FÖREBYGGA OCH BEHANDLA FETMA

Relevanta dokument
VC samt VFU-ansvariga läkare primärvård /EB Vårdcentral Roll E-post

Cityhälsan Centrum VC Cityhälsan Centrum VFU-ansvarig

VC samt VFU-ansvariga läkare primärvård KS Vårdcentral Roll E-post

Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping SOLEL Östergötlands

VC samt VFU-ansvariga läkare primärvård /EB Vårdcentral Roll E-post

Prevention före skolåldern riktad och generell

Delaktighet kring hälsa och levnadsvanor

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer

orange Postnummer Postort Kommun Antal RUT-avdrag Summa (kr) Befolkning över 20 år Andel i procent

Not: Postnummerområden med en mindre befolkning än 5 invånare har tagits bort ur listan.

Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor?

När kärlek inte räcker Om föräldraskap och barnfetma Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014

Föräldrastöd vid barnfetma hos förskolebarn. Mer och Mindre-studien

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Deklaration om folkhälsa i Östergötland

Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?

Klinisk kemi. Resurs eller Slöseri? Biomedicinsk analytiker i Primärvården. Maria Kuusinen Göran Schedvin

Regelförenkling på kommunal nivå. Östergötland

Företagsamheten 2017 Östergötlands län

Tabell 3: Födelseregion och utbildningstyp i Boxholm kommun

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

Statistikinfo 2013:09

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss

AFT19. Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde. Östergötlands län. Datum: / 18. Sida:

Linköping c-kärna exkl A-läge Bostad. Linköping A-läge butiker Bostad. Linköping B-läge butiker Bostad. Linköping C-läge butiker Bostad

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Så hittar du rätt hållplats Norrköpings resecentrum

Områdesbeskrivning Linköping

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Matris för mätning av prevention och behandling av övervikt och fetma Daglig fysisk aktivitet Processmål Hur ska det gå till? Vad ska mätas?

Mer och Mindre studien - detta har vi lärt oss

Länsövergripande projekt Östergötland. Motala Pär Holgersson. Nationellt fackspråk Pär Holgersson

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma i Stockholms läns landsting

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Det är bra för kommunen med ökad befolkning

GÖTAWEBBEN. Besöksstatistik 2013 Ahmet Kurt. Foto: länsbiblioteks bildarkiv -

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av november månad 2013

Välkommen till en ny Salut-dag!

FRAMTIDA ORGANISATION AV GRUNDSKOLAN I VADSTENA KOMMUN

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Med rätta svar

Försäkringskassan. Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan. Läkarutbildning 2018

Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

Områdesbeskrivning Norrköping

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Tobaksarbetet i Sverige/Östergötland. Maria Elgstrand Hälsoprocessledare HFS Landstinget i Östergötland

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Hur kan vi främja Grunda Sunda Vanor på familjecentralen

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Främja hälsosamma matvanor TIDIGT! Bilder: Livsmedelsverket

Statistikinfo 2014:04

Nybesök Ökning av barnfetma i Malmö. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne. karnätverket. Carl-Erik Flodmark Överläkare

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne

mhealth/ehealth- ett nytt forskningsområde med stor potential inom hälso- och sjukvården

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG. 91 Dnr KS/2018:142. Finansiering av projekt Jobblabb - kompetensförsörjning i Östergötland

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Företagsamhetsmätning Östergötlands län. Johan Kreicbergs

Prevention och behandling vid

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

De små barnen - Vad vet vi om behandling i åldersgruppen 4-6 år? Preliminära data från Mer och Mindre

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Statistikinfo 2017:03

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.

Utgivningsbevis för periodisk skrift

Hur ska vi utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet riktat till barn och unga för att förhindra övervikt och fetma?

Uppsökande verksamhet för äldre

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Cancerpreventionsplan. Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Underlag till Handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen. Remiss från miljö och konsumentroteln

Förnamn Efternamn, UC AB, xx xx, Förnamn Efternamn, Företagarna,08-xxx xx xx,

Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar

En god hälsa på lika villkor

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Förskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län

Sammanfattning. Orsaker

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Vilket föräldrastöd kan vi ge i behandling av fetma hos förskolebarn och vad tycker föräldrarna? Mer och Mindre-studien

Testa dina vanor Hälsotest

Folkhälsopolitiskt program

Åtgärdsplan 2004/2005. Vision: Hälsa på lika villkor i Mullsjö. Mål Ansvarig Indikator (Vad ska mätas?) Utvärdering (Hur?) Prioriterat område

Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2019

Stillasittande & ohälsa

Palliation sydöst

Kost och Fysisk Aktivitet

Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av december månad 2013

Transkript:

FÖREBYGGA OCH BEHANDLA FETMA BARN och UNGA Dagens tema, 2016-01-01, Förnamn Efternamn Agenda Barnhälsovårdens övervikt och fetma team Övervikt och fetma hos barn Prevalens Orsaker Åtgärd Prevention Behandling 1

Barnhälsovårdens syfte Att främja barns hälsa och utveckling Förebygga ohälsa hos barn Tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem i barns hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Ur Vägledning för barnhälsovården, Socialstyrelsen 2014 Tilläggsuppdrag Barn 6-12 år Ha särskild kunskap om barn med övervikt och fetma. Verka stödjande och rådgivande i förhållande till relevanta aktörer, framför allt primärvård och skolhälsovård Skapa rutiner för samverkan med relevanta aktörer, exempelvis vårdcentraler, skolhälsovård, barnklinik etc. Ta fram indikationsgränser och riktlinjer som säkerställer att barn med fetma och deras närstående med störst behov får tillgång till insatser. Erbjuda behandlande insatser för friska barn med fetma och deras närstående fram till och med barnet fyllt 12 år (flexibel gräns) samt för friska barn med fetma med i områden där det är vanligt förekommande. 2

Övervikt fetma barn Kunskapsspridning Normalvikt, övervikt, fetma ISO BMI Kultur, normer och värdringar Samtala om övervikt och fetma Stödjande och rådgivande Samverkan ISO BMI - BMI varierar med ålder och kön 6 3

Prevalens Samhället Familj Normalvikt, övervikt och fetma Östergötland, 4 åringar (f 2008-2012) 8000 7000 6000 5000 4000 3000 Normalvikt Övervikt Fetma 2000 1000 0 Väster Öster Centrala 8 4

Norrköping Norrköping Linköping Linköping Motala Motala Mjölby Mjölby Finspång Finspång Söderköping Söderköping Kinda Kinda Åtvidaberg Åtvidaberg Valdemarsvik Valdemarsvik Vadstena Vadstena Ödeshög Ödeshög Boxholm Boxholm Ydre Ydre 2017-03-21 Övervikt och fetma Förekomst 4 åringar (f 2008-2012), Antal barn 1000 900 800 700 600 500 400 300 Övervikt Fetma 200 100 0 9 Övervikt och fetma 4 åringar (f 2008-2012), Andel 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% Övervikt Fetma 5,0% 0,0% 10 5

Prevalens övervikt och fetma Barn 11-15 år i Sverige 1989-2010, Statens folkhälsoinstitut 2013 Prevalens fetma, vuxna 6

Orsaker Det finns inga enkla lösningar på problemet barnfetma Samhället Familj Att allt fler barn drabbas av fetma beror på en mer fetmaframkallande miljö Samhälle Miljöfaktorer Hög risk Medel risk Liten risk 1970 2001 Låg miljörisk Hög miljörisk Förekomst av barnfetma 14 7

Skäggetorp Ryd Johannelund Östergötland Lambohov Trädgårdstorget Ljungsbro Primärvården central Ekholmen Kärna Kungsgatan Nygatan Linghem Valla Kisa Österbymo Berga Tannefors 2017-03-21 Samhälle Exempel 4 åringar i Linköping (f 2008-2012) 20,0% 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% Övervikt Fetma 2,0% 0,0% Förändrade levnadsvanor 1960-2010 Fysisk aktivitet Minskad spontanidrott Mer stillasittande, mer skärmtid Mindre tid ute Längre dagar i förskola och skola Ökat bilåkande och bilskjutsande. Andelen barn som själva går eller cyklar till skolan har sjunkit från 94 % till under 60% på sommaren och under 50 % på vintern 8

Förändrade levnadsvanor 1960-2010 Exempel Matvanor Större portioner Normalportionen har blivit större Mer processad mat Mindre tid för matlagning Mer sällan gemensamma måltider Mer reklam riktad till barn Barn nås av 34 TV-reklambudskap i timman, en femtedel handlar om onyttig mat. Förändrade levnadsvanor 1960-2010 Exempel Matvanor Jordbruket siffror 2016 9

Familj Föräldrar med övervikt/fetma För barn vars föräldrar har övervikt är risken 10-15 gånger högre Föräldrar med kort utbildning Risken att bli överviktig för barn vars föräldrar har kort utbildning är 6-10 gånger förhöjd Riskgrupper Tänkbara orsaker till dessa skillnader Inkomst Mat med mycket energi per portion är billigare än hälsosam mat. Begränsad möjligheter att delta i organiserad idrott muskelansträngning förknippas med tvång och slit, kopplat till hårt kroppsarbete. Utbildning Föräldrar med hög utbildning har större tilltro till vetenskapliga experter och lättare att lära sina barn hantera reklam för energitäta livsmedel. Migration Knubbiga barn ses som friska. Fet och/eller söt mat med mycket energi har varit en bristvara och är en åtråvärd markör för att man har råd att unna sig något extra. Stress till följd av osäkra levnadsförhållanden och diskriminering Forsking för en friskare generation 2012 10

Barnet Temperament Förmåga till självkontroll Personlighet Genetiska faktorer Sjukdom Minska övervikt och fetma bland barn Prevention Behandling Verka för hälsosamma levnadsvanor 11

Ekholmen Lambohov Ljungsbro Kärna Valla Tannefors Kisa Skäggetorp PVC Berga Ryd Johannelund Linghem Kungsgatan Nygatan Österbymo Trädgårdstorget 2017-03-21 Den preventiva paradoxen Överviktiga 20-åringar var sällan feta som barn Effekten, att minska antalet barn/ungdomar med fetma, är störst när man satsar på förebyggande insatser riktad till alla barn, trots att de flesta enbart har en lätt förhöjd risk, jämfört med insatser som koncentreras på barn med hög risk för fetma eller fetma. Hög riskinterventioner (dvs att identifiera och behandla individer med risk över viss nivå t ex kraftig övervikt) är angelägna för dessa individer, men den totala andelen barn med fetma i befolkningen kommer inte att minska så mycket om man enbart satsar på dem. Normalvikt, övervikt och fetma 4 åringar i Linköping (f 2008-2012), antal 1200 Majoriteten av all fyraåringar är normalviktiga 1000 800 600 400 200 Fetma Övervikt Normalvikt 0 12

Ekholmen Lambohov Ljungsbro Kärna Valla Tannefors Kisa Skäggetorp PVC Berga Ryd Johannelund Linghem Kungsgatan Nygatan Österbymo Trädgårdsto rget 2017-03-21 Övervikt och fetma 4 åringar i Linköping (f 2008-2012), antal 140 120 100 De flesta vårdcentraler har runt 10 fyraåringar med fetma och 40-50 med övervikt 80 60 40 20 46 Övervikt Fetma 0 9 25 Ending CHildhood Obesity Strategic objectives, WHO 2016 No single intervention can halt the rise of the growing obesity epidemic. To successfully challenge childhood obesity requires addressing the obesogenic environment as well as critical elements in the lifecourse. 13

Ending CHildhood Obesity WHO 2016 Interventions Promote the intake of healthy foods Promote physical activity Preconception and pregnansy care Early childhood diet and physical activity Health, nutrition och physical activity in child care and schoolsettings Weight management WHO 2016 EU Action Plan on Childhood Obesity 2014-2020 Stöd en hälsosam start i livet Hälsosamma levnadsvanor från tidig ålder med fokus på hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet Verka för hälsosamma miljöer, speciellt i förskola och skola. Gör hälsosamma val till de enkla valen Begränsa reklam och marknadsföring riktad till barn Informera och stärka ( empower ) familjer Uppmuntra fysisk aktivitet Följ upp och utvärdera Koppla till Östgötakommissionen och strategi för fysisk aktivitet 14

Minska övervikt och fetma med 50% på 6 år It s not just the programme that s achieving good results. It s the families who have worked hard to change their lifestyles. Oili Ylihärsila, Director of Health Promotion, Seinäjoki Health Centre Hälsofrämjande och förebyggande Stödjande samtal inom BVC och elevhälsa Hälsosamma matvanor Mer frukt och grönsaker Mindre söta drycker Lagom portioner Skola och förskola Utemiljö, mat på förskolor och skolor, idrott och rörelse Riktade insatser mot områden med stor andel barn med övervikt/fetma. Samhällsplanering Sömnvanor Stödjande och rådgivande Samverkan Påverka samhällsfaktorer som styr våra levnadsvanor Koppla till Östgötakommissionen och strategi för fysisk aktivitet Begränsa stillasittandet Minskad skärmtid Fysisk aktivitet Lek och rörelse Träning Transport till och från förskola, skola Riktade insatser mot riskgrupper Ex nyblivna föräldrar med fetma, gravida med fetma. 15

Exempel BVC roll Stöd en hälsosam start i livet Stöd till ökad amning Verka för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet från tidig ålder Riktade insatser mot områden med stor andel barn med övervikt/fetma. Uppmuntra fysisk aktivitet Lek och rörelse Träning Transport till och från förskola, skola Informera och stärk föräldrar Gör hälsosamma val till enkla val Gör hälsosamma val mer tillgängliga och attraktiva Erbjud lättillgänglig, relevant information om bra, näringsrik mat som alla har nytta av och kan ta del av Ge föräldrar kunskap om lagom stor portion mat för barn i olika åldrar och att det är skillnad mellan barn och vuxenportion Följ upp och utvärdera Koppla arbetet till Östgötakommissionen och strategi för fysisk aktivitet Behandling Barnhälsovårdens Övervikt och fetmateam Prevention Alla barn Vårdnivå 1 BMI 25-29 Vårdnivå 2 Vårdnivå 3 Vårdnivå 4 Målgrupp: Friska barn 0-12 år med fetma (ISO BMI 30-35) och deras närstående fram till och med barnet fyllt 12 år Mål: Förbättra barnets långsiktiga fysiska hälsa genom att skapa varaktiga och hälsosamma levnadsvanor och en hälsosamvikt Vad: Erbjuda stöd och behandling för barn och familj med fokus på hälsosamma levnadsvanor och en hälsosam vikt Kunskapsstöd Samverkan 16

Varför ska vi behandla -växer det inte bort? Behandling sätts in vid 14-16 års ålder 17

Behandling sätts in vid 10-13 års ålder Behandling sätts in vid 6-9 års ålder 18

Behandling Barn bör komma till behandling så tidigt som möjligt. ca 80% av de barn som i 6 7-årsåldern är överviktiga eller lider av fetma är fortfarande överviktiga eller feta i de sena tonåren Om barnen behandlades vid sex års ålder istället för vid nio så skulle 2-3 gånger fler behandlingar genomföras med lyckat resultat Barnfetma är en kronisk sjukdom som bör behandlas under flera år. Om behandlingen ges under kort tid finns risk att behandlingen gör mer skada än nytta. Danielsson JAMA-Ped 2012 BORIS 2013 Exempel behandling 4-5 åring Stöd en hälsosam start i livet Verka för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet från tidig ålder Begränsa skärmtid Uppmuntra fysisk aktivitet Lek och rörelse (Träning) Transport till och från förskola, skola Föräldrastöd Förebild och gränssättning Uppmuntra familjemåltider Stöd till förändring av levnadsvanor Följ upp och utvärdera Gör hälsosamma val till enkla val Gör hälsosamma val tillgängliga och attraktiva Erbjud lättillgänglig, relevant information om bra, näringsrik mat för barn Erbjuda hälsosam mat och dryck på familjecentraler och i förskola Ge föräldrar kunskap om lagom stor portion mat för barn i olika åldrar Möjliggör att barn kan delta i fysisk aktivitet Koppla arbetet till Östgötakommissionen och strategi för fysisk aktivitet 19

Tack för oss HUR Föräldrastöd Förbättra kommunikation för bättre vanor Minska ineffektiva föräldrabeteenden såsom upptrappning av konflikter och fokus på negativa beteenden Förstärka effektiva föräldratekniker såsom uppmuntran, tillsyn, engagemang, känsloreglering, gränssättning Paulina Nowicka, Föreläsning Mer och mindre 20

VAD Stöd att förändra levnadsvanor Hälsosamma matvanor Portionsmängder Måltidsstruktur Livsmedelsval Fysisk aktivitet Lek och rörelse Träning Begränsa skärmtid Sömn vanor 21