MAT HÄLSA HÅLLBARHET

Relevanta dokument
Christl Kampa-Ohlsson

Mat, miljö och myterna

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

MATENS KLIMATPÅVERKAN

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Frågor och svar om Köttguiden 2016

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

KLIMATSMARTA MATTIPS

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Frågor och svar om norsk odlad lax.

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer?

Mål resurshushållning i kursplanen

Det finns också en utställning och ett omfattande. på

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

God mat + Bra miljö = Sant

Den hållbara maten konsumenten i fokus

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

Hållbar mat i offentliga kök

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på under Mat och miljö.

Utveckling och hållbarhet på Åland

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Miljö, klimat och hållbarhet- hur jobbar LRF med påverkansarbetet? Regionstämma Sydost 21 mars Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Regeringens strategi för hållbar konsumtion

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Framtidens mat. en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Camilla Välimaa, 30 januari Det Naturliga Steget

Ekologiskt fotavtryck

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

Klimatanpassa din matlagning

Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala

Frågor för framtiden och samverkan

Miljöredovisning 2018

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

Världen har blivit varmare

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience

Mat & klimat. Louise Dahl Miljöförvaltningen

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Vårt ansvar för jordens framtid

EAT-Lancet rapporten: Hälsosamma kostvanor från ett miljömässigt hållbart system för livsmedelsproduktion

Klimatpåverkan av livsmedel

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

Innovation, forskning och uppdrag. Skara. Offentliga måltider inom RISE. - Värdskap och utvecklingsprojekt

ÅRETS HÅLLBARA SKOLMATSKOMMUN

En styrelse som gör skillnad

Matens klimatpåverkan

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Måltidsenheten. Alla känner matglädje och mår bra av maten

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa

Köttindustrin och hållbar utveckling


Kostpolicy. Offentlig gastronomi i Leksands kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Årets största mathelg

Vad kommer vi att äta i framtiden?

ÅRETS HÅLLBARA SKOLMATSKOMMUN

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Nyfiken på ekologisk mat?

Policy för Hållbar utveckling

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Dagens pyramid har fått en extrapyramid på toppen som består huvudsakligen av tomma kalorier och för mycket rött kött den måste rivas.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Räcker maten till alla världsmedborgare i framtiden? Lars Wedén Risker

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin

Miljö- och klimatsäkra maten, motion av Karin Ernlund (C)

påverkas om vi blev vegetarianer?

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Policy för hållbar utveckling och mat. för Malmö stad

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

MINSKAT MATSVINN - vad kan man göra för att minska matsvinnet? Webbinar 27 november Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket

12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang:

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Transkript:

MAT HÄLSA HÅLLBARHET Om konsten att äta för god hälsa och en hållbar värld Christl Kampa-Ohlsson Kretsloppshuset Östersund 2018-10-08

Christl Kampa-Ohlsson

Varför bry sig om maten??? Under ett helt liv äter vi ungefär 60 70 ton mat. Detta gör maten till en av de största faktorerna som påverkar hälsan och miljön. Och maten har vi en chans att påverka dag efter dag efter dag.. Men ack så krångligt att veta vad som är rätt.

Hur hänger mat, hälsa & miljö ihop???.komplext är bara förnamnet

Vår underbara planet

Nya tag Johan Rockström Professor i miljövetenskap, agronom & miljövetare

Exempel på ekosystemtjänster Ur Johan Rockström Eat Good 2018

Ekosystemtjänster Gratistjänster som vi tar för givna Värdesätts inte som andra samhällstjänster Beräknas vara värda 125 145 biljoner USdollar/år Vi har ingen medvetenhet om att vår industri och vårt moderna jordbruk redan orsakat den sjätte massutrotningen av arter på jorden och den första orsakat av en annan art

Den stora accelerationen Ur Johan Rockström Eat Good 2018

FNs globala hållbarhetsmål Hösten 2015 kom samtliga FN-medlemsstater överens om 17 globala hållbarhetsmål som skall uppnås till år 2030 Hållbarhet omfattar miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Tänk bröllopstårta! Temat MAT genomsyrar de flesta målen Om vi lyckas producera mat på ett hållbart sätt och äter hälsosamt har vi allt att vinna! Matfrågan är central

FNs 17 globala hållbarhetsmål 1. Ingen fattigdom 2. Ingen ska gå hungrig 3. God hälsa 4. God utbildning för alla 5. Jämställdhet 6. Rent vatten & sanitet 7. Hållbar energi för alla 8. Anständiga arbets-villkor & ekonomisk tillväxt 9. Hållbar industri, innovationer & infrastruktur 10. Minskad ojämlikhet 11. Hållbara städer & samhällen 12. Hållbar konsumtion & produktion 13. Bekämpa klimatförändringar 14. Värna hav och marina resurser 15. Värna ekosystem & biologisk mångfald 16. Fredliga och inkluderande samhällen 17. Genomförande och globalt partnerskap Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Miljömässig hållbarhet Ur Johan Rockström Eat Good 2018

Matens påverkan...på miljön Klimatet Markanvändning Vattenanvändning Gödselanvändning Bekämpningsmedel Antibiotika Fisket. på hälsan Undernäring Övervikt & fetma Felnäring Bekämpningsmedel Antibiotika i maten Näringsfattig mat Multiprocessad skräpmat

Matens påverkan på miljön Klimatpåverkan 1/3 av all växthusgasutsläpp i världen står maten för Världens växthusgasutsläpp Maten Övrigt Om man tittar på andra växthusgaser än CO2 så står maten för 56% av växthusgaserna Växthusgaser utom CO2 Maten Övrigt

Djurhållningens klimatpåverkan 15% av de globala utsläppen av växthusgaser kommer från uppfödningen av djur det är mer än direktutsläppen från alla världens fordon Djurhållningen står globalt för 80% av jordbrukets påverkan mer än hela transportsektorn. Bild: Boskapsuppfödning i Amazonas (Greenpeace)

Odling av foder skövlar skog Soja EU importerar 39 milj ton/år Skövling av skog och beredning av mark för att odla foder och hålla djur står för 6% av världens totala utsläpp av växthusgaser

Ur Johan Rockström Eat Good 2018 Matens påverkan av miljön Markanvändning & Vattenanvändning 40% av all isfri mark på jorden används av jordbruket I Sverige odlas foder på ca 75% av åkermarken Hälften av allt spannmål går till foder. 70% av all vatten vi tar från yt- och grundvatten förbrukas av jordbruket Jämförelse vattenförbrukning

Kött från tamboskap Produktion av kött kräver tio gånger mer energi än att odla vegetabilier Upp till 100 ggr större CO 2 - utsläpp Köttproduktion är resursslukande vad gäller mark och vatten. Tamboskap utfodras med mer än 1/3 av alla växter vi odlar, men köttet ger oss bara 12% av alla kalorier världen konsumerar.

Matens påverkan på miljön Gödselanvändning Att odla kräver tillförsel av näringsämnen, främst kväve och fosfor Både konstgödsel och organisk gödsel kan orsaka läckage av näringsämnen Gödselproduktion

Matens påverkan på miljön Användning av pesticider Att använda gifter i matproduktionen är att släppa anden ur flaskan.

Pesticidanvändning Bilder från Greenpeace: äppelodlande bonde i Indien pesticid-dimma i storskalig spansk växthusodling

Livets gemensamma nämnare är CELLEN

Pesticider - hälsorisker Akuta förgiftningar Påverkan av immunsystemet Cancerframkallande Påverkan av nervsystemet Påverkan av hormonsystemet Reproduktionsstörningar Fosterskador Påverkan av intelligens, kognitiv förmåga Ärftliga sjukdomar

Pesticider: allt och alla drabbas Bekämpningsmedel är designade för att påverka levande organismer Mest utsatt och känslig är gravida, barn och de som arbetar med pesticider Men allt levande påverkas

Antibiotika i djurhållningen 70% av all antibiotika som tillverkas i världen ges till djur Enligt WHO är antibiotikaresistensen ett av 2000-talets största hälsohot

Havets produktion av mat Nästan 70% av all världens kommersiella fiskebestånd utnyttjas nu maximalt

Matens påverkan...på miljön Klimatet Markanvändning Vattenanvändning Gödselanvändning Bekämpningsmedel Antibiotika Fisket. på hälsan Undernäring Övervikt & fetma Felnäring Bekämpningsmedel Antibiotika i maten Näringsfattig mat Multiprocessad skräpmat

Matens påverkan på hälsan FN satte år 2000 som mål att halvera extrem fattigdom och hunger till år 2015 uppfyllt MEN: fetma och livsstilssjukdomar utgör nu världens snabbast växande hälsoproblem 800 miljoner människor går hungriga 2,4 miljarder människor är överviktiga eller feta 2 miljarder människor lider brist på mikronäringsämnen cirka hälften av världens befolkning är FELNÄRD

Matens påverkan på hälsan 63% av världens för tidiga dödsfall bedöms vara orsakad av livsstilssjukdomar 80% av dessa drabbade lever i utvecklingsländer Kostnaden av denna ohälsa är astronomisk och innebär en extrem ekonomisk belastning för länder med redan svåra ekonomiska förutsättningar

Läget i sammanfattning.. 1960 var vi 3 miljarder människor 2050 blir vi 10 miljarder människor Alla människor behöver mat som möjliggör god hälsa och är hållbar för planeten Livsmedelssektorn utgör den största faktorn bakom vår klimatpåverkan Vi slänger globalt 1/3 av all mat som produceras Halva världens befolkning är felnärd snacka om utmaning..

Hållbar matproduktion Agroekologi: att integrera matproduktion med landskapets naturliga ekologi i syfte att bibehålla dess ekosystemtjänster och att sluta kretslopp Smartare/effektivare matproduktion på jordbruksmark som redan brukas (istället för att bryta ny mark) Bruksmetoder och teknologi som reducerar näringsläckage t ex perenn odling Ekologisk produktion för att minska pesticidanvändning

Hållbar matproduktion Radikalt minska matsvinnet (annars behöver vi producera 50-70% mer mat till år 2050) Radikalt minska produktion och konsumtion av de mest resurskrävande livsmedlen Utveckla helt nya livsmedel (Food-tech-företag) Innovativa samhällsinitiativ (ex norsk eat-movesleep-initiativet

Hälsosam kost Decennier av forskning ger vissa övergripande ledtrådar Vissa kostmönster är bättre på att förebygga särskilda sjukdomar än andra Ett visst kostmönster kan alltså vara olika hälsosamt beroende på konsumentens eget hälsotillstånd

Hälsosam kost Oavsett kostmönster är MÅNGFALD på tallriken avgörande för hälsan Basen i matpyramiden bör utgöras av mat från växtriket Den främsta proteinkällan bör vara från växtriket Kolhydrater bör komma främst från fullkornspannmål Undvik socker så mycket som möjligt

Hälsosam kost Fisk 1-2 ggr/v Kött: måttlig med fågel, mycket begränsad med rött kött och helst inget processat kött Måttligt med mejeriprodukter (undantag yoghurt) Begränsa mängden smör och grädde

Matpyramiden (diabetiker) Från Läkartidningen 2017

Hälsosam kost 9 essentiella aminosyror MÅSTE vi få i oss via maten Kött Mjölk Ägg Quinoa Bovete Sojabönor Kikärter Linser mm

Hälsoeffekter ekologisk mat? Tätare näring mindre vatten Nyttiga fytokemikalier (10-15% högre halt i ekologiskt odlade växter) Mindre belastning genom pesticider Mindre belastning genom antibiotika

Hållbar OCH hälsosam kost Sorry men det är varken enkelt eller entydigt Det går inte att koka ner de olika aspekterna till en gemensam nämnare Man kan titta på ett livsmedels o Klimatfotavtryck o Koldioxidfotavtryck o Vattenfotavtryck o Kemikaliefotavtryck o Resursfotavtryck o Hälsoaspekt generellt o Hälsoaspekt individuellt Win-Win mellan hälsa och miljö finns visst, men sammanfaller inte alltid (Exempel socker, fisk, kokos mm)

Ur Johan Rockström Eat good 2018

Vad behöver göras? Strategier för att förändra matvanor & livsmedelsproduktionen Ekonomiska och regulativa styrmedel är mest verksam Smak och pris är största drivkraften Gör det som är bra billigare och det som är dåligt dyrare Vad kan jag själv göra? Tänka till och bry sig Köpa den mat som behövs & ta inte mer mat än den man äter upp Äta mindre?! Äta mer grönt och mångsidigt

Vad behöver göras? Fler egna val.. Generellt mindre kött från idisslare Det kött man ändå väljer ska helst vara viltkött eller naturbeteskött. Alternativ är eko-gris, ekohöns/kyckling, kanin, anka mm Processad mat?

Vad behöver göras? Fisk svårt val Vild fisk kontra odlat fisk Vad har den odlade fisken matats med? Hur är den vilda fisken fångad? Högre belastning av miljögifter i rovfisk Småfisk ofta bättre

Vad behöver göras? Minska matsvinnet radikalt I snitt slänger vi 28 kg ätbart per år i soporna I snitt häller vi ut 26 kg ätbart per år i avloppet Respektera sista förbrukningsdag, men bäst före är ingen som helst gräns för hållbarhet Tänk nytt kring mognad/övermognad, blast, spara matrester för nya rätter Hämta inspiration

Va?? Inget om transporter? Är närproducerat alltid det bästa alternativet? NEJ!! 83% av klimatpåverkan orsakas av livsmedlets produktion 15000 10000 5000 0 13400 50 CO2-e/kg nötkött 210 150 100 130 På "gården" Intransport Slakteri Förpackninar Distribution Butik, konsument, tillagning

Omvärdering av gamla sanningar Flygfrakt är sällsynt inom livsmedelssektorn Utrikes transporter av livsmedel till Sverige sker till 2/3 med fartyg och 1/3 med lastbil För frukt och grönt är transportens andel av klimatpåverkan större än för andra livsmedel Våra köp gynnar eko-producenter i andra länder, speciellt viktigt för fair-trade-märkta produkter Säsongsanpassat har breddats i samma takt som växthus värms med förnybara bränslen Frysta grönsaker fullvärdiga i näring och smak

Vad behöver göras? MAT MÅSTE KOSTA

Konsten att vara ansvarsfull konsument Ett orimligt stort ansvar ligger på oss konsumenter (Johan Rockström 2018) Globala strategier Samarbete över alla gränser Helt nya initiativ Märkning Styrmedel (pris!) Forskning kring foodtech, ny mat Ändrade attityder Exempel Livsmedelsverket / hitta-dittsätt WWF appar fiskeguiden och köttguiden www.hallbarlivsmedelskedja.se (10 livsmedelskedjor & WWF) EAT-organisation www.wordometers.info www.sustainabletable.org

www.menusofchange.org

Även om man arbetar i det lilla, så måste man tänka i det stora

Alla behöver inte bygga ett Kretsloppshus men vi har gjort det