KF Ärende 3 Interpellationsdebatt
Linda Brunzell (M) ställer i sin interpellation ett antal frågor angående Är det egna kvalitetssystemet implementerat i verksamheten? I april 2017 antog en enig nämnd en Barn och utbildningsplan för åren 2017-2020. Så gör vi Karlskoga till en framstående utbildningsort. Planen tar upp politiska prioriteringar när det gäller att utveckla och förbättra insatser och verksamheter som kommunen bedriver eller medverkar i. Senare samma år i oktober tog nämnden beslut om det Systematiska kvalitetsarbetet som ska börja gälla 2018. Interpellationsställaren har varit med och tagit dessa beslut som hon nu ställer frågor om. Då detta är första året kommer inte allt att kunna genomföras enligt plan pga att någon åtgärd bygger på en annan åtgärd som inte ännu är genomförd. Inget av tidigare beslutat kvalitetsarbete är borttaget utan det som nu är bestämt är en systematik och tydligare koppling till kommunens mål och budgetprocess. Fullt utarbetat kommer detta arbete att vara 2019. Ingen verksamhetsdialog var planerad att genomföras i mars utan genomfördes enligt plan i februari och nästa är planerad i april. Verksamhetsdialogen i februari handlade om lärande och byggde på årets verksamheter hos skolorna och förskolorna. Verksamhetsdialogen framöver kommer att handla om elevhälsa, trygghet och om delaktighet. Fråga 1. Vad menas med hög genomsnittlig kvalité på undervisningen och hur säkerställer nämnden att så förekommer som den beskrivs under punkten Kvalitetssystem? Svar: Stycket i BUN-planen som Interpellationsställaren hänvisar till handlar om att vi ska höja den genomsnittliga nivån på utbildningen utan att missa någon enskild enhets kvalitet. Säkerställa en hög lägsta nivå så att alla elever får en god undervisning samt att undervisningens kvalitet ska vara god så att kunskapsresultaten höjs. Detta mäts emot våra styrmått. Fråga 2. Hur ser våra egna kvalitetssystem ut och hur stödjer det lärarna att löpande följa kvalitén i undervisningen? Svar: Huvudmannens/kommunens systematiska kvalitetsarbete ska säkerställa kvaliteten i kommunens skolor. Kvalitetssystemet ska också skapa system för att samla rektorernas resultat och kvalitetsarbete. Den enskilde lärarens kvalitetsarbete sker tillsammans med elever och kollegor i enhetens kvalitetsarbete. Läraren rapporterar till rektor som rapporterar till huvudmannen. Rektor är ansvarig för den pedagogiska ledningen för sin enhet. Fråga 3. Hur, och hur ofta är det tänkt att återkoppla till nämnden för att säkerställa kvalitetssystemen? Svar: Uppgifter återrapporteras olika ofta beroende på uppgifternas särart och detta beskrivs i nämndens antagna systematiska kvalitetsarbete. Utvärdering av nämndens kvalitetsarbete sker årligen i april och kommer att ske första gången april 2019. Fråga 4. Kvalitésåtagande.vad kan föräldrar förvänta sig av skolan där det står exempelvis verksamhetens kvalité? Hur skall detta följas upp? Svar: Det finns idag inga kvalitetsåtagande angående kvaliteten i skolan. Huvuddragen i kvalitetsarbetet är på huvudmannanivå kopplat till mål och budgetprocessens tidplan och redovisas i årsredovisningen. På skolnivå kommer arbetet beskrivas i verksamhetsplaner och redovisas i
verksamhetsberättelser. (Det finns ett pågående arbete tillsammans med Folkhälsoförvaltningen/FHN med att ta fram ett kvalitetsåtagande för samverkan mellan skola och hem.) Pwc som granskat nämndens systematiska kvalitetsarbete skriver i sin revisionsrapport som gjorts i december 2017, om kvalitet inom grundskolan att: Vi bedömer att Barn- och utbildningsnämnden i flera delar säkerställer ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetarbete både på nämnds- och enhetsnivå. Karlskoga 2018-04-11 Yvonne Nilsson (S) Ordförande Barn och Utbildningsnämnden
Interpellation ställd till Barn- och utbildningsnämndens ordförande, Yvonne Nilsson (S). Är det egna kvalitetssystemet implementerat i verksamheten? Barn- och utbildningsnämnden antog för en tid sedan en ny utbildningsplan, jag känner en stor oro över hur det står till på våra skolor då jag bland annat saknar uppföljning, enligt plan skulle verksamhetsdialogen hanterat detta genom uppföljning av enheternas systematiska kvalitetsarbete i mars månads nämnd. Därför ställer jag nu följande frågor till Barn- och utbildningsnämndens ordförande: 1. Vad menas med hög genomsnittlig kvalité på undervisningen och hur säkerställer nämnden att så förekommer som den beskrivs under punkten Kvalitetssystem? 2. Hur ser våra egna kvalitetssystem ut och hur stödjer det lärarna att löpande följa kvalitén i undervisningen? 3. Hur, och hur ofta är det tänkt att återkoppla till nämnden för att säkerställa kvalitetssystemen? 4. Kvalitésåtagande.vad kan föräldrar förvänta sig av skolan där det står exempelvis verksamhetens kvalité? Hur skall detta följas upp? Karlskoga den 20180322 Linda Brunzell (M)
KARLSKOGA KOMMUN Komm1lnstvrehcn 2018-04- 1O 2018-04-10 Diarienr Svar på interpellation ställd av Linda Brunzell till kommunstyrelsens ordlörande Sven-Olov Axelsson Jag delar din uppfattning att det vi beslutat i fullmäktige skall verkställas. Genom att du skrivit denna interpellation och jag svarat har du lyft och satt fokus på frågan. Besluten från kommunfullmäktige expedieras till berörda nämnder. Signalen är tydlig, det är förvalltningarnas/nämndernas skyldighet att verkställa beslut. Jag vet att kommundirektören har lyft frågan i den kommunövergripande ledningsgruppen men en påminnelse skadar nog inte. Dag som ovan Kommunstyrelsens ordförande 0~~ #f/di'~~ S'ven-Olov Axelsson
Interpellation ställd till kommunstyrelsens ordförande, Sven-Olov Axelsson (S) angående rutiner för att säkerställa att beslut verkställs Jag har uppmärksammat en hel del brister i rutinerna kring hantering samt uppföljning av vissa beslut eller frågor. Det kanske vore en bra idé att utreda hur man på bästa sätt säkerställer att beslut inte faller mellan stolarna. Det senaste exemplet var beslutet att bifalla Ulla Averås motion om mina timmar som efter drygt tre år ännu inte verkställts. Jag har även själv ett par motioner och t.o.m. ett medborgarförslag som bifallits men där jag efter lång tid fortfarande saknar åtgärder! På vilket sätt önskar Du medverka till att beslut som faktiskt tagits och vunnit laga kraft verkligen leder till avsedda åtgärder? Karlskoga den 22 mars 2018 Linda Brunzell (M)
Alf Rosberg (M) ställer i sin interpellation ett antal frågor angående Läsa, läsa, läsa vilket var en av de satsningar under framtid som skolchefen tog upp under Barn- och utbildningsnämndens redovisning av delårsresultat för KSAU (Kommunstyrelsens arbetsutskott). Nämnden har Barn- och utbildningsplanen att utgå ifrån, där finns olika mål och prioriteringar som vi tillsammans i kommunen kan jobba ihop om att utveckla. Den nya ledningsgruppen kommer satsa på läsning och då framförallt för de yngre barnen. Förskolan har kommit med i Skolverkets satsning på läslyftet som kommer att starta med introduktion under våren för en riktig start till hösten. Ledningsgruppen har detta som ett av sitt största gemensamma fokus för hela skolväsendet i Karlskoga. Fråga 1. Vilken strategi har Du för att tillhandahålla moderna och tidsenliga läroböcker/läromedel som stimulerar till läsning? Svar: I internbudgeten fördelas anslag till läromedel, digitala och analoga. Strategin finns i nämndens styrdokument, BUN-planen och mål- och budgetdokumenten. Fråga 2. Hur mycket pengar avsätts per elev för inköp av läroböcker eller licenser för digitala alternativ? Svar: 1149 per elev förskoleklass 1181 per elev 1-6 1793 per elev 7-9 Fråga 3. Vilken strategi har Du för att säkerställa att det finns ekonomiska resurser för utveckling av läsandet i skolans alla stadier? Svar: I budgetprocessen lyfta upp de behov som nämnden ser att verksamheterna har. I Internbudgeten prioritera mellan olika viktiga delar. Få skriftlig och muntlig återkoppling från verksamheterna på hur medlen används. (Barn- och utbildningsnämndens Systematiska kvalitetsarbetet) Fråga 4. Vilken strategi har Du för att skapa möjligheter för föräldrar till barn i förskolan att kunna läsa mer för sina barn? Svar: Idag finns bokpåsar som tillhandahålls i samverkan med biblioteken. Där kan föräldrar få låna böcker för att läsa hemma med sina barn. Samverkan med kultur- och föreningsnämnden. Samtal har förts i presidieträffar hur vi tillsammans kan öka läsningen bland barn och elever men också hur vi kan stimulera föräldrar till läsning. Alla kan nog skriva under på att kunna läsa är grunden för det fortsatta lärandet. Att kunna läsa ger möjligheter att utvecklas och inhämta nya kunskaper under hela livet. Jag förstår att det kan vara intressant att få ta del av mina planer för framtiden så här i valtider. En av alla de saker som jag lyfter är Lärmiljöer. Miljöer som barn och unga vistas i ska uppmuntra till läsning/lärande. Det ska vara kul att lära sig! Ett klassrum i dag är så mycket mer än en lokal med bänkar och bord. En skola/förskola är inte bara en byggnad utan den ska uppmuntra till att läsa, lära, vilja veta mer och ge möjlighet till utveckling. Den satsning som kommunen gjort när det gäller
digitaliseringen kommer att förändra hur vi ser och ska se på lärandet framöver. Digitaliseringen är ingen särskild grej det är och ska vara ett naturligt inslag i det vi gör, dvs. styras, planeras och utvärderas på samma sätt som all annan verksamhet. Här bygger vi nu upp en integrerad miljö där verksamheten styr tekniken och inte tvärt om. Karlskoga 2018-04-11 Yvonne Nilsson (S) Ordförande Barn och Utbildningsnämnden
Interpellation Kommunfullmäktige Karlskoga ställd till Barn- och utbildningsnämndens ordförande Yvonne Nilsson (S) angående Läsa, läsa, läsa I samband med att nämnderna redovisade sina delårsresultat för KSAU inledde förvaltningschefen sin föredragning med att säga att det nu är Läsa, läsa, läsa som är prioritet i skolans arbete. Jag ser mycket positivt på detta. Att kunna läsa bra gör det så mycket lättare att ta till sig kunskap både i skolan och i det fortsatta livet. I dag pågår en debatt om kunskapssynen och pedagogiken. Jag tror vi alla har den erfarenheten att läraren under lektioner kunnat ge en introduktion och beskrivning av ett problemområde men fördjupningen och lärandet skett när vi läst in området i en bok. Att kunna läsa är en teknik som kräver mycket övning. Det handlar bl.a. om läsförståelse, snabbhet, etc. När man skall ta till sig en lite mer komplicerad eller omfattande text skall inte själva läsandet behöva vara ett hinder. Läsande är så grundläggande för varje människa oavsett vilken väg i livet man väljer. Fortsatta studier på högskolenivå kräver läsandet av många och ofta tjocka böcker. I arbetslivet ställs krav på att ta till sig informationen, och kunskapen, i manualer, arbetsinstruktioner, skyddsföreskrifter, m.m. För den egna utvecklingen är det viktigt att känna tillfredställelsen att enkelt kunna läsa barn-, ungdoms- och annan skönlitteratur av olika slag. Detta intresse börjar ofta med att föräldrarna läser för sina barn. Att ta till sig samhällsinformation genom att läsa tidningar och tidskrifter är viktigt för en sund demokratisk utveckling av vårt samhälle. Den dagliga läsövningen i förskolan och vidare i klasserna måste, som jag ser det, bygga på att det finns läroböcker, traditionella eller digitala, tillgängliga för eleverna. Något att ta hem för att repetera, fördjupa sig i, engagera föräldrar med, etc.
Digitaliseringen i skolan ger nu stora möjligheter att erbjuda elever fräscha böcker som man verkligen kan arbeta med som att, stryka under eller över viktiga textavsnitt. Med ovanstående som grund vill jag ställa följande frågor Vilken strategi har Du för att tillhandahålla moderna och tidsenliga läroböcker/läromedel som stimulerar till läsning? Hur mycket pengar avsätts per elev för inköp av läroböcker eller licenser för digitala alternativ? Vilken strategi har Du för att säkerställa att det finns ekonomiska resurser för utveckling av läsandet i skolans alla stadier? Vilken strategi har Du för att skapa möjligheter för föräldrar till barn i förskolan att kunna läsa mer för sina barn? Karlskoga 23 mars 2018 Alf Rosberg (M)