligaste mån täcka specialfall och undantag, medan lexikon ofta tar upp valensramar o.d. Täckningen blir dock sämre ju längre från det egna kärnområdet man kommer. I lexikala beskrivningar har man t.ex. svårt att redogöra för 1 Den forskning som presenteras här har utförts inom de samverkande projekten Ett svenskt konstruktikon, som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond, anslag nr P12-0076:1 och Svenskt frasnät++, som finansieras av Vetenskapsrådet (dnr 2010-6013) samt av Göteborgs universitet inom satsningen på styrkeområdet språkteknologi.
uttrycksmönstrens produktivitet (Lyngfelt & Sköldberg 2013). Särskilt svåra att fånga från endera hållet är strukturer som har både lexikala och grammatiska drag (Fillmore, Kay & O Connor 1988). Utifrån en språksyn där språksystemet är uppdelat i en grammatik och ett lexikon kan de knappast bli annat än perifera gränslandsfenomen. Detta är en av utgångspunkterna för konstruktionsgrammatik, där man tar avstånd från den traditionella uppdelningen i ett lexikon och en grammatik och i stället ser språksystemet som ett nätverk av konstruktioner: ett konstruktikon. Som föreställning om hur vårt mentala språksystem är uppbyggt har konstruktikonbegreppet varit centralt inom konstruktionsgrammatiken sedan teorin växte fram på 1980-talet (se t.ex. Fillmore 1988), men det är först nyligen som man har börjat utforma konstruktikon som samlade språkbeskrivningar. Det finns idag ett pilotkonstruktikon för engelska vid UC Berkeley (Fillmore 2008, Fillmore m.fl. 2012) och man har påbörjat konstruktikonprojekt för japanska (Ohara 2013) och brasiliansk portugisiska (Torrent m.fl. under utgivning), men det språk där man har kommit längst är svenska. Gemensamt för dem alla är att konstruktikonen utvecklas i anslutning till den lexikala resursen FrameNet för respektive språk (se vidare avsnitt 4). Det svenska konstruktikon som utvecklas vid Göteborgs universitet (Lyngfelt m.fl. 2012, Sköldberg m.fl. 2013) är en databas över svenska konstruktioner, till att börja med främst för språkvetenskapliga syften men på sikt avsett även för pedagogiska och språkteknologiska tillämpningar. Ett särskilt fokus ligger på att redogöra för konstruktioner som är problematiska ur ett inlärarperspektiv. Efter en introduktion till konstruktioner i avsnitt 2 nedan, presenteras det svenska konstruktikonet i avsnitt 3 4, följt av en kort utblick i avsnitt 5. 2. Konstruktioner Konstruktioner kan definieras som conventional, learned form-function pairings at varying levels of complexity and abstraction (Goldberg 2013: 17). Några sådana förbindelser mellan form och innehåll illustreras i (1 3): (1) [VERBA sig RESULTAT]: springa sig varm, skrika sig hes, shoppa sig lycklig, äta sig mätt, hyra sig i form (jfr känna sig trött) Mönstret i (1) består av ett verb, en reflexiv och ett predikativ (typiskt en adjektivfras) som uttrycker ett resultat av verbhandlingen: bli varm genom att springa, skrika så att man blir hes. 2 Det är just kombinationen av form 2 Ett mindre typiskt exempel är Hyr dig i form, hämtat från en annons där den som hyr en TV får en träningscykel på köpet. Tanken är alltså att man indirekt kommer i form genom att hyra. Att konstruktionen kan töjas så långt är ett tydligt tecken på dess produktivitet.
och betydelse som utgör mönstret. Alltså är inte ett uttryck som känna sig trött ett exempel på konstruktionen, eftersom det inte betyder bli trött genom att känna. Konstruktionen kallas REFLEXIV RESULTATIV (Lyngfelt 2007; jfr Jansson 2006, som ger en mer övergripande analys av resultativkonstruktioner i svenskan). (2) [i ADJEKTIV-aste laget]: i tyngsta laget, i dyraste laget, i varmaste laget (jfr i (det) bästa laget) Konstruktionen i (2) betyder ungefär mer än önskvärt av den egenskap som adjektivet uttrycker och skiljer sig därmed från en mer ordinär superlativbestämning som (det) bästa laget. Den utmärker sig också formmässigt genom att inte tillåta artikel. Här ser vi tydligt hur drag från olika nivåer kombineras i samma konventionaliserade mönster: en syntaktisk struktur, närmare bestämt en prepositionsfras, där prepositionen i är lexikalt given och rektionens nominala huvudord utgörs av den bestämda singularformen laget, med en betydelse av lag som knappt uppträder utanför denna konstruktion, och där nominalfrasen trots sin adjektivbestämning som sagt saknar artikel. Det ingår ett schematiskt led, ett adjektiv, som dock obligatoriskt står i superlativ. (3) [X och X]: kul och kul, många och många, modig och modig (jfr äpplen och päron, glad och nöjd, Ni bara pratar och pratar) Har du köpt ny bil? Nja, ny och ny, den är från 2008. I (3) tillkommer ytterligare en dimension. X OCH X-konstruktionen går ut på att ett ord från föregående yttrande upprepas i en samordning, och funktionen är ungefär att omförhandla ordets relevans (t.ex. Lindström & Linell 2007). Detta är en reaktiv konstruktion, vars egenskaper är beroende inte bara av den pragmatiska relationen till föregående yttrande utan också av detta yttrandes form. Mönstret skiljer sig därmed markant från andra typer av samordningar. Variabeln X är ofta ett adjektiv, men verkar kunna vara i stort sett vilket ord som helst. De båda X:en kan dock inte utgöras av synonymer utan måste vara samma ord. Alla tre konstruktionerna kan ses som speciella varianter av mer generella mönster, som i sin tur utgör konstruktioner på högre nivå, t.ex. SAMORD- NING. På så vis ses (det mentala) konstruktikonet som ett nätverk av generaliseringar av olika granularitet. Konstruktioner behöver alltså inte kunna hänföras vare sig till distinkta språknivåer eller till någon viss abstraktionsnivå. De avgörande begränsningarna är dels att de förenar form och innehåll, dels att de är konventionaliserade. I Goldbergs definition ovan ingår även kriteriet att konstruktioner är inlärda; man tänker sig att de bildas successivt som generaliseringar över instanser på samma sätt som andra
kognitiva mönster. Andersson (2005) karakteriserar konstruktioner som mönsterminnen. 3 En praktiskt betydelsefull faktor är i vilken utsträckning en konstruktion innehåller schematiska led, se tabell 1 nedan. Lexikalt fyllda konstruktioner brukar hänföras till lexikonet, medan de helt schematiska faller inom grammatikens domän. Det som främst riskerar att hamna mellan stolarna är partiellt schematiska konstruktioner, som därmed kanske är de mest angelägna att redogöra för i ett konstruktikon. Tabell 1. Konstruktioner med olika grad av schematicitet (jfr Fried under utgivning., Lyngfelt & Forsberg 2012:8) fyllda och fixerade fyllda, delvis flexibla så att säga, light, röda hund lägga[tempus] (alla) papperen/korten på bordet, sista minuten-resa[numerus/species] delvis schematiska i ADJ-aste laget, VERBA på, MINUTTAL i/över TIMTAL helt schematiska S[NP VP], VERB[tempus], VERBA sig RESULTAT 3. SweCcn ett svenskt konstruktikon Med ett konstruktikon menas som sagt dels en språkbrukares mentala inventarium av konstruktioner, dels en systematisk samling konstruktionsbeskrivningar. Termen uppvisar alltså samma sorts polysemi som grammatik och lexikon. Likaså kan man, i analogi med distinktionen mellan lexikologi och lexikografi, skilja mellan (mer teoretisk) konstruktionsgrammatik och (mer praktisk) konstruktikografi. Liksom en ordbok är ett lexikografiskt verk är alltså ett deskriptivt konstruktikon en konstruktikografisk produkt. Samtidigt som konstruktikonutveckling utgår från konstruktionsgrammatiska principer är det också en verksamhet som i praktiken har mycket gemensamt med lexikografi. 3 Det finns också en striktare definition enligt vilken en konstruktion inte ska kunna härledas ur andra konstruktioner utan måste innehålla något idiomatiskt formdrag och/eller ogenomskinligt innehållsdrag (Goldberg 1995:4). Denna begränsning hänger ihop med en strävan att undvika redundans i systemet en teoretisk utgångspunkt som allt färre ansluter sig till numera, eftersom det visat sig att redundans är vanligt förekommande i kognitiva system och att de avgörande begränsningarna snarare avser arbetsminnet än lagringsutrymmet. Däremot är ev. förekomst av konstruktionsspecifika drag ett metodologiskt användbart kriterium för att säkrare påvisa en konstruktions existens. Vid praktisk konstruktikonutveckling medför redundans i systemet både för- och nackdelar och bör därför hanteras med viss varsamhet.
Utvecklingen av ett svenskt konstruktikon är ett samarbete mellan expertis inom (konstruktions-)grammatik, lexikografi, semantik, språkteknologi och svenska som andraspråk. Konstruktikonet, som kort brukar benämnas SweCcn (Swedish Constructicon), är fritt tillgängligt via Språkbanken och omfattar för tillfället drygt 200 konstruktioner. En stor del av dessa är delvis schematiska och andra semigenerella konstruktioner, vilka är högprioriterade inom projektet. Förutom att de i stort sett saknar samlade beskrivningar och därmed till viss del utgör en empirisk lucka, finns det även nyttoargument att anföra. De förefaller nämligen högst relevanta för såväl andra- och främmandespråksinlärning som språkteknologi och lexikografi. Där förstaspråkstalare i stor utsträckning använder prefabricerade strukturer och halvfabrikat förlitar sig inlärare även avancerade sådana mer på ord och generella regler (Pawley & Syder 1983, Ekberg 2013 m.fl.). Därmed uppfattas deras svenska som mindre idiomatisk. Vidare är det en kognitivt mer krävande uppgift att sätta samman meningar utan prefabricerat material, vilket i sig leder till att det blir svårare att tala sitt andraspråk än det hade behövt vara (Wray 2008). Då även undervisningen till stor del handlar om ord och generella regler, eftersom det är sådana beskrivningar som finns att tillgå, kan ett konstruktikon fylla en viktig materiallucka. Det största problemet med semigenerella konstruktioner torde här alltså inte vara felaktig användning utan snarare utebliven användning. Samtidigt finns det också gott om exempel på hur inlärare ändå använder även sådana konstruktioner men utan att lyckas fullt ut (se t.ex. Prentice 2010). I görligaste mån försöker vi identifiera och redogöra för sådana problematiska konstruktioner. Även språkteknologiska redskap bygger i hög grad på ord och generella grammatiska regler och har därför svårt att hantera semigenerella konstruktioner. Idiom och andra s.k. flerordsenheter har t.ex. karakteriserats som [a] pain in the neck for NLP (Sag m.fl. 2002). 4 Exempelvis lider automatisk textanalys av ambiguitetsproblem, där även enkla strukturer kan generera ett otal möjliga tolkningar av vilka den rätta är mycket svår att särskilja utan mänsklig intuition. Om semigenerella konstruktioner kan identifieras komputationellt på samma sätt som ord och generella grammatiska strukturer kan denna ambiguitet reduceras betydligt. För SweCcn:s del är utvecklingen av sådana metoder både mål och medel. Dels är det ett angeläget forskningsmål i sig, dels använder vi språkteknologi för att identifiera konstruktioner som vi annars kanske inte hade upptäckt på egen hand (se Bäckström m.fl. 2013, Forsberg m.fl. under utgivning). Ett konstruktikon har som sagt stora likheter med lexikografiska resurser, inte minst metodologiskt; och flera språkliga mönster uppträder i båda, fast 4 NLP står för Natural Language Processing, dvs. språkvetenskaplig databehandling.
beskrivna ur olika perspektiv. Samtidigt skiljer de sig åt bl.a. genom att lexikografiska beskrivningar är knutna till specifika ord. Ett konstruktikon har också bättre möjligheter att redogöra för produktiviteten hos grammatiska uttryck (Lyngfelt & Sköldberg 2013). En ordbok kan redovisa frekventa fraser som supa sig full och äta sig mätt, men knappast alla de kreativa möjligheter som konstruktionen VERBA SIG RESULTAT erbjuder. Å andra sidan kräver ett konstruktikon mer komplexa och abstrakta beskrivningar för att kunna fånga schematicitet och grammatisk struktur hos konstruktioner. Rimligen bör de båda resurstyperna gå att förena, t.ex. med ett konstruktikon som tillägg till en e-ordbok. I viss mån gör vi redan detta, dels genom kopplingen mellan konstruktikon och FrameNet, dels genom att SweCcn integreras med och delvis kompletterar andra lexikala resurser i Språkbanken (se vidare nästa avsnitt). 4. Utformning För att möjliggöra storskalighet fordras relativt enkla konstruktionsbeskrivningar. Följaktligen eftersträvar vi inte den detaljnivå och precision som ofta utmärker konstruktionsgrammatiska analyser. Förebilden är snarare de mer approximativa definitioner som används i ordböcker. Samtidigt tillkommer en komplexitetsnivå, eftersom det inte bara är betydelser som ska definieras utan också konstruktionernas grammatiska struktur. Kärnan i beskrivningarna blir därför en fritextdefinition kombinerad med en enkel strukturskiss, som i (4 5) nedan. Notera att formatet avser själva databasen och inte är avsett att användas i befintlig form i kommande pedagogiska tillämpningar. Vidare är resursen under ständig utveckling, varför vissa drag i det följande kan komma att ändras. (4) I_ADJ-ASTE_LAGET [Någon] Experiencer upplever att [ett fenomen] Item har en [egenskap] Property av orimliga proportioner i förhållande till en (implicit) standard. [i 2 ADJ suv laget] (5) REAKTIV_X_OCH_X [Ett element] Item från ett tidigare yttrande återanvänds och upprepas med konjunktionen [och] Konj för att modifiera eller relativisera elementets betydelse. [X = och 1 X = ] Upphöjd siffra efter ett ord i strukturskisserna (och 1 resp. i 2 ) indikerar vilken undertyp av ordet som avses, suv i (4) specificerar superlativ av adjektivet
och kursiv stil markerar ordformen laget. Likhetstecknen i (5) indikerar att de båda instanserna av X ska vara identiska. 5 De taggade leden i definitionerna markeras också i annoterade exempel, där även övriga konstruktionselement och konstruktionen som helhet taggas, såsom illustreras i (6 7). (I webbgränssnittet uppträder klamrar och taggar i annan färg än texten i övrigt.) Exemplen är autentiska och har hämtats ur Språkbankens korpusar. Notationen cee i (7) står för construction evoking element (Fillmore m.fl. 2012), dvs. lexikalt specifika led som utmärker konstruktionen och ska göra det lättare att exempelvis identifiera den maskinellt. I databasen redovisas också ord som är särskilt vanliga i konstruktionen, t.ex. tidig och sen i I_ADJ-ASTE_LAGET. (6) [ [Altare] Item [och] Konj [altare] Item ] reaktiv_x_och_x vi valde att gifta oss borgerligt [...] (7) Om vi inte får mer än [tre sekunder] Item tycker [jag] Experiencer att det är [ [i] P [futtigaste] Property [laget.] cee ] i_adjaste_laget Denna typ av annotering härrör från den lexikala resursen FrameNet (FN), som liksom det första konstruktikonet utvecklats vid UC Berkeley. Samtliga befintliga konstruktikon är som sagt knutna till FN för resp. språk, och formatet följer därför huvudsakligen FN-standard. SweCcn är länkat till den svenska FN-versionen Svenskt frasnät (SweFN, Borin m.fl. 2010). Genom dessa kopplingar öppnas också intressanta möjligheter till tvärspråkliga konstruktikontillämpningar (Bäckström m.fl. under utgivning). Både SweCcn och SweFN är dessutom integrerade med andra svenska resurser vid Språkbanken i Göteborg. Såväl korpusar som lexikonresurser är sammanlänkade genom att lexikala enheter automatiskt taggas och länkas till motsvarande enhet i associationslexikonet SALDO (se Borin m.fl. 2010). Genom dessa lexikala länkar kan man enkelt röra sig mellan korpusar och lexikala material. Detta nätverk av resurser, både internt och externt, illustreras i figur 1. De lexikala materialen i Språkbanken, dit både SweFN och SweCcn räknas, är samlade i ett gemensamt sökgränssnitt genom lexikonverktyget Karp (Borin m.fl. 2012). Sökningar i det svenska konstruktikonet sker alltså med fördel via Karp. Genom länkning av lexikalt specifika drag i konstruktionsbeskrivningarna relateras också SweCcn till andra lexikala resurser inom Karp och kan på så vis både komplettera och kompletteras av informationen där. 5 Identitetsmarkeringen må vara redundant just här, eftersom x är en variabel, men den är desto mer relevant för grammatiska kategorier; jfr t.ex. NP och NP.
Figur 1. Ett nätverk av resurser 4. Utblick Konstruktikon är en ny typ av resurs, varför uppbyggnaden av SweCcn inledningsvis har handlat mycket om metodutveckling. Den befintliga databasen med något hundratal konstruktioner hittills är förstås liten jämfört med t.ex. en ordbok, som ju har en betydligt längre tradition att falla tillbaka på, men den lägger en grund för någonting större och den växer kontinuerligt. Samtidigt är SweCcn redan i sin nuvarande form mer än bara en grundplåt för fortsatt utbyggnad. De konstruktionsbeskrivningar som finns utgör en provkarta över svenska konstruktioner av olika slag, med flera möjliga tillämpningsområden. Till att börja med kan det fungera både som komplement till lexikonresurserna i Karp och som egen konstruktikografisk produkt. Inte minst redovisningen av ord som är vanligt förekommande i konstruktionerna bör vara av lexikografiskt intresse. Det kanske mest uppenbara tillämpningsområdet är undervisning i svenska som andra- och främmandespråk. Här är det förmodligen främst ett urval av konstruktioner som kan komma ifråga i första hand och vi arbetar
med att märka upp konstruktionerna på ett sätt som ska underlätta det urvalet. Beskrivningsformatet vänder sig än så länge till språkvetare snarare än direkt till inlärare, men kan t.ex. ligga till grund för olika typer av övningar. Utveckling av pedagogiska tillämpningar är av hög prioritet i det fortsatta konstruktikonarbetet. Vidare kan databasen utnyttjas för olika språkteknologiska experiment. Här ökar användbarheten ju större konstruktikonet blir, men redan i befintlig storlek erbjuder det flera intressanta möjligheter. Slutligen är det en inspirerande utmaning att utveckla mellanspråkliga tillämpningar. Då det samtidigt växer fram konstruktikon för flera olika språk, dessutom med till stor del gemensamma metoder, är förutsättningarna för detta så goda de kan bli. Samtidigt är konstruktioner väsentligen språkspecifika, och det är ingen trivial uppgift att etablera ens approximativa ekvivalensrelationer mellan konstruktioner i olika språk. 6 En särskild komplikation jämfört med flerspråkig lexikografi är att det för vår del inte räcker med semantisk överensstämmelse. Eftersom en avgörande komponent är konstruktionernas interna struktur måste även formen matchas. Här fordras rimligen ett gemensamt beskrivningsformat, vilket ytterligare understryker fördelarna med gemensam metodutveckling för de olika konstruktikonen. Sammantaget kan det svenska konstruktikonet användas för flera olika syften, trots sin än så länge blygsamma storlek. I takt med att det växer ökar möjligheterna ytterligare. Litteratur Andersson, Lars-Gunnar 2005. Språkkänsla som mönsterminnen. I: Språk i tid. Studier tillägnade Mats Thelander på 60-årsdagen. Uppsala. S. 488 497. Borin, Lars, Dannélls, Dana, Forsberg, Markus, Toporowska Gronostaj, Maria, Kokkinakis, Dimitrios 2010. The past meets the present in Swedish FrameNet++. 14th EURALEX International Congress. Leeuwarden: EURALEX. S. 269 281. Borin, Lars, Forsberg, Markus, Olsson, Leif-Jöran, & Uppström, Jonatan 2012. The open lexical infrastructure of Språkbanken. I: Proceedings of LREC 2012. Istanbul. ELRA, S. 3598 3602. <http://www.lrec-conf.org/proceedings/lrec2012/pdf/249_paper.pdf> Bäckström, Linnéa, Borin, Lars, Forsberg, Markus, Lyngfelt, Benjamin, Prentice, Julia & Sköldberg, Emma 2013. Automatic identification of construction candidates for a Swedish constructicon. I: Proceedings of the workshop on lexical semantic resources for NLP at NODALIDA 2013. (Linköping Electronic Conference Proceedings. 88.) S. 2 11. 6 Vid en jämförelse mellan engelska och svenska (Bäckström m.fl. under utgivning) gick det emellertid överraskande bra att etablera svenska motsvarigheter till flertalet av konstruktionerna i det engelska konstruktikonet.
<http://www.ep.liu.se/ecp/088/ecp13088.pdf> [Tillgänglig 30 september 2013.] Bäckström, Linnéa, Lyngfelt, Benjamin & Sköldberg, Emma (under utgivning). Towards Interlingual Constructicography: On correspondence between constructicon resources for English and Swedish. Constructions and Frames. Ekberg, Lena 2013. Grammatik och lexikon i svenska som andraspråk på nästan infödd nivå. I: K. Hyltenstam & I. Lindberg (red.), Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur. S. 259 279. Fillmore, Charles J. 1988. The mechanisms of Construction Grammar. Berkeley Linguistic Society. 14. S. 35 55. Fillmore, Charles J. 2008. Border Conflicts: FrameNet Meets Construction Grammar. I: E. Bernal & J. DeCesaris (red.), Proceedings of the XIII EURALEX International Congress. Barcelona: Universitat Pompeu Fabra. S. 49 68. Fillmore, Charles J., Kay, Paul & O Connor, Mary Catherine 1988. Regularity and Idiomaticity in Grammatical Constructions: The Case of Let Alone. Language. 64. S. 501 538. Fillmore, Charles J., Lee-Goldman, Russell & Rhomieux, Russell 2012. The FrameNet Constructicon I: H. Boas & I. Sag (red.), Sign-Based Construction Grammar. Stanford: CSLI. S. 309 372. Forsberg, Markus, Johansson, Richard, Bäckström, Linnéa, Borin, Lars, Lyngfelt, Benjamin, Olofsson, Joel, Prentice, Julia (under utgivning). From construction candidates to constructicon entries. An experiment using semi-automatic methods for identifying constructions in corpora. Constructions nad Frames. FrameNet. <https://framenet.icsi.berkeley.edu/fndrupal/> [Tillgänglig 30 september 2013.] Fried, Mirjam (under utgivning). Construction Grammar. I: A. Alexiadou & T. Kiss (red.), Handbook of syntax (2nd ed.) Berlin: de Gruyter. Goldberg, Adele E. 1995. Constructions. A Construction Grammar Approach to Argument Structure. Chicago & London: University of Chicago Press. Goldberg, Adele E. 2013. Constructionist approaches. I: T. Hoffmann & G. Trousdale (red.), The Oxford Handbook of Construction Grammar. Oxford: Oxford University Press. S. 15 31. Jackendoff, Ray 2007. Language, Consciousness, Culture: Essays on Mental Structure. Cambridge: MA: MIT Press. Jansson, Håkan 2006. Har du ölat dig odödlig? En undersökning av resultativkonstruktioner i svenskan. (MISS. 57) Inst. f. svenska språket, Göteborgs universitet. Lindström, Jan & Linell, Per 2007. Roli å roli. X-och-x som samtalspraktik och grammatisk konstruktion. I: E. Elisabet & A.-M. Londen (utg.), Interaktion och kontext. Lund: Studentlitteratur. S. 19 89. Lyngfelt, Benjamin 2007. Mellan polerna. Reflexiv- och deponenskonstruktioner i svenskan. Språk och stil. NF. 17. S. 86 134. Lyngfelt, Benjamin, Borin, Lars, Forsberg, Markus, Prentice, Julia, Rydstedt, Rudolf, Sköldberg, Emma & Tingsell, Sofia 2012. Adding a Constructicon to the Swedish resource network of Språkbanken. I: Proceedings of KONVENS 2012 (LexSem 2012 workshop). S. 452 461. <http://www.oegai.at/konvens2012/proceedings/66_lyngfelt12w/>. [Tillgänglig 30 september 2013.] Lyngfelt, Benjamin & Forsberg, Markus 2012. Ett svenskt konstruktikon. Utgångspunkter och preliminära ramar. (GU-ISS 2012-02) Inst. f. svenska
språket, Göteborgs universitet. <http://hdl.handle.net/2077/29198>. [Tillgänglig 30 september 2013.] Lyngfelt, Benjamin & Sköldberg, Emma 2013. Lexikon och konstruktikon ett konstruktionsgrammatiskt perspektiv på lexikografi. LexicoNordica. 20. S. 75 91. Ohara, Kyoko Hirose 2013. Toward Constructicon Building for Japanese in Japanese FrameNet. Veredas 17(1): 11 27. <http://www.ufjf.br/revistaveredas/files/2013/11/1-oharafinal.pdf>. [Tillgänglig 17 mars 2014.] Pawley, Andrew & Syder, Frances H. 1983. Two puzzles for linguistic theory: nativelike selection & nativelike fluency. I: J. Richards & R. Smith (red.), Language and communication. London: Longman. S. 191 221. Prentice, Julia 2010. På rak sak. Om ordförbindelser och konventionaliserade uttryck bland unga språkbrukare i flerspråkiga miljöer. (Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap. 13.) Inst. f. svenska språket, Göteborgs universitet. Sag, Ivan A., Baldwin, Timothy, Bond, Francis, Copestake, Ann & Flickinger, Dan 2002. Multi-word expressions: A pain in the neck for NLP. I: A. Gelbukh (red.) Computational Linguistics and Intelligent Text Processing (Proceedings of CICLING-2002). Berlin: Springer. S. 1 15. Sköldberg, Emma, Bäckström, Linnéa, Borin, Lars, Forsberg, Markus, Lyngfelt, Benjamin, Olsson, Leif-Jöran, Prentice, Julia, Rydstedt, Rudolf, Tingsell, Sofia & Uppström, Jonatan (2013). Between Grammars and Dictionaries: a Swedish Constructicon. Proceedings of elex 2013. Tallinn. S. 310 327. <http://eki.ee/elex2013/proceedings/elex2013_21_skoldberg+etal.pdf> [Tillgänglig 17 mars 2014.] SweCcn = Svenskt konstruktikon. I: Karp, Språkbanken. <http://spraakbanken.gu.se/karp/#extsearch=(wf+%3d+%22%22)+sortby+wf& lexicon=konstruktikon&search-tab=1> [Tillgänglig 30 september 2013.] Torrent, Tiago T., Lage, Ludmila M.. Sampaio, Thais F., Tavares, Tatiane S. & Matos, Ely E. S. (under utgivning). Revisiting Border Conflicts between FrameNet and Construction Grammar: annotation policies for the Brazilian Portuguese Constructicon. Constructions and Frames. Wray, Alison 2008. Formulaic language: pushing the boundaries. Oxford: Oxford University Press.