1(8) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Pedagogik, avancerad nivå, Specialpedagogiska områden och perspektiv, 30 högskolepoäng Special Needs Education, Fields and Perspectives, Second Cycle, 30 Credits Kurskod: PE003A Utbildningsområde: Undervisningsområdet Huvudområde: Pedagogik Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Pedagogik Utbildningsnivå: Avancerad nivå Fördjupning: AXX Inrättad: 2015-02-17 Senast ändrad: 2018-03-27 Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2018 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på avancerad nivå Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. (1 kap. 9 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs visa fördjupade kunskaper om - specialpedagogiska verksamhets- och forskningsområden och deras utveckling, - historiska och nutida perspektiv på yrkesroller inom specialpedagogiska verksamheter, - specialpedagogik som kunskapsområde och dess grundläggande frågeställningar, - innebörder och konsekvenser av styrdokument med relevans för specialpedagogisk verksamhet, - teoretiska perspekiv på barns och elevers läs- och skrivutveckling, och hur denna kan stödjas, - läs- och skrivsvårigheter och hur sådana kan förebyggas och åtgärdas, - olika didaktiska förhållningssätt till läs- och skrivlärande och undervisning, - vad faktorer på organisations-, grupp och individnivå kan innebära för alla barns och elevers möjligheter till en god läs- och skrivutveckling, - barn och unga i socioemotionella svårigheter och om specialpedagogiska insatser på individ-, grupp- och organisationsnivå i arbetet med dessa svårigheter, - funktionsnedsättningar, inbegripet neuropsykiatriska svårigheter, och specialpedagogiska insatser på individ- grupp- och organisationsnivå i arbetet med dessa svårigheter, och - frågor som gäller dokumentation, bedömning och betygsättning. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande visa fördjupad färdighet och förmåga att - kritiskt granska hinder och möjligheter vid utvärderingar, uppföljningar och bedömningar, i relation till nationella och lokala styrdokument, - jämföra och kritiskt granska olika perspektiv på specialpedagogiska verksamheter och deras förutsättningar, - identifiera och analysera innebörden av förebyggande arbete och av att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer, - söka och jämföra vetenskaplig kunskap med relevans för specialpedagogik,
2(8) - analysera och problematisera lärmiljöns betydelse för barns och elevers läs- och skrivlärande, - identifiera, analysera och åtgärda läs- och skrivsvårigheter, - utifrån fokus på individ- och gruppnivå delta i pedagogiska utredningar och analysera svårigheter, och - kritiskt granska olika vetenskapliga perspektiv på neuropsykiatriska svårigheter samt tillämpa kunskaper om dessa i olika lärmiljöer. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs visar den studerande fördjupad förmåga att - kritiskt granska och värdera det specialpedagogiska området och olika insatser med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga aspekter, - beakta betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - problematisera och värdera olika modeller för utvecklingsarbete och utvärdering. Kursens huvudsakliga innehåll I centrum för kursen står perspektiv på och kunskaper om specialpedagogiska verksamhetsområden. Under kursen granskas, för specialpedagogik, centrala områden och den specialpedagogiska verksamhetens förutsättningar och villkor. Dessutom fokuseras specifika områden med specialpedagogisk relevans. Värderingar i anslutning till problematiken kring normalitet och avvikelse diskuteras. Förebyggande och undanröjande av hinder och svårigheter i olika lärmiljöer behandlas. I kursen studeras även olika perspektiv på elever i svårigheter, dels inom skriv- och läslärande, dels inom området funktionsnedsättningar och socioemotionell problematik i skolan. Delkurs 1 Perspektiv inom specialpedagogiska verksamhetsområden, 8 högskolepoäng Delkursen innehåller historiska och nutida perspektiv på specialpedagogiska områden och verksamheter. Genom en fältförlagd uppgift granskar den studerande dels specialpedagogiska verksamheter, dels den vetenskapliga innebörden av datainsamling och analys. I delkursen tränas färdigheter att söka information i databaser i syftet att kunna granska och värdera vetenskaplig information och för att följa kunskapsutvecklingen. Delkurs 2 Perspektiv på funktionsnedsättningar och socioemotionell problematik i skolan, 8 högskolepoäng Med utgångspunkt i olika teoretiska perspektiv granskas och fördjupas skilda förklaringsmodeller om funktionsnedsättningar och socioemotionell problematik. Frågor om hur en gynnsam skolutveckling kan främjas kommer att belysas i delkursen. Delkursen ger också utrymme för individuella fördjupningar utifrån den studerandes önskemål i samråd med läraren. Delkurs 3 Lärmiljöer och elevers läs- skrivutveckling, 8 högskolepoäng I delkursen behandlas olika teoretiska perspektiv på läs- och skrivutveckling och läs- och skrivsvårigheter. Språkets betydelse för lärande och kunskapsutveckling belyses. Vidare granskas olika innebörder av vad förebyggande, uppföljande och åtgärdande insatser för alla barns och elevers läs- och skrivutveckling kan innebära på organisations-, grupp- och individnivå i olika läsmiljöer. Delkurs 4 Uppföljning, utvärdering, utvecklingsarbete, 6 högskolepoäng Delkursen innehåller kritisk granskning av olika perspektiv på och tillvägagångssätt för uppföljning, utvärdering och bedömning samt utvecklingsarbete. I granskningen fästs uppmärksamheten på bedömning på individnivå. De vunna insikterna används för att utreda åtgärdsprogram/handlingsplan i en fältuppgift. Dessa erfarenheter ligger till grund för slutuppgiften kring skolutveckling. Studieformer Kursen är en webbaserad utbildning med två campusträffar per termin. Undervisningen ges via ett webbaserat kommunikationsverktyg och kan bestå av föreläsningar, seminarier, webbinarier och fältuppgifter. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.
3(8) Examinationsformer Specialpedagogiska områden och perspektiv I, 8 högskolepoäng. (Provkod: 0101) Två individuella skriftliga uppgifter. (Delkurs 1) Specialpedagogiska områden och perspektiv II (Provkod: 0102) Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier, webbinarier och inlämningsuppgifter. (Delkurs 1) Funktionsnedsättningar och socioemotionell problematik I, 8 högskolepoäng. (Provkod: 0221) En individuell skriftlig uppgift. (Delkurs 2) Funktionsnedsättningar och socioemotionell problematik II (Provkod: 0222) Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier, webinarier och inlämningsuppgifter. (Delkurs 2) Lärmiljöer och elevers skriv- och läsutveckling I, 8 högskolepoäng. (Provkod: 0303) En individuell skriftlig examinationsuppgift. (Delkurs 3) Lärmiljöer och elevers skriv- och läsutveckling II (Provkod: 0304) Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier, webbinarier och inlämningsuppgifter. (Delkurs 3) Uppföljning, utvärdering, utvecklingsarbete I, 6 högskolepoäng. (Provkod: 0401) En individuell skriftlig uppgift i form av ett paper. (Delkurs 4) Uppföljning, utvärdering, utvecklingsarbete II (Provkod: 0402) Obligatoriska moment i form av deltagande i seminarier, webinarier och inlämningsuppgifter. (Delkurs 4) Tid för examination Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Komplettering för godkänt betyg Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom en vecka efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande. Frånvaro vid obligatoriska moment Vid eventuell frånvaro från obligatoriska moment gäller universitetets regler för omexamination. I det fall det finns särskilda skäl att göra undantag från tidsintervallet beslutar examinator när det obligatoriska momentet ska genomföras. Examinator kan dock besluta att ersättningsuppgift ska ges. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Specialpedagogiska områden och perspektiv I Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Specialpedagogiska områden och perspektiv II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Funktionsnedsättningar och socioemotionell problematik I Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG).
4(8) Funktionsnedsättningar och socioemotionell problematik II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Lärmiljöer och elevers skriv- och läsutveckling I Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Lärmiljöer och elevers skriv- och läsutveckling II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Uppföljning, utvärdering, utvecklingsarbete I Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Uppföljning, utvärdering, utvecklingsarbete II När det obligatoriska momentet är fullgjort anges Deltagit (DT). Betyg på hel kurs För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 22 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Annan avlagd lärarexamen. Vidare krävs minst tre års yrkeslivserfarenhet som lärare på minst halvtid efter avlagd examen. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övergångsbestämmelser Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Om det blir aktuellt kommer institutionen att informera berörda studenter. Kurslitteratur och övriga läromedel Obligatorisk litteratur Schött, Kristina, Hållsten,Stina, Moberg, Bodil & Strand, Hans (senaste upplaga) Studentens skrivhandbok Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Andréasson, Ingela & Asplund Carlsson, Maj (senaste upplaga) Elevdokumentation - om textpraktiker i skolans värld Carlsson Kendall, Gunilla (senaste upplaga) Elever med neuropsykiariska svårigheter: vad gör vi och varför? Hjörne, Eva & Säljö, Roger (senaste upplaga) Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag
5(8) Honkasilta, Juho, Sandberg, Erja, Närhi, Vesa & Jahnukainen, Markku (2014) ADHD in the context of Finish basic education. Emotional and behavioural difficulties, 19, 3, 311-323, DOI: 10.1080/13632752.2014.883789 Jakobsson, Inga-Lill & Lundgren, Marianne (senaste upplaga) Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd: viktigare än diagnos Stockholm: Natur & Kultur Nilholm, Claes (senaste upplaga) Perspektiv på specialpedagogik Nilholm, Claes, & Alm, Barbro (2010) An Inclusive Classroom? A Case Study of Inclusiveness, Teacher Strategies, and Children's Experiences. European Journal of Special Needs Education. Vol 25, No. 3, 239-252 Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (2013) Inkluderande undervisning : vad kan man lära av forskningen Härnösand : Specialpedagogiska skolmyndigheten, (kan sökas via SPSM) Persson, Bengt (senaste upplaga) Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap Repstad, Pål (senaste upplaga) Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap Skolverket (2015) Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning Stockholm: Skolverket, http://www.skolverket.se Thurén, Torsten (senaste upplaga) Vetenskapsteori för nybörjare Malmö. Liber von Ahlefeld Nisser, Désirée (2014) Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag. Nordic Studies in Education 34(4), 246-264 Nordic Studies in Education Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Apelmo, Elisabet (senaste upplaga) Som vem som helst Kön, funktionalitet och idrottande kroppar. Doktorsavhandling. Sociologiska institutionen. Lunds universitet Damianidou, Eleni & Phtiaka Helen (2017) Implementing inclusion in disabling settings: the role of teachers' attitudes and practices, International Journal of Inclusive Education. DOI: 10.1080/13603116.2017.1415381 Greene W. Ross (senaste upplaga) Vilse i skolan. Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt, (valda delar) Hejlskov Elvén, Bo (senaste upplaga) Beteendeproblem i skolan Stockholm: Natur & Kultur Honakasilta, Juho (2016) Voices behind and Beyond the Label. The Master Narrative of ADHD (De)constructed by Diagnosed Children and Their Parents. Dissertation Jyväskylä: University of Jyväskylä, (valda delar) Juul, Jesper & Jensen, Helle (senaste upplaga) Relationskompetens i pedagogernas värld Larsson, Hans (2008)
6(8) "Dom är så oroliga" En studie om skolpersonals tal om elever i relationssvårigheter Örebro: Pedagogiska institutionen Nordahl, Thomas m.fl. (senaste upplaga) Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar. Teoretiska och praktiska perspektiv Quennerstedt, Ann (2016) Young children's enactments of human rights in early childhood education, International Journal of Early Years Education, 24:1, 5-18 Rollnick, Stephen, Kaplan, Sebastian G & Rutsschman Richard (red.) (senaste upplaga) Motiverande samtal i skolan. Samtal som förbättrar lärande AB Sommer, Dion, Pramling Samuelsson, Ingrid & Hundeide, Karsten (senaste upplaga) Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik Tegtmejer, Thyge, Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2017) Diagnosing ADHD in Danish primary school children: a case study of the institutional categorization of emotional and behavioural difficulties, Emotional and Behavioural Difficulties DOI: 10.1080/13632752.2017.1383685 Velasquez, Adriana (2012) AD/HD i skolans praktik: en studie om normativitet och motstånd i en särskild undervisningsgrupp Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, (valda delar) Öhman, Margareta (senaste upplaga) Den viktiga vardagen - vardagsberättelser och värdegrund, (valda delar) Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Bjar, Louise & Frylmark, Astrid (red.) (senaste upplaga) Barn läser och skriver - specialpedagogiska perspektiv, (valda delar), (valbart alternativ till Fischbein, senaste upplaga) Bruce, Barbro, Ivarsson, Ulrika, Svensson, Anna-Karin & Sventelius, Eva (senaste upplaga) Språklig sårbarhet i förskola och skola. Barnet, språket och pedagogiken, (valda delar) Fischbein, Siv (red.) (senaste upplaga) Ungdomar läser och skriver - specialpedagogiska perspektiv, (valda delar), (valbart alternativ till Bjar & Frylmark) Fälth, Linda (2013) The Use of Interventions for Promoting Reading Development among Struggling Readers. Linnaeus University Dissertations. No 123/2013 Høien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (senaste upplaga) Dyslexi - från teori till praktik Stockholm: Natur & Kultur Jalali-Moghadam, Niloufar & Hedman, Christina (2016) Special Education Teachers' Narratives on Literacy Support for Bilingual Students with Dyslexia in Swedish Compulsory Schools. Nordic Journal of Literacy Research, Vol. 2 http://dx.doi.org/10.17585/njlr.v2.224 Salameh, Eva-Kristina (red.) (senaste upplaga) Flerspråkighet i skolan - språklig utveckling och undervisning Stockholm: Natur & Kultur, (valda delar) Wengelin, Åsa & Nilholm, Claes (senaste upplaga) Att ha eller sakna verktyg - om möjligheter och svårigheter att läsa och skriva Wennås Brante, Eva & Holmqvist, Mona (2017) Reading from multimedia materials. Benefits of non-congruent pictures on reading comprehension
7(8) for dyslexic readers. The Turkish online journal of educational technology, 16,1, 101-113 Delkurs 4: Obligatorisk litteratur Ahlberg, Ann (senaste upplaga) Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar, (valda delar) Bjørndal, Cato R.P. (senaste upplaga) Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning, (valda delar) Eidevald, Christian (senaste upplaga) Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: hallå, hur gör man?, (alt. till Thornberg & Thelin) Göransson, Kerstin (2015) Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning Serie: Karlstad University studies, 2015:13 Karlstad : Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogiska studier, Karlstads universitet, (även http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:784444/fulltext01.pdf) Jönsson, Anders (senaste upplaga) Lärande bedömning Malmö: Gleerups, (valda delar) Karlsson Vestman, Ove & Andersson, Inger (2007) Pedagogisk utvärdering som styrning : en historia från präster till PISA Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, (valda delar) Persson, Bengt & Persson, Elisabeth (senaste upplaga) Inkludering och måluppfyllelse: att nå framgång med alla elever Repstad, Pål (senaste upplaga) Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap Skolverket (2014) Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Stockholm: Skolverket, (valda delar) Skolverket (2011) Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning och utvärdering Stockholm: Skolverket, http://www.skolverket.se Tangen, Reidun (2009) Conceptualising quality of school life from pupils' perspectives: a fourdimensional model. International Journal Of Inclusive Education, 13(8), 829-844.doi:10.1080/13603110802155649 Thornberg, Robert & Thelin, Katina (red.) (2011) Med ansiktet vänt mot Europa: perspektiv på skolutveckling Stockholm: Lärarförbundet, https://m.lararforbundet.se/web/shop2.nsf/81fd9969356536f5c1256e5a003339b3/e4adcf56c0c87a18c12578340 (alt. till Eidevald) Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Delkurs 1: I samråd med lärare väljer den studerande en internationell och för kursen aktuell vetenskaplig artikel, 15-20 sidor. Delkurs 2: Tillkommer valbar internationell vetenskaplig artikel, ca 15-20 sidor enligt lärares anvisningar Delkurs 3: Tillkommer litteratur om ca 250 sidor, varav ca 200 sidor är en valbar avhandling och ca 50 sidor är vetenskapliga artiklar utifrån lärares anvisningar. Dessutom tillkommer referensmaterial om kartläggning och bedömning av elevers läs- och skrivutveckling. Delkurs 4: Tillkommer litteratur avseende nationella och lokala styrdokument, nationella prov, och i
8(8) samråd med lärare övrigt aktuellt material om bedömning, utvärdering, uppföljnings- och utvecklingsarbete. Det kan tillkomma kostnader i samband med undervisning, t.ex. resekostnader i samband med fältstudier.