Namn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?



Relevanta dokument
Fonetik. Dolores Meden

Talets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.

Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A

Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan

fonetik konsonanter + fonologi

Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Språkljud Test. Kartläggning av uttal med bilder. Gunnel Wendick

FÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen

Kortfattad tysk uttalslära

Fonetik och fonologi. Ljud och ljudsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2

Skillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter

Vad vill vi Vad kan vi Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?

Fonologisk typologi

Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?

Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store

H LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii

Konsonanter. Grundstruktur

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling

>> Inledning.

Fonetiklabb för FFG VT05

Vad bör vi göra med uttalsundervisningen?

Artikulatorisk fonetik

Finns det ett korrekt uttal?

Lista på transkriptionstecken för arabiskt dialektmaterial 1

Inst f lingvistik, GU, vt 04 Jonas Lindh Omtentamen, Fonetik, fonologi och grafonomi, Lördag 8 maj 2004, kl

FRANSKA I ALLMÄN FONETIK. Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida).

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Bonusmaterial Språkskrinet detektiv

Supradentalisering i finlandssvenskt standarduttal vid nyhetsuppläsning i Radio Vega

Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys

Fonetisk distansmätning av ord i lexikon

Talapparaten. Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light. lungorna luftströmsprocess energi. struphuvudet larynx fonation ljudkälla.

Fonem eller grafem? Vilket ska komma först i sfiundervisningen? Margareta Molin

1. Turkologisk transkription och notation

Uppgift 1 ( Betyg 3 uppgift )

Utskrift av dialektinspelning från Björnlunda socken, Södermanland

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Fonologi. Solveig Malmsten

Acapela TTS. Inställningar och korrigering av uttal. Emma och Erik

I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI

UPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal. Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK

Hör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby

Fonembegreppet

Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag

Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion

! Susanne Schötz! ! akustisk-fonetisk analys! ! grupparbete!! om vi hinner: introduktion till Praat (kort demo)!

Bonusmaterial Språkskrinet detektiv

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) helen.winzell@liu.

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden

Anpassa uttal i Infovox desktop Pro

fonetik fonologi + fonotax

Jollerkoll - typisk jollerutveckling

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

BLOCK 1. 1A. Att komma igång

Lyssna, läs och uttala. Eva Askling och Britt Wahlström-Ståhl

Veckans ord 3. Läraranvisning Textview. Verksnummer: 40093

foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8

LSK110 S S S S

Vokaler beskrivs som: främre/centrala/bakre -- rundade/orundade -- slutna/halvslutna/halvöppna/öppna

Medan bokstavsinlärningen pågår. Strukturerat bildmaterial. För gehörsskrivning av ljudenligt stavade ord

Uttalsundervisning. f.d. Sfi-lärare Universitetslektor i svenska som andraspråk

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

Hur barn i åldern 4;0-5;11 år presterar på taluppfattningstestet

Språkljud Träning. Uttalsträning med bilder. Gunnel Wendick

Uttalsundervisning i praktiken

Mikko Kuronen Finns det supradentala konsonanter även i finlandssvenskan?

Uttalsutveckling med hjälp av IT-teknik

Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi

Termordlista. Olle Engstrand, Fonetikens grunder Författaren och Studentlitteratur aktiv artikulator Den artikulator som bildar avspärrning

Lyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ

fonetik intro + vokaler

Didaktisk fonetik i andraspråksinlärning

UTVÄRDERING AV HÖGTALARSYSTEMET FRONTROW I KLASSRUM PÅ GRUNDSKOLENIVÅ

Fonetisk text och förkortningar i. Dialog Nova och Polycom Dialog

Rysk fonetik 5 hp föreläsning II. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A

fonetik fonotax + prosodi

Lyssna, Skriv och Läs!

Skrivning i fonetik. För Tyska kl Namn: Personnummer:

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga

Att sätta uttalet på plats

Digital behandling av tal. Litteratur till dagens lektion. Talproduktion. Akustisk Fonetik. Akustiska Elementa och Digital Signalbehandling

Guide till att använda Audacity för uttalsövningar

Flera övningar innehåller träning i att skilja på närliggande vokal- och konsonantljud för att eleven ska kunna koppla ihop varje språkljud med rätt

Lär dig engelska med bilder Mappia AB Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab

Lägga till olika dokument i en fil

Barnets typiska utveckling. -kommunikation -språkutveckling

Träning av r-ljud Logopederna Barn- och elevhälsan Träning av r-ljud

Körläsning, konsonanter och betonade stavelser

Nyanländas språkutveckling

Neuropedagogik Björn Adler, Hanna Adler och Studentlitteratur Bilaga 1:1 Arbete med schema för bokstäver Kognitiv träning i läsning

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription

Transkription och direktglossning av dialektinspelningar i SveDiaSyn

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

KOMPENDIUM SPANSK FONOLOGI

Prosodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser

Att använda talsyntesen ClaroRead Pro

Vasaskolan [EN WORKSHOP I FORMALIA]

Transkript:

UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen på utrymme som tilldelats varje fråga. Komprimera därför svaren och använd inte lösa papper. Skrivningen innehåller 15 frågor och totalt 70 poäng. Lycka till! 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud? a) stjärnsmäll b) kartan c) skjortorna d) flaxat Förklara för varje ord hur skriftbild och uttal överensstämmer respektive inte överensstämmer 2. (3 p) Vi antar att svenska har 27 distinktiva språkljud (fonem). Skriv in dem, helst med tecken i rutorna nedan, uppdelade på tonande och tonlösa ljud. Tonande ljud Tonlösa ljud

3. (10 p) Komplettera tabellen genom att fylla i så många rutor som möjligt, som motsvarar svenska konsonantljud, artikulationsställen och artikulationssätt, där det fattas både fonem och välkända allofoner. För att få full poäng ska du ha fyllt i alla rutor utom de gråmarkerade. Använd hakparentes runt alla -tecken. Artikulationssätt Artikulationsställe Stämbands -ton Frikativor friktionsljud Lateraler sidan av tungan +ton b m Labiodental läpp+tänder p +ton v n m f Supradental, retroflex Tungspets bakom tandvall (inklusive alveolar) Uvular Bakre tungrygg mot tungspenen +ton d l n t s +ton rd r r rl rn +ton rt rs sj j g dj hj lj tj k kj ch +ton g ng n k sj sk ch skj stj +ton r [ ] r r [ ] n [ ] Laryngal +ton Stämbanden, struphuvudet h

4. (4 p) Här ser du två spektrogram med inritad grundtonskurva. Det ena föreställer ordet sakerna och det andra föreställer ordet sagolik. Bestäm vilket spektrogram som hör till vilket ord. Det bör vara lätt att bedöma enbart utifrån grundtonskurvan, eftersom de stämmer bra med Kjellins modell. Du kan naturligtvis ta hjälp av spektrogrammet om du vill. Ordet ovan är Naturligt avbrott i grundtonen Grundtonskurva Grundtonskurva Ordet ovan är

5 (4 p) Här nedan ser du två oscillogram (avbildning av ljudvågor). Det ena är en ren s.k. sinuston (ungefär som från en stämgaffel), och det andra är Bosse som säger ett långt [ ]. Bestäm vilken bild som hör till vilket ljud Ljudet ovan är Ljudet ovan är 6. (4 p) Förklara varför den ena av ljudvågorna i fråga 5 är taggig.

7. (4 p) En andraspråkstalare uttalar ordet nyss som [n s]. Transkribera (skriv med tecken) hur ordet borde uttalas på standardsvenska, och nämn två egenskaper i svenska som den aktuella andraspråkstalaren troligen inte har i sitt förstaspråk. 8. (4 p) Begrunda nedanstående mening och tala om vilka vanliga assimilationer som förekommer om den uttalas ledigt på standardsvenska. Markera var de förekommer och förklara hur de fungerar. De har sagt att de ger tusen kronor till den som kommer först.

9. (3 p). Förklara varför den initiala konsonantkombinationen kl- är mycket vanligare förekommande bland världens språk än kombinationen lk-. 10. (3 p) Ä-ljudet / / i läsa ska normalt vara långt, men om man säger läsa engelska kan det bli kort. Förklara varför. 11. (5 p) Av följande 6 ord har hälften accent 2 (tonaccent). Markera betoning och längd på alla orden. Markera vilka som har accent 2 och förklara varför de ska ha det (enligt Kjellin) a) glaset b) glasögon c) ögat d) vinglaset e) vinet f) berusad

12. (4) I Boyds artikel bedömdes språkfärdigheter hos några utlandsfödda lärare som jobbar i svenska skolor. Bedömarna fick även säga vad de trodde om lärarnas yrkesskicklighet. Poängen i Boyds undersökning har med ovanstående att göra. Nämn någon eller några slutsatser som Boyd drog av resultatet. 13. (4 p) Bannert skriver i sin artikel att prosodin ska hjälpa lyssnaren att strukturera ljudflödet. Nämn några enheter som ljudflödet kan struktureras i. Det ska vara enheter större än enskilda ljud. Kommentera även vad som kan hända om prosodin inte är bra.

14. (10) Gör en så fullständig prosodisk markering som möjligt på nedanstående mening. Det blir troligen lättast om du börjar med betoning (streck ovanför texten) och längd (stryk under rätt bokstav), och sedan sätter ut gränser och tonkurvor. Motivera hur du valt mellan accent 1 (akut) och accent 2 (grav/tonaccent). Det skulle vara roligt om jul och midsommar kom samtidigt som i Australien. 15. (4 p) En person som ska lära sig svenska, har ett modersmål med bunden betoning och utan betydelseskiljande längd (kvantitet). Varför skulle han/hon kunna få svårt att skilja på racket och raket? Vilka svårigheter skulle det kunna ställa till för en svensk lyssnare, och varför?

UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-02-25 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen på utrymme som tilldelats varje fråga. Komprimera därför svaren och använd inte lösa papper. Skrivningen innehåller 14 frågor och totalt 70 poäng. Lycka till! 1. (4 p) I vilka av följande ord kan man i central rikssvenska höra 5 språkljud? a) sax b) bordet c) läxa d) skjorta Förklara för varje ord hur skriftbild och uttal överensstämmer respektive inte överensstämmer 2. (3 p) Vi antar att svenska har 27 distinktiva språkljud (fonem). Skriv in dem med -tecken i respektive ruta nedan. Vokalljud Tonande konsonantljud Tonlösa konsonantljud

3. (10 p) Komplettera tabellen genom att fylla i så många rutor som möjligt, som motsvarar svenska konsonantljud, artikulationsställen och artikulationssätt, där det fattas både fonem och välkända allofoner. Obs, även rubrikrutor För att få full poäng ska du ha fyllt i alla tomma rutor utom de gråmarkerade. Använd hakparentes runt alla -tecken. Artikulationssätt Bilabial Läpparna mot varandra Artikulationsställe Stämbands -ton Klusiler explosionsljud Tremulanter Nasaler +ton b m p +ton v n m Dental Tungspetsen mot övertändernas baksida. S räknas hit trots lite annan artikulation. Palatal Tungryggen mot främre/hårda gommen Uvular Bakre tungrygg mot tungspenen f +ton d l n t s +ton rd r r rl rn +ton rt rs sj j g dj hj lj tj k kj ch +ton g ng n k sj sk ch skj stj +ton r [ ] r r [ ] +ton n [ ] h

4. (4 p) Här ser du tre stiliserade grundtonskurvor och 9 ord. Skriv in rätt ord under respektive kurva. Det är inte säkert att det blir lika många ord per kurva. trädet klasskamrater bilen lådan handen solglasögon städar läser obetald

5 (8 p) Här nedan ser du två schematiska avbildningar av mänsklig röst. Sätt ut lämpliga sorter på de vågräta och lodräta axlarna. Obs, det blir förstås inte riktigt samma på båda. Berätta vad man kan läsa ut av diagrammen, t.ex. vad taggigheten i den övre bilden betyder och vad de lodräta pinnarna i den undre bilden betyder, och varför de inte är lika långa. Svara uttömmande men koncist.

6. (4 p) En andraspråkstalare uttalar ordet nöt som [n t]. Transkribera (skriv med tecken) hur ordet borde uttalas på standardsvenska, och nämn två egenskaper i svenska som den aktuella andraspråkstalaren troligen inte har i sitt förstaspråk. 7. (4 p) Begrunda nedanstående mening och tala om vilka vanliga assimilationer som förekommer om den uttalas ledigt på standardsvenska. Markera var de förekommer och förklara hur de fungerar. Förra tisdagen var det alla hjärtans dag.

8. (3 p). Ta en titt på ordet klandra och bedöm hur konsonantkombinationerna kl- och -ndrstämmer överens med hur sonoranta och icke-sonoranta ljud brukar fördela sig runt stavelsekärnor. 9. (3 p) Ordet potatis innehåller tre vokaler och inga dubbla konsonanter i skrift. Ange vilket eller vilka ljud som är långa i ordet och förklara för vart och ett av de 7 språkljuden varför det är långt eller kort. 10. (5 p) Av följande 6 ord har några accent 2 (tonaccent enligt Kjelllin). Markera betoning och längd på alla orden. Markera vilka som har accent 2 och förklara varför de ska ha det (enligt Kjellin) g) påsar h) bilen i) städar j) körkortet k) förman l) förmana

11. (4p) I Boyds artikel bedömdes språkfärdigheter och yrkesskicklighethos några utlandsfödda lärare som jobbar i svenska skolor. a)vilken del av lärarnas språkfärdighet (grammatik/uttal) verkade ha störst inflytande på de svenska vuxna bedömarnas uppfattning om yrkesskicklighet? b) Vilken var den stora skillnaden mellan svenskföddda och utlandsfödda elevers åsikter om lärare med utländsk brytning 12. (4 p) Bannert ställer i sin artikel upp ett antal frågor man kan ställa om ett ords prosodi. Ange åtminstone 4 frågor man kan ställa om ett ords prosodi, för att kunna ge det en bra prosodisk uttalsbeskrivning. Du kan prova dina frågor på orden sjötunga och parabol.

13. (10) Gör en så fullständig prosodisk markering som möjligt på nedanstående mening. Det blir troligen lättast om du börjar med betoning (streck ovanför texten) och längd (stryk under rätt bokstav), och sedan sätter ut gränser och tonkurvor. Motivera hur du valt mellan accent 1 (akut) och accent 2 (grav/tonaccent) hos de betonade orden. Kan du tänka dig att Italiens premiärminister ska försöka bli omvald i år? 14. (4 p) En person som lär sig svenska, försöker i ett sammanhang säga kallas, men nästan alla svenskar tycker att han säger kalas. Förklara vad han gör för fel (detaljerat) och säg vad du tror om prosodin (detaljerat) i personens förstaspråk.