Tillväxtkurvors användning i barnets olika utvecklingsfaser. Lars Hagenäs Barnkliniken Karolinska Sjukhuset

Relevanta dokument
PED NUTRITION CAVEFORS

Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS

SKOLHÄLSOVÅRDSJOURNAL

FÖR KORT? FÖR LÅNG?... DE VANLIGASTE FUNDERINGARNA OM TILLVÄXT OCH PUBERTET UNDER SKOLÅREN

Barnets tillväxt och utveckling. Health Department, the33

SKOLHÄLSOVÅRDSJOURNAL

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Seminarium tillväxtavvikelser Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Skånes universitetssjukhus

copyright BARNHÄLSOVÅRDSJOURNAL 1 BHV 1 FLICKA Utskriven från Barnhälsovården Till Skolhälsovården, skolans namn Adoptivbarn

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Matlaget. Tvärprofessionellt team som utreder och behandlar barn med ätsvårigheter

Riskbarn. Nutrition vid neurologiskt funktionsnedsättning. 6/2-09 Inger-Marie Isacson Dietist. Tillväxtproblem. Tillväxtkurvor

Tillväxt på BVC. Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande.

Nya metoder och verktyg vid arbete med visualiserade Tillväxtdata

Pubertet normal och onormal

Tillväxt hos småbarn. Workshop. Fall. Vad tänker ni? Hur vill ni utforska? Hur vill ni utreda? När skickar ni en remiss? Maj

Normal tillväxt trots Addison (autoimmun) Diagnos vid 8år 9 mån

Diagnostik av tidig Pubertet

Klinefelters syndrom Rapport från observationsschema

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Denna bok är utgiven av Bayer Healthcare Pharmaceuticals Primary Care Tel L.SCAN

Gonadfunktion och fertilitet efter barncancerbehandling. Marianne Jarfelt

DUGGA kull 2 Moment Utveckling. Fredagen den 28/ Skrivtid: kl Max: 30 p. Godkänt: 20 p. Poäng: Lycka till!!

Tillväxtstörning hos barn

Vetenskapen bakom igro

Välkomna till BORIS-dagen 2016!

DUGGA. Utveckling. Fredag 22/3. Skrivtid: Max: 33 p. Godkänt: 21 p. Lycka till! LÄRAREX

Fortsättning på Barnhälsodataprojektet

Pubertas praecox & Pubertas tarda hos barn och ungdomar - Utredning och Behandling-

NEUROPEDIATRIK - FALL SEMINARIUM

Hur ser det ut med övervikt och fetma i Fyrbodal.och vad kan vi göra åt det.

Nyheter Tillväxtkurva

Övervikt och fetma iso-bmi i Jönköpings län

En personlig hälsojournal för

Medicinsk genetik del 6: Kromosomavvikelser. Niklas Dahrén

Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan.

Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

% Totalt (kg) Fetma >

Aromatashämmare och tillväxt - Östrogenblockad under puberteten för att förbättra slutlängden Lars Hagenäs 11

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Tillväxtstörningar hos barn

Min personliga hälsobok

NATIONELLA GH-REGISTRET. Rapport 2012 REGIONRAPPORTER

Skolhälsovårdsjournaler som unik resurs i forskning

Fetma, barn 0-18 år. Gäller för: Region Kronoberg. Utförs på: Barn- och ungdomskliniken och Primärvården

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

WHO: Barnfetman på alarmerande nivåer

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Repetitionsprov inför provet Statistik

Medicin, avancerad nivå, Sjukdomstillstånd, farmakologi och funktionshinder, 15hp

Klinefelters syndrom

Den utvecklingsmässiga betydelsen av flickors pubertetsutveckling. Therése Skoog, Fil Dr

Prevention före skolåldern riktad och generell

Kromosomrubbningar och utvecklingsfel

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Tidig pubertet. Tidig Pubertet. Johan Svensson Barnendokrinologiskt centrum Region Skåne

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood

Normal och avvikande pubertet hos pojkar1284 8

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Att följa barns tillväxt i Sverige

Läpp-käk-gomspalter är vanliga missbildningar. De är välkända och finns beskrivna långt tillbaka i tiden.

Riktlinjer för omhändertagande av individer med Prader Willi syndrom

Åldersanpassad träning

Resultat av insamling av skolbarns vikt år 4 läsåret i Västernorrland

Menstruationscykeln - kan man förstå sig på den? elizabeth.nedstrand@lio.se specialistläkare Kvinnokliniken, Linköping

Hereditet: Modern är 168 cm och fadern är 184 cm lång. En bror som är 8 år växer på +/-0 SD och en syster som är 2 år växer på +1 SD.

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

KOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!!

Vi fortsätter att föda fler barn

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

Amningsstatistik

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Central pubertas precox hos flickor och pojkar

Lars Gelander. Barnläkare, Med. Dr. Verksamhetschef Barn- och ungdomsverksamheterna Angereds Närsjukhus

Barn & Ungdoms endokrinologi

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Akondroplasi. Synonymer: Achondroplasi

J Gruppövningar

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2015

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Vårdprogram för omhändertagande av barn och ungdomar med

6. Barn vars föräldrar avlidit

Grav tal- och språkstörning Rapport från observationsschema

NpMa2b vt Kravgränser

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Försenad eller utebliven pubertet

Endokrinologi. Linda Jäger, leg läk Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna

ESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad

Amenorré. Alkistis Skalkidou. Professor. Kvinnokliniken Akademiska sjukhuset UPPSALA

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från observationsschema. Turners syndrom

Stemmevansker hos barn. Disposition Något om röstens utveckling anatomiska faktorer

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

Omkring elever avslutade årskurs 9 våren av dem gick i någon av Nynäshamns kommunala grundskolor.

Barn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige

Föreläsning 6. Kapitel 7, sid Jämförelse av två populationer

16. Max 2/0/ Max 3/0/0

Transkript:

Tillväxtkurvors användning i barnets olika utvecklingsfaser Lars Hagenäs Barnkliniken Karolinska Sjukhuset

att jämföra sig med andra

Normalitet och bortom normalitet Normal längd omfattar ±2 SD dvs cirka 25 cm variation män: 167-194 cm/kvinnor: 155-180 cm Området ±3 SD omfattar knappt 40 cm variation än: 161-200 cm/kvinnor 149-186 cm Personnr (10/12 siffror) 20 011001-9619 Efternamn Hall Åhrberg Förnamn Pontus Kön Pojke cm Tillväxtkurvor Födelseuppgifter 200 Graviditetstid, veckor + dagar 200 +3SD Nomogram för medelföräldralängd oder längd SD +3 F ader längd 200 Könsskillnad för vuxenlängd 12-14 cm Ålderskorrektion, veckor +2SD 180 +2 190 Längd, cm SD score 190 0,0 Vikt, kg SD score LÄNGD 180 0,000 180 +1SD 170 +1 190 180-1SD -1 170 170-2SD 160-2 170 160 160-3SD 150-3 160 150 150 140 140 130 130 Prepubertal tillväxt 110 120 +3SD 100 +2SD kg 90 90 +1SD 80 80 Längd, cm oder 182,0 Fader 192,0 För in föräldralängderna på respektive axel. Lägg en linjal mellan moderns och faderns längd. Skärningspunkten på mittlinjen visar föräldrarnas medellängd i SD score.

Idiopatisk familjär långvuxenhet Dirk är elitbasketspelare sedan många år

Begreppet standarddeviationer (SD) - kanaler Kurvorna visar populationens fördelning Hur är svenska tillväxtkurvan konstruerad? Vad betyder en vandring i position på längd- och viktkurvan för en individ? Vad är normalt ur populationssynpunkt?

Sverige Standard Longitudinella data men Tvärsnitts-presentation

Aneuploidi ger ofta kortvuxenhet Trisomi 21 Downs syndrom Ger 20 cm kortare längd som vuxen

Turners syndrom Förlust av 18-20 cm jämfört med target

Klinefelters syndrom Ger 7 cm extra längd jämfört med target

Skall man följa sin kanalplacering om man är normal och frisk?

Tja - Olika tillväxtförlopp beroende vem man är idealiskt borde olika tillväxtkurvor finnas t.ex. långsamt somatiskt tempo redan efter infancy sen pubertet utan långsamt tempo långsamt tempo från 6-7 åå med sen pubertet fetmautveckling under tidigaste levnadsåren med tillväxtacceleration utan tillväxtacceleration feta barn som bantas moderat/extrem långvuxenhet moderat/extrem kortvuxenhet

Tillväxthastighet cm/år vad är normal tillväxthastighet? -varierar med åldern -varierar med utvecklingsstadium -varierar med längden

korta och långa växer lika mycket under puberteten dvs för en genomsnittligt mognande individ ~25 cm från pubstart till slutlängd pojkar ngt mer än flickor vid tidig pubertet mer vid sen pubertet mindre familjära variationerna dock stora slutsats: slutlängden är relativt oberoende av ålder för pubertet men beroende på längden vid start av pubertet

Personnr (12 siffror) 20 070805-7633 oder Vikt kg Fader Vikt kg Längd cm Längd cm Födelse uppgifter Graviditetstid, veckor + dagar Huvudomf cm Huvudomf cm Niklasson A, Karlberg P. 1999 1 cm 60-1 58-2 56-3 54 Efternamn Erdogan 52 50 48 46 2 kg Förnamn ehmet Akif För vikt, längd och huvudomfång är medelvärden jämte standardavvikelser (±1 SD, ±2 SD, ±3 SD) angivna för varje ålder. För en normalpopulation ligger tvärsnittsmässigt 67% inom ± 1 SD och 95% inom ± 2 SD. ed värden från upprepade tillfällen införda kan man se om barnets tillväxt följt de kanaler som bildas mellan SD-linjerna. Kön Pojke HUVUDOFÅNG Ålderskorrektion, veckor cm 45 45 Vikt kg Längd cm Huvudomf cm Prematurkurvor För barn födda före graviditetsvecka 37 använd nedanstående kurvor tills barnet är motsvarande 40 v eckor. A nvänd därefter de ordinarie k urvorna med ålderskorrektion för prematuritet. 40 SD 3 35 30 25 20 50 45 40 35 30 4 3 2 1 0 24 Huvudomfång, cm Längd, cm Vikt, kg 26 28 30 32 Ammad till två års ålder Lång för tiden Kort för tiden Tung för tiden Lätt för tiden 34 36 38 40 SD 3 SD 3 40 2 1 35-1 -2-3 2 1-1 -2-3 30 10 10 9 9 8 8 7 7 6 6 5 5 4 4 3 3 2 Tillväxtkurvor 70 LÄNGD F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 15 18 21 24 mån Albertsson Wikland Acta Pædiatr 91: 739-754, 2002 PC PAL, 2006-07-06 VCL ver 2.02 et al. + 3SD + 2SD + 1SD -1SD -2SD -3SD + 3SD + 2SD cm 55 100 90 90 + 1SD -1SD -2SD 80 80 VIKT -3SD + 3SD + 2SD + 1SD -1SD -2SD -3SD 50 cm kg 20 18 16 14 12 Personnr (12 siffror) 20 070805-7633 cm 55 50 Efternamn Erdogan Förnamn ehmet Akif Kön Pojke 120 120-1 160 170-2 45 110 110-3 150 160 För in föräldralängderna på respektive axel. Lägg en linjal mellan moderns och faderns längd. Skärningspunkten på mittlinjen visar föräldrarnas 100 100 medellängd i SD score. 90 80 kg Tillväxtkurvor HUVUDOFÅNG + 3SD + 2SD + 1SD -1SD -2SD -3SD LÄNGD VIKT 140 cm 130 130 20 20 18 18 16 16 14 14 12 12 10 10 9 9 Huvudomfång cm 8 8 2 år 3 4 5 6 7 Tumregel för avvikelser i Kronologisk Huvudomfång Datum Vikt Längd lä ngd- och viktutveck ling! ålder år, mån, dag kg cm år, mån cm De flesta barn växer parallellt med linjerna i diagrammet. Under det första levnadsåret kan dock en viss förflyttning mellan kanalerna ske, uppåt om barnet från början är kort och nedåt om barnet från början är långt. Längd och vikt förändras normalt inte snabbare än vad som motsvarar en kanalbredd (1 SD) på 3 månader under det första året. Efter 2-årsåldern bör förändringen inte överskrida en halv kanalbredd per år. (Se råd och anvisningar). 2007-08-05 2007-08-28 2007-11-05 2008-03-11 2008-05-27 2008-10-30 2008-10-30 2009-01-08 2009-01-08 F 3 v, 1 d 3 m 7 m, 5 d 9 m, 22 d 1 å, 3 m 1 å, 3 m 1 å, 5 m 1 å, 5 m 3,16 4,64 8,5 13,6 15,38 2008-07-31 11 m, 26 d 15,45 16,59 17,03 17,03 Albertsson Wikland K, Luo ZC, Niklasson A and 2009-03-09 Karlberg J. Acta 1 Pædiatr å, 7 m 91: 739-754, 2002 49,0 PC PAL, 2006-07-06 VCL ver 2.02 50,0 53,0 62,0 71,5 74,0 77,5 82,0 84,0 84,0 + 3SD + 2SD + 1SD -1SD -2SD -3SD + 3SD + 2SD + 1SD -1SD -2SD -3SD 33,0 37,5 41,5 46,0 47,5 48,3 30 180 170 Nomogram för medelföräldralä ngd oder lä ngd Datum år, mån, dag 2009-03-09 2009-04-08 2009-06-18 2009-06-18 2009-09-21 2009-10-05 2009-10-05 2009-11-06 2010-03-10 2010-05-03 2010-05-03 2011-01-05 2011-02-02 2011-02-02 Kronologisk ålder år, mån 1 å, 7 m kg 2009-03-09 1 å, 7 m 40 2009-03-09 1 å, 7 m 1 å, 8 m 1 å, 10 m 1 å, 10 m 2 å, 2 m 2 å, 2 m 2 å, 2 m 2 å, 3 m 2 å, 7 m 2 å, 9 m 2 å, 9 m 3 å, 5 m 3 å, 6 m 3 å, 6 m SD +3 +2 +1 Vikt kg 17,5 17,5 17,2 15,9 15,9 15,2 16,1 15,7 15,55 15,5 17,2 Längd cm 85,5 85,5 87,0 87,0 89,5 89,6 92,0 92,0 96,2 96,2 F ader lä ngd 200 190 180 49,0 49,0 48,6 48,6 48,7 48,7 49,5 49,5 49,8 2009-03-09 1 å, 7 m 17,5 85,5

Pojke med excessiv viktspurt under första levnadsåret (som också Personnr (10/12 siffror) Efternamn 20 021020-7114 stimulerar längdtillväxten) Erdal Förnamn Kaan Kön Pojke Body ass Index, kg/m² 40 40 35 35 +3SD 30 30 Obesitas (WHO) +2SD 25 25 Övervikt (WHO) +1SD 20 20-1SD -2SD -3SD 15 15 12 12 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 År Karlberg J, Luo ZC, Albertsson Wikland K, Acta Pædiatrica 90: 1427-1434, 2001. Cole T, Bellizzi BJ 320: 1240-1243, 2000 PC PAL, 2006-07-06 VCL ver 2.02

Fettspurten under första levnadsåret en indikator på barnets metabola konstitution??

Pigg och fint utvecklad flicka med föga intresse för mat Går på ätträningsenheten

Flicka med familjär kortvuxenhet och dålig viktspurt första levnadsåret Personnr (12 siffror) 20 081123-5324 oder Vikt kg Fader Vikt kg Längd cm 158,0 Längd cm 161,0 Födelse uppgifter Graviditetstid, veckor + dagar Huvudomf cm Huvudomf cm Niklasson A, Karlberg P. 1999 2 1cm 60-1 58-2 56-3 54 Efternamn Salmon 52 50 48 46 Förnamn olly För vikt, längd och huvudomfång är medelvärden jämte standardavvikelser (±1 SD, ±2 SD, ±3 SD) angivna för varje ålder. För en normalpopulation ligger tvärsnittsmässigt 67% inom ± 1 SD och 95% inom ± 2 SD. ed värden från upprepade tillfällen införda kan man se om barnets tillväxt följt de kanaler som bildas mellan SD-linjerna. Kön Flicka HUVUDOFÅNG Ålderskorrektion, veckor cm 45 45 Vikt kg Längd cm Huvudomf cm Prematurkurvor För barn födda före graviditetsvecka 37 använd nedanstående kurvor tills barnet är motsvarande 40 v eckor. A nvänd därefter de ordinarie k urvorna med ålderskorrektion för prematuritet. 40 SD 35 30 25 20 50 45 40 35 30 4 3 2 1 0 24 Huvudomfång, cm Längd, cm Vikt, kg 26 28 30 Lång för tiden Kort för tiden Tung för tiden Lätt för tiden 32 34 36 38 40 3 SD SD 40 2 35 1-1 -2-3 3 3 30 10 10 9 9 8 8 7 7 6 6 2 kg 5 5 1-1 -2-3 4 4 3 3 2 Tillväxtkurvor 70 LÄNGD F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 15 18 21 24 mån Albertsson Wikland Acta Pædiatr 91: 739-754, 2002 PC PAL, 2006-07-06 VCL ver 2.02 et al. + 3SD + 2SD + 1SD -1SD -2SD -3SD + 3SD + 2SD cm 55 100 90 90 + 1SD -1SD 80 80 VIKT -2SD -3SD + 3SD + 2SD + 1SD -1SD -2SD -3SD 50 cm kg 20 18 16 14 12 Personnr (12 siffror) 20 081123-5324 cm 55 50 Efternamn Salmon Förnamn olly Kön Flicka 160 170-2 45 110 110-3 150 160 För in föräldralängderna på respektive axel. Lägg en linjal mellan moderns och faderns längd. Skärningspunkten på mittlinjen visar föräldrarnas 100 100 medellängd i SD score. 90 80 kg Tillväxtkurvor HUVUDOFÅNG + 3SD + 2SD + 1SD -1SD -2SD -3SD LÄNGD VIKT 140 cm 130 130 120 120 20 20 18 18 16 16 14 14 12 12 10 10 9 9 Huvudomfång cm 8 8 2 år 3 4 5 6 7 Tumregel för avvikelser i Kronologisk Huvudomfång Datum Vikt Längd lä ngd- och viktutveck ling! ålder år, mån, dag kg cm år, mån cm De flesta barn växer parallellt med linjerna i diagrammet. Under det första levnadsåret kan dock en viss förflyttning mellan kanalerna ske, uppåt om barnet från början är kort och nedåt om barnet från början är långt. Längd och vikt förändras normalt inte snabbare än vad som motsvarar en kanalbredd (1 SD) på 3 månader under det första året. Efter 2-årsåldern bör förändringen inte överskrida en halv kanalbredd per år. (Se råd och anvisningar). 2001-02-22 2008-11-23 2008-12-05 2008-12-12 2009-01-09 2009-01-19 2009-02-02 2009-02-24 2009-03-26 2009-03-30 F F 1 v, 5 d 2 v, 5 d 1 m, 16 d 1 m, 26 d 2 m, 10 d 3 m, 1 d 4 m, 1 d 4 m, 5 d 3,35 3,6 3,83 4,08 4,85 5,03 5,26 5,33 and 2009-04-23 Karlberg J. Acta 4 m, Pædiatr 29 d 739-754, 5,45 2002 61,0 41,5 2012-10-07 3 å, 10 mpc PAL, 12,0 Albertsson Wikland K, Luo ZC, Niklasson A 91: 2006-07-06 VCL ver 2.02 50,0 52,8 56,3 58,5 60,8 + 3SD + 2SD + 1SD -1SD -2SD -3SD + 3SD + 2SD + 1SD -1SD -2SD -3SD 46,3 34,0 36,2 37,0 38,5 39,8 30 180 170 Nomogram för medelföräldralä ngd oder lä ngd Datum år, mån, dag 2009-04-23 2009-07-07 2009-07-30 2009-07-30 2009-07-30 2009-08-12 2009-09-27 10 m, 3 d 2009-11-11 11 m, 18 d 2009-12-21 2010-03-02 2010-03-31 2010-04-29 2010-04-29 2010-06-04 2010-06-15 2010-07-15 2010-12-22 2011-04-26 2011-08-29 2011-08-29 2011-10-21 2011-12-05 2012-05-10 2012-05-10 2012-06-18 2012-08-30 Kronologisk ålder år, mån 4 m, 29 d kg 2009-05-07 5 m, 12 d 40 2009-06-01 6 m, 7 d 7 m, 12 d 8 m, 5 d 8 m, 5 d 8 m, 5 d 8 m, 18 d 1 å, 1 m 1 å, 3 m 1 å, 4 m 1 å, 5 m 1 å, 5 m 1 å, 6 m 1 å, 7 m 1 å, 8 m 2 å, 1 m 2 å, 5 m 2 å, 9 m 2 å, 9 m SD +3 +2 +1-1 2 å, 11 m 10,3 3 å 3 å, 6 m 3 å, 6 m 3 å, 7 m 3 å, 9 m Vikt kg 5,45 5,76 5,95 6,1 6,36 7,74 7,76 8,095 8,36 7,95 8,41 8,7 9,2 10,0 10,0 10,3 10,6 10,6 11,3 11,7 Längd cm 61,0 62,3 62,5 64,5 72,0 73,0 74,0 74,6 75,6 78,4 81,9 82,5 82,5 85,3 87,5 87,5 88,9 90,5 F ader lä ngd 200 190 180 41,5 42,5 43,9 43,9 44,0 44,5 45,5 45,8 47,0 2009-05-07 5 m, 12 d 5,76 62,3

Flicka med familjär kortvuxenhet och dålig viktspurt första Efternamn Förnamn levnadsåret Salmon olly Cynthia Personnr (10/12 siffror) 20 081123-5324 Kön Flicka Body ass Index, kg/m² 40 40 35 35 +3SD 30 30 Obesitas (WHO) +2SD 25 25 Övervikt (WHO) +1SD 20 20-1SD -2SD -3SD 15 15 12 12 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 År Karlberg J, Luo ZC, Albertsson Wikland K, Acta Pædiatrica 90: 1427-1434, 2001. Cole T, Bellizzi BJ 320: 1240-1243, 2000 PC PAL, 2006-07-06 VCL ver 2.02

Sambandet mellan barnets placering på längd o viktkurvan Finns det symmetri mellan längd- och viktkurvorna? T.ex. Längd på -3 SD och vikt på -3 SD T.ex. Längd på +3 SD och vikt på +3 SD

Därför är det bra att använda BIkurvor BI-kurvorna lämpar sig bäst för att följa individens utveckling och mindre för att jämföra individer

Vad betyder BI-värdet? BI body mass index är ett mått på vikt per längd BI = kg/m 2 avvikande kroppsproportioner påverkar BIvärdet (ex. korta ben ökar värdet)

BI är ett mått på relativ vikt dvs vikt för längd - inte nödvändigtvis ett mått på fettmängden

Sisters Korta ben ger högre BI

Personnr (10/12 siffror) 20 001002-9437 cm Efternamn Ben Henia Tillväxtkurvor Födelseuppgifter 200 Graviditetstid, veckor + dagar 200 Förnamn Adam +3SD Kön Pojke Nomogram för medelföräldralängd oder längd SD +3 F ader längd 200 Obesitasutveckling med start under skolåldern Ålderskorrektion, veckor 190 Längd, cm SD score 190 0,0 LÄNGD Vikt, kg SD score 180 0,000 180 170 170 160 160 +2SD +1SD -1SD -2SD -3SD 180 170 160 150 +2 +1-1 -2-3 190 180 170 160 150 150 För in föräldralängderna på respektive axel. Lägg en linjal mellan moderns 140 140 120 och faderns längd. Skärningspunkten på mitt- 110 linjen visar föräldrarnas +3SD medellängd i SD score. 100 kg +2SD 130 130 90 90 Prepubertal tillväxt +1SD 80 80 Längd, cm oder 0,0 Fader 0,0 120 120 70 70-1SD 60 60-2SD 110 110 50-3SD 50 100 100 40 40 kg 30 30 VIKT 25 25 PUBERTETS- UTVECKLING 20 3 4 2SD 1SD 1SD 2SD 5 PUBES- BEHÅRING 2 5 GENITALIA 15 15 4 UTVECKLING 3 2 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Albertsson Wikland K, Luo ZC, Niklasson A and Karlberg J. Acta Pædiatr 91: 739-754, 2002 14 15 16 17 18 År PC PAL, 2006-07-06 VCL ver 2.02

Subnormal BI-utveckling första levnadsåren Personnr (10/12 siffror) 20 001002-9437 Efternamn Ben Henia Förnamn Adam Kön Pojke Body ass Index, kg/m² 40 40 35 35 +3SD 30 30 Obesitas (WHO) +2SD 25 25 Övervikt (WHO) +1SD 20 20-1SD -2SD -3SD 15 15 12 12 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 År Karlberg J, Luo ZC, Albertsson Wikland K, Acta Pædiatrica 90: 1427-1434, 2001. Cole T, Bellizzi BJ 320: 1240-1243, 2000 PC PAL, 2006-07-06 VCL ver 2.02

Viktutveckling såsom vid hypotalamusskada

Hypotyreos ger tillväxthämning och moderat övervikt

Hypotyreos Helt avstannad tillväxt om grav hypotyreos

Personnr (10/12 siffror) hypotyreos 19 971117-5944 Efternamn Falk Förnamn Therese Kön Flicka Body ass Index, kg/m² 40 40 35 35 +3SD 30 30 Obesitas (WHO) +2SD 25 25 Övervikt (WHO) +1SD 20 20-1SD -2SD -3SD 15 15 12 12 10 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 År Karlberg J, Luo ZC, Albertsson Wikland K, Acta Pædiatrica 90: 1427-1434, 2001. Cole T, Bellizzi BJ 320: 1240-1243, 2000 PC PAL, 2006-07-06 VCL ver 2.02

Personnr (10/12 siffror) 19 900602-2355 cm Efternamn Feist Tillväxtkurvor Födelseuppgifter 200 Graviditetstid, veckor + dagar 200 Förnamn Joel Henrik +3SD Kön Pojke Nomogram för medelföräldralängd oder längd SD +3 F ader längd 200 Ålderskorrektion, veckor 190 Längd, cm SD score 190 0,0 Vikt, kg SD score LÄNGD 180 0,000 180 +2SD +1SD 180 170 +2 +1 190 180 Pojke med försenad pubertet -1SD -1 170 170-2SD 160-2 170 160 160-3SD 150-3 160 150 150 140 140 130 130 Prepubertal tillväxt 110 120 +3SD 100 +2SD kg 90 90 +1SD 80 80 Längd, cm oder 152,7 Fader 0,0 För in föräldralängderna på respektive axel. Lägg en linjal mellan moderns och faderns längd. Skärningspunkten på mittlinjen visar föräldrarnas medellängd i SD score. 120 120 70 70-1SD 60 60-2SD 110 110 50-3SD 50 100 100 40 40 kg 30 30 VIKT 25 25 PUBERTETS- UTVECKLING 20 2 3 4 2SD 1SD 1SD 2SD 5 PUBES- BEHÅRING 5 GENITALIA 15 15 4 UTVECKLING 3 2 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Albertsson Wikland K, Luo ZC, Niklasson A and Karlberg J. Acta Pædiatr 91: 739-754, 2002 14 15 16 17 18 År PC PAL, 2006-07-06 VCL ver 2.02 JF

Pubertet

Det är normalt att vara pubertal! Dvs hela barndomens prepubertala situation är ett resultat av pubertetsbroms dvs hämning av pubertetsmekanismerna

Tydlig sexuell dimorfism för pubertetsbromsens styrka Lättare att störa bromsen för flickor Idiopatisk tidig pub vanligt hos flickor en mkt ovanligt hos pojkar Idiopatiskt sen pubertet vanligt hos pojkar en ovanligt hos flickor Strålbehandling mot CNS kan utlösa tidig pub hos flickor men ej pojkar

Arcuate nucleus is an important integrative nucleus in mediobasal hypothalamus adjacent to third ventricle GnRH neurons projecting to portal vessels displaying cyclic (60-90 ) release of GnRH Tonic GnRH exposure down regulation of pituitary GnRH receptors

Tillväxthastighet cm/år vad är normal tillväxthastighet? -varierar med åldern -varierar med utvecklingsstadium -varierar med längden

Kvinnlig pubertet

anlig pubertet

Testikelstorlek och pubertetsstadium Testikelvolymen är cirka 1 ml. under barndomen fram till pubertetsaktiveringen Genomsnittlig startålder för pojkars pubertet är omkring 11,5 år då testiklarna har vuxit till 4 ml. volym och börjar ge ökande nattliga testosteronnivåer i cirkulationen. Tillväxtspurten brukar bli skönjbar vid en testikelvolym av 6-7 ml. då testosteronproduktionen blivit högre. En snabb kroppslig pubertetsutveckling och tillväxtmaximum på genomsnittligt 9 cm/år under en kort period sammanfaller med 10-12 ml. testikelvolym vid omkring 14 års ålder. Östrogennivåerna är då ofta så höga att många pojkar reagerar med en övergående tillväxt av bröstkörtlarna, så kallad gynekomasti. Denna är ibland enbart ensidig.

Vuxen testikelstorlek är 17-25 ml en volym <10 ml hos fullpuberterad pojke/man är sannolikt alltid patologiskt med störd könscellsproduktion vilket då signaleras av förhöjda FSH-nivåer.

Pubertal Gynekomasti är normalt ett övergående tillstånd som hos Klinefelterindividen oftare blir kvarstående

Lipopmasti sedan tidig barndom

Tack för uppmärksamheten!