LUDVIKA SOCIAL- KOMMUN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2018-08-28 9 Kvalitetsrapport 2017-2018 och Verksamhetsplan 2018-2019 för Solsidans förskola, Ludvika kommun
I Innnehåll Inledning och mål... 4 Kvalitetsarbete... 4 Social och utbildningsförvaltningens organisation... 5 Verksamhet förskolas organisation... 5 Solsidans förskoleområde... 6 Personaltäthet... 6 Omsorg på obekväm arbetstid... 7 Möten på förskolan... 7 Frånvarostatistik... 8 Arbetsskador och tillbud personal respektive barn... 8 Viktiga händelser 2017-2018...8 Genomförd kompetensutveckling inom förskoleområdet...8 Samverkan...9 Inom förvaltningen... 9 Extern samverkan... 9 Resultatredovisning 2018, måluppfyllelse, analys och åtgärder...9 Måluppfyllelse... 10 Normer och värden... 10 Utveckling och lärande... 11 Barns inflytande... 13 Förskola och hem... 14 Övergång och samverkan... 14 Uppföljning, utvärdering och utveckling... 15 Verksamhetsplan Utvecklingsområden inför 2018-2019... 17 Nytt styrkort 2018-2019... 21
Vision: Lustfyllt lärande genom lek och samspel! Styrkort 2017 Vision Solsidans förskola, hos oss ska alla människor växa. Ledord Växande möten, Lekfullt lärande,utmanande miljö. Målgrupp: Verksamhetsområde Förskola Rikssnitt Måltal Resultat Strategiska Kommunövergripande Styrtal Nr målområden mål 2013 2014 2015 2016 2016 2017 2017 Barn och unga En av landets bästa skolkommuner En bra kommun att växa upp i Personalen använder miljö och material samt barnens lek i syfte att stimulera utveckling och lärande. Självvärdering skala 1-4. Personalen stimulerar och utmanar personalen barnens språk-, kommunikations- och matematiska utveckling samt barnens intresse för naturvetenskap och teknik. Självvärdering skala 1-4. Personalen stimulerar och stärker personalen barnens intresse för att erövra nya kunskaper och färdigheter. Självvärdering skala 1-4. Personalsammansättning, antal inskrivna barn i förskolan, åldersstruktur, barn med annat modersmål, redovisas per enhet på avdelningsnivå. 2 ggr per år. Förskolechef deltar på ett Barnhälsoteamsmöte per avdelning 1 gg termin för kartläggning av behov av tidig insats. Utforma en likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. 1 2 3 4 5 6 100% 100% 100% 100% 100% 3 3 3 3 3 3 2 100% 100% 75% 100% 100% Antal inskrivna barn per avdelning. 8 (16,7-15) 17,8 17,7 18,4 ej klart 17,5 17 Gå igenom checklistan " Bullrets när var hur" och 9 arbeta med pedagogiska åtgärder utifrån "Arbetsro i förskolan" (Ljudit). 100% 38,00% Arbete och näringsliv En tillväxtkommun Vi jobbar med programmering med barn 4-5år. 10 100% 50,00% Samtliga avdelningar med barn i åldern 4-5 år har 11 jobbat med minst en NTA-låda under året. 100% 50,00% Livsmiljö En bra kommun att leva i Vårdnadshavarna är nöjda med bemötandet inom barnomsorgen. Skala 1-5 Samtliga avdelningar är utifrån frisknivå och smittrisk ute med barnen minst 5 timmar per vecka. 12 13 14 En miljövänlig Vi arbetar med Hållbar utveckling. 15 62,50% Regelbundna kontroller under oktober till april av 16 inomhustemperaturen, som inte ska överstiga 22 grader celsius. 100% i.u Under 2017 ska samtliga vilmadrasser vara fria från 17 ftalater eller PVC. 100% 100,00% Samtliga inköp av lekmaterial har god kvalitet ur 18 miljösynpunkt och kemikalielagstiftning. Andel av 25 enheter. 100% 85,00% 100% 96% 100%
4 Inledning och mål Kommunfullmäktige beslutade om nya kommunövergripande mål för 2016, bestående av en vision, 3 målområden, 5 mål samt 18 resultatmått. Målen handlar om vad kommunen ska åstadkomma för invånarna (resultat). Kommunens vision är Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. De strategiska målområdena är barn och unga, arbete och näringsliv samt livsmiljö. De kommunövergripande målen är att Ludvika ska vara: - En av landets bästa skolkommuner. - En bra kommun att växa upp i. - En tillväxtkommun. - En bra kommun att leva i. - En miljövänlig kommun. Kvalitetsarbete Det har sedan 2013 pågått ett förankringsarbete med syfte att utveckla målstyrning som metod; att på samtliga verksamhetsnivåer enas om inriktning för verksamheten samt att följa upp det arbete som görs. För detta ändamål används målstyrningsverktyget balanserade styrkort (BSK) med de politiska kommunövergripande målen som grund. I social- och utbildningsnämndens styrkort finns även medarbetarperspektiv och ekonomi med som egna områden med styrtal. Styrkorten visar var vi är, vart vi ska och hur vi ska ta oss mot målet. De kommunövergripande målen har barnet/brukaren i centrum och handlar om utvecklingen framåt. Styrkort finns i Social- och utbildningsnämndens verksamhet på politisk nivå vilken tillika är förvaltningsledningsnivå med samma styrkort. Vidare har varje verksamhetschef ett styrkort för sin verksamhet och sedan har respektive förskolechef sitt eget styrkort. Styrkort kan även finnas på arbetsgrupps/arbetslagsnivå. Denna kvalitetsrapport är en resultatsammanställning av den samlade verksamheten för Solsidans förskoleområde. Resultatredovisningen är en sammanställning med utgångspunkt från politikernas tidigare framtagna styrkort och de verksamhetsmål som identifierats av de olika chefsleden. Vissa ekonomiska delar finns angivna men det ekonomiska resultatet redovisas även i samband med bokslut. Underlag för denna resultatredovisning är hämtad från: Pro Capita Kvalitetsrapport 2016-2017 Nämndens årsrapport budget och kostnad Personalsystemet Heroma Skolinspektionens rapport Förvaltningens enkäter till barn, vårdnadshavare och personal Förvaltningens ekonomisystem Skolverkets databas Siris Hypergene Ludvika kommun
5 Social och utbildningsförvaltningens organisation Verksamhet förskolas organisation
6 Solsidans förskoleområde Solsidans förskoleområde består av en förskola, Solsidans förskola med sex avdelningar. Under läsåret 2017-2018 fanns 102-104 barn i åldrarna 1-5 år fördelade på tre avdelningar med 17-20 barn i åldrarna 3-5år samt tre avdelningar med 15-17 barn i åldrarna 1-3 år. På förskolan fanns 18 barn med annat modersmål än svenska. I förskolan inryms kommunens obverksamhet. Grundbemanningen är 18 personal fördelat på 12 förskollärare och 6 barnskötare. Under verksamhetsåret har några förskollärare valt att gå ner i tjänstgöringsgrad och någon avdelning valde att utöka antalet barn vilket medförde att antal personer vissa perioder har varit fler än tre per avdelning. Solsidan har som övriga förskolor i kommunen samt riket svårt att rekrytera utbildade förskollärare men ligger högre procentuellt sett än kommunen och riket gällande förskollärarbehörighet. Antal barn per personal är högre än kommunen och riket. Personaltäthet Solsidan Ht 2017 Antal barn Tjänster Varav Fsk Varav bemannad med högskoleutb Varav fsk med leg Andel fsk Barn/ vuxen Annat modersmål Snödroppen 20 3 2 2 2 67% 6,67 3 Näckrosen 19 3 2 1 1 33% 6,33 6 Liljan 15 3 2 2 2 67% 5,00 2 Solrosen 16 3 2 1,85 2 62% 5,33 3 Pionen 15 3 2 2 2 67% 5,00 1 Nattviolen 17 3 2 0,75 1 25% 5,67 3 Totalt 102 18 12 9,4 10 53% 5,67 18 Solsidan Vt 2018 Antal barn Tjänster Varav Fsk Varav bemannad med ped högskoleutb Varav fsk med leg Andel fsk Barn/ vuxen Annat modersmål Snödroppen 20 3 2 2 2 67% 6,67 3 Näckrosen 19 3 2 1 1 33% 6,33 6 Liljan 15 3 2 1,6 2 53% 5,00 1 Solrosen 16 3 2 1,85 2 62% 5,33 3 Pionen 15 3 2 1 1 33% 5,00 1 Nattviolen 17 3 2 1 1 33% 5,67 3 Totalt 102 18 12 8,2 9 47% 5,67 17 Solsidans förskoleområde Solsidan Kommunen Riket Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen Barngrupp, antal barn per avdelning 50 % 41% 40% 17 17,2 15,3
Personaltäthet, antal barn per årsarbetare 5,67 5,44 5,10 7 Under året har en person varit anställd 100% för att vikariera vid ordinarie personals frånvaro samt att det funnits en praktikant på 100%. Dessa personer räknas ej in i ovanstående statistik. På förskolan arbetar en förskolechef 75% och till förskolan är en handläggare knuten på 13%. Under året har området haft tillgång till specialpedagog som delas med två andra förskoleområden. Specialpedagogens främst arbetsuppgift har varit stöd till arbetslagen utifrån verksamhetsbesök, deltagande i BHTmöten samt upprättande av handlingsplaner för pedagoger. Omsorg på obekväm arbetstid I förskolan finns en omsorgsverksamhet som är öppen vid behov dygnet runt för barn vars föräldrar arbetar obekväm arbetstid. Barn i förskoleåldern som har behov av ob-omsorg under veckorna ska ha sin placering på förskolan för att ta del av denna verksamhet medan barn som enbart har behov under helger kan ha placering på annan förskola. Under året har en tillsvidareanställd förskollärare, en tillsvidareanställd barnskötare på 100% och en vikarie på 50% varit anställda för att ansvara för den verksamheten. Barnantalet har varierat mellan 10-17 barn varav ca 3 barn har, förutom kvällar och helger, haft behov av nattomsorg. Möten på förskolan Ledningsgrupp En ledningsgrupp bestående av en förskollärare per avdelning samt förskolechef träffades varannan måndag 1,5 tim. Specialpedagog deltar vid behov. Övriga grupper miljö och organisation träffades ca 1 gg under höstterminen, under vårterminen träffades organisationsgruppen 2ggr, miljögruppen hade inget möte. BHT barnhälsoteam. Ett möte per avdelning och termin där avdelningspersonal, specialpedagog och förskolechef deltar. Inom förvaltningen finns ett avtal innebärande 15h/vecka PU-tid(Personalutveckling) på tre heltidstjänster vilket inkluderar tid för reflektionsträffar, enskild planering APT (Arbetsplatsträff) samt ALT (Arbetslagsträff). Reflektionsträffar 1h vecka/avdelning har varit förlagda till fredagar pga av färre antal barn i grupperna. APT Månatliga möten för all personal på förskolan samt förskolechef. ALT Månatliga avdelningsmöten för all personal på avdelningen. Förskolechef deltar vid behov. Samverkan
Frånvarostatistik Kommunens styrtal för sjukfrånvaron var 6,5%. Solsidans förskola hade under 2017 4,36% sjukfrånvaro. 8 Arbetsskador och tillbud personal respektive barn Ett antal tillbud gällande personal har rapporteras. Tillbuden gäller främst stress vid svårighet att få vikarier vilket medfört att personal fått förändrat schema, förskjutit eller förlängt, samt att ensamarbete förekommit. Ett antal olycksfallsanmälningar gällande barn har inkommit. Olyckorna gäller främst mindre skador som uppkommit vid fall, krock med annat barn mm. Viktiga händelser 2017-2018 Skolinspektionen genomförde en tillsyn av huvudmannens ansvar för förskolan i Ludvika kommun. I beslutet 2017-11-16 framkom att skolinspektionen inte funnit några brister gällande förutsättningar för och utveckling av utbildningen i förskolan. Solsidan ingår sedan 2016 i ett partnerskap med högskolan Dalarna där förskolan ansvarar för studenterna vid förskollärarprogrammets verksamhetsförlagda utbildning. För närvarande finns fem studenter knutna till Solsidan. Genomförd kompetensutveckling inom förskoleområdet Verksamhetsutvecklingsdagar. Tre dagar för all avdelningspersonal, specialpedagog och förskolechef för planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Inspirationsdag för all personal inom Ludvika kommun. - Kollegialt utbyte mellan kommunens förskolor. - Lek som fenomen. Katharina Davidsson Högskolan Dalarna. - Språkutvecklande arbete i förskolan. Veli Tuomela. - Förhållningssätt. Kommunens specialpedagoger. Språk- och kommunikation i förskolan för förskollärare. Utvecklingsprojekt i samarbete med Högskolan Dalarna. Pedagogiska konsekvenser av språkstörning i förskolan, baskurs 2 dagar. Specialpedagogiska skolmyndigheten. NTA. Natur och Teknik för Alla. Temakurser. Programmering i förskolan. Sabina Graaf och Alice Karlsson Bångstyriga barn. Barns delaktighet, makt och motstånd i förskolan. Klara Dolk 15 Hp Pedagogisk ledarskap för barnskötare. Föreläsning Traumamedveten omsorg. Rädda barnen. Föreläsning Arg flyttar in. Maria-Pia Gottberg. Rektorsprogrammet för förskolechef. Vardagsstress. 1 timmes föreläsning. Settmässa Brandutbildning.
Gemensam litteraturläsning och diskussion av boken: Med luppen i verksamheten. Att systematiskt utveckla förskolans arbete. Marie Eriksson. 9 I verksamhetsutvecklingsdagarna, vissa föreläsningar samt kompetensutveckling på personalmöten har all personal deltagit. I övrig kompetensutvecklingsinsatser har delar av personalstyrkan deltagit. Samverkan Inom förvaltningen Kommunens förskolechefer har träffats 3 4 gånger i månaden tillsammans med verksamhetschef förskola för kollegialt samarbete. Förskolechefer och rektorer har träffats 2 gånger per termin för samarbete utifrån ett 1-16 årsperspektiv. Förvaltningens chefer, förskolechefer, rektorer och chefer på social välfärd har träffas för gemensamma chefsträffar 1 2 gånger per termin. Samverkan för förskolechefer och rektorer inom det geografiska området har skett månatligen. Vissa träffar har pga andra åtagande för cheferna fått ställas in. Extern samverkan Samverkan med BVC och Hab har genomförts. Samverkan med Hab har främst genomförts i form av uppföljningsbesök på förskolan samt kontinuerlig kontakt vid behov. Samverkan med BVC, logoped, sköterska och psykolog har skett bland annat vid språkförsening/störning samt tankar om utvecklingsavvikelser. Samverkan har oftast skett via specialpedagog. Resultatredovisning 2018, måluppfyllelse, analys och åtgärder Social- och utbildningsnämnden använder målstyrning med stöd av balanserade styrkort utifrån de kommunövergripande målen. Verksamheten inom förskolan följer i sitt systematiska kvalitetsarbete även upp det statliga uppdraget som anges i läroplanen för förskolan, Lpfö 1998 rev.16. Resultaten av den pedagogiska verksamheten bygger på barns(f 2012-2014), vårdnadshavares och personal enkätsvar i den årliga enkätundersökningen som genomförs i april-maj, personals självvärdering utifrån styrkort med styrtal 1-4 där 1 motsvarar inte alls och 4 helt samt dokumentation genomförd i dokumentationsverktyget Unikum. Svarsfrekvens enkät. Barn 52,5% Vårdnadshavare 47% utifrån beräkning att en vårdnadshavare per barn svarar. Personal 69% I enkäten redovisas antal svarande som 100%.
Måluppfyllelse 10 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Lpfö. Barn - enkätsvar Barnen enkätfrågor gällande normer och värden utgår från barnets trivsel på förskolan. De flesta 90 % uttrycker att de tycker om att vara på förskolan, 2 barn svarar nej på frågan. På frågan om de har någon att leka med överväger svaret ja medan några säger ibland och ett barn säger sig inte ha någon att leka med. På frågan om de vuxna blir glada när de kommer till förskolan svarar majoriteten (90%) ja på denna fråga. Två av barnen säger nej. I kommentarerna uttrycker barnen Ni säger vad kul att se dig Ja ni ser glada och snälla ut När jag kommer hit blir ni glada Ibland vill jag vara hemma, jag är här mycket, ni skrattar och busar när jag är här. Vårdnadshavare -enkätsvar I vårdnadshavarnas enkät frågas om barnens trivsel, om förskolan tydligt visar att kränkande behandling är oacceptabelt, om förskolan arbetar för att barnen ska utveckla respekt för varandra och om flickor och pojkar ges samma förutsättningar. Vad gäller barnets trivsel svara de flesta att det stämmer bra eller ganska bra 95,8% att deras barn trivs. Två av föräldrarna svara att det stämmer ganska dåligt. På frågan om det är tydligt att kränkande behandling inte accepteras på förskolan svarar majoriteten att det stämmer eller stämmer ganska bra 83,5 %. En förälder tycker att det stämmer ganska dåligt och sju föräldrar vet inte. Vårdnadshavarna tycker att det stämmer helt eller ganska bra 91,6% att förskolepersonalen arbetar för att barnen ska utveckla respekt för varandra. Personal - enkätsvar Personalen på förskolan har svarat på om förskolan lyckats arbetar för barnens trivsel, att skapa positiv stämning och att förebygga konflikter. Av personalen bedömer 44,45 att förskolan lyckas mycket bra att se till att alla barn trivs i verksamheten medan 55,6% svarar ganska bra. Vad gäller arbetet med förebyggande av konflikter mellan barnen svarar 33,3% at det sker i hög utsträckning medan 66,7% svarar i ganska hög utsträckning. Personalen har även svarat på frågor om förskolans arbete med pojkars och flickors utrymme i förskolan, människors lika värde, tolerans för olikheter och ett respektfullt bemötande. Personalen bedömer att arbetet med samma utrymme för pojkar och flickor är mycket bra eller ganska bra 77,8% medan 11,1% inte vet. Vad gäller arbetet med att förmedla människors lika värde tycker 88,9% att det är mycket eller ganska bra. Arbetet med att förmedla tolerans för olikheter bedöms som mycket bra eller ganska bra 77,8% medan 1 person tycker att det är ganska dåligt. Förskolans arbete med att förmedla ett respektfullt sätt mot varandra bedöms som mycket bra eller ganska bra 100%. Personal resultat styrkort Personalen genomför minst 2 trygghetskartläggningar per år inför utformande av en likabehandlingsplan. Arbetet med hållbar utveckling bedöms ske till stor del, styrtal 3.
11 LUDVIKA KOMMUN Analys Solsidans vision är att förskolan ska vara en plats för allas växande. Vi har under året arbetat med det växande mötet vilket inte genomsyrar verksamheten fullt ut. I vårdnadshavarenkäten skriver någon förälder att det finns ordinarie personal som inte hälsar eller pratar när föräldrar kommer in på avdelningen. Detta är inte ett arbetssätt utifrån förskolans vision vilket visar att visionen ständighet behöver arbetas med. Att barnen till stor del trivs på förskolan kan utläsas av enkätsvaren. Personalen har medvetet arbetat med barnens förmåga att lära känna och ha tillit och tilltro till sig själv samt gruppens sociala samspel i syfte att stärka barnens förmåga till empati och omtanke om andra. Arbetet utifrån hållbar utveckling, socialt, miljömässigt och ekonomiskt har skett i varierande grad på de olika avdelningarna. Det som medför otrygghet är när det byts personal samt svårigheten att få kända, trygga vikarier, något som både vårdnadshavare, personal samt förskolechef ser som ett stort problem. Av enkätsvaren att döma så finns en osäkerhet hos en del av personalen om det sker ett medvetet arbete utifrån genusperspektiv, även en del föräldrar önskar att förskolan arbetar mer med genusfrågor. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Lpfö. Barn - enkätsvar Enkäten tar upp frågor kring barnens eget lärande och om de kan leka i lugn och ro. Majoriteten av barnen svarar ja 82,9% på frågan om de på förskolan lär sig nya saker. Två barn tycker inte att de lärt sig nya saker. På frågan om de får visa vad de lärt sig svarar 80,5% av barnen ja, tre av barnen tycker inte att de får visa vad de lärt sig. De flesta av barnen tycker att de kan leka i lugn och ro alltid eller ibland 95 %, två barn svarade nej på frågan. Vårdnadshavare - enkätsvar Vårdnadshavarna har svarat stämmer eller stämmer ganska bra 87,5% på om verksamheten på förskolan väcker barnets nyfikenhet. Tre vårdnadshavare tycker att det stämmer dåligt. På frågan om upplevelsen att förskolan erbjuder barnet en stimulerande miljö svarade 96,6% att det stämmer eller stämmer ganska bra. Två vårdnadshavare tycker att det stämmer ganska dåligt. På frågan om det egna barnet lär sig mycket på förskolan tycker 91,7% att det stämmer eller stämmer ganska bra. Två vårdnadshavare tycker att det stämmer ganska dåligt. Vårdnadshavarna har svarat att det stämmer eller stämmer ganska bra 87,5% att de upplever att det egna barnet får
12 LUDVIKA KOMMUN tillräckligt stöd i förskolan. Tre vårdnadshavare tycker att det stämmer ganska dåligt och en tycker att det inte stämmer alls. Personal - enkätsvar All personal 100% tycker att förskolan mycket bra eller ganska bra lyckas skapa en verksamhet där barnen har roligt. Personalen tycker att det stämmer mycket bra eller ganska bra 100% att förskolan lyckas erbjuda barnen en stimulerande miljö, väcka barnens nyfikenhet, få med lärandet i de vardagliga aktiviteterna och arbetet med det svenska språket. Det pedagogiska arbetet med andra modersmål än svenska tycker 33,3% är bra eller ganska bra medan 44,4 tycker att det är ganska dåligt. I vilken utsträckning de flerspråkiga barnens språk ingår i det vardagliga arbetet i förskolan bedömer 22,2% att det ingår i hög eller ganska hög utsträckning. De flesta 55,5% tycker att det ingår i låg utsträckning. På frågan om i vilken utsträckning uppmuntras flerspråkiga barn använda alla sina språk på förskolan svarar majoriteten i låg utsträckning eller inte alls. Förskolans arbete med estetiska uttryck bedöms som mycket eller ganska bra 100%, även arbetet med teknik och naturvetenskap bedöms som mycket eller ganska bra av de flesta 75% medan resterande tycker att det är ganska eller mycket dåligt. I bedömningen av om alla barn får det stöd de behöver och att barnen får individuell uppmärksamhet svarar 72% att det stämmer i hög eller ganska hög utsträckning medan tre personal tycker att det stämmer i låg utsträckning. Personal resultat styrkort Personalens utvärdering visar att de till stor del (styrtal 3) använder miljö och material samt barnens lek i syfte att stimulera utveckling och lärande. Personalen tycker också att de till stor del (styrtal 3)stimulerar och utmanar barnens språk-, kommunikations- och matematiska utveckling samt barnens intresse för naturvetenskap och teknik. I bedömningen om de stimulerar och stärker barnens intresse för att erövra nya kunskaper och färdigheter visar utvärderingen att det sker till stor del (styrtal 3). Vad gäller kartläggning av ljudnivå enligt Bullrets checklista samt arbetet med pedagogiska åtgärder utifrån pedagogiska åtgärder i förskolan visar utvärderingen att det sker till viss del styrtal 2. Arbetet med programmering för 4-5åringar bedöms ske till viss del styrtal 2. Analys Enligt resultaten kan utläsas att förskolan till stor del erbjuder barnen en stimulerande miljö som väcker nyfikenhet och stimulerar barnen i deras utveckling och lärande. Ett medvetet arbetssätt vad gäller språk och kommunikation har skett under året. Pedagogerna har angett att de i låg grad arbetar med att integrera andra modersmål i undervisningen. Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Under vårterminen har ett fokus varit att utveckla miljön på gården för att främja utveckling och lärande. Ett arbete, där alla avdelningar deltagit, som bidragit till en ökad medvetenhet om lekens betydelse för lärandet. Det ska vara roligt att lära! Miljön förändras ständigt utifrån tankar om hur inomhusmiljön kan stimulera barnens utveckling och lärande.
13 LUDVIKA KOMMUN Arbetet med att sänka bullernivån har skett på olika sätt på avdelningarna främst genom att arbeta med kommunikation och miljön. Man har inte använt sig av Bullrets cheklista vilket gör att bedömning får ett lågt tal. Arbetet med programmering har främst skett med 5åringarna. Ett arbete inriktat på att få en förförståelse för programmering som avslutas med arbete med bluebootarna. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Lpfö. Barn Barnen svarar på frågorna får du välja vad du ska göra på förskolan, får du välja vad ni ska göra på förskolan svarar majoriteten ja. Fem barn svara nej. Barnen svarar ja eller ibland 97,6% på om de vuxna lyssnar på dem, ett barn tycker inte att de vuxna lyssnar. Vårdnadshavare Föräldrarna upplever att det stämmer eller stämmer ganska bra 78% att barnen får vara med och påverka om hur det ska vara på förskolan. Två vårdnadshavare tycker att det stämmer ganska dåligt och en att det inte stämmer alls. På frågan om de upplever att barnen får ge uttryck för sig själva på förskolan (förmedla åsikter, tankar, intressen) tycker 85,4% att det stämmer helt och hållet eller ganska bra. En vårdnadshavare tycker att det stämmer ganska dåligt. Majoriteten av vårdnadshavarna upplever att det stämmer eller stämmer helt eller ganska bra 91,7% att barnen blir sedda och hörda av personalen. Tre vårdnadshavare svarar att det stämmer ganska dåligt. Personal Personalen tycker att den vardagliga verksamheten i mycket hög eller ganska hög utsträckning 78% anpassas efter barnens behov. Två av personalen tycker att det sker i ganska låg utsträckning. På frågan i vilken utsträckning barnen får individuell uppmärksamhet tycker 66,7% att det stämmer i mycket hög eller ganska hög utsträckning. Tre personal tycker att det stämmer i låg utsträckning. Analys Att anpassa verksamhetens innehåll och miljön efter alla barns önskemål och behov kan vara svårt men av svaren att döma kan man utläsa att det sker i ganska hög utsträckning. Barnen tycker att de blir lyssnade på vilket även majoriteten av föräldrarna tycker. Personalen arbetar i stor grad med att anpassa miljö och innehåll till barnens behov men ser svårigheter att tillfredsställa och ge alla barn uppmärksamhet utifrån individuella behov. Vissa avdelningar arbetar med planerade barnmöten där barnen får framföra sina åsikter, tankar och idéer som sedan realiseras i vardagen. Barnen har haft inflytande över hur de vill att gården ska utformas. Varje avdelning har samtalat om
hur man vill ha det, varför och hur man kan möjliggöra det. Barnen har tillsammans med pedagogerna utformat gården efter avdelningens tankar. 14 Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Vårdnadshavare Vårdnadshavarna upplever att det stämmer helt eller ganska bra 91,7% att de får fortlöpande information om sitt barns tillvaro på förskolan tre vårdnadshavare tycker att det stämmer ganska dåligt. På frågan om de upplever att förskolan tar hänsyn till den information de förmedlar om sitt barn svara 93,7% att det stämmer helt eller ganska bra. Två vårdnadshavare tycker att det stämmer ganska dåligt. Analys Förskolan använder dokumentationsverktyget Unikum för planering, dokumentering, uppföljning och utvärdering. Vårdnadshavarna kan följa det egna barnets lärande och utveckling i verktyget. Verktyget har använts i olika hög utsträckning av pedagogerna på de olika avdelningarna. Vårdnadshavarna har inbjudits till utvecklingssamtal, föräldramöten och att tillsammans med barnen delta i praktisk utformning av gården. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Lpfö. Övergång mellan avdelningarna har skett genom en inskolningsperiod under våren, april t o m juni. En förmiddag i veckan har barnen besökt sin nya avdelning för att träffa sina blivande pedagoger, nya kompisar och bekanta sig med lokalerna. Överlämning till förskoleklass har skett enligt befintlig plan till tre av de fyra skolområdena som de blivande förskoleklassbarnen tillhört. Från ett skolområde erhölls ingen inbjudan. Överlämningen har skett av förskollärare, förskolechef deltog inte p g a sjukdomsfrånvaro. Vid överlämning för barn i behov av extra stöd har det inte skett utifrån den tilltänkta planen då rektor för den mottagande skolan inte deltog som planen föreskriver.
15 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Lpfö Det systematiska kvalitetsarbetet har under året bestått av uppföljningar, utvärderingar, reflektioner och analyser av det pedagogiska arbetet. Till grund för utveckling ligger de pedagogiska dokumentationer som gjorts utifrån förskolans utvecklingsområden som finns i styrkorten. Reflektion, planering, uppföljning, analys och utvärdering har skett i vardagen, på avdelningens reflektionsmöte som sker 1h per vecka eller 2 h varannan vecka, arbetslagets månatliga träffar kvällstid 2h samt vid 3 verksamhetsutvecklingsdagar under året. Under vt 18 beslutade ledningsgruppen att den pedagogiska dokumentationen behövde utvecklas ett arbete som startade i mars med en genomgång och nulägesanalys av den pedagogiska dokumentationen.
16
17 Verksamhetsplan Utvecklingsområden 2018-2019 Fokusområde Förskolan ska utveckla sin arbetsprocess kring naturvetenskap och teknik, hållbar utveckling och digitalisering. Vi använder barnens lek i syfte att stimulera utveckling och lärande. Vi har ett lekfullt förhållningssätt och utvecklar miljön/material utifrån barns lekbehov. Vi använder oss av bilder, texter och olika medier samt använder oss av ett rikt och nyanserat språk för att stimulera den språkliga utvecklingen. Vi lägger vikt vid att de flerspråkiga barnen uppmuntras att använda alla sina språk och att barnens språk ingår i det vardagliga arbetet i förskolan. Naturvetenskap och Teknik - Vi stimulerar barns matematiska utveckling och använder korrekta matematiska begrepp. - Vi stödjer barnens utveckling i problemlösning och uppmuntrar dem att experimentera och undersöka. - Vi lyfter fram tekniken i barnlitteraturen. - Vi vidgar barnens kunskap och erfarenhet in om naturvetenskap och arbetar med naturvetenskapliga verb. - Vi undersöker, utmanar och bekräftar barnens arbetsteorier. - NTA för 4-5 åringar. Hållbar utveckling - Vi skapar dialog med barnen. - Vi arbetar med vårt förhållningssätt, bemötande och utformning av miljö och material för att minska ljudnivå och stress - Vi skapar förståelse för och arbetar medvetet för att bidra till ett socialt hålllbart, respektfullt och tillåtande arbetsklimat för både barn och vuxna. - Vi arbetar för att vidga barnens förståelse för hur människa och miljö kan samspela med naturens kretslopp - Vi väcker barnens nyfikenhet genom att vistas i naturen och vår utemiljö - Vi skapar förståelse för vikten av att spara på våra resurser genom t ex återvinning, kompostering och återbruk. Digitalisering - Vi stimulerar barnens utveckling i programmering, struktur och logiskt tänkande. - Vi reflekterar och utvärderar med barnen som ett arbetsverktyg i pedagogisk dokumentation. - Vi tar tillvara på barnens intresse för digitala verktyg och utvecklar deras förmåga och kunskap om tekniken och hur man kan använda dem i olika sammanhang. - Vi använder Unikum som ett av arbetsverktygen i pedagogisk dokumentation.
18 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans utveckling ska synliggöras i den pedagogiska dokumentationen som görs i det webbaserade verktyget Unikum. Arbetet som påbörjats fortsätter för att utvecklas ytterligare under läsåret 2018-2019. Pedagogiskt årshjul Maj-juli REFLEKTIONSFAS utvärderingsperiod Aug-sept OBSERVATIONSFAS introduktionsperiod Jan-maj GENOMFÖRANDEFAS projektperiod Sept-nov GENOMFÖRANDEFAS Projektperiod Dec REFLEKTIONSFAS utvärderingsperiod Solsidans pedagogiska årshjul ht 18 tom vt 19 Vårt systematiska kvalitetsarbete utifrån: solsidans vision: Här ska alla växa! Lpfö Styrkort fokusområden: Naturvetenskap och teknik, Hållbar utveckling, Digitalisering Barnkonventionen skollagen OBSERVATIONSFAS introduktionsperiod; aug- sep Syfte: Att skapa trygghet och trivsel i barngrupp och med vårdnadshavare. Observera och dokumentera barnets behov och intressen. Skapa trygga rutiner för både barn och pedagoger. Stödfrågor: Hur, när, var ser vi att barnet är tryggt?
Hur, när, var ser vi att barnet trivs? 19 Fokusområde: Naturvetenskap och teknik, Hållbar utveckling, Digitalisering Dokumentation: - vad leker barnet? - vad utforskar barnet, vad försöker barnet förstå? - hur, vad, när kommunicerar barnet? - vilka lärprocesser är barnet inne i? o o o Sammanfattningarna från observationerna som gäller gruppen som helhet antecknas i planeringsmallen under rubriken var är vi? Observationerna som gäller det enskilda barnet ligger till grund för det framåtsyftande utvecklingssamtalet och antecknas därför i samtalsmallen. Minst 1 lärloggsinlägg per barn utifrån våra stödfrågor. PLANERING/GENOMFÖRANDE/DOKUMENTATIONSFAS projektperiod; sep - nov Syfte: Stödfrågor: Utifrån observationsfasens upptäckter och dokumentationer skapa ett innehåll som möter barnens behov och intressen. Hur utmanar och stödjer vi barnets utveckling kring naturvetenskap och teknik? Dokumentation: Hur utmanar och stödjer vi barnets utveckling kring hållbar utveckling? Hur utmanar och stödjer vi barnets utveckling kring digitalisering? o o Utformningen av projektperiodens innehåll skrivs i en planering. Minst 2 lärloggsinlägg per barn utifrån planeringen. REFLEKTIONSFAS utvärderingsperiod; dec Syfte: Stödfrågor: Att tillsammans med barnen och i arbetslaget reflektera över projektperiodens arbete och dokumentationer. Reflektera kring vad barnen har lärt sig, vad har varit mest intressant, och hur vi går vidare i verksamhetens utformning. Vilket lärande har vi sett hos barnet angående naturvetenskap och teknik? Vilket lärande har vi sett hos barnet angående hållbar utveckling? Vilket lärande har vi sett hos barnet angående digitalisering? Dokumentation: o o o Barngruppens lärande hamnar i planeringens utvärdering hur blev det? Det enskilda barnets lärande hamnar i utvecklingssamtalets uppföljningsdel. De reflektioner kring projektperioden som inte bör läsas av föräldrar antecknas i avdelningens egna blogg.
20 REFLEKTIONSPROTOKOLL Vad gör och kommunicerar barnen? Barnreflektioner Pedagogreflektioner Vi väljer att gå vidare med Planering - syfte, varför ska vi arbeta med detta - material, plats - organisation, ansvar - uppgifter/utmaningar till barnen - vad ska vi dokumentera TEMA: Verksamheten ska utveckla sin arbetsprocess om naturvetenskap och teknik, hållbar utveckling och digitalisering.
21 Styrkort 2018-2019
22 Styrkort 2018-2019 Målgrupp: Solsidans förskola Här ska alla växa! Ledord Växande möten, Lekfullt lärande, Utmanande miljö Rikssnitt Resultat Måltal Resultat Måltal Resultat Måltal Strategiska målområden Barn och unga Arbete och näringsliv Livsmiljö Kommunövergripande mål En av landets bästa skolkommuner En bra kommun att växa upp i En tillväxtkommun En bra kommun att leva i Styrtal 2017 2017 2018 2018 2019 2019 2020 I våra förskolor använder personalen miljö och material samt barnens lek i syfte att stimulera utveckling och lärande. iu iu 75% 90% 100% I våra förskolor stimulerar och utmanar personalen barnens språk-, kommunikations- och matematiska utveckling samt barnens intresse för naturvetenskap och teknik. iu iu 75% 90% 100% I våra förskolor stimulerar och stärker personalen barnens intresse för att erövra nya kunskaper och färdigheter. iu iu 75% 90% 100% Antal inskrivna barn per förskoleavdelning 15,8 17 17 16,5 15 Andelen barn som upplever de har inflytande över sitt lärande iu 95,40% 97% 98% 99% Avdelningarna arbetar med Hållbar utveckling. Gå igenom checklistan " Bullrets när var hur" och arbetar med pedagogiska åtgärder i förskolan utifrån "Arbetsro i förskolan" (Ljudit), minst 1 ggr per år. iu 100% 100% 100% Samtliga 4-5 åringar har jobbat med NTA 100% Samtliga 5-åringar har jobbat med programmering Vårdnadshavarna är nöjda med bemötandet inom förskolan iu 98% 99% 99% 99% 99% Avdelningarna arbetar med Hållbar utveckling. Social, Miljömässig, Ekonomisk. iu iu 75% 80% 100%
Interna målområden Styrtal 23 Rikssnitt Resultat Måltal Resultat Måltal Resultat Måltal 2017 2017 2018 2018 2019 2019 2020 Medarbetare Sjukfrånvaron iu 4,36% 4,,00% 4% 4% Andelen nöjda medarbetare i kommunens medarbetarenkät iu iu Andelen lärare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen 42,00% 75% 50% 60% 70% Ekonomi Ekonomi i balans; avvikelse mot rambudget, Förskoleverksamheten iu iu 0,00% 0,00% 0,00%
24 Möten på förskolan Ledningsgrupp En ledningsgrupp bestående av en förskollärare per avdelning samt förskolechef, specialpedagog deltar vid behov. Gruppen träffas måndagar 1,5 tim. Utvecklings- och praktiska frågor. Behovsgrupper. Frågor som behöver utvecklas/utredas. Förskolechef sammankallar intresserade. BHT barnhälsoteam. Ett möte per avdelning och termin där avdelningspersonal, specialpedagog och förskolechef deltar. Reflektionsträffar 1h vecka/avdelning har varit förlagda till fredagar pga av färre antal barn i grupperna. APT Månatliga möten för all personal på förskolan samt förskolechef. ALT Månatliga avdelningsmöten för all personal på avdelningen. Förskolechef deltar vid behov. Samverkan. Förskolechef samt fackliga företrädare.