Patientsäkerhetsberättelse 2014 Elevhälsans medicinska insatser [EMI] 1

Relevanta dokument
Patientsäkerhetsberättelse 2013 Elevhälsans medicinska insatser [EMI] 1

Patientsäkerhetsberättelse EMI 2016

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats [EMI]

Patientsäkerhetsberättelse för skolhälsovården vid Alléskolan

Patientsäkerhetsberättelse för Centrala elevhälsans medicinska insatser 2016

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats Danderyds kommun

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen av elevhälsan i Trelleborgs kommun för 2016

Patientsäkerhetsberättelse

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Patientsäker hets berättelse

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insatser

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans psykologiska insats 2017 Bromölla kommun

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan.

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2016 UTBILDNING

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Tyresö kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

År Ansvarig för innehållet: Margaretha Zetterlund, verksamhetschef, skolchef Marianne Karlsson, medicinskt ledningsansvar för skolhälsovården

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse

Tjänsteskrivelse Patientsäkerhetsberättelser för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Utbildningsnämndens arbetsutskott

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Skolhälsovården Borlänge Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

LEDNINGSSYSTEM FÖR DE MEDICINSKA INSATSERNA INOM SALA KOMMUNS SKOLORS ELEVHÄLSA

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

Herman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats 2016 Bromölla kommun

Patientsäkerhetsberättelse för psykologer verksamma inom elevhälsan, bildningsförvaltningen Trelleborgs kommun 2016

Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats Danderyds kommun

Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans psykologiska insatser

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Hur ska bra vård vara?

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Gymnasieskolan Gymnasiet Gymnasie-och vuxenutbildningen Eslövs kommun

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Vårdgivarens utseende av verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan inom barn- och skolnämndens ansvarsområde

Patientsäkerhetsberättelse för

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetsberättelse för. Skolhälsovård. Kramfors Kommun

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Verksamhetsansvar - Kvalitetsmått

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse, elevhälsans medicinska insats 2016 Älvkarleby kommun

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans Medicinska Insats i Robertsfors Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Kvalitets-och Patientsäkerhetsberättelse

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Vårdgivare Verksamhetschef Anmälningsansvarig Vårdskada Allvarlig vårdskada Patientsäkerhet. Definitioner

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans Medicinska Insats i Robertsfors Kommun

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Verksamhetschef avseende hälso- och sjukvård inom elevhälsan

Transkript:

2015-01-28 Handläggare Tina Leach EMI Avd Styrning Kvalitet 15UTN/132 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Elevhälsans medicinska insatser [EMI] 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Strategier:... 4 Övergripande mål... 4 Struktur för uppföljning/utvärdering.... 4 Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder genomförts för ökad patientsäkerhet.... 5 Metodboken förnyas ständigt Det som är en stor del av uppdraget är att uppdatera information kring rutiner och processer. Dvs kriterier och gränsvärden för olika arbetsuppgifters så att resultat inom verksamheten kan patientsäkras. Ex. uppdatering kring generella läkemedelsordinationer vaccinationer mfl. Detta sker kontinuerlig samt genomgång vid verksamhetsmöten en gång/ månad.... 5 Kvalitetsdokument har förnyats.... 5 Samverkan och samarbete med interna och externa enheter sker kontinuerligt... 5 Nya tekniska stödsystem utarbetas och införs v.b.... 5 Egenkontroll hur patientsäkerheten följs upp en gång per år.... 5 Egenkontrollens sammanställning visar på ett förbättringsarbete ex kring läkemedels förråds utbud... 5 Avvikelsehantering, rapport om risker, synpunkter och klagomål;... 5 Uppföljning av mätbara verksamhets resultat... 5 Samverkan för att förebygga vårdskador... 6 Riskanalys... 6 Hälso och sjukvårdspersonalens rapportskyldighet... 6 1 På rekommendation av Riksföreningen för skolsköterskor ändrat benämningen till Elevhälsans medicinska insatser, vilket vi genomförde under 2013. Kommuner i Stockholms län har också ändrat sin benämning. Detta för att uppnå konsensus av benämning för vår verksamhet. Besöksadress: Skogsbovägen 9 11, 134 81 Gustavsberg Postadress: Värmdö kommun, 134 81 Gustavsberg Växel 08-570 470 00 varmdo.kommun@varmdo.se www.varmdo.se Org.nr. 01-212000-0035

15UTN/132 Sid 2(8) Sammanställning och analys... 6 Samverkan med elever och närstående... 6 Övergripande mål och strategier för kommande år:... 7 Resultat... 7

15UTN/132 Sid 3(8) Sammanfattning Patientsäkerhetsberättelsen för år 2014 beskriver hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet. Hänvisning kring rutiner och processer sker till Metodbok 2 som ständigt förnyas med nya dokument rörande uppgifter ålagda verksamheten, den grundar sig utifrån Skolverket och Socialstyrelsen Vägledning för Elevhälsan 2014. Exempelvis har ledningssystem och kvalitetsdokument förnyats enligt SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete planeras att följas upp i Stratsys år 2015. Egenkontroll sker systematiskt genom årligt återkommande utvärdering av verksamheten. Samt årlig omvärldsbevakning. Vårdskador och risker för vårdskador identifieras och hanteras av personal inom verksamheten enligt rutiner inom enheten. Personalen har inom verksamheten bidragit till ökad patientsäkerhet genom att rapportera risker, tillbud och negativa händelser genom avvikelse- och riskhantering inom enheten. Rutiner finns för detta. Bakgrund Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Vårdgivaren är ansvarig för patientsäkerhetsarbetet. Vårdgivaren fastställer mål och strategier för det systematiska patientsäkerhetsarbetet samt kontinuerligt följer upp och utvärderar mål. U.S. / U.N. som är vårdgivare har delegerat till produktions chef att utse verksamhetschef för EMI. Verksamhetschef för EMI har uppdragit till skolöverläkare att vara ansvarig för - vård - diagnos - behandling Verksamhetschef har av vårdgivaren uppdraget att arbetar med - uppföljning och analys av händelser och avvikelser - fördjupade analyser och utvecklingsarbeten inom patientsäkerhetsområdet - -hygienronder och samordna punktprevalensmätningar. Verksamhetschefen ansvarar för att bistå rektorerna som arbetsgivare, så att alla medarbetare engageras och har rätt kompetens och befogenheter för att bedriva säker vård. Verksamhetschef ansvarar för att: - operativa mätbara verksamhetsmål formuleras - att medarbetarna delges information - att resultatet analyseras - och att åtgärder vidtas för att målen nås

15UTN/132 Sid 4(8) Strategier: Att samtlig personal i EMI ska ha tillgång till uppdaterad information om verksamheten samt tillgång till stöd. Det är då nödvändigt att all personal ingår i ett lokalt EMI-nätverk. Införa riskanalyser kring journalhantering och dokumentation. Detta bör öka följsamheten till lokala rutiner. Utbildning inom området vaccination med nyanländas vaccinations problematik i fokus. Samt neuropsykiatriska utredningar. Samarbete med interna och externa verksamheter för att öka kunskapen och samarbetet kring dessa utredningar. Övergripande mål Vårt mål är att EMI i Värmdö kommuns alla grund- och grundsärskolor ska ha en god och likvärdig nivå gällande tillgänglighet och patientsäkerhet. Principen om allas rätt till likvärdig vård av hög kvalitet är målet. Minska andelen risker för vårdskador t ex genom att ha tillgång till samtliga och fullständiga journaler vid övertagande av journaler från annan enhet. Öka vaccinationstäckningen av nyanlända elever från annat land. Ökad kunskap som leder till klarhet i ställningstagande till utredningar vid misstanke om psykiatriska funktionsnedsättningar. Utveckla och utvärdera hälsosamtalen åk 4 och åk 7. Struktur för uppföljning/utvärdering. Likvärdig vård av hög kvalitet kan bl a med utbildning tillgodose utövarens kompetens, vilket leder till hög kvalitet. Likvärdighet kan med arbetstyngd mätas så att skolsköterskans tillgänglighet kan motsvara elevernas efterfrågan på tillgänglighet. Vårdskador mäts med hjälp av strukturerad journalgranskning. Uppföljning av vårdskador sker inom enheten. Identifikation av händelsen och beslut om hantering gör verksamhetschefen i samråd med skolöverläkaren, rektorer informeras vid behov. Hanteringen sker alltid i samråd med involverad personal och elev/vårdnadshavare och enligt Hälso- och sjukvårdslagen, Socialstyrelsens / IVO föreskrifter och riktlinjer. Utförandet av Lex Maria anmälan gör verksamhetschefen i samråd med skolöverläkaren inom verksamheten. Återkoppling sker alltid med alla inblandade. Uppföljning och utvärdering av ärenden sker löpande med alla inblandade. Åtgärder för förbättring beslutar verksamhetschef om i samråd med skolöverläkare samt genomför densamma med uppföljning och utvärdering med personal inom enheten. Information till produktionschef/ bitr. produktionschef (fr o m 1/1 2015 till chef sektor kultur och utbildning/chef avdelning styrning och kvalitet) sker v.b. efter identifikation av händelsen, detta gör verksamhetschefen.

15UTN/132 Sid 5(8) Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Metodboken förnyas ständigt Det som är en stor del av uppdraget är att uppdatera information kring rutiner och processer. D v s kriterier och gränsvärden för olika arbetsuppgifter så att resultat inom verksamheten kan patientsäkras. Ex. uppdatering kring generella läkemedelsordinationer vaccinationer mm. Detta sker kontinuerligt samt genomgång vid verksamhetsmöten en gång/ månad. Kvalitetsdokument har förnyats En mall för Ledningssystem och Kvalitetsdokument har skapats i samarbete med nätverk där andra verksamhetschefer i fyra andra kommuner ingår. Att förnya metodbok och ge medarbetarna kontinuerlig information kring rutiner och processer kvalitetssäkras verksamheten.. Vägledning för Elevhälsan 2014 diskuteras och förslag på ändring kring basprogram förbereds inför år 2015. Samverkan och samarbete med interna och externa enheter sker kontinuerligt Möten med Hamnen, BVC, VC, BUM, BUP, BUS, Socialtjänsten, Andra kommuner, Samråd kring elever med missbruk mfl fortgår kontinuerligt. Nya tekniska stödsystem utarbetas och införs v.b. Stratsys implementeras under 2014-2015. Underlättar samlad information från medarbetarnas kvalitetsrapporter. Egenkontroll hur patientsäkerheten följs upp en gång per år Egenkontrollens sammanställning visar på ett förbättringsarbete ex kring läkemedelsförrådsutbud. Avvikelsehantering, rapport om risker, synpunkter och klagomål; Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. SOFS 2008:25 Inspektionen för vård och omsorg [IVO] hanterar dessa ärenden from 1 juni 2013. Sammanställningen av avvikelsehanteringen visar tydligt att det fokus verksamheten har lagt på utvärdering och uppföljning inom vissa prioriterade processer har gett resultat. Ex överrapportering från annan vårdgivare. Förbättringsarbete har planerats i samarbete kring denna process. Vid större rutin förändringar sker alltid riskanalys innan rutinerna genomförs. Ingen Lex Maria har skrivits under 2014. Uppföljning av mätbara verksamhets resultat - Jämförelser av verksamhetens resultat med öppna jämförelser.

15UTN/132 Sid 6(8) - Statistik av utförda kontroller som ingår i basprogrammet enligt lokala rutiner jämförs lokalt och externt. - Avvikelser. - Jämförelser av personaltäthet inom elevhälsan. - Statistik i nationellt vaccinations register. Samverkan för att förebygga vårdskador Samarbete vid övergångar; BVC, BUM, Socialtjänsten, Vårdcentraler, Utredningsteam mfl. Detta har bl a lett till att vi använder lika blanketter i bedömningar vilket underlättar hanteringen. Samt att informationsutbytet klargörs. Riskanalys Identifikation av riskområden och beslut om riskanalys gör verksamhetschef ofta i samråd med skolöverläkare för enheten. Utförandet sker tillsammans med all personal inom enheten. Vid ändring av processer sker riskanalys, ex vid förberedelse till nytt basprogram 2015. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapportskyldighet Avvikelse rapportering sker löpande enligt lokala rutiner i metodboken. Identifikation av avvikelsen och beslut om hantering gör verksamhetschefen för enheten. Hanteringen sker alltid i samråd med involverad personal och elev/vårdnadshavare och enligt Hälso- och sjukvårdslagen, socialstyrelsens/ IVO föreskrifter och riktlinjer. Utförandet av Lex Maria anmälan gör verksamhetschefen i samråd med skolöverläkaren. Återkoppling sker alltid med alla inblandade. Uppföljning och utvärdering av ärenden sker löpande med alla inblandade. Information till bitr produktionschefen har skett v.b. efter identifikation av händelsen, detta gör verksamhetschefen för enheten. Sammanställning och analys Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter sammanställs och analyseras av verksamhetschefen, och kontakt tas med alla inblandade. Åtgärder och uppföljning sker för att höja patientsäkerheten. År 2014 har 151st avvikelser inkommit varav 41st som berör externa verksamheter. 60st uteblivna kontroller p.g.a. ej bemannad skolskötersketjänst. Rörande externa verksamheter har samarbete kring ny rutin diskuterats. Beslut ska tas under 2015. Kontroller har åtgärdats genom att extra skolsköterska hyrts in och åtgärdat kontrollerna. Samverkan med elever och närstående Via hälsoenkäter och hälsoformulär som erbjuds alla elever i olika årskurser, detta sker årligen. Vi har kontakt med elever och närstående på det individuella planet och samverkar kring den bästa lösning, åtgärdar och har planerad uppföljning. Utvärdering av hälsobesöken i åk 4 och åk 7 visar att eleverna har gott förtroende för skolsköterskorna och anser att hälsosamtalet har betydelse. Ex är att i kommentarer från elever skrivs att de lärt sig mer om kroppen och hur de ska främja sin hälsa.

15UTN/132 Sid 7(8) Övergripande mål och strategier för kommande år: De åtgärder som kommer att vidtas för att öka patientsäkerheten: - Metodboken förnyas ständigt med nya dokument rörande uppgifter ålagda verksamheten. Vägledningsdokument för Elevhälsan utkom från Socialstyrelsen 2014 under april månad och reviderades oktober månad 2014. Kvalitetsdokument förnyas. - Samverkan och samarbete med interna och externa enheter sker kontinuerligt och utvecklas ständigt. - Nya tekniska stödsystem införs löpande för att höja säkerheten. - Uppdateringar kring nytt vaccinations program HPV II-dos. 1/1 2015 - Ny patientlag from 1/1 2015 - Egenkontroll utvecklas med nytt dokument. - Att upptäcka och förebygga vårdskador och risker för vårdskador utvecklas ständigt med riskanalyser. Specifikt i nya avsitt rörande nytt basprogram. - Avvikelsehantering i digitalt system startas 2015 - Elever involveras i patientsäkerhetsarbetet utifrån utvärdering av hälsosamtalet. Åk 4. - För att nå målen om jämlik hälsa bör det planeras in utbildning för skolläkare och skolsköterskor. Yrkesföreningarna har årliga utbildningsdagar som samtliga bör delta i. Även antal elever per heltids skolsköterska ska granskas för att utvärdera tillgängligheten till skolsköterskan. Resultat Resultat som uppnåtts under 2014 är ökad patientsäkerhet vid utförda hälsobesök, vaccinationer genom att; Metodboken ständigt förnyas med nya dokument rörande uppgifter ålagda verksamheten. Samarbetsmöten med extern verksamhet där diskussion kring tydligare Epikris vid överlämnande till grundskola sker kontinuerligt. Sthlms läns landsting har beslutat att ha en gemensam Epikris till samtliga grundskolor i Sthlms län. Den har vi fått ta del av. Att utökad samverkan och samarbete med interna och externa enheter sker kontinuerligt har höjt patientsäkerheten vid överföring av elev information mellan fler enheter. Nya tekniska stödsystem införs löpande i det digitala journalsystemet och utbildning sker av all personal, detta höjer säkerheten kring journalföring och dokumentation. Även utbildning av personalen i olika processer har höjt säkerheten. Ex. Stratsys, ledningssystem. Ny information kring nyanlända elever erbjuds av externa aktörer för de i gruppen som har FBK (förberedelseklasser). Samt vilka stöd processer som finns tillgängliga och kan utnyttjas. Dokumentations utbildning har skett i gruppen av systemadministratör vilket lett till ett mer samlat dokumentations flöde. Ex VIPS. (Välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet)

15UTN/132 Sid 8(8) Kunskap kring utredningar vid misstanke om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning förbättras och möten har upprättats i dialog kring detta i olika sammanhang där verksamhetschef och skolöverläkare ingår. Egenkontroll sker kontinuerligt genom utvärdering av verksamheten och det höjer kvalitén inom enheten. Ökad kännedom kring rapport om risker, tillbud och negativa händelser samt synpunkter och klagomål har via information tydliggjort hur och när man ska inkomma med detta. De viktiga resultaten som uppnåtts är: Genom förebyggande insatser har eventuella uppkomna risker identifierats. Genom att enheten är proaktiv i dessa frågor, dvs utför riskanalyser och avvikelsehantering ökas informationsflöde som är till gagn för ökad patientsäkerhet. Det som är viktigast är dock uppdaterad information, kriterier och gränsvärden för olika arbetsuppgifter och dess resultat inom verksamheten så att patientsäkerheten kan säkras.