Sveriges roll i ett EU i förändring

EUROBAROMETERN 58 - NATIONELL STANDARD- RAPPORT Sveriges roll i ett EU i förändring En rapport för Europeiska kommissionens representation i Sverige Eventuella förklaringar eller åsiktsyttringar speglar inte Europeiska kommissionens åsikter, utan är författarens egna 15 januari 2003 EORG E.E.I.G. 111 rue Colonel Bourg 1140 Brussels - Belgium Tel : +32 / 2 775.01.12 Fax : +32 / 2 761.02.75 Email : info@eorg.be Innehållsförteckning

Sammanfattning 33 1. Inledning 8 2. Svenskarnas kunskaper om EU 9 2.1 Hur mycket anser sig svenskarna veta om EU? 9 2.2 Informationskällor och svenskarnas preferenser 10 2.3 Den europeiska integrationen 12 3. Svenskarnas uppfattning om EU och Sverige 13 3.1. Hur fungerar demokratin i Sverige och i EU? 13 3.2. Vilken uppfattning har svenskarna om EU? 14 3.3. Vilken inställning har svenskarna till EU? 19 3.4. Är EU-medlemskapet en fördel eller en nackdel för Sverige? 21 3.5. Svenskarnas nationella/europeiska identitet 24 4. Svenskarna och EU:s institutioner 25 4.1. Känner svenskarna till EU:s institutioner? 25 4.2. Hur viktiga är institutionerna? 25 4.3. Litar svenskarna på EU:s institutioner? 26 4.4. Vilka åtgärder ska prioriteras av EU? 26 5. Sverige och euron på tröskeln till folkomröstning 28 5.1. Är svenskarna för eller emot EMU och euron? 28 5.2. Hur fästa är svenskarna vid kronan? 31 6. EU:s utvidgning en realitet 33 6.1. Är svenskarna för eller emot en utvidgning? 33 6.2. Vilka länder ska enligt svenskarna delta i en utvidgning? 37 6.3. Hur ska en eventuell utvidgning genomföras? 38 6.4. Vad vet svenskarna om utvidgningen? 40 6.5. Vad anser svenskarna vara utvidgningens för- och nackdelar? 42 7. EU:s grundläggande principer och rättigheter 43 7.1. EU:s författning 43 7.2. EU-kommissionens ordförande 44 7.3. Vetorätt 46 7.4. Ansvarsfördelning mellan Sverige och EU? 47 7.3. Inom vilka områden ska beslut fattas av den svenska regeringen, och inom vilka ska beslut fattas gemensamt på EU-nivå? 48 Tekniska specifikationer och frågeformulär 50

Sammanfattning Underlag för denna rapport är en opinionsundersökning utförd i EU:s medlemsstater under oktober 2002. Undersökningen syftar till att ge EU-kommissionen en bild av hur EU-medborgarna tycker och tänker. Rapportens mål är att fokusera på frågor som är viktiga för svenskarna. Svenskarnas svar ingår i de värden som nedan anges för EU och EU-genomsnittet. Hur mycket anser sig svenskarna veta om EU? Medelvärdet för svenskarnas EU-kunskaper är 4,7 på en tiogradig skada. Medelvärdet i EU när man använder samma skala är 4,4. Om man jämför med EU-genomsnittet så verkar svenskarna alltså anse sig veta mer om EU. Informationskällor och svenskarnas preferenser 85 % av svenskarna säger sig vara intresserade av att söka information om EU. Motsvarande siffra för hela EU är 80 %. 14 % av svenskarna säger att de aldrig söker information eller inte är intresserade, vilket är en betydligt lägre siffra än i EU i övrigt, där motsvarande andel är 19 %. Det innebär även att antalet ointresserade i Sverige har minskat sedan tidigare undersökningar. De flesta svenskar får sin information via medierna. Den viktigaste informationskällan är TV (76 %), följt av dagstidningar (68 %) och radio (41 %). Man kan också se att svenskarna får information om EU på andra sätt än EU-medborgarna i genomsnitt, med dagstidningar som tydligaste exempel. Den bild som visas av hur svenskarna får sin information går också igen när man tittar på hur de vill bli informerade. Den europeiska integrationen När man ser på hur snabbt medborgarna uppfattar att den europeiska integrationen går framåt framgår att EU-medborgarna tycker att takten är högre nu än vad svenskarna gör. Man frapperas av att medborgarna både i Sverige och i EU i stort vill att integrationen ska gå snabbare. EUgenomsnittet är dock högre än de svenska värdena när det gäller önskemål om att integrationen borde gå snabbare. Hur fungerar demokratin i Sverige och i EU? Svenskarna tycker att demokratin på nationell nivå fungerar bra. 77 % av de tillfrågade anser sig vara mycket eller ganska nöjda med den svenska demokratin. När det gäller demokratin inom EU är svenskarna dock mer skeptiska. Här överväger antalet som är missnöjda med hur demokratin fungerar. När det gäller inställningen till den nationella demokratin är svenskarna långt mer nöjda än EU-genomsnittet. Det är dock tvärtom när det gäller demokratin inom EU, där svenskarna är mer missnöjda än EU-genomsnittet.

Vilken uppfattning har svenskarna om EU? Jämfört med EU-genomsnittet tycker en lägre andel att det är bra att Sverige är EU-medlem och en betydligt större del av svenskarna, över dubbelt så många, tycker motsatsen. Andelen svenskar som tycker att EU-medlemskapet är bra har dock ökat med 5 % sedan den föregående undersökningen (43 % mot 38 %). Andelen som tycker att det är dåligt har minskat med 4 % (23 % mot 27 %). Åsikterna om Sveriges EU-medlemskap har varierat under de senaste åren. Man kan dock se att andelen svenskar som tycker att det är bra att Sverige är EU-medlemmar ökade betydligt i december 2001 mot tidigare och har sedan legat kvar på ungefär samma nivå. Vilken inställning har svenskarna till EU? Om man jämför svenskarnas allmänna inställning till EU med EU-genomsnittet ser man att svenskarna överlag är mer negativa. En betydligt större del av svenskarna är ganska negativa eller mycket negativa (30 % mot 13 %) och en betydligt mindre del är positiva eller mycket positiva (36 % mot 50 %) till Europeiska Unionen. Det verkar dock som om svenskarna blir alltmer positiva till EU. Andelen svenskar som är negativa har minskat med 14 % sedan juni 2001. Är EU-medlemskapet en fördel eller en nackdel för Sverige? En knapp tredjedel av svenskarna tycker att Sverige tjänat på att gå med i EU. Nästan hälften tycker däremot att Sverige förlorat på medlemskapet. Hälften av EU-medborgarna tycker att deras land tjänat på att gå med i EU, medan drygt en fjärdedel tycker att deras land förlorat på att gå med. Om man tittar på utvecklingen över tiden kan sägas att andelen svenskar som anser att vi tjänat på EU-medlemskapet legat relativt fast under det senaste året, medan andelen som anser att vi förlorat på EU-medlemskapet har minskat något jämfört med den föregående undersökningen. Hälften av EU-medborgarna och nästan hälften av svenskarna tror att EU-medlemskapet inneburit lika många fördelar som nackdelar för dem personligen. En knapp fjärdedel av både svenskarna och EU-medborgarna tror att EU-medlemskapet inneburit fler fördelar för dem, medan en dryg åttondel både i Sverige och hela EU tror att EU-medlemskapet inneburit fler nackdelar för dem personligen. Svenskarnas nationella/europeiska identitet Hälften av svenskarna betraktar sig som enbart svenskar. Hälften av EU-medborgarna ser sig i första hand som medborgare i det egna landet, men också som européer. När det gäller svenskarnas identitet är det klart att svenskarna har en starkare nationell identitet än fallet är i övriga EU. Känner svenskarna till EU:s institutioner? Svenskarna verkar ha en stor kännedom om EU:s tre stora institutioner, Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och EU:s ministerråd. Europaparlamentet har enligt undersökningen en särställning bland institutionerna i och med att hela 99 % av svenskarna säger sig känna till det. En stor del av svenskarna säger sig också känna till EG-domstolen och

Europeiska centralbanken. Endast en fjärdedel av svenskarna säger sig känna till Europeiska ombudsmannen och endast 34 % av svenskarna känner till konventet om Europeiska unionens framtid. Om man jämför de svenska resultaten med EU-genomsnittet ser man att betydligt fler svenskar säger sig känna till EU:s ministerråd, medan betydligt färre svenskar säger sig känna till Europeiska revisionsrätten. Hur viktiga är institutionerna? När det gäller hur viktiga EU:s institutioner är enligt svenskarna går samma mönster igen som när det gäller svenskarnas kännedom om dem. De institutioner som svenskarna känner till bäst är också de som de tycker är viktigast. Litar svenskarna på EU:s institutioner? Svenskarna verkar inte ha så stort förtroende för EU:s institutioner. De verkar ha störst förtroende för EG-domstolen (58 %), följt av Europeiska Centralbanken (52 %) och Europaparlamentet (51 %). Ingen av de andra institutionerna hade ens hälften av de tillfrågades förtroende. Vilka åtgärder ska prioriteras av EU? Om man tittar på vilka frågor som svenskarna anser ska prioriteras i framtiden i EU framgår att de tycker att ett stort antal frågor bör prioriteras. En klar majoritet av svenskarna anser att det är viktigt att EU närmar sig medborgarna och att demokratin och individernas rättigheter respekteras i Europa. De tycker även att miljöhänsyn och sociala hänsyn som bekämpande av arbetslösheten ska stå högt på dagordningen. Brottsbekämpning verkar också vara en prioritet för svenskarna, liksom fred och säkerhet i Europa. Frågor som svenskarna tycker att man kan nedprioritera är införandet av euron och EU:s politiska och diplomatiska roll i världen. När det gäller välkomnandet av nya medlemsstater tycker en knapp majoritet av svenskarna att det är en fråga som EU ska prioritera. Motsvarande för hela EU är 24 % lägre (31 % mot 55 %). Det verkar alltså som om svenskarna är tveksamma till EU-utvidgningen, men ändå mer positiva än övriga EU-medborgare. Är svenskarna för eller emot EMU och euron? Hälften av svenskarna säger sig vara för EMU och euron, jämfört med drygt hälften av danskarna, nästan en tredjedel av britterna och sju tiondelar av medborgarna i euroområdet. Två femtedelar av svenskarna och danskarna säger sig vara emot EMU och euron, jämfört med tre femtedelar av britterna och endast en fjärdedel av medborgarna i euroområdet. Hur fästa är svenskarna vid kronan? Nästan hälften av svenskarna tror att det skulle vara bra om euron ersatte den nationella valutan, jämfört med drygt hälften av danskarna och en fjärdedel av britterna. Hälften av britterna tror att det skulle vara dåligt om euron ersatte den nationella valutan, jämfört med mindre än en tredjedel av svenskarna och danskarna. Hälften av svenskarna känner sig bekväma med att använda euron, jämfört med nästan 2/3 av EUmedborgarna. En fjärdedel av svenskarna har inte använt euron än. Något som är anmärkningsvärt är dock att fler svenskar anser att det fungerar mycket bra att använda euron än EU-genomsnittet. Är svenskarna för eller emot en utvidgning av EU?

Nästan två tredjedelar av svenskarna säger sig vara för en utvidgning av EU, jämfört med drygt hälften av EU-medborgarna. Nästan en tredjedel av EU-medborgarna är emot en utvidgning av EU, jämfört med nästan en fjärdedel av svenskarna. En majoritet av svenskarna i denna undersökning säger sig vara positiva till en utvidgning av EU. Jämfört med EU-genomsnittet är svenskarna betydligt mer positiva och mindre negativa. Vilka länder ska enligt svenskarnas uppfattning delta i en utvidgning av EU? Svenskarna har en positivare inställning till EU-utvidgningen än EU-genomsnittet. Detta gäller alla länder, även om svenskarna är mer positiva till en utvidgning med nordiska, västeuropeiska och baltiska stater än till en utvidgning med stater i Central- och Östeuropa och på Balkan. Över en tredjedel av svenskarna tycker att man ska låta alla länder som vill bli medlemmar i EU, jämfört med en femtedel av EU-medborgarna. Nästan en femtedel både av svenskarna och av EUmedborgarna vill inte att EU ska utvidgas. En betydligt större andel svenskarna än EU-medborgare i stort tycker att alla länder som vill bli medlemmar i EU ska beredas möjlighet till detta. När det gäller de andra svarsalternativen följer opinionen i Sverige EU-genomsnittet. Om man jämför med tidigare Eurobarometrar kan man se att andelen som inte tycker att EU bör utvidgas krympt under det senaste året. Efter att våren 2002 ha varit uppe på hela 33 % är siffran numera nere på 17 %, det vill säga i paritet med de undersökningar som genomfördes under 2001. Vad vet svenskarna om utvidgningen? En fjärdedel av svenskarna tycker att de är välinformerade om utvidgningen, jämfört med en femtedel av EU-medborgarna. Nästan en femtedel av svenskarna tycker att de inte alls är informerade om utvidgningen, jämfört med drygt en fjärdedel av EU-medborgarna. Även om skillnaden inte är så stor så verkar det som om svenskarna anser sig var bättre informerade än EUgenomsnittet. Andelen svenskar som anser sig vara välinformerade om utvidgningen har ökat konstant i Eurobarometerns undersökningar. Detta är ett tecken på att informationsarbetet i Sverige är på rätt väg, men även på att svenskarna intresserar sig mer och mer för frågan om EU:s utvidgning. Vad anser svenskarna vara utvidgningens för- och nackdelar? Svenskarna tror att freden och säkerheten skulle garanteras och att EU skulle bli viktigare i världen och Europa kulturellt rikare, om EU utvidgas med fler stater. Svenskarna tror också att utvidgningen kommer att kosta mer för länder som redan är med, samt att Sverige kommer att bli mindre viktigt i Europa och få lägre ekonomiskt stöd från EU efter utvidgningen. Svenskarna tycker heller inte att EU bör hjälpa framtida medlemmar ekonomiskt, innan de blir medlemmar. När det gäller EU:s framtida styre anser en majoritet av svenskarna att det kommer att bli mycket svårare att fatta beslut på EU-nivå och att EU som en konsekvens av detta måste reformera det sätt på vilket dess institutioner fungerar innan nya medlemmar välkomnas. Svenskarnas åsikter om dessa påståenden har inte ändrats nämnvärt sedan den förra Eurobarometern. EU:s författning Nästan två tredjedelar av EU-medborgarna tycker att EU bör ha en författning, jämfört med drygt hälften av svenskarna. Nästan en tredjedel av svenskarna tycker inte att EU bör ha en författning, jämfört med nästan en tiondel av EU-medborgarna. EU-kommissionens ordförande

Fler svenskar än EU-medborgare tycker att ordföranden i Europeiska kommissionen borde väljas av majoriteten av Europaparlamentet. Fler EU-medborgare än svenskar tycker att ordföranden i Europeiska kommissionen borde väljas av medborgarna i direkta val. En majoritet av svenskarna (liksom i övriga EU) tycker att ordföranden ska tillsättas antingen av EU-medborgarna i direkta val eller väljas av Europaparlamentet. Nästan 4/5 av svenskarna tycker att EU-kommissionens ordförande och kommissionärer ska avgå om de inte har stöd av en majoritet i Europaparlamentet, jämfört med sju av tio EU-medborgare. Vetorätt Nästan två tredjedelar av svenskarna tycker att den vetorätt som varje medlemsstat har i de viktigaste eller känsligaste frågorna i EU ska bibehållas, jämfört med drygt hälften av EUmedborgarna. Cirka en fjärdedel av både svenskarna och EU-medborgarna tycker att vetorätten borde avskaffas. Ansvarsfördelning mellan Sverige och EU? Tre femtedelar av svenskarna tycker att EU ska ansvara för frågor som inte kan skötas effektivt på nationell, regional eller lokal nivå, vilket är en något lägre siffra än för samtliga EU-medborgare. Trots att vissa frågor skulle kunna hanteras effektivare på EU-nivå, tycker drygt en fjärdedel av svenskarna ändå inte EU ska ansvara för dem, jämfört med nästan en femtedel av EU-medborgarna. Om man tittar på de olika politikområden som de tillfrågade ombads att svara på om de skulle skötas på nationell nivå eller gemensamt inom EU, är det frapperande att se att svenskarna tycker att de flesta frågor sköts bäst på nationell nivå.

1. Inledning Underlag för denna nationella standardrapport är en opinionsundersökning utförd i EU:s medlemsstater under oktober 2002. Undersökningen syftar till att ge en bild av hur EU-medborgarna tycker och tänker. Rapportens mål är att fokusera på för Sverige viktiga frågor och lyfta fram dem ur den innehållsrika men också svåröverskådliga informationsmängd som Eurobarometern representerar. Där det är av intresse och där utrymmet tillåter, ska det också beskrivas hur opinionen förändrat sig över tiden (trender) och visa på regionala och socio-demografiska skillnader i opinionen. Rapporten är indelad i sju huvudavsnitt, som i sin tur är indelade i underavsnitt. Under varje avsnitt ska jag med hjälp av diagram och tabeller försöka åskådliggöra undersökningens resultat för att sedan analysera det som jag funnit intressant. År 2002 har varit ett förändringens år för EU. Den mest märkbara förändringen för många EUmedborgare var säkert införandet av euromynt och eurosedlar i början av året. Detta konkretiserade på ett påtagligt sätt vad som för de flesta tidigare bara varit siffror på ett kontoutdrag från banken. Erfarenheterna av införandet av den gemensamma valutan har överlag varit positiva. Medborgarna tog till sig de nya mynten och sedlarna utan alltför stora problem. I vissa medlemsstater har dock röster höjts mot att handlare avrundat uppåt när nya priser sattes i euro istället för den nationella valutan, vilket i sin tur inneburit betydande prisökningar. I Sverige har EMU och eurofrågan länge varit en het potatis. Regeringen har nu satt ett datum för folkomröstning i frågan (den 14 september 2003) och också formulerat den fråga som väljarna ska ta ställning till. Den kanske mest betydelsefulla händelsen för EU:s framtid var Europeiska rådets möte i Köpenhamn den 12 13 december 2002, då förhandlingarna om EU-medlemskap avslutades med tio länder. Om anslutningsavtalen godkänns kan Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern bli medlemmar den 1 maj 2004. Anslutningsavtalen ska dock godkännas i såväl varje kandidatland som i de nuvarande medlemsländerna och i Europaparlamentet. Beroende på varje kandidatlands författning ska dessutom en folkomröstning hållas i många kandidatländer. För att möta den planerade utvidgningen står det helt klart att EU:s institutionella ram och administration av viktiga politikområden måste förändras. Hur detta ska ske är en viktig fråga som diskuterats mycket under år 2002, en diskussion som kommer att fortsätta även under detta år. Många för EU:s framtid viktiga frågor har diskuterats i Bryssel inom ramen för EU:s framtidskonvent. Konventet, som ska avslutas i juni 2003, ska arbeta fram tankar om och rekommendationer för hur ett utvidgat EU med 25 medlemsstater eller fler ska styras och fungera. Konventets arbete kommer att ligga till grund för EU:s planerade regeringskonferens år 2004. Bland annat dessa frågor ska behandlas nedan inom ramen för den svenska standardrapporten för Eurobarometer 58.1. Svenskarnas svar ingår i de värden som i rapporten anges för EU och EU-genomsnitt.

2. Svenskarnas kunskaper om EU 2.1 Hur mycket anser sig svenskarna veta om EU? Medelvärdet för svenskarnas EU-kunskaper är 4,7 på en tiogradig skala. Medelvärdet i EU när man använder samma skala är 4,4. % 25 21 20 18 17 16 16 19 15 10 8 8 10 14 13 11 9 Sverige EU 15 5 4 6 5 1 1 1 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 kunskapsnivå 1=ingenting 10=en hel del Figur 1 Hur mycket anser sig svenskarna veta om EU? (Svenskarnas svar ingår i värdet för EU 15) Om man jämför med EU-genomsnittet så verkar svenskarna anse sig veta mer om EU. Det är endast på de två lägsta kunskapsnivåerna som EU-genomsnittet är högre än det svenska, vilket väl får anses vara positivt. Kan det vara så att det faktum att vi inte varit EU-medlemmar så länge gör att folk är mer intresserade och att EU-relaterade frågor diskuteras mer i medierna, hemmen, skolorna och på arbetsplatserna?

2.2 Informationskällor och svenskarnas preferenser 85 % av svenskarna säger sig var intresserade av att söka information om EU. Motsvarande siffra för hela EU är 80 %. Informationskällor / värde (%) Sverige EU-15 (inkl Sv) Möten 4 3 Diskussioner med släktingar, vänner 31 20 & kollegor Dagstidningar 68 47 Andra tidningar, tidskrifter 20 20 TV 76 69 Radio 41 29 Internet 27 14 Böcker, broschyrer, 19 9 informationshäften Cd-rom 0 1 Europainformation på anslagstavlor 7 4 Informationskontor om EU 4 1 Statliga eller kommunala 4 2 informationskontor Fackföreningar eller yrkesorganisationer Andra organisationer (t.ex. konsumentorganisationer osv.) En medlem av Europaparlamentet eller en riksdagsledamot 5 2 3 2 2 1 Annat 1 1 Söker aldrig information/ inte 14 19 intresserad 1 Vet ej 1 1 Tabell 2 informationskällor om EU Vi kan se att en stor majoritet av svenskarna är intresserade av att söka information om EU och vad som händer inom unionen. Av svenskarna säger 14 % att de aldrig söker information eller inte är intresserade, vilket är en betydligt lägre siffra än i EU totalt, där motsvarande andel är 19 %. Detta innebär även att antalet ointresserade i Sverige har minskat sedan tidigare undersökningar. Detta kan nog bero på det stora utrymme som EU-frågor får i svensk media, speciellt med hänsyn till den kommande folkomröstningen om EMU och diskussionen om EU:s utvidgning och framtid. Dessa frågor kommer att behandlas utförligt längre fram i denna rapport. De flesta svenskar får sin information via medierna. Den största informationskällan är TV (76 %), följt av dagstidningar (68 %) och radio (41 %). Man kan också se att svensken får information om EU på andra sätt än den genomsnittlige EU-medborgaren, med dagstidningar som tydligaste exempel. Betydligt fler svenskar än EU-genomsnittet säger sig även få information genom diskussioner med arbetskamrater, släktingar och vänner. Detta är också 1 Dessa personer tillfrågades inte om vilken informationskälla de skulle föredra (se tabell 3 nedan).

något som tyder på att intresset för EU-frågor är stort i landet. Anmärkningsvärt är att drygt en fjärdedel av de tillfrågade svenskarna säger sig få information via Internet, en siffra som är betydligt högre än EU-genomsnittet. Önskad informationskälla / värde(%) Kortfattad informationsfolder som bara ger en översikt Sverige (av 863 pers) EU-15 (inkl Sv) (av 13091pers) 27 17 En mer detaljerad broschyr 24 19 En bok som ger en fullständig beskrivning 12 9 En videokassett 6 7 På Internet 22 15 CD-romskiva 4 4 En dataterminal som gör det möjligt att konsultera databaser 6 4 Via TV 64 64 Via radio 33 25 Via dagstidningar 52 38 Via andra tidningar, tidskrifter 12 15 Via affischer 3 4 Jag vill inte ha information om EU 2 2 Inget av dessa sätt 1 1 Vet ej 8 4 Tabell 3 svenskarnas preferenser när det gäller information om EU Den bild som visas av hur svenskarna får sin information går också igen när man tittar på hur de vill bli informerade. Det verkar som om svenskarna hittat sina informationskanaler och är nöjda med dem. Värt att notera är att betydligt fler svenskar än EU-genomsnittet vill ha sin information via dagstidningar och via en kortfattad informationsbroschyr.

2.3 Den europeiska integrationen Medelvärdet för den nuvarande takten i Sverige på en sjugradig skala är 3,76. Motsvarande medelvärde för hela EU är 3,96. Medelvärdet för önskad takt i Sverige är 4,23. Motsvarande medelvärde för hela EU är 4,89. % 35 30 25 20 15 10 5 0 31 29 27 23 22 21 21 19 18 17 16 15 14 13 13 11 10 8 8 8 8 7 7 6 4 4 4 3 3 2 1 2 3 4 5 6 7 vet inte 1 = stillastående; 7 = så snabbt som möjligt nu - SV nu - EU 15 vilja - SV vilja - EU 15 Figur 4 den europeiska integrationen (Svenskarnas svar ingår i värdet för EU 15) När man ser på hur medborgarnas uppfattning av hur snabbt den europeiska integrationen går framåt ser man att EU-medborgarna tycker att takten är högre nu än vad svenskarna gör. Man frapperas av att medborgarna både i Sverige och i EU i stort tycker att integrationen ska gå snabbare. När det gäller önskemål om hur snabb integrationen ska gå är dock EU-genomsnittet högre än de svenska värdena.

3. Svenskarnas uppfattning om EU och Sverige 3.1. Hur fungerar demokratin i Sverige och i EU? Över tre fjärdedelar av svenskarna är nöjda med hur demokratin fungerar i Sverige. Inte ens hälften av svenskarna är nöjda med hur demokratin fungerar i EU. vet ej 1 3 12 17 mycket missnöjd ganska missnöjd 6 9 12 10 17 27 29 34 EU - EU 15 EU - Sv nat - EU 15 nat - Sv ganska nöjd 43 41 49 65 mycket nöjd 1 5 10 12 0 10 20 30 40 50 60 70 % Figur 5 Hur fungerar demokratin i Sverige och i EU? (Svenskarnas svar ingår i värdet för EU 15) Svenskarna tycker att demokratin på nationell nivå fungerar bra. 77 % av de tillfrågade anser sig vara mycket eller ganska nöjda med den svenska demokratin. När det gäller demokratin inom EU är svenskarna dock mer skeptiska. Här överväger antalet som är missnöjda med hur demokratin fungerar (45 % mot 42 %). När det gäller inställningen till den nationella demokratin är svenskarna långt mer nöjda än EU-genomsnittet. Det är dock tvärtom när det gäller demokratin inom EU, där svenskarna är mer missnöjda än EU-genomsnittet.

3.2. Vilken uppfattning har svenskarna om EU? En minoritet av svenskarna tycker att det är bra att Sverige är med i EU. Nästan en fjärdedel av dem tycker att det är dåligt. en tredjedel av svenskarna är neutrala. % 60 55 50 43 40 30 32 29 Sverige EU 15 23 20 10 10 2 2 0 bra dåligt varken bra eller dåligt vet ej Figur 6 svenskarnas uppfattning om EU (Svenskarnas svar ingår i värdet för EU 15) Jämfört med EU-genomsnittet tycker svenskarna att det är mindre bra att vi är EU-medlemmar. En lägre andel, 43 %, tycket att det är bra att Sverige är EU-medlem, jämför med 55 % i hela unionen. En betydligt större del av svenskarna, 23 %, tycker EU-medlemskapet är dåligt, vilket ska jämföras med 10 % i hela unionen. Andelen svenskar som tycker att EU-medlemskapet är bra har dock ökat med 5 % sedan den föregående undersökningen (43 % mot 38 %). Andelen som tycker att det är dåligt har minskat med 4 % (23 % mot 27 %). Kan detta ses som ett tecken på att svenskarnas attityd till EU håller på att bli mer positiv?

50 45 43 43 40 35 30 25 20 37 30 31 38 34 34 33 30 25 33 37 27 29 26 38 32 32 27 23 bra dåligt varken bra eller dåligt vet ej 15 10 5 3 3 3 3 3 4 2 0 % % % % % % % December 1999 Juni 2000 Januari 2001 Juni 2001 December 2001 Maj 2002 Oktober 2002 EB52.0 EB53 EB54.1 EB55.1 EB56.2 EB57.1 EB58.1 Figur 6.1 svenskarnas uppfattning om EU Inställningen till Sveriges EU-medlemskap har gått upp och ner under de senaste åren. Man kan dock se att andelen svenskar som tycker att det är bra att Sverige är EU-medlem ökade betydligt i december 2001. Om man jämför den nu aktuella undersökningen med vårens undersökning, så ser svenskarna mer positivt på EU-medlemskapet. Vi är nu uppe på samma andel som tycker att det är bra att vi är medlemmar i EU som i höstundersökningen år 2001.

En majoritet av Malmöborna tycker att det är bra att Sverige är med i EU, jämfört med bara en dryg tredjedel av norrlänningarna. Nästan en tredjedel av göteborgarna tycker att det är dåligt att Sverige är med i EU, jämfört med endast en dryg sjättedel av stockholmarna. % 60 54 50 43 42 45 44 40 30 36 28 24 23 31 36 33 32 32 27 25 Götaland Svealand Norrland Stockholm Göteborg Malmö 20 17 19 10 0 3 2 2 2 bra dåligt varken bra eller dåligt vet ej 1 0 Figur 6.2 svenskarnas uppfattning om EU Flest personer som tycker att Sveriges EU-medlemskap är bra hittar vi i Malmö, medan man i Göteborg och i Norrland hittar flest personer som är negativa. De regioner som är mest positivt inställda till EU-medlemskapet är Malmö och Stockholm. Dessa siffror återspeglar situationen i de tidigare Eurobarometerundersökningar som utförts under 2001 och2002.

Knappt hälften av de tillfrågade i åldersgruppen 40 54 år tycker att det är bra att Sverige är med i EU, jämfört med två femtedelar i åldersgruppen 25 39 år. En fjärdedel av de tillfrågade i åldersgruppen 40 54 år tycker att det är dåligt att Sverige är med i EU, jämfört med en femtedel bland 15 till 24-åringarna. % 60 50 48 40 41 40 43 37 37 30 20 20 23 25 24 26 31 15-24 år 25-39 år 40-54 år 55+ år 10 0 3 2 1 bra dåligt varken bra eller dåligt vet ej 2 Figur 6.3 svenskarnas uppfattning om EU Det är flest svenskar i åldern 40 54 år som tycker att det är bra att Sverige är EU-medlem. Lite överraskande är det också denna grupp som har störst andel EU-skeptiker. De två yngsta åldersgrupperna är de som är mest likgiltiga inför frågan.

Över hälften av de svenska männen tycker att det är bra att Sverige är med i EU, jämfört med endast en tredjedel av kvinnorna. En dryg fjärdedel av de svenska kvinnorna tycker att det är dåligt att Sverige är med i EU, jämfört med en knapp femtedel av männen. 60 50 53 40 33 36 % 30 27 28 män kvinnor 20 19 10 0 bra dåligt varken bra eller dåligt vet ej 1 3 Figur 6.4 svenskarnas uppfattning om EU Som vi kan se så är det en ganska stor skillnad mellan könen när det gäller attityden till EU. De tillfrågade männen är mycket mer positiva till EU än de tillfrågade kvinnorna. Detta är i sig inte någon nyhet. Denna bild bekräftar resultatet från tidigare undersökningar som visat att kvinnor är mer negativa till EU än män. Denna bild bekräftas också längre fram i denna rapport då sakfrågorna diskuteras.

3.3. Vilken inställning har svenskarna till EU? En dryg tredjedel av svenskarna har en positiv inställning till EU, samtidigt som nästan en tredjedel har en negativ inställning. Hälften av alla EU-medborgarna har en positiv inställning till EU. En dryg åttondel har däremot en negativ inställning. % 45 40 41 35 32 33 32 30 25 20 24 Sverige EU 15 15 10 5 0 9 10 4 6 3 5 1 mycket positiv ganska positiv Neutral ganska negativ mycket negativ vet ej Figur 7 svenskarnas inställning till EU (Svenskarnas svar ingår i värdet för EU 15) Om man jämför svenskarnas generella inställning till EU med EU-genomsnittet ser man att svenskarna överlag är mer negativa. En betydligt större del av svenskarna är ganska negativa eller mycket negativa (30 % mot 13 %) och en betydligt mindre del är positiva eller mycket positiva (36 % mot 50 %) till Europeiska Unionen.

40 35 30 25 20 15 31 27 22 12 34 30 28 28 23 23 14 33 32 24 mycket positiv ganska positiv Neutral ganska negativ mycket negativ vet ej 10 5 8 4 4 4 4 4 3 2 6 1 0 % % % % Juni 2000 Juni 2001 Maj 2002 Oktober 2002 EB53 EB55.1 EB57.1 EB58.1 Figur 7.1 svenskarnas inställning till EU Det verkar dock som om svenskarna blir alltmer positiva till EU. Sakta men säkert ökar antalet positiva. Andelen svenskar som är negativa har minskat med 14 % sedan juni 2001.

3.4. Är EU-medlemskapet en fördel eller en nackdel för Sverige? Nästan en tredjedel av svenskarna tycker att Sverige tjänat på att gå med i EU, samtidigt som nästan hälften tycker att Sverige förlorat på att gå med. Hälften av EU-medborgarna tycker att deras land tjänat på att gå med i EU, medan drygt en fjärdedel tycker att deras land förlorat på att gå med. % 60 50 50 46 40 30 31 28 23 22 Sverige EU15 20 10 0 tjänat förlorat vet ej Figur 8 Är EU-medlemskapet en fördel eller en nackdel? (Svenskarnas svar ingår i värdet för EU 15) Andelen svenskar som tycket att vi tjänat på EU-medlemskapet är betydligt lägre än motsvarande siffra för EU i sin helhet och andelen svenska medborgare som tycker att vi förlorat på medlemskapet är mycket större. Det är anmärkningsvärt att det är 12 % färre svenskar som tycker att vi tjänat på medlemskapet än som tycker att det är bra att Sverige är medlem i EU. Om man jämför andelen som tycker att vi tjänat på medlemskapet (31 %) med den som påstår sig ha en ganska eller mycket positiv bild av EU (36 %) är skillnaden 5 %. Är det månne så att svenskarna ser ett glapp mellan de ideologiska idéer som ligger till grund för EU-samarbetet och det som rent faktiskt kommer invånarna till godo i Sverige?

60 56 53 55 54 50 49 47 46 40 30 20 29 22 26 19 25 22 27 18 31 15 29 24 31 23 Tjänat på Förlorat på Vet ej 10 0 % % % % % % % December 1999 Juni 2000 Januari 2001 Juni 2001 December 2001 Maj 2002 Oktober 2002 EB52.0 EB53 EB54.1 EB55.1 EB56.2 EB57.1 EB58.1 Figur 8.1 Är EU-medlemskapet en fördel eller en nackdel? Om man tittar på utvecklingen över tiden kan sägas att andelen svenskar som anser att vi tjänat på EU-medlemskapet legat relativt fast under det senaste året, medan andelen som anser att vi förlorat på EU-medlemskapet har minskat något om man jämför med den senaste undersökningen. Vi kan emellertid se en stor minskning av andelen svenskar som tycker att vi förlorat på EU-medlemskapet sedan december 2001.

Hälften av EU-medborgarna och nästan hälften av svenskarna tror att EU-medlemskapet inneburit lika många fördelar som nackdelar för dem personligen. En knapp fjärdedel av såväl svenskarna som EU-medborgarna i stort tror att EUmedlemskapet inneburit fler fördelar för dem. En dryg åttondel både i Sverige och hela EU tror däremot att EU-medlemskapet inneburit fler nackdelar. Vet ej 8 12 Många fler nackdelar 3 2 Fler nackdelar Lika många förelar som nackdelar 12 15 46 50 EU 15 Sverige Fler fördelar 23 24 Många fler fördelar 2 4 0 10 20 30 40 50 60 % Figur 9 personlig fördel eller nackdel? (Svenskarnas svar ingår i värdet för EU 15) I denna fråga kan man säga att svenskarnas åsikter följer EU-genomsnittet ganska väl. Den klart största kategorin är de som säger att Sveriges EU-medlemskap inneburit lika många fördelar som nackdelar för dem personligen.

3.5. Svenskarnas nationella/europeiska identitet Hälften av svenskarna betraktar sig som enbart svenskar. Hälften av EU-medborgarna ser sig i första hand som medborgare i det egna landet, men även som européer. % 60 50 40 30 Sv EU 15 20 10 0 nat nat/eur eur/nat eur Sv 50 45 3 1 EU 15 38 49 7 3 Figur 10 identitet (Svenskarnas svar ingår i värdet för EU 15) När det gäller svenskarnas identitet är det klart att svenskarna har en starkare nationell identitet än fallet är i övriga EU. Detta kanske kan förklaras med att vi inte varit EU-medlemmar lika länge som många av de andra medlemmarna och därför inte hunnit bygga upp vår europeiska identitet på samma sätt.

4. Svenskarna och EU:s institutioner Institution / värde (%) kännedom - SV kännedom - EU-15 viktig roll - SV viktig roll - EU-15 lita på - lita på - SV EU-15 Europaparlamentet 99 92 88 81 51 59 Europeiska kommissionen 89 80 79 74 45 53 EU:s ministerråd 91 66 80 64 46 45 Europeiska gemenskapernas domstol 72 72 73 69 58 54 Europeiska ombudsmannen 25 36 33 40 26 33 Europeiska centralbanken 80 74 78 71 52 49 Europeiska revisionsrätten 23 52 40 55 29 41 EU:s regionkommitté 29 29 34 37 24 30 EU:s ekonomiska och sociala kommitté 29 36 45 43 26 32 Konventet om Europeiska unionens framtid 34 28 49 39 29 29 Tabell 11 Svenskarna och EU:s institutioner (Svenskarnas svar ingår i värdet för EU 15) 4.1. Känner svenskarna till EU:s institutioner? Svenskarna verkar ha en stor kännedom om EU:s tre stora institutioner, Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och EU:s ministerråd. Europaparlamentet har enligt undersökningen en särställning bland institutionerna i och med att hela 99 % av svenskarna säger sig känna till det. En stor del av svenskarna säger sig också känna till EG-domstolen och Europeiska centralbanken. Anmärkningsvärt är dock att endast en fjärdedel av svenskarna säger sig känna till Europeiska ombudsmannen, vars verksamhet syftar till att skydda EUmedborgarna mot maktmissbruk. Här behövs det enligt min mening en informationsinsats från EU:s sida för att nå ut till medborgarna. Nämnvärt är även att endast 34 % av svenskarna känner till konventet om Europeiska unionens framtid. Om man jämför de svenska resultaten med EUgenomsnittet ser man att betydligt fler svenskar säger sig känna till EU:s ministerråd, medan betydligt färre svenskar säger sig känna till Europeiska revisionsrätten. 4.2. Hur viktiga är institutionerna? När det gäller hur viktiga EU:s institutioner är enligt svenskarna går samma mönster igen som när det gäller svenskarnas kännedom om dem. De institutioner som svenskarna känner till bäst är också de som de tycker är viktigast.

4.3. Litar svenskarna på EU:s institutioner? Svenskarna verkar inte ha så stort förtroende för EU:s institutioner. Svenskarna verkar ha störst förtroende för EG-domstolen (58 %), följt av Europeiska centralbanken (52 %) och Europaparlamentet (51 %). Ingen av de andra institutionerna nådde upp till hälften av de tillfrågade. Anmärkningsvärt är att det enligt undersökningen är fler som litar på Europeiska ombudsmannen (26 %) än som känner till denna institution (25 %). Detta kan endast tydas så att en del av de tillfrågade uttalat sig om institutioner som de inte känner till. 4.4. Vilka åtgärder ska prioriteras av EU? Svenskarna tycker att ett stort antal frågor ska prioriteras. Det är endast ett fåtal frågor som svenskarna tycker ska ha lägre prioritet än EUmedborgarna i stort. Politikområde / % Prioritet - Sv Prioritet EU-15 (inkl Sv) Välkomna nya medlemsstater Närma sig medborgarna Ej prioritet - Sv Ej prioritet EU-15 (inkl Sv) 55 31 37 58 81 71 14 21 Införa euron 47 63 45 30 Bekämpa fattigdom 94 90 5 7 & social utslagning Skydda miljön 95 88 4 9 Garantera 89 86 9 10 livsmedelskvalitén Skydda konsumenterna & garantera kvalitén på övriga varor Bekämpa arbetslöshet Reformera EU:s institutioner Bekämpa org. brottslighet och narkotikahandel Framhäva EU:s politiska & diplomatiska betydelse i världen Upprätthålla fred & säkerhet i Europa Garantera ind. rättigheter och respekt för de demokratiska principerna i Europa 77 82 20 14 91 91 7 6 66 52 21 32 96 89 4 8 40 55 49 34 94 91 5 6 88 81 8 13 Bekämpa terrorism 93 91 6 6 80 84 15 11 Bekämpa illegal invandring Figur 12 Vilka åtgärder skall prioriteras av EU?

En stor majoritet av svenskarna anser det viktigt att EU närmar sig medborgarna och att demokratin och individernas rättigheter respekteras i Europa. Svenskarna tycker även att miljöhänsyn och sociala hänsyn som bekämpande av arbetslösheten ska stå högt på dagordningen. Brottsbekämpning verkar också vara en prioritet för svenskarna, liksom freden och säkerheten i Europa. Frågor som svenskarna tycker att man kan nedprioritera är införandet av euron och EU:s politiska och diplomatiska roll i omvärlden. När det gäller välkomnandet av nya medlemsstater tycker en knapp majoritet av svenskarna att det är en fråga som EU ska prioritera. EU-genomsnittet är hela 24 % lägre (31 % mot 55 %). Det verkar alltså som om svenskarna är tveksamma till EU-utvidgningen, men ändå mer positiva än övriga EUmedborgare.

5. Sverige och euron på tröskeln till folkomröstning 5.1. Är svenskarna för eller emot EMU och euron? % Hälften av svenskarna säger sig vara för EMU och euron, jämfört med drygt hälften av danskarna, nästan en tredjedel av britterna och sju tiondelar av medborgarna i euroområdet. Två femtedelar av svenskarna och danskarna säger sig vara emot EMU och euron, jämfört med tre femtedelar av britterna och endast en fjärdedel av medborgarna i euroområdet. 80 70 60 50 40 30 51 56 28 71 41 40 61 24 Sverige Danmark Storbritannien euroområdet 20 10 8 5 11 6 0 för emot vet ej Figur 13 EU och euron Numera är en knapp majoritet av svenskarna för EMU. Detta är en ökning från föregående Eurobarometer då stödet var 49 %. Detta är också ett trendbrott eftersom stödet minskat tidigare. Om man jämför med genomsnittet i Storbritannien verkar svenskarna vara mer positiva till EMU och euron. Om man jämför med Danmark, ser man att svenskarna är mindre positiva. Det verkar som om de EU-medborgare som använder euron i sina egna länder ser stora fördelar med den nya valutan. Om man tittar på utvecklingen över tid, ligger EMU-motståndet ligger i stort sett på samma nivå i Sverige. Jämfört med genomsnittet i Storbritannien och i euroområdet ligger motståndet i Sverige och Danmark någonstans mitt emellan. När frågan ställs på detta sätt verkar utgången i höstens folkomröstning i Sverige oviss, även om ja-sidan verkar ha övertaget för närvarande.

Knappt två tredjedelar av Malmöborna är för EMU och euron, jämfört med 2/5 av norrlänningarna. Mer än hälften av göteborgarna och norrlänningarna är mot EMU och euron, jämfört med en dryg fjärdedel av Malmöborna. 7 4 vet ej 5 9 9 10 emot 28 33 38 40 55 56 Malmö Göteborg Stockholm Norrland Svealand Götaland 65 41 för 40 50 53 58 0 10 20 30 40 50 60 70 % Figur 13.1 EU och euron Liksom när det gäller den övergripande attityden till EU, är Malmöborna och stockholmarna de som är mest positiva till EMU och Euron. De som är mest negativa är göteborgarna och norrlänningarna. Kan detta bero på att Malmöborna är de som bor närmast kontinenten och euroområdet, och att de därför ser fler fördelar med att Sverige går med i EMU?

% Tre femtedelar av de svenska männen är för EMU och euron, jämfört med drygt två femtedelar av kvinnorna. Nästan hälften av de svenskorna är emot EMU och euron, jämfört med en dryg tredjedel av svenskarna. 70 60 60 50 43 45 40 30 36 män kvinnor 20 12 10 4 0 för emot vet ej Figur 13.2 EU och euron Resultatet när det gäller könsfördelningen i EMU-frågan följer det mönster som vi sett i andra frågor och undersökningar. Män är mer positiva och därmed mindre negativa än kvinnor. Andelen osäkra är betydligt större bland kvinnorna. Det verkar alltså som om män inte bara är mer positiva till EMU och euron, utan att de också har mer bestämda åsikter i frågan.

5.2. Hur fästa är svenskarna vid kronan? Nästan hälften av svenskarna tror att det skulle vara bra om euron ersatte den nationella valutan, jämfört med drygt hälften av danskarna och en fjärdedel av britterna. Hälften av britterna tror att det skulle vara dåligt om euron ersatte den nationella valutan, jämfört med mindre än en tredjedel av svenskarna och danskarna. Storbritannien Danmark mycket bra ganska bra varken dåligt eller bra ganska dåligt mycket dåligt vet ej Sverige 0% 20% 40% 60% 80% 100% Sverige Danmark Storbritannien vet ej 3 2 5 mycket dåligt 12 13 37 ganska dåligt 18 15 17 varken dåligt eller bra 20 18 16 ganska bra 28 23 15 mycket bra 19 29 10 Figur 14 om euron ersatte den nationella valutan Denna frågeställning ger en bättre och mer nyanserad bild av opinionen inför en folkomröstning om EMU och euron. Svenskarna är relativt positiva till att euron ersätter den nationella valutan. 47 % tycker att det är ganska bra eller mycket bra att detta sker. Andelen likgiltiga eller osäkra är dock så stor som 20 %, vilket försvårar en analys av resultatet. Danskarna är emellertid ännu mer positiva till euron och där säger en majoritet (52 %) att det vore positivt om euron ersatte den danska kronan. Britterna är betydligt mer skeptiska till att ersätta pundet med euron. Endast 25 % av britterna anser att det vore positivt. Om man ska tro på detta resultat, skulle det innebära att om danskarna folkomröstade om EMU och euron idag, så skulle de rösta ja, medan utgången av den svenska folkomröstningen skulle vara oviss och den brittiska skulle resultera i ett klart nej.

5.3. Tycker svenskarna att det fungerar bra att använda euron? Hälften av svenskarna anser att det fungerar bra att använda euron, jämfört med nästan två tredjedelar av EU-medborgarna. En fjärdedel av svenskarna har inte använt euron än. 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 mycket bekväm ganska bekväm inte särskilt bekväm inte alls bekväm vet ej har ej använt euron än EU 15 Sverige Sverige EU 15 mycket bekväm ganska bekväm inte särskilt bekväm inte alls bekväm vet ej har ej använt euron än Sverige 21 29 14 9 3 25 EU 15 16 41 24 15 3 1 Figur 16 Hur bekväm är du med att använda euron? (Svenskarnas svar ingår i värdet för EU 15) Det är väl inte helt överraskande att fler EU-medborgare än svenskar verkar tycka att det fungerar bra att använda euron. Många av EU-medborgarna har ju använt euron i sina egna länder i nästan ett år och är därför mer vana vid den. Något som är anmärkningsvärt är dock att fler svenskar anser att det fungerar mycket bra att använda euron än EU-genomsnittet. Det är också en relativt stor del av svenskarna som inte har använt euron än. En majoritet av svenskarna säger sig vara för EMU och euron, men antalet svenskar som säger att det vore positivt om euron ersatte den svenska kronan är lägre. Debatten inför folkomröstningen i september kommer att bli intensiv och omfattande. Den sida som kan vinna över den stora andelen osäkra väljare kommer att bli framgångsrik.

6. EU:s utvidgning en realitet 6.1. Är svenskarna för eller emot en utvidgning? Nästan två tredjedelar av svenskarna säger sig vara för en utvidgning av EU, jämfört med drygt hälften av EU-medborgarna. Nästan en tredjedel av EU-medborgarna är emot en utvidgning av EU, jämfört med nästan en fjärdedel av svenskarna. % 70 65 60 52 50 40 30 23 30 Sverige EU 15 20 18 12 10 0 för emot vet ej Figur 17 för eller emot utvidgning (Svenskarnas svar ingår i värdet för EU 15) En majoritet av svenskarna i denna undersökning säger sig vara positiva till en utvidgning av EU. Jämfört med EU-genomsnittet är svenskarna betydligt mer positiva och färre är helt emot..

Stockholmarna är mest positiva till en utvidgning av EU. Göteborgarna är mest negativa till en utvidgning av EU. % 80 70 60 65 67 63 69 60 65 50 40 30 20 10 25 21 20 19 30 25 11 12 18 12 11 15 Götaland Svealand Norrland Stockholm Göteborg Malmö 0 för emot vet ej Figur 17.1 för eller emot utvidgning När det gäller den regionala fördelningen av opinionen kan man se att den är mycket jämnare än i andra sakfrågor. Det skiljer inte många procent när det gäller stödet för en utvidgning av EU. Stödet är störst i Stockholm. Mest motstånd verkar finnas i Göteborg.

Den yngsta åldersgruppen (15 24 år) är mest positiv till en utvidgning av EU. % 80 70 71 65 65 62 60 50 40 15-24 år 25-39 år 40-54 år 55+ år 30 25 23 24 20 10 16 13 10 13 13 0 för emot vet ej Figur 17.2 för eller emot utvidgning När det gäller åldersfördelningen verkar de yngsta vara mest positiva och de äldsta mest negativa till en utvidgning av EU. Motståndet är ungefär lika stort i åldersgrupperna över 25 år, medan den yngsta åldersgruppen uppvisar ett klart lägre motstånd. Kan det vara så att den yngre generationen har en helt annan syn på länderna i Central- och Östeuropa än de som upplevt det kalla krigets dagar?

Sju av tio svenska män är för en utvidgning av EU, jämfört med tre femtedelar av de svenska kvinnorna. När det gäller dem som är emot en utvidgning är könsfördelningen jämn. % 80 70 71 60 60 50 40 män kvinnor 30 20 21 23 16 10 8 0 för emot vet ej Figur 17.3 för eller emot utvidgning Återigen är männen mer positiva än kvinnorna. Skillnaderna är dock inte så stora i utvidgningsfrågan som i andra frågor. Emellertid är dubbelt så många kvinnor som män osäkra.

6.2. Vilka länder ska enligt svenskarna delta i en utvidgning? Länder / värde i % för - Sv emot - Sv vet ej - Sv för - EU-15 emot - EU-15 vet ej - EU-15 Tjeckien 72 16 11 46 33 20 Slovakien 69 18 13 41 37 22 Polen 72 18 11 48 34 18 Ungern 71 18 11 52 30 19 Rumänien 54 31 15 35 45 20 Slovenien 62 24 15 38 40 22 Estland 74 16 10 41 36 23 Lettland 73 17 10 41 37 23 Litauen 72 17 10 40 37 23 Bulgarien 57 27 16 39 40 22 Cypern 66 21 13 59 33 20 Malta 71 16 13 52 28 20 Turkiet 38 48 14 32 49 20 Schweiz 87 7 6 75 12 13 Norge 88 8 5 75 12 13 Bosnien och Hercegovina 55 30 16 31 47 22 Kroatien 56 28 16 35 45 20 Makedonien (FYROM) 53 29 18 30 48 22 Jugoslavien 56 29 16 33 46 21 Island 87 7 6 61 21 18 Albanien 45 38 17 27 52 21 Figur 18 Vilka ska delta i en utvidgning? (Svenskarnas svar ingår i värdet för EU 15) De enda länder som inte har ett 50 %-igt stöd av svenskarna i denna undersökning är Turkiet och Albanien. Det är en skillnad mot föregående undersökning då inte heller Rumänien och de länder som tidigare ingick i Jugoslavien (utom Slovenien) fick stöd av en majoritet av svenskarna. Svenskarna har en positivare inställning till EU-utvidgningen än EU-genomsnittet. Detta gäller alla länder, även om svenskarna är mer positiva till en utvidgning med nordiska, västeuropeiska och baltiska länder än till en utvidgning med länder i Central- och Östeuropa och på Balkan.

6.3. Hur ska en eventuell utvidgning genomföras? Över en tredjedel av svenskarna tycker att alla länder som vill ska bli medlemmar i EU, jämfört med en femtedel av EU-medborgarna. Nästan en femtedel både av svenskarna och EU-medborgarna vill inte att EU ska utvidgas. 50 45 43 46 40 35 34 30 25 20 20 17 19 Sverige EU 15 15 12 10 5 2 4 5 0 inkludera alla länder som vill inkludera en del av de länder som vill inte utvidgas inget av ovanstående vet ej Figur 19 hur en eventuell utvidgning skall genomföras (Svenskarnas svar ingår i värdet för EU 15) Betydligt fler svenskar än av EU-medborgarna i stort tycker att alla länder som vill bli medlemmar i EU ska beredas möjlighet till detta. När det gäller de andra svarsalternativen följer opinionen i Sverige EU-genomsnittet. Återigen verkar det som om svenskarna visar prov på en större öppenhet än EU-genomsnittet när det gäller att släppa in nya medlemmar i EU.

% 50 45 43 43 40 35 30 25 20 37 34 31 31 40 36 16 33 17 EB55.0 Maj 2001 % EB56.2 December 2001 % EB57.1 Maj 2002 % EB58.1 Oktober 2002 % 15 13 10 5 0 inkludera alla länder som vill inkludera en del av de länder som vill inte utvidgas 4 3 inget av ovanstående 6 6 2 0 0 vet ej 5 Figur 19.1 hur en eventuell utvidgning skall genomföras Vid en jämförelse med tidigare Eurobarometrar kan man se att många som tidigare var emot en utvidgning har ändrat sig under det senaste året. Efter att våren 2002 ha varit uppe på hela 33 % är siffran numera nere på 17 %, det vill säga i paritet med de undersökningar som genomfördes under 2001.

6.4. Vad vet svenskarna om utvidgningen? En fjärdedel av svenskarna tycker att de är välinformerade om utvidgningen, jämfört med en femtedel av EU-medborgarna. Nästan en femtedel av svenskarna tycker att de inte alls är informerade om utvidgningen, jämfört med drygt en fjärdedel av EU-medborgarna. % 60 57 50 50 40 30 24 27 Sv EU 15 20 20 18 10 0 2 1 2 1 mycket välinfo välinfo inte särskilt välinfo inte alls info vet ej Figur 20 vad de tillfrågade vet om utvidgningen (Svenskarnas svar ingår i värdet för EU 15) Även om skillnaden inte är så stor så verkar det som om svenskarna anser sig vara bättre informerade än EU-genomsnittet. Det är dock endast en bråkdel av medborgarna som anser sig vara mycket välinformerade i frågan om utvidgningen. Att en stor majoritet både i Sverige och i EU tycker att de inte vet tillräckligt får väl anses vara ett misslyckande från EU:s sida. Jag tror att det krävs krafttag för att informera medborgarna om denna fråga innan de tio nya länder går med i unionen.

70 60 54 60 57 50 40 30 20 16 27 20 24 18 18 mycket välinfo välinfo inte särskilt välinfo inte alls info vet ej 10 0 2 1 2 1 1 1 % % % maj 2001 maj 2002 oktober 2002 EB55.0 EB57.1 EB58.1 Figur 20.1 vad svenskarna vet om utvidgningen Andelen svenskar som anser sig vara välinformerade om utvidgningen har ökat konstant i Eurobarometerns undersökningar. Detta är ett tecken på att informationsarbetet i Sverige är på rätt väg, men även på att svenskarna intresserar sig mer och mer för frågan om EU:s utvidgning.