Personals erfarenheter av en utbildning i AKK -Alternativa kompletterande kommunikationstekniker. Britta Svärling Karl-Anton Forsberg
Inledning AKK är en samlingsterm för insatser som avser att förbättra en människas möjligheter att kommunicera. AKK står för Alternativ och Kompletterande Kommunikation och innebär att man kompletterar eller ersätter ett bristfälligt tal eller språk. Förutom uttryckssätt som kroppsspråk och gester (ibland kallade naturliga AKK-former), finns specifika AKK-former som tecken, bilder, blissymboler och ord. Behov av AKK finns i olika grupper med funktionsnedsättningar. AKK är inte bara till för den som har en funktionsnedsättning, utan också för omgivningen. Att kommunicera är en grundläggande mänsklig rättighet alla kan inte tala, men alla kan kommunicera. Fungerande kommunikation är en förutsättning för delaktighet i vardagsliv och på samhällsnivå. För att en person ska kunna uttrycka sig och förstå, utifrån sina förutsättningar, behövs en kommunikativ miljö, där omgivningen anpassar kommunikationen efter behoven och stimulerar samspel. Kommunikation människor emellan sker på många olika sätt. Att tala är ett utmärkt sätt att kommunicera. Med talet kan vi delta i samtal och uttrycka det mesta. Vid sidan av talet använder vi andra sätt att kommunicera: Gester, miner, skratt, pauser, ljud, bilder, text etc. Att inte kunna uttrycka sig så att andra förstår är ofta väldigt frustrerande och vissa personer utvecklar då svåra beteenden för att påverka sin omgivning (www.hi.se). Habiliteringscentrum i Västerbotten genomförde 1 till 5 oktober tre fem timmars utbildningar i Umeå och en i Lycksele som riktade sig till kommunal vård och omsorgspersonal som i sitt arbete möter barn, ungdomar och vuxna med kommunikationssvårigheter beroende på medfödda eller förvärvade funktionsnedsättningar (bilaga1). Utbildningen består av föreläsning inkluderande 20 overhead bilder, tre videofilmer som visar kommunikationens betydelse, ett antal informativa affischer, ett antal praktiska övningar, att kommunicera med bokstavstavla och ordfläta. Socialpsykiatriskt kunskapscentrum i Västerbotten fick i uppdrag att utvärdera utbildningen (www.socialpsykiatri.se) och har till detta ändamål nyttjat sin FoU-panel bestående av ett antal personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och/eller med erfarenhet som anhörig och som genomgått en grundläggande kurs i forskningsmetodik. I huvudsak har två panelenforskare arbetat med utvärderingen under överinseende av en handledare som är chef för brukarpanelen och disputerad forskare. Metod Utvärderingen består av två delar. Del 1 är en kvantitativ utvärdering där samtliga kursdeltagare besvarat ett frågeformulär med frågor av demografisk karaktär och frågor som rör deras åsikter om utbildningens innehåll och relevans (bilaga 2.). Data beräknades med statistikprogrammet SPSS vers 17. Förberedelserna av utvärderingens del 2 innebar att panelenforskarna själva är med under en av AKK- kurserna för att få kunskap om utbildningen och problemområdet, kommunikationssvårigheter. Utvärderingen är kvalitativ och baseras på åtta telefonintervjuer av tidigare kursdeltagare, som genomfördes av en panelenforskare cirka tre månader efter kursen. Intervjuguiden består av åtta frågor som uppmanar intervjupersonen att komma med
synpunkter på utbildningen och dess innehåll (bilaga 3). Frågorna har använts i tidigare utbildningsutvärderingar av Socialpsykiatriskt kunskapscentrum. Vid intervjuns slut ombads intervjupersonen att utifrån sina förvärvade kunskaper komma med en lösning på ett konstruerat problem som panelenforskaren läste upp. Svaren nedtecknades av panelenforskaren under samtalets gång. Analys Analysen genomfördes i samarbete mellan panelenforskaren och handledaren. Svaren på varje enskild fråga analyserades var för sig där synpunkter av samma karaktär samlades för sig för att slutligen formuleras till ett par meningar som beskriver den samlade åsikten i frågan. I redovisningen exemplifieras ibland den samlade åsikten med citat från intervjupersonerna. Resultat Frågeformuläret besvarades direkt efter utbildningen av 72 personer, 51 kvinnor och 20 män med en medelålder av 40,4 år och som arbetat inom yrket i genomsnitt 11,5 år. 38 % angav att de har arbetat mindre än 6år inom yrket. 59% arbetar som boendehandledare,13% som personliga assistenter och 16% inom HSLteam.
Undersköterskeutbildning är vanligast med 30 % av kursdeltagarna. 38 % har en vårdutbildning på universitetsnivå och endast 4 % saknar vårdutbildning. Förväntningarna relaterat till nyttan av utbildningen var måttligt till mycket höga bland 97 % av kursdeltagarna och deras förmåga till att använda sina kunskaper i Alternativa Kompletterande Kommunikationstekniker hade ökat bland 96 % av de svarande. Cirka 95 % anser sig ha mycket nytta av utbildningen i sitt arbete och en lika stor andel anser att kunskapen är användbar i hög utsträckning. 91 % av de tillfrågade anser ändå att det behövs mera utbildning inom området. Det finns inga signifikanta skillnader inom de redovisade områdena om frågorna relateras till ålder, kön, befattning, arbetad tid inom yrket eller utbildning. Kommentarer: Kursdeltagarna lyfter fram att flera borde få gå den aktuella AKK-utbildningen samt några områden där det krävs mera utbildning. Det handlar om utbildning i ny teknik. Vilka hjälpmedel som finns och hur dessa kan användas för att förbättra kommunikationen. Vidare vill man ha ökad kunskap i hur man hanterar problemskapande beteenden och förbättrar kommunikationen vid sådana tillfällen. Men en del av förslagen handlar mera om handledning vid enskilda svåra situationer eller brukare med särskilda behov och svårigheter.
Personalen tycker att de ofta kommer i situationer där AKK behövs. Främst när det gäller att informera brukaren, förbereda en ny aktivitet, när oförutsedda händelser uppstår, vid matsituationer och situationer när personalen är inblandad som vid läkarundersökningar, provtagning och liknande situationer. Men metoden skulle också uppskattas vid daglig kommunikation för att minska risken för utagerande och aggressivt beteende och främja en bättre relation till brukaren. Figur 1. Figur 2.
Sammanfattning av AKK kursen som helhet Kursdeltagarna är genomgående mycket positiva till kursen. Vad man särskilt lyfter fram är de praktiska demonstrationerna av hjälpmedlen och att man hade möjlighet att känna prova och titta närmare på hjälpmedlen. Filmdemonstrationerna som var konkreta och informativa uppskattades också. De teoretiska kunskaperna om AKK som gavs av engagerade och kunniga kursledare uppskattades också. De relativt få negativa kommentarerna begränsar sig till största delen mot genomförandet av kursen och inte mot innehållet. Kritiken handlar om att kursen upplevdes som komprimerad med långa dagar, få pauser och att det teoretiska innehållet, kanske av den anledningen, borde varvas med grupparbeten eller övningar. Intervjuer Intervjupersonerna uttryckte unisont en tillfredställelse över att ha fått ny kunskap, information och tillämpning av de nya metoderna i Alternativ Komplementära kommunikationstekniker. Somliga av intervjupersonerna använder sedan tidigare vissa delar av tekniken men kursen som de genomgick för tre månader sedan har utvecklat deras kunskaper och vissa arbetsplatserna har på sina håll även inköpt viss ny utrustning för att kunna använda AKK. Som pedagogiskt ansvarig har jag köpt in viss utrustning till min arbetsplats Behovet av AKK varierar mellan olika arbetsplatser och personal. De som jobbar med personer med kommunikationssvårigheter ser en klar potential i metoden. För att införa de nya metoder krävs samarbete och förståelse från föräldrar, arbetsledning, arbetsterapeuter och även tillgång till material som man kan prova. Jag önskar att metoden funnits tidigare då jag ser att ligger många års arbete i att lära sig arbetssättet både för brukare och personal, men jag tror absolut på den De flesta hade erbjudits utbildningen av sin chef eller arbetsledning att söka utbildningen och utbildning syntes vara eftertraktad. Intervjupersonerna uppskattade särskilt inslagen där de fick känna på och prova de olika hjälpmedlen och se filmer där de användes. Positivt var att vi fick se och pröva arbetsmaterialet och inte bara en massa prat. Det intervjupersonerna föreslog, var att använda bilder i kommunikationen för att informera brukaren. Man kan också förbereda läkarbesöket genom att fotografera autentiska miljöer alltifrån resan till vårdcentralen till själva provtagningssituationen. Förberedelserna kan ta flera dagar i anspråk beroende på grad av kommunikationssvårigheter. Jag skulle göra ett planeringschema med maximalt 3-4 bilder åt gången och samtala i dialog under tiden Det samlade betyget tre månader efter utbildningen är 7,4 på en tio-gradig skala.
Sammanfattning Sammantagen bedömning av utbildningen är att den är uppskattad och fyller ett behov bland personalen. De metoder som förmedlats är användbara i det dagliga arbetet och kan lösa många svåra situationer dör en fungerande kommunikation är viktig. Utbildningen höga betyg tre månader efter visar på att utbildningen uppenbarligen satt sina spår bland deltagarna och att kunskapen fortfarande är aktuell i någon form, vilket inte är så självklart efter utbildningssatsningar.
Bilaga1. Alternativ och Kompletterande Kommunikation - AKK Barbara Eberhart Umeå 1, 2 och 3 oktober 2012 08:30-13:00 Att få och att kunna kommunicera är en förutsättning för psykisk hälsa och funktionella sociala beteenden. AKK är den BRO av insatser som behövs för att ersätta eller komplettera ett bristande tal/språk i kommunikationen mellan människor. Vi pratar, ser på varandra, använder kroppsspråk, skriver m.m. Detta är aktiviteter som vi deltar i dagligen och stundligen. AKK innefattar såväl Brukare vuxen eller barn Redskap och en Omgivning En stor del av vår vanliga kommunikation består av naturliga former av alternativ kommunikation som t.ex. gester, mimik och kroppsspråk. Många människor har av en eller annan anledning svårt att kommunicera med tal och behöver därför någon form av mer specifik AKK. Barbara Eberhart är leg. logoped och arbetar på Barn Ungdomshabiliteringen i Västerbottens läns landsting. Barbara undervisar i AKK för såväl anhöriga till personer med funktionshinder som på universitetsnivå. Kursen ges vid tre tillfällen - den 1:a, 2:a och 3:e oktober Lokal: Ryttmästaren vid Umeå Stadshus konferens vid alla tillfällen Målgrupp: Boendehandledare, pers assistenter, biståndsbedömare/lss handläggare, socialsekreterare, gode män, sjukvårdspersonal som i kommer i kontakt med personer med utvecklingsstörning. Kursen förutsätter att deltagarna har en basal kunskap om olika nivåer av begåvningsnedsättning. Deltagande kostar 100 kr, anmälan är bindande och uteblivande kostar 500 kr. Deltagarantalet är begränsat till 20 per dag Anmälan före den 17 september. Ange namn på önskad kursdag, deltagare, e-post, titel, företag och fakturaadress sändes till Sven.Hyllienmark@vll.se
VÄLKOMMEN! Bilaga 2 Utbildning i Alternativ och Kompletterande Kommunikation Umeå den 1, 2 och 3 oktober Den utbildning som du just genomgått i AKK är en pilotutbildning. För att få en uppfattning om hur utbildning tagits emot av kursdeltagarna för att eventuellt göra korrigeringar inför framtiden görs en grundlig uppföljning. Socialpsykiatriskt kunskapscentrum i Västerbotten ansvarar för denna utvärdering. Utvärderingen består av två delar. Först, i samband med att kursen avslutas, önskar vi fånga de förväntningar Du har på utbildningen och i vilken mån utbildningen passar dina arbetsuppgifter. Sedan efter fyra till sex veckor återkommer vi med att intervjua ett slumpmässigt urval på 20 kursdeltagare av de 80- tal som genomgått utbildningen. Den gången handlar det om telefonintervjuer. Karl-Anton Forsberg, länsdelssamordnare, Socialpsykiatriskt kunskapscentrum i Västerbotten, karlanton.forsberg@vll.se
Dagens tema: Alternativ och Kompletterande Kommunikation Datum Ålder. Kvinna O Man O 1. Vad arbetar du som?... 2. Vilken är din yrkesutbildning?:.. 3. Hur länge ungefär har du arbetat med dessa eller likartade arbetsuppgifter (år)?... 4. Hur var dina förväntningar på dagens program sett till nyttan av detta i ditt arbete? 1 2 3 4 5 6 7 Mycket låga måttliga mycket höga 5. Tror du att du att dagens program ökat din förmåga att använda Alternativa Kompletterande Kommunikationstekniker? 1 2 3 4 5 6 7 Inte alls måttlig utsträckning i hög utsträckning 6. Vilken nytta tror du att du kommer att ha av dagens program i ditt arbete? 1 2 3 4 5 6 7 Inte alls passade hyggligt passade perfekt 7. Hur användbart är det du hört om idag? 1 2 3 4 5 6 7 lite Måttlig mycket
8. Anser du att det på din arbetsplats finns behov av fortsatta aktiviteter/utbildningar inom området? Ja O Nej O Ge förslag på innehåll:. 9. Har du exempel på situationer där du behöver Alternativa Kompletterande Kommunikationstekniker?............ Vad var det bästa från idag?. Vad hade kunnat göras annorlunda?....
Bilaga 3 Intervjuare.. Datum för intervju Alternativa Komplimenterande Kommunikationstekniker (AKK) Intervjuguide Information att läses upp innan intervjun. Kontrollera att du pratar med rätt person. Är det XXXXXX som jag pratar med? Jag som ringer dig angående en intervju heter XXXXX och ingår i den FoU panel av forskningsintresserade personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa som drivs av Socialpsykiatriskt kunskapscentrum i Västerbotten. Jag har fått ditt namn från kursledningen. Intervjun är en del av utvärderingen av utbildningen Alternativ Komplimenterande Kommunikationstekniker (AKK). Du har enligt våra uppgifter gått denna utbildning och jag frågar Dig därför om Du är villig att medverka i en telefonintervju nu eller på annan tid. Intervjun beräknas ta max ca 30-40 minuter. Din medverkan är frivillig och alla uppgifter som Du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt. Du kan när som helst avbryta intervjun och återkalla Ditt medgivande utan motivering. Vi kopplar inte samman ditt namn med dina svar. Intervjun består av några frågor som rör Dig som person samt 8 huvudfrågor som uppmanar dig att bedöma utbildningen och att berätta om Dina erfarenheter från utbildningen. Jag kommer att följa upp med fördjupningsfrågor för att be Dig fördjupa eller utveckla. Under intervjun för jag anteckningar och kommer därför ibland att avbryta Dig för att kontrollera att jag uppfattat Dig rätt. Kan vi börja nu? (om inte i så fall när?) Hur gammal är du? Vad har du för grundutbildning? Vad arbetar du som? Hur länge ungefär har du arbetat med dessa eller likartade arbetsuppgifter (år)?
1. Jag antar att kursen i Alternativa Komplimenterande Kommunikationstekniker innehållit en massa information och kunskaper av olika slag. Vad tror du kan vara till mest nytta för en dem som du jobbar för (patient, boende)? - fråga efter fler exempel - om ip inte kommer på något exempel fråga då vad som borde ingått i utbildningen som hade varit värdefullt att få veta. 2. Har det påverkat ditt sätt att möta personer med kommunikationssvårigheter? Be personen utveckla 3. Kan Du berätta för mig om hur Du ser på Dina på möjligheter att använda Dina nya kunskaper i ditt arbete? (vad hindrar? Vad underlättar?) 4. Vad skulle behövas för att du skulle kunna använda dina nya kunskaper? 5. Den utbildning du nu gått i Alternativa Komplimenterande Kommunikationstekniker hur gick det till när det bestämdes att du skulle gå den? Svar typ: - ville jättegärna, blev tillfrågad och accepterade, blev ombedd gå, det var min tur gå utbildning, blev beordrad 6. Om du skulle värdera den utbildning du nu gått utifrån hur ändamålsenlig den är för dig i ditt jobb och för dig som professionell på en skala från 1 till 10, vad säger du då? 1 = värdelös, gav mig ingenting 2 3 4 5 6 7 8 9 10 = helt perfekt, kunde inte vara bättre
7. Är det något moment/inslag i utbildningen som du särskilt uppskattar 8. Jag kommer nu att läsa upp en liten vinjett eller situation som kan uppstå: Du arbetar på ett boende för förståndshandikappade. Du är kontaktperson för Åke som är autistisk. En dag ska du följa Åke till vårdcentralen för provtagning. Hur gör du för att få honom att förstå vad som skall hända? Tack för att du har avsatt tid för denna intervju och för den information du lämnat.