Hälsa på den osäkra arbetsmarknaden Hugo Westerlund, fil.dr. 09-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1
Hälsa och ekonomi Kraftigt ökad livslängd och minskad sjuklighet samtidigt som ekonomin expanderat kraftigt utveckling i hygien, infrastruktur och medicin Ju högre BNP, desto bättre folkhälsa minskad fattigdom förbättrad sjukvård allmänt positiv effekt av välstånd Lägst dödlighet bland högutbildade Betyder då kristider försämrad hälsa? 09-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 2
BNP och dödlighet i USA 1900-2000 Källa: Brenner MH. Commentary: economic growth is the basis of mortality rate decline in the 20th century--experience of the United States 1901-2000. Int J Epidemiol. 2005 Dec;34(6):1214-21.
BNI, kvinnlig läskunnighet och barnadödlighet 09-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 4 Källa: Schell CO, Reilly M, Rosling H, Peterson S, Ekström AM. Socioeconomic determinants of infant mortality: a worldwide study of 152 low-, middle-, and high-income countries. Scand J Public Health. 2007;35(3):288-97.
Konjunktur och dödlighet Tidiga studier visade samband mellan lågkonjunktur och ökad dödlighet ökad alkoholkonsumtion, självmord m.m. Metoderna för analyserna har kritiserats kraftigt Senare studier visar lägre dödlighet vid lågkonjunktur minskad trafik, färre olyckor minskad alkoholkonsumtion och rökning mindre arbetsstress mertidförmotion motion men möjligen mer psykiskt lidande och självmord 09-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 5
Modell över ekonomi och dödlighet i USA 1904-2000 Källa: Brenner MH. Commentary: economic growth is the basis of mortality rate decline in the 20th century--experience of the United States 1901-2000. Int J Epidemiol. 2005 Dec;34(6):1214-21.
Arbetslöshet och sjukskrivning i Sverige 1990-2008 09-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 7
Sjukskrivning och konjunktur Disciplinering? Selektion? Stress och hälsa hos arbetande? Säger inget om hälsan hos arbetslösa! Sjukskrivning sjukdom 09-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 8
Konjunktur dödlighet i OECD- länderna 1960-1995 Källa: Gerdtham UG, Ruhm CJ. Deaths rise in good economic times: evidence from the OECD. Econ Hum Biol. 2006 Dec;4(3):298-316. 9
Konjunktur och hälsovanor i USA Källa: Ruhm CJ. Healthy living in hard times. J Health Econ. 2005 Mar;24(2):341-63. 10
Kris och självmord -inte ett självklart samband i alla länder Källa: Chang SS, Gunnell D, Sterne JA, Lu TH, Cheng AT. Was the economic crisis 1997-1998 responsible for rising suicide rates in East/Southeast Asia? A time-trend analysis for Japan, Hong Kong, South Korea, Taiwan, Singapore and Thailand. Soc Sci Med. 2009 Apr;68(7):1322-31. 31 11
Effekt av cykliska förlopp 1 09-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 12
Effekt av cykliska förlopp 2 09-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 13
Effekt av cykliska förlopp 3 09-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 14
Effekt av ackumulering 09-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 15
16
Lågkonjunkturens offer Lågkonjunktur drabbar främst vissa grupper de som förlorar jobbet eller är oroliga att göra det de som aldrig får något jobb de som inte har råd att betala lån de som investerat mycket i aktier Medan de flesta har samma inkomst som annars 09-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 17
Anställningsotrygghet Oro för att förlora jobbet är stressande Men korttidskontrakt är inte alltid dåligt en del vill ha flexibilitet kan ses som en del i karriärutvecklingen beror på hur individen bedömer sin anställbarhet I lågkonjunkturer blir många fler arbetslösa 09-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 18
09-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 19
Arbetslöshet Har negativa hälsoeffekter för många särskilt i form av psykisk ohälsa vid långtidsarbetslöshet stressande att söka jobb, uppleva skam och ekonomisk press Drabbar i högre grad dem med dålig hälsa högre risk förlora jobbet? svårare få nytt jobb Kan leda till en ond spiral av försämrad hälsa 09-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 20
Social exkludering Lågkonjunktur gör att många unga inte får jobb psykiskt nedbrytande att inte behövas svårt att bli vuxen och lära sig leva som vuxen svårare att senare få jobb Arbetslöshet kan skapa arbetslöshetskulturer det blir normalt att vara arbetslös, leva på bidrag smittar socialt 09-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 21
Är det farligt? Lite stress är inte farligt, snarare tvärt om Långtidsstress kan vara skadligt bristande återhämtning utmattning av mobiliseringsförmågan vi är anpassade för korttidsstress som kan hanteras fysiskt men inte för arbetslöshet inlärd hjälplöshet om det går dåligt många gånger så förväntar man sig att det ska göra det igen så man försöker inte ens Kan leda till allvarliga sjukdomar i längden 09-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 22
STRESS STRAIN 2008 SU, Töres Theorell &
STRESSOR 2008 SU, Töres Theorell & FYSIOLOGISKT SVAR (STRESSREAKTION)
Nedskärningarnas överlevare Vad händer med dem som inte behöver sluta när ett företag skär ned? lättnat över att få ha kvar jobbet? kvardröjande oro för att senare förlora jobbet? skuld över att arbetskamrater fått gå (Estonia-syndromet)? ökad arbetsbörda? minskad arbetsbörda? dysfunktionell organisation? 09-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 25
Downsizing och hälsa Flera stora studier har visat negativa effekter på sjukskrivning, mental hälsa, sjukpensionering och död även för dem som stannar kvar Resultaten har ifrågasatts i ett par nyare studier men även dessa studier kan ifrågasättas 09-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 26
Expansion och hälsa Oddskvot 2,4 Långtidssjukskrivning 2,2 Sjukhusinläggning g 2 1,8 16 * ** * p <.05 1,6 * ** p <.01 1,4 *** p <.001 1,2 1 0,8 0,6 0,4 * 0,2 Stor Medelstor Stabil Medelstor Stor expansion expansion downsizing downsizing Westerlund H, Ferrie J, Hagberg J, Jeding K, Oxenstierna G, & Theorell T. Workplace expansion, long-term sickness absence, and hospital admission. The Lancet, 2004;363:1193-1197. 27
Organisatorisk instabilitet Täta förändringar ger ofta inte avsett resultat Förändringar måste genomföras men är stressande och tar tid och alltför ofta påbörjas en ny innan den tidigare är klar vilket skapar långtidsstress och troligen dysfunktionella organisationer 09-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 28
Hotet mot värdigheten Arbetet är en viktig del av människors identitet Uppsägningar väldigt känsliga kan bli nedvärdering av hel yrkeskarriär svårt även för den som säger upp Omorganisationer också hot nedvärdering av tidigare arbete och erfarenhet utmanar människans tendens att rota sig (på gott och ont) Hur behandlar vi de arbetslösa? undvikande och nedvärderande från omgivningen kontroll och paternalism hos Arbetsförmedlingen nedbrytande nej på ansökningar som måste skickas meningslösa aktiviteter 09-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 29
VAD KAN GÖRAS? 09-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 30
Samhället eller individen? Varken samhället eller individen kan lösa problemen med konjunktursvängningar g Både samhället och individen måste göra sitt bästa istället för att skylla på samhället eller individen Media-panik gör knappast någon nytta minns att de flesta inte blir sjuka av lågkonjunktur värdigt stöd till dem som drabbas kan behövas 09-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 31
Empowerment i människosyn från till AKTIV och ANSVARSTAGANDE passiv och utsatt 09-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 32
Kris och möjlighet Såväl enskilda människor som företag och organisationer behöver ibland förändring Utdragen turbulens och kaos inte bra genomtänkt planering med delaktighet rimligt snabbt genomförande tid för det nya att sätta sig 09-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 33
TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN! Presentationen i dess helhet finns på www.stressforskning.su.se under ingången Genvägar 09-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 34
09-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 35
Sjuktalens utveckling 35,0 30,0 Antal från nvarodagar 25,0 20,0 15,0 10,0 Kvinnor Män 5,0 0,0 År 09-04-07 / Fil.dr. Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 36